Patologi

Question 1

Vad betyder patologi?

Answer 1

Läran om sjukdomar och sjukdomsbilder

Question 2

Vad inriktar sig patologi mot? Läran om sjukdomar med inriktning på..

Answer 2

Etiologi, morfologi och patogenes. Patologin bygger ihop dessa, ser på symptomen, hur det ser ut och hur sjukdomen utvecklas

Question 3

Vad innebär etiologi?

Answer 3

Vad är orsaken till sjukdomen?

Question 4

Vad innebär morfologi?

Answer 4

Hur ser något ut? Olika nivåer, makro, mikro, samt ultrastrukturell

Question 5

Vad innebär patogenes?

Answer 5

Förståelse för hur sjukdomen utvecklas

Question 6

Vad gör man inom patologin?

Answer 6

• Diagnos
  
  • Fastställande av dödsorsak
  • Vad har djuret lidit av? Vem är intresserad av de? Ofta djurägaren. Ibland kliniker som vill konfirmera diagnoser eller ställa diagnoser
• Sjukdomskontroll/statistik
  
  • Framförallt inom djurproduktion
  • Men även sällskapsdjur, är det någon sjukdom på väg upp? Blir vanligare? osv
  • Även vilda djur, vilka sjukdomar finns?
• Utbildning
  
  • Patologi används för att lära ut om sjukdomar
• Forskning
  
  • Upptäcka och beskriva ”nya” sjukdomar

Question 7

Vilka metoder använder man inom patologin?

Answer 7

• Obduktion
• Kirurgiska biopsier
  
  • Hudbiospi: kan ge oss en riktning, hitta parasiter eller liknande
• Cytologi
  
  • Titta på vätskor och aspiaras
  • Bukhåla, leder, ibland knölar
  • Blod, blodutryck

Question 8

Vad ska man tänka på kring obduktioner?

Answer 8

Obduktioner är en direkt undersökning som kräver färskt eller fryst material (helst färskt). Man gör en makro undersökning men kan även ta prover för mikroundersökning (vävnadsprover, mikrobiologi, toxiner mm).

Question 9

Vad ska finnas i en remiss?

Answer 9

• Signalement
  
  • Information om fallet
  • Djurart, ras, kön, ålder
  • I vissa fall identifieringsmöjlighet, chip, tatuering eller liknande
• Anamnes
  
  • Sjukdomshistoria
  • Hur länge har sjukdomen pågått?
  • Hur länge har knölen funnits?
  • Strikt inne/utekatt?
• Kliniska data av vikt
  
  • Vad har hittats vid klinisk undersökning?
• Frågeställning (ev.)

Question 10

Vad är en biopsi?

Answer 10

Ett vävnadsprov. Man tar färskt material och fixerar det i formalin. Viktigt att det är en noggrant taget och representativt prov!

Question 11

Vad ska man tänka på kring användandet av formalin?

Answer 11

Använd rymliga kärl! Skydda preparatet mot frost vintertid, formalin är toxiskt

Question 12

Hur ska man skicka tumörer till patologen?

Answer 12

Om möjligt, skicka hela exciderade området. Om det är en jättestor tumör får man skicka ett representativt prov. Markera med suturer/bläck/ nålar. Om det är ett stort prov, gör längsgående snitt för bättre fixering. Tvinga aldrig ner ett prov i för liten behållare!

Question 13

Nämn två saker man kan göra om en histologisk undersökning inte räcker till:

Answer 13

Undersöka preparatet immunhistologiskt (man letar efter antikroppar) eller i elektronmikroskop

Question 14

Vad innebär cytologi?

Answer 14

Cytologi ärden gren inom patologin där man studerar och diagnostiserar sjukliga processer på cellnivå, framför allt tumörer och tumörliknande sjukdomar men även diverse infektioner och inflammationer.

Question 15

Vad finns det för fördelar och nackdelar med cytologiska ingrepp?

Answer 15

• Snabbt och oftast enkelt
• Litet ingrepp i patienten

Men…

• Endast celler inte arkitektur
• Ibland svårt att få tillräcklig mängd - svårtolkat.

Question 16

Nämn några etiologier:

Answer 16

Bakterier, virus, parasiter, trauma, strålning, värme/kyla, toxiner, nutrionella fel

Question 17

Vad är de för skillnad på congenitala och ärftliga defekter?

Answer 17

Congenitala är medfödda och behöver alltså inte vara ärftliga. Kan tex vara en skada på fostret

Ärftliga defekter är förändringar i arvsmassan, så individen bär med sig anlag som inte alltid visar sig förrens senare i livet

Question 18

Vad menas med mutationer?

Answer 18

Mutationer är “fel” som kontant uppstår i våra celler. De flesta repareras eller sorteras bort och dör, men de kan om man ha otur bli bla tumörer. Är inte ärftligt om de inte drabbar en könscell

Question 19

Vad händer i cellen när den utsätts för stress?

Answer 19

När cellen utsätts för stress resulterar detta i att den inte kan upprätthålla sin normala funktion och den skadas.

Question 20

Vad innebär de om cellen adapterar?

Answer 20

Cellen anpassar sig för att hantera stressen. Om den inte klarar av detta så kan cellen bli skadad

Question 21

Vad innebär det om cellen får en reversibel skada?

