Palliativ medicin Flashcards
Vad är definitionen av palliativ vård?
Hälso-och sjukvård i syfte att förebygga och lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig livshotande sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala & existentiella behov samt organiserat stöd till närstående.
Finns definitioner från WHO och IAHPC (The International Association for Hospice and Palliative Care).
Var kan man utöva palliativ medicin?
Behöver inte utföras på en palliativ vårdorganisation, utan kan ses som ett vårdinnehåll/förhållningssätt (medbestämmande, identifiera patientens mål och värderingar, ifrågasätta nytta utav insatser, lindra lidande, helhetssyn på patientens liv och situation).
Vad innebär palliativ vård enligt WHO?
(1) lindra smärta och andra plågsamma symtom,
(2) bekräfta livet och betrakta döden som en normal process,
(3) inte påskynda eller fördröja döden,
(4) integrera de psykosociala och andliga aspekterna av patientvården,
(5) stödja patienten i att leva så aktivt som möjligt fram till döden,
(6) stödja de närstående under patientens sjukdom och i deras sorgearbete,
(7) genom ett tvärprofessionellt förhållningssätt inrikta sig på patientens och de närståendes behov,
(8) främja livskvalitet som kan påverka sjukdomsförloppet positivt,
(9) vara tillämplig i ett tidigt sjukdomsskede, tillsammans med andra terapier som syftar till att förlänga livet, såsom kemoterapi och strålning, samt även de undersökningar som behövs för att bättre förstå och ta hand om plågsamma kliniska komplikationer.
Hur ser palliativ vård ut som organisation i Sverige?
Allmän palliativ vård (80%): Sker inom all vård och omsorg.
Specialiserad palliativ vård (20%): Sker utav specialister i palliativ medicin. Finns även rådgivningsteam, multiprofessionella team, hospice (typ av specialiserat palliativt boende) och palliativ slutenvård.
Varför är det viktigt att identifiera den döende personen?
Viktigt för att kunna bedöma/förutse möjliga kommande vårdbehov och planera för hur dessa ska mötas, för att minska lidande. Exempelvis planering av symptomlindring och för vårdplanering (vårdform, plats, vårdbegränsningar).
OBS! Detta är viktigare än att försöka förutse hur lång tid patienten har kvar i livet, eftersom det oftast är väldigt svårt.
Vilka symptom finns i livets slutskede?
Många patienter i palliativ sjukdomsfas har, oavsett diagnos, besvärliga symptom (medelantalet för varje patient är 11 symptom). Vanliga symtom sista året i livet är kraftig trötthet, smärta, andnöd, avmagring (tappar matlust/matleda), periodisk förvirring, depression, ångest, insomni, förstoppning.
Vilka identifieringsinstrument finns för identifiering av person i livets slutskede?
Prognostic indicator guidance (PIG): Syftar till att identifiera personer med kort förväntad överlevnad. Innehåller tre frågor läkare kan ställa sig för att lättare identifiera patienter som närmar sig livets slut: (1) Skulle du bli förvånad om den här patienten avlider nom de närmsta månaderna/veckorna/dagarna? (74% sensitivitet), (2) Finns generella tecken på allmän försämring/avtackling* som lett till ökat behov av vård eller plan att avstå från livsuppehållande behandling? (3) Finns sjukdomsspecifika tecken på försämring?
Supportive and palliative care indicators tool (SPICT): Syftar till att identifiera personer med svår (livsbegränsande) sjukdom samt till att bedöma dess vårdbehov för att planera för en god vård. Inte ett prognostiskt verktyg.
Vad är generella tecken på allmän försämring/avtackling?
Nedsatt funktionsnivå (t.ex. ligger/sitter mycket och/eller ökat behov av stöd i allt fler dagliga aktiviteter), avancerad sjukdom med instabila/tilltagande komplexa symptom, patienten svarar sämre på behandlingar eller har minskad reversibilitet, försämrat nutritionsstatus (t.ex. tilltagande viktnedgång, >10% senaste 6 månaderna, aptitlöshet/matleda), upprepade akuta inläggningar, S-albumin <25g/L (dåligt prognostiskt tecken).
Vad avlider patienter i?
Cancer
Organsvikt (hjärta, lunga)
Skörhet & demens
Hur är förloppet för patienter som avlider i cancer?
Ofta hög funktionsnivå ända till de tre sista månaderna. Sjukdomsspecifika tecken på försämring inkluderar anorexi/kakexi (viktnedgång, aptitlöshet, sväljningssvårigheter, muntorrhet), förvirring, dyspné-leukocytos, lymfocytopeni, CRP-stegring.
Hur är förloppet för patienter som avlider i organsvikt?
(ffa hjärt-& lungsvikt): Fluktuerande funktionsnedsättning med påtagligt nedsatt funktion de tre sista månaderna.
Sjukdomsspecifika tecken på försämring:
Hjärtsvikt (NYHA 3b-4): Vilodyspné eller dyspné vid liten ansträngning, upprepade inläggningar, svåra symptom trots optimerad behandling, tilltagande njursvikt.
KOL: Upprepade inläggningar (allt mer frekventa skov), svår sjukdom (t.ex. FEV1<30%), nedsatt fysisk aktivitet, anorexia.
Hur är förloppet för patienter som avlider i skörhet och demens?
Nedsatt funktionsnivå hela sista åren i livet, men stort beroende av hjälp sista månaden.
Sjukdomsspecifika tecken på försämring:
Skörhet: Gradvis försämring av fysisk funktionsnivå, låg gånghastighet, viktnedgång, svaghet.
Demens: Gradvis försämring av fysisk funktionsnivå och kognition, stort ADL-behov, ätproblem, viktnedgång, återkommande feber/pneumoni.
Vilka olika typer av samtal kan hållas vid svår sjukdom?
framtidssamtal
brytpunktssamtal
Vad ingår i framtidssamtal?
Information i tidigt skede (månader/år innan patienten förväntas avlida) av allvarlig sjukdom om dess förväntade förlopp. Genomförs oftast inom andra sjukvårdsinstanser än palliativvården.
Vad ingår i brytpunktssamtal?
Sker vid övergång till palliativ vård (i livets slutskede) när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande. Etiskt beslut baserat på medicinsk bedömning och/eller patientens vilja.
Till för att skapa delaktighet, valfrihet, planering, dokumentera en vårdplan, etablera tydliga kontaktvägar och praktiskt stöd.