Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

pm2341 - metoder för psykologisk forskning > Summering > Flashcards

Summering Flashcards

1
Q

Vilka är de 3 ståndpunkterna på det ontologiska spektrumet, och vad innebär de?

A
  1. Realism = Det finns en verklighet, och genom god forskningsprocess kan vi nå sann kunskap om den. Folks ord ger direkt tillgång till sanningen.
  2. Kritisk realism = Det finns en verklighet men vi kan aldrig få direkt tillgång till den eftersom den medieras av tolkningar. Folks ord ger tillgång till DERAS sanning.
  3. Relativism = Ingen verklighet existerar, bara versioner av verkligheten. Folks ord ger inte tillgång till verkligheten, de ÄR verkligheten/studieobjektet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är de 4 epistemologierna?

A

Positivism
Fenomenologi
Socialkonstruktionism
Hermeneutik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Om vi i vår frågeställning ska beskriva innehåll och mönster i upplevelser på ett övergripande sätt, då är den bästa analysmetoden?

A

Tematisk analys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Om vi i vår frågeställning ska undersöka meningen och levda erfarenheter för personer i en specifik kontext, då är den bästa analysmetoden?

A

IPA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Om vi i vår frågeställning vill ta fram ny teori om vilka faktorer som på gruppnivå påverkar upplevelsen av ett fenomen, då är den bästa analysmetoden?

A

Grounded Theory

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Om vi i vår frågeställning ska undersöka social förhandling eller interaktion kring ett visst fenomen, eller de sociala konsekvenserna av ett sådant meningsskapande, då är den bästa analysmetoden?

A

Diskursanalys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Om vi i vår frågeställning ska undersöka strukturen i människors berättelse när de beskriver ett visst fenomen/upplevelse, då är den bästa analysmetoden?

A

Narrativ analys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka frågor besvarar analysmetoden Grounded Theory?

A

Vad händer, hur, och varför?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

X

A

X

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka frågor besvarar analysmetoden Narrativ Analys?

A

Hur skapas mening genom berättelse?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka frågor besvarar analysmetoden IPA?

A

Hur skapas mening åt subjektiva upplevelser?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka frågor besvarar analysmetoden Tematisk Analys?

A

Hur/Vad upplevs/beskrivs och hur förstås?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka frågor besvarar analysmetoden Diskursiv psykologi?

A

Hur använder deltagarna språket för att hantera insatser i sociala interaktioner?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka frågor besvarar analysmetoden Foucauldiansk Diskursanalys?

A

Vad karaktäriserar de diskursiva världar som deltagarna lever i och vad är deras implikationer för möjliga sätt att vara på?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka statistiska test är aktuella om du vill pröva skillnaden mellan ett stickprov och en population?

A

T-test för enskilt stickprovsmedelvärde (Data på Intervall- eller kvotskalenivå)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka statistiska test är aktuella om vi har data från för- och eftermätningar på samma stickprov?

A

t-test för beroende variabler (Data: intervall- eller kvotskalenivå)
Wilcoxon Signed-Rank Test (Data på ordinalnivå eller icke-normalfördelade variabler)
Beroende Envägs ANOVA (för 3 eller fler mätningar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka statistiska test är aktuella om du vill pröva skillnaden mellan två stickprov?

A

t-test för oberoende variabler (Data: intervall- eller kvotskalenivå)
Mann-Whitney U-test (Data: Orginalskalenivå och/eller Snedfördelad och Få Deltagare)
Chi-två test (Data: Nominalskalenivå).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

När använder man sig av Mann-Whitneys U-test istället för t-test, och vad krävs för att kunna räkna ut det?

A

Är ett alternativ till t-test för oberoende mätningar. Man använder det när man har kraftigt snedfördelade data och/eller små stickprov.
Testet kräver att man rangordnar värdena på en gemensam rangskala.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka 6 saker måste du bestämma dig för innan du gör en kvantiativ studie?

