Sköra äldre Flashcards
Vad har äldre patienter oftare?
- Flera kroniska sjukdomar
- Kronisk och samtidig akut sjukdom
- Små marginaler – hjärtsjukdom, njursjukdom, bensjukdom mm.
- Allmänna eller otydliga symtom
Vad har äldre patienter oftare för allmänna och otydliga symptom?
o Anorexi/viktförlust
o Intorkning
o Svimning/fall
o Immobilisering
o Gångsvårigheter
o Konfusion
o Inkontinens
o Smärta
o Oro och sömnstörningar
Vad är viktigt att tänka på vid försämring i tillstånd hos en äldre patient?
En plötslig försämring i tillståndet hos en äldre patient är nästan alltid ett tecken på sjukdom! Försämring av kronisk eller tillkomst av ny/akut. Ju snabbare bakomliggande orsak hittas och behandlas desto mindre risk att tillståndet blir kroniskt.
Vilka är sköra äldre?
> 65 år. Beroende av andragällande ADL. Ofta boende på institution. Nedsatt självständig mobilitet. Vanliga tillstånd i gruppen: Alzheimerssjukdom, cerebrovaskulärsjukdom, parkinsonism, osteoporos, artros, resttillstånd efter frakturer.
Vad är skörhet?
Enhetlig definition saknas men det finns en enighet om att tillståndet finns och av olika skäl är det viktigt att definiera. Detta då skörhet är ett viktigt tillstånd, som innebär ökad sårbarhet och minskade reservmarginaler hos en äldre person. Det finns tre huvudmodeller för skörhet; physical frailtymodel, deficit ackumulation model och biopsychosocialor mutlidimensional model.
Vad är physical frailtymodel?
Kriterier för frailty (>3): ofrivillig viktminskning, trötthet/utröttbarhet, svaghet (nedsatt gripstyrka), låg gånghastighet, låg fysisk aktivitet. Kan ses som en ond cirkel: Sjukdom börjar åldras förlorar muskelkraft minskad aktivitet, gör ej av med energi minskad aptit undernäring ytterligare sarkopeni.
Vad är decicit ackumulation model?
består av clincal frailty index och clinical frailty scale
Vad är clinical frailty index?
man tog fram 70 olika symptom/funktionsmått som relaterades till skörhet. För att få fram sitt index så tar man kvoten av alla symptom/mått som personen har genom det totala antalet faktorer – ju närmare 1 du är, desto skörare är du. Genom detta kan man få en indikation av fortsatt förlopp.
Vad är clinical frailty scale?
skattar persons funktionsnivå i vardag, och kan då se risk och överlevnad i de olika grupperna. På lång sikt ett bra mått för prognos.
i. Very fit—robust, active, energetic, well motivated and fit; these people commonly exercise regularly and are in the most fit group for their age
ii. Well—without active disease, but less fit than people in category 1
iii. Well, with treated comorbid disease —disease symptoms are well controlled compared with those in category 4
iv. Apparently vulnerable —although not frankly dependent, these people commonly complain of being “slowed up” or have disease symptoms
v. Mildly frail —with limited dependence on others for instrumental activities of daily living
vi. Moderately frail —help is needed with both instrumental and noninstrumentalactivities of daily living
vii. Severely frail —completely dependent on others for the activities of daily living, or terminally ill
Vad påverkar prevalens av skörhet?
Prevalens av skörhet påverkas av ålder, kön (K>M), socioekonomi och vissa diagnoser (hjärt-kärl, demens, malignitet, artros mm)/hur många kroniska sjukdomar man har
Vad är konsekvenser av skörhet för individen?
insitituationalisering, fallrisk, frakturer, ensamhet, nedsatt autonomi, dålig livskvalitet, hög mortalitet.
Vad är konsekvenser av skörhet för vården?
2-3 ggr högre sjukvårdskostnader, längre vårdtider, sämre behandlingsutfall.
Hur handlägger/kartlägger man risk för skörhet på akm?
- FRESH (FRailElderlySupport sahlgrenskaHosp): om ja på 2 frågor räknas man som skör.
- CFS (Clinical FrailtyScale) – används i ökande grad även på akuten
- GRP (geriatrisk risk profil): obs hög sensitivitet men specificitet är lägre – lätt att få poäng.
Hur gör man en strukturerad bedömning av skörhet?
Det är viktigt både i slutenvård och primärvård. Många använder sig av ett instrument kallat CGA (comprehensive geriatric assesment) som genom ett personcentrerat perspektiv ger ett strukturerat omhändertagande av den äldre patienten. Man tittar på faktorer som smärta, förflyttning, ADL, kognition, senior alert, omgivningsfaktorer, personliga faktorer, och medicinska faktorer.
Hur gör man en strukturerad bedömning av skörhet inom slutenvården?
skattas patienter enligt CGA tidigt under vårdtillfället. Sker i samband med teamrond då olika kompetenser har olika ansvar: USK (senior alert – fallrisk, trycksår, nutrition, munhälsa, syn, hörsel), SSK (elimination, smärta, konfusion/kognition, psyk mående, sömn), arbetsterapeut (ADL tidigare och nu), fysioterapeut (förflyttning tidigare och nu), läkare (medicinskt nuläge, bakgrund och läkemedel).
