Socialpolitik

Question 1

Hur har välfärdssamhället vuxit fram i Sverige, vilka viktiga övergripande förändringar kan vi se sedan slutet av 1800-talet?

Answer 1

1870-talet fattigvårdsförordning
1900-talet - statlig progressiv inkomstskatt
1910-talet - allmänna pensionsförsäkring

Question 2

Vilka är huvuddragen i de förändringar som skett inom välfärdsstaten sedan 1980-talet?

Answer 2

Socialtjänstlagen och andra reformer flyttar ansvar för finansiering av vård från stat och landsting till enskilda kommuner. Privata företag etablera sig på fältet. Privat utförd men offentligt finansierad samhällsservice

Question 3

Kan välfärdsstaten också förstärka vissa maktordningar? Hur? Ge exempel.

Answer 3

Förstärker redan existerande statusskillnader. Ett exempel på detta är hur statsanställda i vissa länder ges mycket mer generösa pensionsvillkor än andra anställningsgrupper.

Question 4

Använd begreppen yttre/inre tryck för att ge exempel på utmaningar för välfärdsstaten.

Answer 4

Yttre tryck: globalisering, migrationsmönster, europeisering.
Inre tryck: individualisering, familjemönster, demografiska förändringar, socialpolitikens legitimitet.

Question 5

Vad går inkomstbortfallsprincipen ut på? Hur kan den motiveras?

Answer 5

Inkomstbortfallsprincipen går ut på att man får försäkring som är baserad på hur mycket man tidigare tjänat. Någon som tjänar mer pengar varje månad får också mer i försäkring när den är borta från arbetet. Denna metod kan motiveras med att de flesta förmodligen har anpassat sina utgifter till sin inkomst. Någon som tjänar mer har förmodligen fler utgifter som till exempel en dyrare bostad. Försäkringen behöver täcka dessa utgifter. För någon som tjänar mindre har mindre utgifter. Om båda är sjuka behöver den som tjänar mer större ersättning för att täcka utgifter som bostadsavgift.

Question 6

Inkomstbortfallsprincipen gör exempelvis att olika grupper kan få olika höga ersättningar. Diskutera detta ur ett rättviseperspektiv – på vilket sätt kan man se detta som en rättvis princip? På vilket sätt kan man se det som orättvist?

Answer 6

Rättvist: alla får något ur systemet, man får tillräckligt mycket för att klara sig, “de som jobbar mer blir belönade genom att få mer”
Orättvist: vissa tjänar mer än de kan tillgodoräkna och får försäkring som de inte behöver för att klara sig utan kan spara medan andra precis klarar sig på försäkringen, arbetslösa, dyrt för staten, finns ett tak för försäkringen vilket är orättvist för höginkomsttagare som överskrider maxtaket.

Question 7

Hur samspelar ekonomiska förutsättningar med förändringar inom socialpolitiken?

Answer 7

NPM, med fler privata aktörer finns större chans att möta marknadens behov i form av fler och mer specialiserade tjänster. Däremot risk för att vinstintresset blir för stort, både klienter och anställda drabbas negativt på grund av nedskärningar av resurser och arbetskraft. Privata aktörer får likt offentliga statliga bidrag. Vid vinst kan privata aktörer plocka ut vinsten medan offentliga verksamheter låter vinsten stanna inom verksamheten. Privata aktörer kan själva välja sina klienter medan offentliga tilldelas av staten. Kan välja bort klienter för bättre statistik.

Question 8

Vilka mål finns med brukarinflytande? Är dessa förenliga med en marknadisering av socialt arbete? Resonera för och emot.