A

kvantiativ studie?
1. Frågeställning
2. Hypotes & Alternativhypotes
3. Operationalisring/Mätinstrument av relevanta konstrukt
4. Urval, Rekrytering, och Randomisering
5. Värde för signifikansprövning (alfanivå)
6. Val av testvariabel (dvs. vilken ekvation ditt valda test har)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka 7 steg ska du genomgå i alla kvantiativa analyser?

A
  1. Identifiera relevant data
  2. Ställ upp/Formulera hypoteserna
  3. Ange rätt testvariabel (dvs. vilken ekvation ditt valda test har)
  4. Lös ekvationen och erhåll ett standardiserat värde
  5. Jämför värdet med det kritiska tabellvärdet
  6. Fatta beslut om dina hypoteser.
  7. Tolkning av resultatet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ge exempel på QRPs (Questionable research practices)

A
  • Sluta samla in data så fort vi fått ett signifikant samband istället för att sätta antal deltagare på förhand baserat på önskad power.
  • Samla in data på flera OBV och bara rapportera de man får signifikant resultat på (Väldigt vanligt!)
  • Byta hypotes när man får se sina resultat
  • Kalla datapunkter för outliers på arbiträra grunder / ta bort personer för att ens resultat ska bli signifikant.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka är de 10 brott mot etisk standard som kan bryta mot i psykologisk forskning?

A
  1. att inte hämta in samtycke från sina studiedeltagare / att utsätta folk för experiment mot deras vilja
  2. att pressa folk att delta genom t.ex. hot eller muta eller vädjan
  3. att göra otillbörlig fysisk eller psykisk påverkan på folk
  4. att skada folk psykisk eller fysisk, t.ex. inte ge en perosn behandling som behöver det, eller orsaka trauma eller smärta (på ett permanent sätt - det får vara temporärt obehagligt)
  5. vilseleda folk om syftet med vår studie (men inom psykologiska studier kan vi inte alltid ge all information då detta skulle kunna påverka resultatet av studien.)
  6. att inte erbjuda anonymitet/sekretess om vi lovat det (men vi kan aldrig garantera NÅGON 100% anonymitet!)
  7. inte hantera känsliga uppgifter enligt Dataskyddsförordningen (GDPR) (Känsliga uppgifter = sexuell läggning, etnicitet, religiös övertygelse, politiska åsikter, brottsregister och frihetsberövanden, eller hälsa)
  8. att samla biologiskt material som kan härledas till en människa
  9. Riskerna mot människovärdet för forskningsstudien uppvägs inte av det vetenskapliga värdet av forskningsstudien, och det finns ett mindre riskfyllt sätt att uppnå samma resultat.
  10. Låta forskning genomföras av folk med bristande vetenskaplig kompetens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilket är det i särklass enklaste sättet att undvika Questionable Research Practices?

A

Att preregistrera sin studie!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilket är ditt enskilt starkaste argument för att välja en metod över en annan?

A

Vilken ontologisk och epistemologisk position du väljer i din frågeställning. ”Implicit in the formulation of any research question is an assumption about what the data can tell us.”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad innebär en debriefing, och av vilka 3 skäl gör man en sådan?

A

= Efter datinsamlingen/experimentet/studien är färdig förklarar varför man studiens syfte och varför man vilselett personen (om man gjort det), frågar om proceduren var tydlig, och om de kunde gissa hypotesen. Deltagaren får möjlighet att ställa frågor eller dra tillbaka sitt samtycke, och forskaren övertygar deltagaren om att inte berätta om syftet för potentiella försökspersoner.
Debriefing görs av ETISKA SKÄL (så att deltagarna går tillbaka till utgångstillstånd samt kan ge samtycke), METODISKA SKÄL (se om vi framgångsrikt manipulerat OBV) och PEDAGOGISKA SKÄL (lära deltagaren något om psykologiska experiment).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

X

A

X

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilket statistiskt test för signifikansprövning använder vi om vi INTE känner till medelvärde och standardavvikelse för populationen, bara för stickprovet?

A

engrupps t-test

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilket statistiskt test för signifikansprövning använder vi om vi vill jämföra två medelvärden från samma grupp vid olika tillfällen?

