Vattnets ekologi Flashcards

1
Q

Varför är havet salt

A

För att vatten är ett bra lösningsmedel som löste upp joner hela tiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka joner förekommer mest i hav

A

Natrium och kloridjoner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är salthalten i världshaven

A

35 promille

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur har växter anpassat sig till saltvatten

A

Minska transpirationen ex. fetbladsväxter
Samla socker eller salt i rötterna då det blir lägre vattenkoncentration i rötterna n omgivningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Varför måste djur anpassa sig till saltvatten

A

När salthalten är högre vattnet än hos djuren, dras väska ut ur kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur har djur anpassat sig till saltvatten

A

Ha samma salthalt i kroppen som vattnet
Ta upp lika mycket vatten som förloras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är ett habitat

A

En livsmiljö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad påverkar livet på de olika havszonerna

A

Temperaturen, solljuset, syrehalten, tryck och avstånd från land (näringsämnen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur är livet på litoralen

A

Miljön ändras konstant, vågor och tidvatten
Svårt att leva där
Pga vågorna sorteras jorden, stenar och grus - kvar på land, sand - fina bottnar, lera följer med vattnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur är livet på litoralen

A

Miljön ändras konstant, vågor och tidvatten
Svårt att leva där
Pga vågorna sorteras jorden, stenar och grus - kvar på land, sand - fina bottnar, lera följer med vattnetV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur ser växtlivet ut på litoralen

A

Övervattenväxter - rötter i havsbotten, blad över ytan (ex. vass, kaveldun, starr)
Flytbladsväxter - rötter i botten, blad flyter på ytan (ex. näckrosor) Undervattensväxter - rötter i botten, blad under ytan (blommor kan vara över ) (ex. notblomster)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är detritus

A

Dörr organiskt material

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Varför sker det måsta primärproduktionen på kontinentalsocklarna

A

För att det finns närsalter som behövs där, där fylls det på med näringsämnen från omgivande land

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur ser livet ut på Pelagialen

A

Mycket växtplankton, äts av djurplankton som äts av fiskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad består en hård botten av

A

Klippor och sten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka typer av organismer trivs bäst på hårda bottnar och varför

A

Makroalger (flercelliga alger), de fäster sig med hjälp av häftorgan

17
Q

Vilka typer av organismer trivs bäst på mjuka bottnar och varför

A

De som har rötter, de kan fästa sig

18
Q

Vilka makroalger finns det

A

Brunalger - kommer efter grönalgerna
Rödalger - växer djupt ner
Grönalger - växer i grundast vatten

19
Q

Vad är korallrev uppbyggda av

A

Kalkskelett som bildas när nässeldjur utsöndrar kalk

20
Q

Hur ser det ut i djuphavsslätten

A

1000-6000 meters djup
Ljus når ej ner, mörkt och kallt
Näringsfattigt, högt tryck
Organismerna lever på näring från övre vattenlager

21
Q

Vad är brackvatten

A

vatten med en salthalt på 0,5-30 promille

22
Q

Varför är vattnet i baltiska havet skiktat

A

För saltvatten har högre densitet än sötvatten och de rör sig i olika riktningar

23
Q

Vad är haloklin

A

Zonen mellan salt och sötvattnet där salthalten ändras mycket snabbt med djupet

24
Q

Varför varierar artsammansättningen

A

För att salthalten avtar ju mer norr man kommer

25
Q

Varför blir djuren i östersjön mindre än normalt

A

För att de har högra salthalt i kroppen så mycket energi går åt osmos

26
Q

Hur är långsamma vattendrag

A

Låg temperatur, låg näringshalt och hög syrehalt

27
Q

varför bidrar inte växtplankton till primärproduktion i snabbt rinnande vattendrag

A

För de kan inte fästa sig vid samma plats eller simma motströms

28
Q

Exempel på djur i snabbt rinnande vattendrag, samt vart de får organiskt material ifrån

A

Knottlarver, mygglarver, nattsländor och bäcksländor.
Får organiskt material från växter på land

29
Q

Hur ändras vattnet med hastigheten

A

Ju långsammare desto mer växtplakton kan bidra med primärproduktion och det blir mer näringsrikt (mer partiklar - mer grumligt)

30
Q

Vad avgör vattenkvaliten i en sjö

A

Ämnena som kommer in från omgivningen i tillrinningsområdet

31
Q

Hur ser sjöns cirkulation ut på vintern

A

Toppen blir is - ingen omrörning
Vattnet stagnerar (blir stillastående) - kallas även för vinterstagnation

32
Q

Vad leder vinterstagnationen till

A

Näringsämnen stannar kvar i botten
Det kan bli syrebrist

33
Q

Hur ser sjöns cirkulation ut på våren

A

Ytvattnet värms upp, när hela vattenmassan får samma temp (4), rörs allt om med hjälp av vårvindarna (vårcirkulation)

34
Q

Vad leder vårcirkulationen till

A

Näringsämnena förs upp från botten, vattnet syresätts, god tillgång till närsalter

35
Q

Hur ser sjöns cirkulation ut på sommaren

A

Ytvatten värms upp ännu mer, kan bildas stora temperaturskillnader vilket skapar två skikt. Det skapas en termoklin emellan

36
Q

Vad kan termoklinen leda till

A

att de svaga sommarvindarna inte rör om hela vattnet, sommarstagnation

37
Q

Hur ser cirkulationen i sjön ut på hösten

A

Värmen avges och det blir samma temp i hela sjön, höstcirkulation

38
Q

Vad betyder det att en sjö är eutrof

A

Att den är näringsrik

39
Q

Vad kännetecknar en eutrof sjö

A

Hög koncentration av näringsämnen och buffrande ämnen (vätekarbonatjoner) - högt pH-värde
god syretillgång tack vare växtplankton, kan förekomma syrebrist pga allt växt och djurmaterial (sommarstagnationen)