Answer 8

Att klienten får ökat makt att delta och själv vara med att bestämma om de beslut som tas. Mer individuellt anpassat

Question 9

Vilka orsaker kan det finnas till att som socionom arbeta inom privata sektorn? (diskutera olika push/pull-faktorer)

Answer 9

Push - dåliga arbetsvillkor, tunga administrativa uppgifter
Pull - bredda arbetsmarknaden, attraktiva anställningar, högre lön etc

Question 10

Vilka kan fördelarna och nackdelarna vara med att anställa socionomkonsulter via bemanningsföretag? Varför tror du att vi sett en sådan utveckling inom det sociala arbetet?

Answer 10

Fördelar: kortsiktiga ekonomiska fördelar tex vid arbetstoppar då man undgår att binda sig
Nackdelar: minskad kontinuitet i klientrelationer. De får inte samma relation med klienterna

Question 11

Vad är NPM?

Answer 11

New public management - användandet av aktörer från det privata näringslivet i den offentliga sektorns organisation och styrning för att öka effektiviteten. Detta genom verksamhetsplaner, budgetarbete och kartläggning av organisationsprocesser. Konkurrens, decentralisering och fokus på resultat.

Question 12

Vad innebär en “trovärdighetsvara”?

Answer 12

Köparen behöver förlita sig på producentens expertis.
Exempel: Ungdom behöver placeras på HVB-hem. En privat aktör kanske föreslår att ungdomen ska få vård hos dem under 20 veckor medan en offentlig aktör hade bestämt att samma ungdom endast skulle få vård i 10 veckor. Vanligt förekommande.

Question 13

Vad innebär en total institution? Vilka konsekvenser förknippas med att placeras på en sådan?

Answer 13

Makten i organisationen är hierarkiskt uppbyggd. Det finns tydliga gränser mellan intagna och personal, men otydliga gränser mellan arbete, fritid och sömn då allt sker inom samma plats/organisation. Exempel fängelse, barnhem, internatskolor.

Question 14

Varför har SiS monopol på sin typ av verksamhet? Ska detta tolkas som ett misstroende av marknaden och privata utförare? Resonera kring valfrihetsprincipen i förhållande till monopolet.

Answer 14

Statens institutionsstyrelse. Statlig myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård. Har oerhört mycket makt över den enskilde individen, därför är monopol viktigt.

Question 15

Förklara hur granskning kan verka kvalitetsdrivande?
Vad menas med “spel för gallerierna?”

Answer 15

Granskning = Kvalitetsmätning.
Spel för gallerierna - Vid besök för granskning får man saker att se bättre ut än vad de egentligen är

Question 16

Vad är marknadiseringsprocessen?

Answer 16

Att den offentliga sektorn upphandlar välfärdstjänster av privata utförare genom offentligupphandling och ramavtal
Två komponenter
Marknadsorientering - förändringar inom offentliga verksamheters interna organisation som inspireras av det privata näringslivet
Konkurrensutsättning - offentliga verksamheter har inte monopol på utförandet av välfärdstjänster, skapar konkurrens mellan offentlig verksamhet och privata aktörer

Question 17

Vilka fördelar och nackdelar finns det med konkurrensutsättning?

Answer 17

Fördelar: konkurrens leder till att parterna förbättras i tävlingen mot varandra, valfrihet, effektivitet
Nackdelar: anlita de som är billigare, billig kvalitet för att ta ut vinst
Exempel - USA fängelser sponsrar domare som är hårdare, skickar då fler folk till fängelse under längre tid eftersom fängelse får mer pengar

Question 18

Ge exempel på områden (sektorer) inom välfärdsstaten där en omfattande privatisering har skett.

Answer 18

Hälso- och sjukvård, individ och familjeomsorg

Question 19

Hur kan förändringen från “välfärdsstat” till “välfärdssamhälle” beskrivas?

Answer 19

Välfärdssamhälle är större än välfärdsstaten. Påverkar på bredare nivå.

Question 20

Vilka olika huvudmodeller finns det inom marknadsorienterade organisationsformer?

Answer 20

Entreprenadmodellen = Konkurrens om marknaden.
Kundvalsmodellen = Valfrihet mellan olika producenter av offentlig service
Köp av plats och tjänst = En privat organisation som kommunen köper tjänst av

Question 21

Vad kännetecknar en kvasimarknad?