A

beroende t-test / one-sample t-test

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilket statistiskt test för signifikansprövning använder vi om vi vill jämföra två medelvärden från olika grupper?

A

oberoende t-test / independent-samples t-test
Mann-Whitney U-test
Envägs oberoende ANOVA
(Eventuellt flervägs ANOVA eller Mixed Anova)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

X

A

X

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vilka utgångspunkter har ofta forskningsfrågor för kvalitativ metod i allmänhet?

A

Att förstå människors upplevelser / meningsskapande kring ett specifikt fenomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är skillnaden mellan en medierande och en modererande variabel?

A

En medierande förklarar PROCESSEN/ANLEDNINGEN till att två variabler har ett samband, medan en modererande variabel påverkar STYRKAN i sambandet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vilken relation råder mellan 1) Stickprovsstorlek, 2) Power, 3) Signifikansprövning?

A

Ju större den faktiska skillnaden är mellan grupperna desto färre deltagare behöver vi för att hitta en signifikant skillnad (dvs. p ≤ 0,05).
Power ÄR SANNOLIKHETEN FÖR ATT UPPTÄCKA EN SKILLNAD MELLAN GRUPPERNA när en sådan faktiskt existerar (sannolikheten för att korrekt förkasta nollhypotesen).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur påverkar power sannolikheten för att begå ett typ 2-fel?

A

Sannolikheten för att begå ett typ II-fel MINSKAR genom ÖKAD power.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Huvudeffekt

A

= Påverkan för varje OBV/faktor var för sig på BV. Vi har en huvudeffekt för respektive faktor/OBV i vår ANOVA-analys.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Effektstorlek (eta-två)

A
  • ANDEL FÖRKLARAD VARIANS, dvs. det kvantitativa måttet på hur mycket OBV påverkade BV.
  • UTTRYCKS i antal standardavvikelser, dvs. eta-två = .711 innebär att vår testgrupp mår .71 standardavvikelser sämre än normalpoulationen.
  • En hög effektstorlek skulle indikera ett viktigare resultat eftersom manipulationen på OBV gav stor effekt på BV.
  • Läses av under ”Cohens D – Point estimate” i SPSS.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Varför är du intresserad av effektstorlek, trots att du fått ett signifikant resultat?

A

Bara för att resultat är statistiskt signifikant betyder inte det att det har en intressnat effektstorlek (Dvs. gör någon skillnad i verkligheten)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

När gör man ett Chi-två-test och vad går det ut på?

A

Testet går ut på jämföra fördelningen av nominalskalevariabler och jämföra den fördelningen med ett förväntat värde
Exempelfrågeställning: ”Vilken behandlingsmetod föredrar patienter, A eller B?”

39
Q

Chi-två med en variabel gör vaddå?

A

Jämför en observerad fördelning mot en teoretisk fördelning, alltså om den observerade fördelningen är inom ramen för slumpvariation. Här är det förväntade värdet en lika fördelning av N till kategorierna (dvs. 50-50 vid två kategorier, men kan också vara ett teoretiskt givet värde eller ett känt populationsvärde).
Exempelfrågeställning: Det brukar vara 70% män och 30% kvinnor som får medel från ett visst forskningsråd. Vid senaste ansökningsomgången var det 67% män (240) och 33% kvinnor (120) som fick medel. Är detta i linje med tidigare fördelning?

40
Q

Chi-två för två variabler (tvåvägs) gör vaddå?

A

Görs i en korstabell. Observerad frekvens (O) jämförs med den frekvens vi skulle få om variabeln fördelats slumpmässigt mellan kategorierna. Denna använder samma formel för att räkna fram chi-två

41
Q

Wilcoxon teckenrangtest är ett alternativ till

A

beroende t-test

42
Q

Mann-Whitney U-test är ett icke-parametriskt alternativ till

A

oberoende t-test

43
Q

Icke-parametriska test bygger inte på rådata. Vad är istället ens första steg när man ska genomföra icke-parametriska test?

