Digestionsorganens sjukdomar (smådjur) Flashcards

1
Q

Generell omvårdnad vid problem i munhålan

A
  • Övervaka respiration
  • Anpassa utfodringen efter problem
  • Såromvårdnad
  • Postoperativ vård vid behov
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är kränkning?

A

Aktivt illamående → buksammandragningar → kräkning (galla)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är regurgitation?

A

Passiv uppkastning av mat som ofta inte varit i magsäcken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innebär Esophagit?

A

Inflammation i matstrupen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kan orsaka Esophagit?

A
  • Korniska kräkningar
  • Anestesi
  • Problem vid reflux från matstrupen
  • Tabletter som fastnat
  • Corp al
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Kliniska sjukdomstecken vid Esophagit?

A
  • Regurgitation
  • Inappetens
  • Salivering
  • Nedsatt AT
  • Smärta
  • Dyspné
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur diagnostiseras Esophagit?

A
  • Röntgen
  • Kontraströntgen
  • Endoskopi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur behandlas Esophagit?

A
  • Åtgärda gundorsakt
  • Avlägsna ev corp al
  • Läkemedel som hämmar syraproduktionen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Omvårdnad vid Esophagit

A
  • Svält
  • Mjuk föda med högt energiinnehåll och flera små mål
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär Megaesophagus?

A

Nedsatt muskeltonus i matstrupen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kliniska sjukdomstecken vid Megaesophagus

A
  • Regurgitation
  • Dreglar
  • Halitosis
  • Kräkningar
  • Hämmad tillväxt
  • Vid aspirationspneumoni: hosta, dypsné och nedsatt AT
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur diagnostiseras Megaesophagus?

A
  • Röntgen
  • Kontraströntgen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur behandlas Megaesophagus?

A

Man behandlar grundorsaken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Omvårdnad vid Megaesophagus

A
  • Mjukt foder i små portioner
  • Upphöjda matskålar och upprätt position av huvudet minst 20 min efter måltid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad bör man monitorer vid Megaesophagus

A

Pga aspirationspneumoni:
- Andning
- AT
- Temp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär akut gastrit?

A

Inflammation i magsäckens slemhinna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Kliniska sjukdomstecken vid akut gastrit

A
  • Akuta kräkningar
  • Nedsatt aptit
  • Buksmärta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad kan orsaka akut gastrit?

A
  • Dålig mat eller överkänslighet
  • Läkemedel
  • Toxiner
  • Kemiska substanser
  • Corp al
  • Systemisk sjukdom
  • Infektion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur behandlas akut gastrit?

A
  • Grundorsak
  • Understödjande och symtomatiskt
  • Syrahämmande läkemedel
  • Sällan antibiotika
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Omvårdnad vid akut gastrit

A
  • Små portioner foder ofta
  • Foder med relativt lågt fett- och proteininnehåll
  • Vätska p.o, s.c eller i.v
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad innebär corp al?

A

Främmande kropp någonstans i GI-kanalen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Kliniska sjukdomstecken vid corp al?

A

Beror på helt eller partiellt stopp
- Akuta, ihållande kräkningar
- Ibland diarré
- Ibland buksmärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur diagnostiseras corp al?

A
  • Röntgen (slät eller med kontrast)
  • Ultraljud
  • Endoskopi
  • Provlaparatomi
  • Bukpalpation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur behandlas corp al?

A

Avlägsna föremålet genom kräkning, endoskopi eller kirurgi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Omvårdnad vid corp al

A
  • Postop vård
  • Försiktig igångmatning
  • Administrera ordinerad vätska
  • Skötsel av hud och päls
26
Q

Vad bör man monitorer vid corp al?

A
  • Sår
  • Aptit och avföring
  • Smärta
  • Temp
27
Q

Vad innebär uremisk gastrit?

A

Ett tillstånd som orsakar inflammation i magen, matsmältningen upphörd pga kvarhållande av toxiner i blodet

28
Q

Kliniska sjukdomstecken vid uremisk gastrit

A

GI-symtom:
- Illamående
- Kräkningar
- Inappetens

29
Q

Hur behandlas uremisk gastrit?

A
  • Aptitstimulerande
  • Antiemetika
30
Q

Omvårdnad vid uremisk gastrit

A
  • Utfodra med rätt diet
  • Stimulera djuret att äta
31
Q

Vad kan orsaka diarré?

A
  • Stress
  • Parvo
  • Bakterier
  • Parasiter
  • Foderrelaterat
  • Neoplasi
  • Pankreasproblem
32
Q

Vad innebär osmotisk diarré?

A

Osmotiskt aktiva substanser binder vatten i tarmluven vilket orsakar diarre

33
Q

Vad innebär sekretorisk diarré?