Answer 21

En tidigare statlig monopolmarknad där icke-offentliga aktörer beviljats tillträde. T.ex privata skolor som ägnar sig åt utbildning men finansieras fortfarande av offentliga medel

Question 22

Vad har socialpolitiken för betydelse för socialt arbete?

Answer 22

Socialpolitiken är det som styr hur resurser ska fördelas och genom lagar utgör socialpolitiken ramen för hur socialt arbete ska utföras.

Question 23

Beskriv fördelar respektive nackdelar med ett byråkratiskt system.

Answer 23

Fördelar: ett förutsägbart och exakt system, opartiskt, förutsätter utbildning, en säker anställning för ämbetsmän
Nackdelar: opersonlig, risk för korruption (mutor, maktmissbruk). Långsamma ineffektiva processer

Question 24

Vad menas med “förvaltning” och hur relaterar detta till det sociala arbetet?

Answer 24

En förvaltning ska sköta eller administrera något för någon annans räkning.En offentlig förvaltning, har till uppgift att bereda och verkställa de politiska besluten.

Question 25

Vad innebär centralisering (och decentralisering)?

Answer 25

Centralisering: besult och ansvar förflyttas högst upp i beslutskedjan. Chefer får mer makt
Decentralisering: Makt och möjligheter att ta beslut förstärks i verksamhetens längre nivåer

Question 26

Den svenska förvaltningsmodellen beskrivs ibland med orden öppenhet, dualism och korporatism. Beskriv vad dessa innebär (i just detta sammanhang).

Answer 26

Öppenhet: transparens, offentliga protokoll och beslut, offentlighetslagstiftning
Dualism: tvådelat, uppdelat system mellan politik och förvaltning. Enskilda departement får i regel inte bestämma på egen hand
Korporation: organisering, betydliga inslag av lekmän
Fackförbund har en tydlig roll

Question 27

Sverige har tre nivåer där både politiska (folkvalda) organ och en professionell förvaltning finns. Vilka är dessa och hur förhåller de sig till varandra?

Answer 27

Nationell nivå - riksdag, regering, regeringskansliets departement och myndigheter styr Riksdag ger uppdrag att bilda regering. Regeringen lämnar lagförslag. Regeringskansliet är en myndighet som biträder regeringen och implementerat beslut och formulerar lagar

Regional nivå - regioner, självstyrande
enheter med geografiska ansvarsområden. Regionfullmäktige är regionens riksdag. Regionstyrelsen är regionens regering. Ansvarar främst för vård men även skola och omsorg.

Lokal nivå - kommuner

Question 28

Förklara övergripande vad skillnaden är mellan Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Socialnämnden (i en kommun) och Socialtjänsten.

Answer 28

Socialdepartementet - departement under regeringen, ska sköta samhällets välfärd.

Socialstyrelsen - under socialdepartementet. Tar fram föreskrifter, kunskapsstöd och statistik

Socialnämnden - politiskt tillsatt. Ansvarar för socialtjänsten

Socialtjänsten - kommunal förvaltning. Genomför det praktiska arbetet

Question 29

Offentliga förvaltningar är inte politiska organisationer på så sätt att tjänstepersoner väljs i allmänna val. Men hur kan politiken och politikernapåverka dem och deras arbete? Hur ser detta ut på statlig respektive kommunal nivå?

Answer 29

Offentlig förvaltning = organisation av myndigheter som har i uppgift att bereda & implementera folkvalda politikers beslut. All offentlig makt utövas under lagarna

Question 30

Vad menar man med att förvaltningen är “självständig”?

Answer 30

Förvaltningsmyndighet får ej påverkas av riksdag, myndigheten eller kommun

Question 31

Hur kan staten på olika sätt styra vad en socialarbetare gör i en kommun?