A

Att transformera sina data till ranger i stigande ordning från låg till hög. Varje poäng får en rang, och om samma poäng förekommer flera gånger så blir rangne medelvärdet av rangerna.

44
Q

När använder man icke-parametriska test istället för parametriska?

A

När antagandena för parametriska test inte är uppfyllda, dvs:
* När man har data på för låg skalnivå, t.ex nominal- eller ordinaldata.
* När data ej är normalfördelade
* När man har små stickprov.

45
Q

Vad är för- och nackdelen med icke-parametriska test?

A

Icke-parametrisk statistik ställer mindre krav på data, men eftersom de inte räknar med data utan med ranger är de också mindre kraftfulla än de parametriska testerna. De har mindre power jämfört med parametriska test, dvs. svårare att upptäcka signifikanta skillnader

46
Q

Triangulering (Mixed methods)

A

= Varje gång du försöker adressera en forskningsfråga med flera metoder, approacher, datakällor, dvs. använder både kvantitativ och kvalitativ metodik.

47
Q

Embedded design (Mixed methods)

A

= Kvantitativ data/analys är fokuset som vi sedan ska tolka, men en kvalitativ komponent är “embedded” (spelar andra fiol). Detta är den allra vanligaste Mixed Methods-designen, MEN den är sällan särskilt grundligt rättfärdigad eller genomtänkt - den kvalitativa approachen känns bara “påklistrad” utan något särskilt syfte eller till någon särskild nytta!

48
Q

Explanatory Sequential Design (Mixed methods)

A

= Kvantitativ design förs först, sedan kvalitativ design, och sedan görs tolkning. Den kvantitativa designen kommer först och avgör vad som händer med den kvalitativa. T.ex. göra en korrelationsanalys, och sedan göra ett selektivt urval för intervjuer.

49
Q

Exploratory Sequential Design (Mixed methods)

A

= Motsatsen till en förklarande design. Kvalitativ data/analys kommer först (man skapar t.ex. en Gorunded Theory-modell), sedan gör man en kvantiativ analys som ska ge stöd åt de kvalitativa fynden, och sedan görs tolkning. Tyvärr bör man göra detta oftare för en viss typ av kvalitativa studier (nämligen Grounded Theory), men det görs sällan!

50
Q

Vad innebär det att pragmatism är paradigmet för mixed methods?

A

= Det innebär avvisa den ideologiska skiljelinjen mellan positivism och konstruktivism. Dessa är inte nödvändigtvis i stor konflikt utan går att förena genom att t.ex. fokusera på metoder som verktyg som vi kan använda flexibelt i relation till vår forskningsfråga, inte som något som följer av ett visst vetenskapsparadigm.

51
Q

Data som dimensionellt (Mixed Methods)

A

Att man ser kvalitativ och kvantiativ data som på ett kontinuum!
T.ex. en rolig bild - hur kan vi bedöma hur rolig den är?
1) Kvantiativt genom t.ex. reaktionstid mellan presentation och skrattreaktion, decibell på dina skratt när du ser den, aktivering av ansiktsmuskulatur etc.
2) Kvalitativt genom t.ex. att intervjua dig om bilden, varför du tycker den är rolig, varför du tror att andra tycker den är rolig etc.
3) Något mittemellan som både ger siffror men också innebär en subjektiv bedömning, t.ex. på en likert-skala från 1-7 mellan “tråkig” eller “det roligaste jag någonsin sett i hela mitt liv”.

52
Q

X

A

X

53
Q

Vilka är villkoren för envägs och flervägs oberoende anova?

A
  • Minst 3 grupper i en mellanindividdesign, dvs. oberoende observationer
  • Normalfördelade variabler i populationen
  • Homogena populationsvarianser
54
Q

Vilka är villkoren för envägs beroende ANOVA?

A
  • Minst 3 grupper i en inomindividdesign, dvs. beroende observationer
  • Normalfördelade variabler/data i population
  • Homogena populationsvarianser
    *Homogena populationsKOVARIANSER (dvs. ungefär att korrelationerna är desamma mellan de olika tillfällena - kontrolleras av SPSS)
55
Q

Vad innebär residual?

