Kapitel 16 - Puts- och murbruk

Question 1

Vilka delmaterial ingår i ett bruk?

Answer 1

Blandning mellan ballast, bindemedel, tillsatsmedel och vatten

Question 2

Bindemedel till bruk kan indelas i två huvudgrupper. Vilka?

Answer 2

Icke hydrauliska bindemedel (kalk eller luftkalk)
Hydrauliska bindemedel (cement, hydraulisk kalk, murcement)

Question 3

Vilka bindemedelstyper används i Sverige?

Answer 3

Kalk, cement, kalkcement, murcement.

Question 4

Vad är osläckt kalk, bränd kalk och släckt kalk?

Answer 4

Kalk tillverkas av kalksten. Kalkstenen krossas och upphettas vid en temperatur över 1000°C och den produkt som bildas kallas osläckt eller bränd kalk. Innan kalken kan användas måste den släckas, det sker genom att kalciumoxid får reagera med vatten, varvid det bildas kalciumhydroxid - även kallat släckt kalk.

Question 5

Beskriv mekanismen för ett kalkbrukshårdnande.

Answer 5

Ett vanligt kalkbruk hårdnar i två skeden, i första sker torkning där kalciumhydroxiden bildar kristaller. Detta ger bruket en viss hållfasthet men inga kemiska reaktioner. I andra skedet blir vattenhalten så låg att luftens koldioxid reagerar med kristallerna av kalciumhydroxid. Då bildas kalciumkarbonat som genom karbonatiseringen ger slutprodukten.

Question 6

Vad är hydrauliskt kalk?

Answer 6

Vid bränningen sker andra reaktioner, bland annat bildningen av silikater vilket ger de hydrauliska egenskaperna = hydraulisk kalk.

Question 7

Beskriv mekanismen för ett cementbruks hårdnande.

Answer 7

Cementbruk hårdnar genom att bindemedlet reagerar med kemisk vatten.

Question 8

Efter vilka regler väljs den maximala kornstorleken för ballast?

Answer 8

Den maximala kornstorleken ska väljas så stor som möjligt, dock inte större än att:
Arbetbarheten blir acceptabel
Skikttjockleken blir 3 gånger större än största kornstorleken

Question 9

Varför används luftporbildande tillsatsmedel i bruk?

Answer 9

Bruket blir smidigare samtidigt som frostbeständigheten förbättras.

Question 10

Hur betecknas sammansättningen hos ett bruk med hjälp av vikt- respektive volymandelar?

Answer 10

När brukets sammansättning ska beskrivas i volymdelar anges först bindemedelsförkortningen och därefter delmaterialens volymandelar:
Ex. K 1:4, 1 volymdel kalk blandas med 4 volymdelar sand

Vid beteckning i viktdelar skiljs siffrorna för de olika delmaterialen åt med ett snedstreck:
K 100/850, 100 kg kalk blandas med 850 kg sand.

Question 11

Vad är ett torrbruk?

Answer 11

Samtliga torra delmaterial till ett bruk.

Question 12

Vad är ett ädelbruk?

Answer 12

Fabrikstillverkade som endast behöver vattentillsats.

Question 13

Vilka konsekvenser har fri respektive förhindrad krympning för olika bruk?

Answer 13

• Fri krympning: Skapar endast små spänningar och är därmed relativt ofarligt. Dock ger cementbruk större spänningar.

-Förhindrad krympning: I cementrika bruk byggs krympspänningar snabbt upp, till skillnad från kalkrika bruk där spänningarna långsamt byggs upp. Cementbrukets snabba uppbyggnad av spänningar medför större risk för krympsprickor än för kalkrika bruk.

Question 14

Beskriv uppbyggnaden hos den traditionella 3-skiktsputsen.

Answer 14

Grundning <2 mm - har i uppgift att reglera vattensugningen när grovputsen appliceras.
Grovputs 10-15 mm - uppgift att fylla ut ojämnheter och är därför det tjockaste skiktet.
Ytputs 1-5 mm - ger fasaden kulör och struktur.

Question 15

Vilka olika brukstyper bör väljas i de olika skikten i en 3-skiktsputs?

Answer 15

Exempel på lämplig brukssammansättning är KC 10/90/350.

Question 16

Beskriv de vanliga ytstrukturerna hos en puts.

Answer 16

Slätputs, spritputs och stänkputs, rivputs.