Answer 31

Nationell nivå: staten kan styra praktiska verksamhet i en kommun genom lagstiftning. Budget styr. Kunskapsunderlag & processtöd.Indirekt styrning genom att ändra lagen, tilldela särskilda pengar till verksamhet eller ge myndigheter uppdrag att utforma riktlinjer för kommunerna. Statsbidrag.Kommunen har skyldighet att följa riksdagens intentioner

Question 32

Vad menas med “implementering” och vilka faktorer påverkar implementering?

Answer 32

Politiska besluten verkställs inom både statlig och kommunal förvaltning

Question 33

Beskriv begreppen den allmänna kommunala kompetensen, lokaliseringsprincipen, självkostnadsprincipen och likställighetsprincipen.

Answer 33

Den allmänna kommunala kompetensen - Reglerna begränsar kommunens verksamhet bland annat genom att kommuner inte får ha hand om sådant som är statens eller en annan kommuns angelägenheter.

Likställighetsprincipen- Vid fördelning av avgifter att lika avgift ska utgå för lika prestation eller att kommunmedlemmar som befinner sig i motsvarande läge ska betala samma avgifter (Samma för alla så länge det inte finns anledning till annat)

Lokaliseringsprincipen - Verksamheter eller åtgärder ska placeras på en plats där ändamålet med verksamheten eller åtgärden kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Självkostnadsprincipen - Kommuner och regioner får inte ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller. (Inte vinstdrivande)

Question 34

Vad innebär förbudet mot ministerstyre och ministerförvaltning?

Answer 34

Ministerstyre - minister eller departement får ej styra på egen hand.
Ministerförvaltning - regering eller statsråd får ej påverka myndighetsutredning.

Varken riksdagen, myndigheter eller kommunens beslutande organ får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende rörande myndighetsutövning mot enskild person eller kommun. Regering får ej säga till om hur myndigheter använder lagarna. Får ej ingripa direkt i myndigheternas arbete

Question 35

Inom ramen för den speciallagsreglerade kompetensen har kommunerna ansvar för viktiga uppgifter som har fastslagits av riksdag och regering. Ge exempel på lagområden och verksamheter som omfattas av denna.

Answer 35

Socialtjänstlagen - försörjningsstöd
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Skollagen - förskoleverksamhet, grundskola, gymnasium, elevhälsa

Question 36

Vad är myndighetsutövning för något?

Answer 36

Beslut som fattas av myndighet. Ex, beslut om bidrag

Question 37

Hur sker granskning inom den offentliga förvaltningen?

Answer 37

Exempel:

En överordnad myndighet kontrollerar en underordnad myndighet.

Skolinspektionen granskar skolor

Arbetsmiljöverket granskar arbetsplatsförhållanden.

Question 38

På vilket sätt är socionomyrket en moralisk praktik och vad kan det finnas för fördelar och nackdelar med det?

Answer 38

Man utgår från värderingar och uppfattningar om vad som är rätt och fel att göra.
Nackdel: Moraliska dilemman
Fördel: använder handlingsutrymme till att hjälpa de som behöver hjälp

Question 39

På vilket sätt kan socionomyrket ses som politiskt?

Answer 39

Byråkrati, socialpolitiken bestämmer, viktiga punkter i politiken, lagar och regler att förhålla sig till

Question 40

“Socialtjänsten är skit, men min socialsekreterare är fantastisk” kan man ibland höra från klienter. Socionomen är organisationens ansikte utåt, men trots detta upplevs möten med organisationen och med yrkesutövaren ibland vara åtskilda. Resonera kring vad detta kan bero på?

Answer 40

Den generella bilden av socialtjänsten kan vara negativ men socialtjänstens representanter kan ha en bättre allmän inställning

Question 41

Ge exempel på organisationer inom socialt arbete som faller under de tre kategorierna för människobehandlande organisationer och resonera kring i hur hög grad dessa organisationer uppfyller det byråkratiska idealet. (processer)

Answer 41

People-sustaining - att bibehålla människors välmående
People changing - att förändra människors situation
People processing - när människor vänder sig till myndigheten för första gången

Question 42

Både snabba och långsamma beslut är nödvändiga i socialt arbete. Förklara varför.