Answer 21

Att cellen fått en skada, men kan reparera sig själv om stressen försvinner.

Question 22

Vad innebär irreversibel skada?

Answer 22

En kraftigare förändring eller för mycket stress kan leda till en irreversibel skada. Cellen kommer då att dö.

Question 23

Vad är nekros?

Answer 23

När cellen går sönder

Question 24

Vad är apoptos?

Answer 24

Programmerad celldöd

Question 25

Vad händer vid en irreversibel cellskada?

Answer 25

Cellen blir stressad och sväller, får konstig form, sakerna innuti cellen sväller

Cellen klarar inte att hanteta svällningen och kan i vissa fall spricka…

… eller så börjar den dö, cellkärnan skrumpnar, cellen går in i mikros och spricker tillslut, cytoplasman väller ut och detta skapar inflammation

Question 26

Nämn tre saker som kan skapa en irreversibel skada:

Answer 26

Exempelvis:

• Syrebrist (hypoxi)
• Fysikalisk stress (trauma, värme, kyla, strålning)
• Toxiska ämnen, mediciner (dosberoende)
• Infektiösa orsaker

Question 27

Var i cellen får vi förändringar vid cellskada?

Answer 27

• ATP-förlust
• Membranskada
• Kalcium-jon läckage

Question 28

Vad menas med pyknos?

Answer 28

Cellen har en liten, kondenserad kärna

Question 29

Vad menas med karyorrhexis?

Answer 29

Kärnan börjar delas upp

Question 30

Vad menas med karyolys?

Answer 30

Kärnan i cellen är upplöst

Question 31

Vad är koagulationsnekros?

Answer 31

Koagulationsnekros är den vanligaste formen av nekros. Vid koagulationsnekros koagulerar proteinerna i cytoplasman. Detaljerna i cellen suddas ut, medan cellgränderna fortfarande kan ses ett tag iaf. Orsakas av syrebrist.

Question 32

Vad är kollikvationsnekros?

Answer 32

Sker i hjärna/ ryggmärg. Cellerna har lyserats och nekrosen har förvandlats till en vätskefas. Allt löses upp och det blir ett hålrum i cellen eftersom ingenting koagulerar och kan hålla ihop cellen.

Question 33

När kan apoptos ske?

Answer 33

Under bla remodulering under fosterstadiet, eller om kroppen vill försöka bli av med virus som tagit över celler

Question 34

Vilka två vägar kan apoptos ske genom?

Answer 34

Inre vägen: cellen får inte det externa stimuli den behöver för att överleva, stänger ner sig själv. DNAt tuggas sönder och cellen packas in i apopotiska kroppas som fagocyteras

Yttre vägen: en specifik receptor får en signal att cellen ska dö. DNAt tuggas sönder och cellen packas in i apopotiska kroppas som fagocyteras

Question 35

Hur kan cellerna adaptera?

Answer 35

Genom bla hypertrof, atrofi, metaplasi eller hypoplasi

Question 36

Vad innebär hypertrofi?

Answer 36

Ökad storlek på cellerna, men ingen förändring i antalet celler. Framför allt i muskelvävnad och hjärtmuskeln

Question 37

Vad innebär hyperplasi?

Answer 37

Samma cellstolek men ett ökat antal celler vilket leder till organförstoring

Question 38

Vad innebär metaplasi?

Answer 38

En differentierad celltyp ersätts av en annan- man får en annan typ av cell

Question 39

Vad innebär atrofi?

Answer 39

Organ eller celler krymper

Question 40

Vad innebär aplasi?

Answer 40

Någonting som inte har anlagts överhuvudtaget

Question 41

Vad innebär hypoplasi?

Answer 41

Någonting som är litet från början

Question 42

Vilken typ av fixeringsvätska använder man vid histologpatologiska undersökningar av tex organ eller biopsier?

Answer 42

Formalin, 10% neutralt buffrad

Question 43

Vad ska man tänka på för att få till en så bra fixering som möjligt?

Answer 43

Att använda rymliga kärl med bred hals, minst 2-3 gånger preparatets volym. Detta för att fixeringen ska bli korrekt och att inte morfologin förstörs och preparatet blir manipulerat utseendemässigt.

Om det är ett stort preparat som t.ex. en hjärna kan det vara bra att dela den längs med. Detta gör att den kan fixeras korrekt då fixeringsvätskan kan komma åt överallt.

Question 44

I vilken typ av vävnad/organ är kollikvationsnekroser vanliga, vid exempelvis infarkter?

Answer 44

Hjärna och ryggmärg (CNS).

Question 45

Förklara kort den principiella skillnaden mellan apoptos och nekros:

Answer 45

Apoptos är en programmerad, ordnad celldöd där cellen stänger ner sig själv och fagocyteras ofta av andra celler efter celldöd så att innehållet inte läcker ut i omgivande vävnad. Kan orsakas av för lite stimuli eller att cellen blir signallerad av tex en T-cell att dö (kan vara virusinfekterad)

Nekros är en oordnad celldöd pga irreversivbel skada. Cellen lyserar och innehållet kan läcka ut i omgivance vävnad och orsaka inflammation.