A

= Skillnaden mellan de observerade värdena och regressionslinjen, vilken ska vara så liten som möjligt för bästa förklaringsvärde. Ju större residualspridning, desto osäkrare prediktion.

56
Q

Vilka villkor gäller för att göra multipel regressionsanalys?

A
  • Normalfördelade variabler
  • Linjärt samband
  • Homoskedasticitet
  • Inga extrema outliers
  • Stora stickprovsstorlekar - små stickprovsstorlekar kommer resultera i för låg power!
  • Låg multikollineraritet = Att x-variablerna inte korrelerar för starkt med varandra! Det ideala är om varje oberoende variabel korrelerar högt med Y men lågt med andra X.
57
Q

Vilka villkor gäller för t-test för oberoende mätningar/mellanindividdesign?

A
  • Att mätningarna verkligen är oberoende
  • Normalfördelade variabler.
  • Homogena populationsvarianser, alltså att varianserna i de två populationerna ska vara någorlunda lika stora.
    Uppfylls inte dessa villkor så använd istället Mann-Whitneys U-test.
58
Q

Vilka villkor gäller för t-test för ett stickprovsmedelvärde?

A

*Normalfördelade variabler
* Homogena populationsvarianser.

59
Q

X

A

X

60
Q

Vilka villkor och begränsningar gäller för 2 (chi-två)?

A
  • Oberoende observationer
  • Slumpmässiga stickprov fria från systematiska fel som t.ex. mätfel.
    Begränsningar:
    Kan ej beräknas på relativa frekvenser
    Om någon av de förväntade frekvenserna är mindre eller lika med fem bör man använda ett större stickprov, eller slå ihop två kategorier
61
Q

Vad är multipel regressionsanalys, och när använder man det?

A
  1. Ger ekvationen som förklarar “y” vid flera prediktorer (x-variabler)
  2. Kan användas för prediktion & förklaring
  3. Kräver linjärt smaband, normalfördelade variabler, homoskedasticitet
  4. Behövs stora stickprov, annars får du inte tillräckilgt med power
62
Q

När använder man multipel regressionssanalys?

A

När man har flera oberoende variabler (x-variabler) som man tror påverkar Y, som man vill stoppa in i samma analys.

63
Q

Vad är enkel linjär regressionsanalys och när räknar man det?

A

1) Det ger oss den räta linjens ekvation för sambandet mellan X och Y
2) Kan användas för prediktion och förklaring
3) Fungerar bara för linjära samband, normalfördelade data, data utan outliers, och homoskedasticitet

64
Q

Narrativ

A

= En organiserad tolkning av en serie händelser där karaktärerna i berättelsen tillskrivs en agentskap och kausala länkar skapas mellan händelserna. Ofta har det ett antal särskiljande drag, t.ex. en början, en mitt och ett slut. En syntes av heterogena element i våra upplevelser.

65
Q

Vilka är de 4 teoretiska/epistemologiska utgångspunkterna i Narrativ Analys?

A

A) Människor berättar historier på ett sätt som gör deras upplevelser meningsfulla
B) För att förstå andra och oss själva måste vi se till de strukturerna av meningsskapande som våra tankar och värld består av.
C) Mening skapas i en social kontext.
D) Vi förstår oss själva genom våra berättelser-socialkonstruktivism – verkligheten är därför beroende av dom.

66
Q

Vad är undersökningsobjektet för Narrativ Analys? Vad försöker Narrativ Analys förstå?

A

Hur människor strukturerar sina erfarenheter genom berättelser, och vilket innehåll eller struktur dessa har.

67
Q

Hur många hypoteser har vi i en flervägs oberoende ANOVA?

A

En per huvudeffekt/OBV, och ett exponentiellt antal fler hypoteser per interaktionseffekter mellan de olika OBV.

68
Q

Du har en graf/linjediagram framför dig med 3 linjer. Vad är det här för resultat troligtvis?

A

Resultatet av en flervägs oberoende ANOVA med 3 grupper.