Answer 42

Akuta beslut behöver tas under begränsade förhållanden
Tex akut omedelbart omhändertagande.

Question 43

Vad innebär handlingsutrymme (inom ramen för socionomyrket)? Hur kan det se ut i praktiken?

Answer 43

Handlingsutrymmet är det utrymme man har att agera inom. En socionom måste exempelvis förhålla sig till lagar och regler i sitt utövande.

Question 44

Vad finns det för likheter och skillnader mellan Marshall, Titmuss och Esping-Andersens teorier?

Answer 44

Marshall: Politiska och sociala rättigheter
Titmuss: Residual, prestationsinriktade och omfördelande välfärdsmodeller
Esping andersen: Liberal, Socialdemokratisk och Konservativ regim
EA förklarar olika välfärdsregimer på ett liknande sätt som Titmuss förklarar välfärdsmodeller. Deras essäer är mer utvecklade än Marshalls teori om civila, politiska och sociala rättigheter. Men man kan se att både EA och Titmuss har tagit inspiration från Marshall och använder ord som sociala rättigheter. EA´s Socialdemokratiska regim förklarar samma förhållande som Titmuss omfördelande välfärdsmodell. De beskriver ett samhälle där staten står för ansvaret att tillgodose medborgaren dess behov och rättigheter. Det gemensamma är att marknaden hålls utanför.Den Liberala välfärdsregimen som EA förklarar, är ett liknande samhälle som Titmuss förklarar med sin Residuala välfärdsmodell. Det är på marknaden som medborgaren ska tillgodose sina behov på. Statens roll är marginell och selektiva. Titmuss menar att det finns en prestationsinriktad välfärdsmodell som beskriver ett förhållande där arbetsmarknaden spelar stor roll, på samma sätt men på ett mer djupgående sätt förklarar EA vad en konservativ välfärdsregim är. I en konservativ välfärdsregim är arbetet viktigt och man tar hand om familjen, staten täcker bara in när familjen “misslyckats”. Låg grad av arbetsbyte då man inte vill riskera att bli av med försäkringar och förmåner som man får via sin arbetsgivare.

Question 45

Vilka argument kan finnas till att “klassikerna” idag inte är lika relevanta? Vilka argument kan finnas för att de är det?

Answer 45

Dagens välfärdsstater och socialpolitiska system förändras i snabb takt.Tryck utifrån gör att samhället blir mer internationellt. Nya ramar för välfärdsstatliga reformer än under tiden då Marshall och Titmuss kom på sina teorier. Tryck inifrån, värderingar och beteenden förändras. Medborgare har andra förväntningar på på välfärdsstaten. Nya familjemönster, sätt att arbeta. Mer jämställdhet. Därför ej lika relevanta

Question 46

Vad innebär det att en modell eller teori är “idealtypisk”?

Answer 46

Att beskriva en begreppslig eller analytisk modell som kan användas som verktyg för att förstå världen

Question 47

Marshall gjorde skillnad på civilt, politiskt och socialt medborgarskap. Hur då?

Answer 47

Med civilt medborgarskap får man rättigheter som att skriva kontrakt och äga egendom. Rättigheter innebär att man får yttrandefrihet och att alla är lika inför lagen.

Politiskt medborgarskap ger en rösträtt och rätt att företräda ett politiskt parti eller en organisation.

Socialt medborgarskap är att ha en social status och att alla har samma rättigheter och skyldigheter.

Relationen till marknaden är den viktiga skillnaden mellan civilt, politiskt och socialt medborgarskap. Den första främjar marknaden, den andra startar en kollisionskurs med marknaden, och den sista skapar en direkt kollisionskurs mellan medborgarskap och marknad

Question 48

Vilka rättigheter och skyldigheter kan sägas höra till det sociala medborgarskapet?