A

Toxiner påverkar tarmslemhinnan vilket resulterar i dåligt reglerad sekretion av vatten och elektrolyter i tarmlumen, vilket orsakar diarré

34
Q

Vad innebär exsudativ diarré?

A

Inflammation i tarmslemhinnan ökar dess permeabilitet och det sker ett läckage av vatten, blodkoppar och salter, vilket orsakar osmotisk diarré

35
Q

Vad kännetecknar tunntarmsdiarré?

A
  • Ofta normal frekvens
  • Normal till ökad volym
  • EJ mucus
  • Melena
36
Q

Vad kännetecknar grovtarmsdiarré?

A
  • Ofta ökad frekvens
  • Tenesmus
  • Minskad volym
  • Vanligt med mucus
  • Hematochezia
37
Q

Hur diagnostiseras diarré?

A
  • Klinisk undersökning
  • Blodprov (inflammation)
  • Träckprov
  • Röntgen och UL
  • Endoskopi
  • Biopsi
  • Provlap
38
Q

Hur behandlas diarré?

A
  • Grundorsak om möjligt
  • Vätsketerapi
  • Kortare fasta
  • Långsam igångmatning med lättsmält foder i små portioner
  • Ev tarmstöttande tillskott
  • Ev antibiotika
39
Q

Omvårdnad vid diarré

A
  • Administrera vätska och LM
  • Utfodra rätt
  • Regelbunden rastning
40
Q

Vad bör monitorernas vid diarré?

A
  • At
  • Hydreringsgrad
  • Vätskeförlust
  • Smärta
41
Q

När bör vet uppsökas vid diarré?

A
  • Kraftigt nedsatt AT
  • Får inte behålla vätska/dricker inte
  • Stora vätskeförluster
  • Rikligt med blod i kräkning/diarre
  • Misstänkte om corp al
  • Försämring/ingen förbättring inom några dagar
42
Q

Vad står IBD för?

A

Inflammatory bowel disease

43
Q

Vad innebär IBD?

A

Ospecifik benämning på inflammation av olika typer och lokalisation med liknande symtombild

44
Q

Kliniska sjukdomstecken vid IBD

A
  • Kräkningar
  • Diarré
  • Viktminskning
  • Inappetens
45
Q

Hur diagnostiseras IBD?

A
  • Utesluta andra möjliga orsaker
  • Bipspier med histologisk förändringar
46
Q

Hur behandlas IBD?

A
  • Eliminationsdiet
  • Antiinflammatorisk medicin (kortison)
  • Tillskott av B12
  • Ibland antibiotika och pro-/prebiotika
47
Q

Vad innebär förstoppning?

A

Svårighet att detektera - minskad mängd och/eller minskad frekvens

48
Q

Vad kan orsaka förstoppning?

A
  • Ben och hår
  • Dehydrering
  • Förstorad prostata
  • Minskad rörelse
  • Smärta/stress
49
Q

Kliniska sjukdomstecken vid förstoppning

A
  • Tenesmus
  • Hård, torr avföring
  • Färskt blod i avföring
  • Kräkningar
50
Q

Hur diagnostiseras förstoppning?

A
  • Klinisk undersökning
  • Bukpalpation
  • Anamnes
  • Röntgen
  • Ultraljud
51
Q

Hur behandlas förstoppning?

A
  • Grundorsak
  • Vätsketerapi
  • Förändrad kost - öka fiberinnehåll
  • Lavemang och laxerande
52
Q

Omvårdnad vid förstoppning

A
  • Utföra lavemang
  • Tillgodose foderintag
53
Q

Vad bör monitorernas vid förstoppning?

A
  • Hydreringsgrad
  • Smärta
  • Avföring
54
Q

Vad innebär perinealbråck?

A

Svaghet i musklerna kring rekutm

55
Q

Vad kan perinealbråck leda till?

A

Urinstopp

56
Q

Hur behandlas perinealbråck?

A

Kirurgiskt - laxerande och mjukgörande preop

57
Q

Omvårdnad vid perinealbråck

A
  • Postop sårvord
  • Laxerande
58
Q

Vad bör monitorernas vid perinealbråck?

A

Avföring och smärta

59
Q

Kliniska sjukdomstecken vid analsäcksinflammation?

A
  • Irritation vid analen
  • Kanar på rumpan
  • Slickar
  • Kan svullna och smärta
  • Illaluktande sekret och blod
60
Q

Hur diagnostiseras analsäcksinflammation?

A

Klinisk undersökning

61
Q

Hur behandlas analsäcksinflammation?

A
  • Tömmer och spolar analsäcken, därefter NSAID
  • Kirurgi vid kroniska/återkommande fall
62
Q

Omvårdnad vid analsäcksinflammation

A
  • Rumpdusch
  • Ibland antibiotika och krage