69
Q

Hur kan man enkelt se i en graf/ett linjediagram för flervägs oberoende ANOVA om man har en huvudeffekt av variabeln för strecken?

A

Linjerna ligger på olika höjder i grafen!

70
Q

Hur kan man enkelt se i en graf/ett linjediagram för flervägs oberoende ANOVA om man har någon interaktionseffekt eller inte?

A

Linjerna är inte parallella med varandra!

71
Q

Vilken typ av ANOVA-test tillhör det att räkna ut interaktionseffekter?

A

Flervägs oberoende anova!

72
Q

Vad redovisas efter vi gjort ett t.ex. t-test eller Chi-två test eller Mann-Whitney U-test?

A

Vilket STATISTISKT TEST har vi använt?
Vilka VARIABLER har vi jämfört?
Vilka GRUPPER har vi jämfört?
Deskriptiv statistik - vad blev MEDELVÄRDEN och STANDARDAVVIKELSE för grupperna?
Om skillnaden blev SIGNIFIKANT eller inte?
F-värde/t-värde/U-värde/W-värde eller vilket värde vi nu har + frihetsgraderna
p-värde

73
Q

Vad innebär antagandet om homoskedasticitet för regressionsanalyser?

A

= spridningen i Y ska vara lika stor för alla värden på X, dvs. det ska i ett punktdiagram inte se ut som en ”tratt” från origo och mot övre högra hörnet.

74
Q

Vad innebär antagandet om homogena populationsvarianser för variansanalyser och t-test?

A

= att det inte finns någon skillnad mellan gruppernas standardavvikelser/varians/spridning. Prövas i SPSS genom Leven’s test for Equality of Variances OBS: För Levenes’s test vill vi ha ett värde så nära 1 som möjligt!

75
Q

Vad vill vi ha för läge mellan grupperna i variansanalys / ANOVA?

A

ANOVA innebär att vi delar mellangruppsvarians med inomgruppsvarians, och ju större den kvot vi får ut är, desto större skillnad mellan grupperna. Så vil vill alltså ha så stor skillnad som möjligt mellan gruppernas medelvärden och så liten skillnad som möjligt inom varje grupp.

76
Q

Vad är nackdelen med att jämföra 3 eller fler grupper med ANOVA, och varför behöver vi post-hoc-test?

A

Att ANOVA-resultatet inte säger någonting om mellan VILKA grupper den statistiska signifikansen ligger. Detta kanske vi tänker är att vi kan undersöka med ett antal t-test mellan grupperna, men tyvärr leder detta till förhöjd risk för typ 1 fel. Så så fort vi vill jämföra flera än 3 grupper ska hellre göra ett post-hoc-test.

77
Q

Vad är skillnaden mellan t-test och ANOVA-test?

A

I t-test jämför vi medelvärdena mellan 2 grupper, i ANOVA jämför vi medelvärdena och spridningen mellan 3 eller fler grupper!

78
Q

Vad innebär mixed ANOVA egentligen?

A

Att man har både inomgrupps- och mellangruppsdesign i samma undersökning!

79
Q

Samplingsfördelning

A

= Den spridning som mätningarna av en viss egenskap har,, alltså en frekvensfördelning av t.ex. medelvärdet/variansen hos ett oändligt antal stickprover. Vad det rent konkret innebär är att om man tog ett stickprov av en viss storlek slumpmässigt ur populationen, noterar egenskapen (t.ex. medelvärdet) av de personer man mätt, lägger tillbaka personerna i populationen, tar ett nytt stickprov och upprepar steg oändligt många gånger så kommer du att få en frekvensfördelning på hur vanligt olika värden på egenskapen är. Samplingsfördelningen talar om, att givet att nollhypotesen är sann, hur sannolikt det är att få det stickprovsvärdet vi fått.Vi kan inte ha samplingsfördelningar för alla tänkbara egenskaper, så därför använder vi teoretiska samplingsfördelningar som statistiker tagit fram, t.ex. z-fördelningen och t-fördelningen.

80
Q

Vilka 4 saker är det som påverkar power i en undersökning?