Answer 48

Att ha ett medborgarskap i ett samhälle innebär att man har både rättigheter och skyldigheter.

Skyldigheter: Betala skatt
Delta i utbildning
Vara en bra medborgare (alltså jobba) Följa normer, lagar och regler

Rättigheter: Socialt stöd/hjälp och service, Socialförsäkring, Skola och sjukvård

Question 49

Marshall har fått kritik för att han inte var riktigt tydlig kring vem som var medborgare. Hur tolkar du hans teori kring medborgarskap? Vem är medborgare enligt Marshall, vilka inkluderas och vilka faller utanför?

Answer 49

Marshalls definition av medborgarskap riktar in sig på arbetande män. En av skyldigheterna man har som medborgare enligt Marshall är att man ska arbeta, men han nämner inte de som inte har förmåga att arbeta tex på grund av sjukdom eller funktionshinder. Ett annat krav var att man skulle genomföra militärtjänstgöring vilket förut endast män gjorde. Därför får jag intrycket av att det är främst arbetande män som följer samhällets normer som räknas som medborgare.

Question 50

Vilka förändringar i välfärdsstaten idag kan anses påverka Marshalls teori om medborgarskap ?

Answer 50

Europeisering och globalisering påverkar teorin om medborgarskap. Medborgarskapet är inte längre knutet till enbart nationen. Svenska medborgare har även EU-medborgarskap. Migration och invandring påverkar också. Många invånare har dubbla-medborgarskap. Andra kulturer leder till ett heterogent samhälle. Inte längre kulturell och etnisk homogenitet.

Question 51

Beskriv de tre välfärdsregimer som Esping-Andersen identifierade. Hur skiljer de sig åt?

Answer 51

Liberal, - Tex USA. Marknaden som garant i välfärden, låg grad av dekommodifiering. Selektivt välfärdssystem

Socialdemokratisk - Tex Sverige. Staten som garant i välfärden- Hög grad av dekommodifiering. Universellt välfärdssystem

Konservativ regim - Tex Tyskland. Familjen är det viktiga, staten täcker in om familjen misslyckats. Arbetsgivaren viktig, det gemensamma är att det är många socialförsäkringar. Dekommodifiering hög (för familjeförsörjaren)

Question 52

Sveriges välfärdssystem karaktäriseras i Esping-Andersens typologi som socialdemokratisk. Trots detta lyfts i övrig litteratur flera tecken på en svensk tendens till liberalism. Ge exempel på dessa.

Answer 52

Detta på grund av att år 2006 fick vi en borgerlig regering. Vi har fått mer privata skolor, sjukhus, vårdcentraler. Det har privatiserats en hel del i den svenska välfärden. Allt fler tecknar privata sjukvårdsförsäkringar. Sänkt skatt och individen får ta större ansvar.

Question 53

Vad innebär kommodifiering och dekommodifiering?

Answer 53

Dekommodifiering är ett begrepp som Esping-Andersen använde som ett mått på hur fria medborgarna är från marknaden vilket ses som ett sorts mått på sociala rättigheter. Detta kan t.ex att man får inkomstersättning vid sjukdom, arbetslöshet, funktionshinder etc. Begreppet motsvarar Marshalls sociala medborgarskap. Kommodifiering är motsatsen, att man är beroende av marknaden.

Question 54

Vad menas med stratifiering?

Answer 54

Stratifiering innebär att klasskillnader skapas eller förstärks av staten.

Question 55

Hur kan dekommodifiering relateras till klassmobilisering?

Answer 55

Dekommodifiering och klassmobilisering förstärker varandra. Dekommodifiering gör att medborgarna inte är beroende av arbetsmarknaden för att överleva. Genom klassmobilisering och t.ex bildande av fackföreningar, organisationer och rörelser kan arbetare förhandla fram bättre arbetsvillkor, lika löner, rättigheter som gör att de kan bli ännu mer självständiga från marknaden → starkare dekommodifiering

Question 56

Hur har den feministiska kritiken av Esping-Andersens välfärdsregimer sett ut?

Answer 56

Han förbisåg statusskillnader mellan män och kvinnor i välfärdsstaten. Brist på könsperspektiv. Förbiser att kvinnor kan jobba med annat än i hemmet och på den “vanliga” arbetsmarknaden.

Question 57

Förklara Titmuss tre typer av välfärdsmodeller. Vilken är mest gynnsam för marginaliserade grupper i längden? Resonera.

Answer 57

Den prestationsbaserade välfärdsmodellen går ut på att medborgarna får olika stora välfärdsförmåner baserat på deras prestation på arbetsmarknaden. För de mest marginaliserade grupperna i samhället som arbetslösa är denna välfärdsmodell inte gynnsam då det inte hjälper dem att komma ut på arbetsmarknaden.

Den residuala välfärdsmodellen ger endast stöd till de mest utsatta vilket innebär att marginaliserade grupper får stöd. Däremot har de inget skyddsnät om de lyckas ta sig ur sin utsatta situation och riskerar att falla tillbaka vilket inte är gynnsamt i längden. Svårare att ta sig ur fattigdom.

Den institutionella/omfördelande välfärdsmodellen innebär alla landets medborgare omfattas av välfärdssystemet. Staten har ett stort ansvar och systemet gynnar alla. Marginaliserade grupper får stöd, den enskilde har även ett skyddsnät och mindre risk att falla tillbaka i en utsatt situation. Lättare att ta sig ur fattigdom. Vissa menar dock att det finns en risk att människor blir lata och inte uppmuntras att jobba för att förbättra sin egen situation. Detta system är dock inkluderande för alla och garanterar altruism och solidaritet. Äldre, funktionsnedsatta och utsatta grupper får stöd. Detta system gynnar alltså marginaliserade grupper mest i längden.

Question 58

Vad menar Titmuss att andra världskriget hade för påverkan på utvecklingen av en ny socialpolitik?

Answer 58

Andra världskriget drabbade civila mycket hårt. Inga grupper i samhället hade möjlighet att undkomma kriget som drabbade alla oavsett klass. Kriget förändrade klassindelningar och privilegier, alla fick olika former av arbeten för att stödja krigsmaskineriet. När alla utsattes för samma risker var det svårare att försvara att resurser inte delades lika och skillnader mellan klasser. Kriget tvingade fram alla medborgares insatser och ansträngning och skapade en ny moral och attityd bland befolkningen om hur samhällets problem skulle lösas vilket bidrog till utvecklingen av socialpolitik

Question 59

Vad innebär gåvologiken såsom Titmuss relaterar den till universell välfärd? Hur är teorin applicerbar på den svenska välfärdsstaten?

Answer 59

Det är ett fundamentalt koncept som ingår i att förstå det civiliserade samhället. Det visar på tillit, solidaritet och ömsesidighet.

Question 60

Vad menas med att Titmuss var normativ? Beskriv hur det kom till uttryck.

Answer 60

Titmuss hade en klar idé om hur han tyckte socialpolitiken borde gå till. Att en idé är normativ innebär att det utgår från hur saker borde vara vilket inte alltid stämmer överens med hur de faktiskt är. Han förespråkade ett mer universellt system där han ställde staten mot marknaden i sina analyser. Hans diskussioner har kallats för starkt normativa och klassiskt socialdemokratiska.

Question 61

Civila, politiska och sociala rättigheter:

Answer 61

Civila rättigheter (1700-tal) innebär rätten att teckna kontrakt, äga egendom, yttrandefrihet, likhet inför laget.
Politiska rättigheter (1800-tal) Innebär rösträtt, att man kan vara medlem i parti, rätt att företräda politisk organisation. (rätten att organisera sig i politisk kamp)
Sociala rättigheter (1900-tal) innebär att man har rätt till välfärd och trygghet. Alla medborgare har en viss social status som del i sitt medborgarskap. Sjukvård, utbildning, socialförsäkringssystem, aktiv bostadspolitik.