A

A. Alfanivån – desto högre alfa desto högre power
B. Den sanna effekten av interventionen(skillnaden mellan H0 och H1, t.ex. medelvärdena i två stickprov) - Desto större effekt desto högre power
C. Om stickprovsstorleken ökar = Högre power
D. Om variansen minskar = Högre power

81
Q

Power

A

= Sannolikheten att upptäcka en signifikant skillnad i ditt stickprov när skillnaden finns i populationen. Ofta strävar man efter power = 0.8, dvs. om H1 gäller i populationen har vi en 80% chans att hitta den signifikanta effekten. Power = 1-beta, där beta är sannolikheten att göra ett typ 2-fel. Power räknas oftast genom program och är extremt knöligt att räkna för hand.

82
Q

Interaktionseffekt

A

= När man i en flervägs ANOVA tittar på hur flera OBV/faktorer samverkar i sin påverkan på BV. Dvs. effekten som Z (OBV) på X (BV) beror på Y. Innebär att man gör flera olika F-tester men med bibehållen alfanivå. Antalet interaktionseffekter ökar exponentiellt, dvs. med två OBV i 2x2 flervägs ANOVA finns 3 interaktionseffekter (1OBV-2OBV, 1OBV-BV, 2OBV-BV). Vid en 2x2-ANOVA räcker det att redovisa detta genom ett interaktionsdiagram eller ett stolpdiagram. Nivåerna på en OV interagerar med nivåerna på en annan OV. Dvs. samma koncept som ANOVA, men nu kan vi också göra det på kontinuerliga variabler. T.ex. påverkar mängden tv-tittande elevers skolprestationer där vi kontrollerar för begåvning.

83
Q

Fenomenologi (Epistemologi)

A

= Detta synsätt uppstod ur en protest mot överheten/högmodet i hur forskare satt på sina höga hästar och bara observerade “vanliga dödliga” utan att fråga dem vad de upplevde. Studerar människans subjektiva perceptioner och meningar/betydelser/upplevelser av verkligheten. Fenomenologisk forskning vill förstå personens egna inre ”livsvärld” och beskriva individens upplevelser inom den världen, och ser den individuella agentens/personens upplevda erfarenheter som sanningen. KÄRNFRÅGA: Hur upplevs fenomenet av den som innehar det i vardagslivet? Målet är att beskriva essensen i ett fenomen, inte försöka analysera eller förklara det.

84
Q

Hermeneutik

A

= Människan är KONSTANT tolkande/betydelsetillskrivande. Tolkandet är något vi måste ägna oss åt när vår förförståelse inte räcker till, och genom tolkandet tilldelar vi mening åt det som tolkas. KÄRNFRÅGA: Hur ger den här personen mening åt det som upplevs genom sitt tolkande? Vilken förförståelse har vi när tillskriver det vi upplever mening? I forskning möts tolkaren/subjektet och texten/objektet, samt delarna i texten och helheten i texten, i konstanta tolkande cirklar. T.ex. enheten (t.ex. ett ord eller en mening) är del av helheten (t.ex. en paragraf, ett helt transkript), och att dessa båda har mening i sig, men också en mening som bara kan förstås när de sätts i sin helhet.

85
Q

Dubbel hermeneutik

A

= Att forskaren tolkar deltagaren som tolkar x. Respondenten försöker förstå sin tillvaro, forskaren försöker förstå hur respondenten förstår, så forskaren är alltså beroende av deltagarens meningsskapande för att skapa sin egen mening.

86
Q

Subjektsposition

A

Påståenden som konstruerar specifika objekt- och subjektspositioner i samhället och BÅDE begränsar och tillgängliggör vissa sätt för oss att ockupera samtalet och att se på världen på.
Vilka subjektpositioner erbjuder diskursen? Vilka olika individer pratar den om, och hur begränsar/tillåter den människor att vara? Vilka handlingar blir möjliga och vilka förbjuds?
T.ex. i biomedicinsk diskurs är de med hälsoproblem i subjektspositionen “patient” vilket sätter dem som en passiv mottagare av vård, som läkaren kan ta på och undersöka på högst intima sätt, och som har en skyldighet att lyssna till läkarens budskap i egenskap av auktoritet.