Question 62

Selektiv insats:

Answer 62

Försörjningsstöd och bostadsbidrag. Behovs eller inkomstprövande, riktastill särskilda grupper, avser erbjuda de mest utsatta i samhället en grundtrygghet samtidigt som statens roll i människors liv begränsas.

Question 63

Universell välfärd:

Answer 63

Barnbidrag, sjukvård, pension (något som alla medborgare får) pensionberor på lite hur mycket du har gett tillbaka i samhället under livet, det gör dock inte barnbidrag då det är lika för alla. Grundläggande som avser alla medborgare Ingen behovs eller inkomstprövning Skapa social trygghet, ökad social integration i samhället, samt legitimitet för systemet annars kan det leda till demonstration, inbördeskrig.

Question 64

Dekommodifiering:

Answer 64

Man bli mindre ”vara” i samhället. Med hjälp av A-kassa behöver man inte sälja sin arbetskraft till vilket pris som helst. Leder till avvarifiering?

Question 65

Välfärdsregim: (liberal, konservativ och socialdemokratisk)

Answer 65

analytiskt begrepp, ”styrelseform för välfärd”,”välfärdsstyre”’

Liberal välfärdsregim: Marknadspräglad. Exempel Usa, sjukvårdsförsäkring. Universella ersättningar begränsade. Offentliga transferreringar: behovsprövade bidrag (residual, endast mest behövande) Medborgare försäkrar sig mot sociala risker individuellt på marknad

Konservativ välfärdsregim: Präglas av familj, traditionell familjesyn. Exempel Corona invandrare. Sociala risker och sociala problem subsidiära för statens del(familjen/nätverk löser vård, service och omsorg först, staten i andra hand när familjen misslyckats) Privat marknad prövas före statlig lösning som dock är mergenerös än i liberala regimen. Katolska kyrkan och/eller kristdemokrati haft inflytande på socialpolitiska system. Korporativa socialförsäkringar(staten <3 intresse/yrkesgrupper), t.ex.sjukförsäkring utifrån yrkesgrupp. Starktarbetsrättsligt skydd för löntagare, men låg mobilitet. Hög grad av dekommodifiering för familjeförsörjare.

Socialdemokratisk välfärdsregim: Präglas av stark arbetarrörelse och historiskt starka socialdemokratier, exempel Sverige. Socialpolitiska reformer ur klasskoalitioner (flera partier tillsammans) Stark universell princip, fokus på sociala rättigheter (i.e.dekommodifiering) Staten istället för marknad eller familj står för välfärd. Samma offentliga system för alla (tex sjukvård, pensioner) Ersättningar bestäms av arbetsinkomster utöver grundplåt. Kräver att alla arbetar för att systemet ska ”bära” och vara legitimt (politiken mkt fokuserad på sysselsättning och arbetsetiken) Hög andel kvinnor på arbetsmarknaden. Välutbyggd offentlig service (förskolor, äldreboenden m.m.). Nordiska länderna utmärker sig, men som regim sett är det den liberala som sticker ut…

Question 66

Vilka är grunderna för god förvaltning enligt förvaltningslagen?

Answer 66

1. Legalitet - Man får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen
2. Objektivitet - Man ska vara saklig och opartisk
3. Proportionalitet - Åtgärden ska vara rimlig i förhållanden till de konsekvenser den får för individen, får inte vara mer långtgående än vad som behövs
4. Service - Myndigheten ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga
5. Tillgänglighet - Myndighet ska vara tillgänglig för kontakt med enskilda
6. Samverkan - Myndighet ska inom sitt verksamhetsområde samverka med andra myndigheter