87
Q

Positivism (Epistemologi)

A

Verkligheten existerar. Människan kan studeras genom objektiva metoder. Sanningen är kontextfri. Forskaren strävar efter objektivitet, och har en fast forskningsplan oavsett vad data visar. Urvalet för en sådan studie bör vara representativt för att ge information om en hel population. Målet är att finna samband och predicera utfall.

88
Q

Empatisk hermeneutik

A

= En tolkning som involverar en empatisk förståelse av berättarens perspektiv. Att utifrån försöka identifiera och förstå vad respondenten känner och känna empati med dem.

89
Q

Kritisk hermeneutik

A

= En tolkning som involverar att ifrågasätta deltagarnas perspektiv och avsikter (på en nivå de kanske inte ens själva är medvetna om) med kritiska frågor som t.ex. Pågår det någonting här som deltagaren inte själv är medveten om? Finns det någon dold mening som de inte avsåg att säga här? Pågår det någonting här som deltagaren inte själv är medveten om?
= Att utmana vad respondenten säger/Att tolka eller försöka förstå deltagaren bättre än de kan förstå sig själva, t.ex. vad en deltagare försöker uppnå med att säga något på ett visst sätt.

90
Q

Krisitsk realism / Kontextualism (Epistemologi)

A

= En social verklighet existerar men vi kan bara delvis ha kunskap om den eftersom vi är en del av den. Verkligheten existerar, men vi kan inte observera den fullt ut. Det finns en verklighet där ute, oberoende av människans psyke, men vi har ingen direkt tillgång till den. Det folk säger till oss ger oss tillgång till deras specifika version av verkligheten, och tillgången till verkligheten medieras av deltagarens och forskarens tolkande resurser.

91
Q

Relativism / Konstruktivism (Epistemologi)

A

= Verkligheten beror på hur vi känner och undersöker verkligheten. Kunskap kommer alltid från en viss position/perspektiv och därför finns inte en sanning utan flera. Det finns ingen yttre verklighet att beskriva och förstå genom forskning, utan versioner av verkligheten skapas i och genom forskning. Forskning kan inte genom det folk säger hitta evidens för EN psykologisk eller social verkligheten, utan det folk säger är I SIG forskningsobjektet, och forskaren tolkar hur dessa ord kan producera specifika verkligheter.

92
Q

Realism / Essentialism (Epistemologi)

A

= Det finns en verklighet där ute, oberoende av människans psyke, och genom rätt forskningsupplägg kan vi nå kunskap om den sanna verkligheten. Passar som epistemologisk utgångspunkt för kvantitativa studier.
= En oberoende verklighet existerar och går att beskriva och förstå genom forskningsprocessen. Människors språk och beskrivningar ger oss en bild av denna. Med rätt forskningsmetod kan vi nå en sanning
Det här med påverkan är centralt för skillnaden mellan epistemologi och ontologi – epistemologi är att till skillnad från en katt kan vi bara kan höra vissa toner. Men påverkar jag vilka typer av frekvenser det går att höra för ALLA så är det ett ontologiskt påstående.
MEN genom att kräva att studiefenomenet kan observeras av en utomstående part går vi miste om att undersöka t.ex. perception, intentionalitet, tankar och bedömningar, uppmärksamhet, hur vi konstruerar vår berättelse om det vi upplevt (genom meningsskapande och narrativ), hur vår konstruktion av berättelsen påverkas av vår sociala kontext, m.m.

93
Q

Vilka krav ställer beroende ANOVA?

A

Normalfördelade populationer. Det är OK om man bryter mot detta.
Sfäricitet - Homogena populationsvarianser INOM nivåer och MELLAN!! Detta får vi INTE bryta emot - Det blir problematiskt. Tyvärr är brott mot detta inte helt sällsynt, och då ökar risken för typ 1-fel till över 5%.

pm2341 - metoder för psykologisk forskning (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions