emotioner 2.0

Question 1

vad är emotioner?

Answer 1

3 olika delar:

Neurologi/fysiologi
puls, hudkonduktans, hjärnaktivitet

Motorik/expressivitet
ansiktsmimik, närmande/undvikandetendenser

Upplevelse/tolkning
subjektiv upplevelse av tillståndet

sammanfattning: Emotioner är kort sagt reaktioner på stimuli som är viktiga för organismens överlevnad.

Question 2

basemotioner

Answer 2

Basemotioner är automatiska och kan kännas igen hos andra från en tidig ålder

Question 3

sekundära emotioner

Answer 3

sekundära emotioner som skuld och skam kräver en självmedvetenhet och utvecklas senare.

Question 4

kulturella aspekter

Answer 4

Kulturella aspekter påverkar hur vi uttrycker och förstår känslor, vilket medieras av kultur, språk, kön, temperament och personlighet. Normer avgör vad som anses vara acceptabelt eller inte när det gäller känslouttryck.

Question 5

socialt refererande

Answer 5

När vi är osäkra på hur vi ska reagera tittar
vi på andra. Utvecklas vid 9-12 mån

Question 6

utveckling av emotioner

Answer 6

Utvecklingen av emotioner har en biologisk grund men formas också av kulturella faktorer och socialt refererande.

Question 7

observationsinlärning

Answer 7

Observationsinlärning är en process inom utvecklingspsykologin där individer lär sig genom att observera och imitera beteenden hos andra människor

Question 8

biologisk grund

Answer 8

att vi har en biologisk grund men formas av kultur.

Question 9

temperament

Answer 9

Temperament beskriver hur en person reagerar på och reglerar sina känslor, beteenden och uppmärksamhet i olika situationer. Det är ett mönster av emotionell reaktivitet och reglering som är medfött men som också påverkas av interaktionen med miljön.

Question 10

Thomas och Chess temperamentsmodell

Answer 10

en modell som delar in barn i tre olika kategorier:
easy, difficult och slow to warm up. Barn med ett easy temperament har oftast ett positivt humör, är anpassningsbara och har en tydlig rytm. Difficult barn har oftast ett negativt humör, är lättfrustrerade, tar tid att anpassa sig till nya situationer och har en oregelbunden rytm. Slow to warm up barn har mildare reaktioner i relation till både positiva och negativa stimuli, men de behöver tid för att vänja sig vid nya situationer.
Det är viktigt att matcha barnets temperament med omgivningen, vilket kallas “goodness of fit”. Det innebär att det är viktigt att miljön är anpassad efter barnets temperament för att barnet ska kunna utvecklas och trivas på bästa möjliga sätt. Det kan vara till exempel att anpassa föräldraskapet efter barnets temperament eller att välja en skola som passar barnets temperament.

Question 11

Mary Rothbarts temperamentsmodell

Answer 11

en teoretisk modell som fokuserar på individuella skillnader i barns temperament. Modellen betonar tre huvuddimensioner av temperament:

Extraversion/sociabilitet: Beskriver barns nivå av aktivitet, positivt humör, och benägenhet att söka social interaktion.

Negativ affekt: Reflekterar barns tendens att visa negativa känslor som ilska, rädsla och frustration.

Kontroll/inhibering: Handlar om barns förmåga att reglera och hämma sitt beteende, inklusive självkontroll, uppmärksamhetsfokus och impulskontroll.

Dessa dimensioner kan användas för att kategorisera barn i olika temperamentstyper. Till exempel kan ett barn vara hög på extraversion och låg på negativ affekt, vilket indikerar en utåtriktad och positiv natur. Å andra sidan kan ett annat barn vara låg på extraversion och hög på negativ affekt, vilket tyder på en mer tillbakadragen och känslomässigt reaktiv natur. Rothbart betonar att temperament är medfött och biologiskt baserat

Question 12

självreglering

Answer 12

Självreglering är förmågan att reglera sina känslor, beteenden och uppmärksamhet för att anpassa sig till olika situationer. Detta innebär att man går från att ha en primärt extern reglering, där föräldern svarar på barnets signaler, till att ha en intern reglering, där man själv kan kontrollera sina känslor och beteenden.

Question 13

vad är anknytning

Answer 13

ett specifikt och varaktigt känslomässigt band mellan barnet och de personer som tar mest hand om barnet, vanligtvis föräldrar eller andra vårdnadshavare.

Question 14

hur manifesteras anknytning

Answer 14

Det manifesteras genom att barnet söker fysisk närhet till sin vårdnadshavare, protesterar vid separation från sin vårdnadshavare och söker trygghet, tröst och beskydd hos sin vårdnadshavare.

Question 15

utveckling av tidiga band

Answer 15

Utvecklingen av tidiga band är en gradvis process som börjar med att barnet inte har några specifika band till särskilda individer, utan har en preferens för ansikten och mänskliga röster. Efterhand blir barnet allt mer diskriminerande och ler mer mot sina vårdnadshavare samt utvecklar bredare repertoar av beteenden som möjliggör egen reglering av närhet.

Question 16

psykoanalytisk teori

Answer 16

betonar betydelsen av bandet mellan mor och barn för barnets senare utveckling, men forskning har visat att barn utvecklar lika betydelsefulla band till sina pappor och att skillnader mellan ammade och flaskmatade barn inte påverkar anknytningen på ett avgörande sätt.

Question 17

inlärningsteorin

Answer 17

fokuserar på hur barns biologiska behov styr anknytningsprocessen, där barn associerar anknytningspersoner med positiv förstärkning när de tillfredsställer deras behov. Dock har forskning visat att anknytningsbandet kvarstår även när barnet inte längre är beroende av anknytningspersonen för biologisk tillfredsställelse, och betydelsen av kognition har underskattats.

Question 18

anknytningsteorin

Answer 18

Anknytningsteorin, som introducerades av Bowlby, betonar det specifika och känslomässiga bandet mellan förälder och barn och dess roll i överlevnad och inlärning

Question 19

3 aspekter av interaktion som påverkar anknytningen

Answer 19

Det finns tre aspekter av interaktion som påverkar anknytningen:
leenden och kontingent respons,
socialt refererande,
och föräldrasensitivitet.
Mary Ainsworth identifierade tre olika anknytningsmönster - trygg, undvikande och ambivalent - och fann att förälderns beteende predicerade vilken anknytningsstil barnet utvecklade. En lyhörd förälder var mer benägen att ha ett tryggt fäste, medan en avvisande eller inkonsekvent förälder var mer benägen att leda till undvikande eller ambivalent anknytning.

Question 20

individuella skillnader i anknytning

Answer 20

Individuella skillnader i anknytning kan bero på olika faktorer, inklusive tidigare erfarenheter av anknytning och samspel med föräldrarna, samt andra faktorer som påverkar barnets upplevelse av stress och osäkerhet.

Question 21

the strange situation procedure

Answer 21

en metod som används för att bedöma barns anknytningsmönster. Det är en observationsprocedur som utvecklades av Mary Ainsworth som ett sätt att undersöka barns reaktioner när de utsätts för olika situationer av separation och återförening med sin vårdgivare.

Question 22

anknytningsmönster

Answer 22

Baserat på barnets beteende i Strange Situation Procedure kan anknytningsmönster identifieras enligt Ainsworths klassificeringssystem:

trygg anknytning

otrygg/undvikande anknytning

otrygg/ambivalent anknytning

otrygg/desorganiserad anknytning

Question 23

trygg anknytning

Answer 23

Barnet visar trygghet och förtroende för vårdgivaren, använder vårdgivaren som en trygg bas för utforskning och blir tröstad vid återförening.

Question 24

otrygg/undvikande anknytning:

Answer 24

Barnet verkar oberoende och avvisande, undviker kontakt och tröst från vårdgivaren både under separation och återförening.

Question 25

otrygg/ambivalent anknytning:

Answer 25

Barnet blir oroligt och osäkert, har svårt att utforska och är svårt att trösta vid återförening. Det kan vara ambivalent i sin reaktion på vårdgivaren.

Question 26

otrygg/desorganiserad anknytning:

Answer 26

Barnet visar desorganiserade beteenden och motsägelser i sin reaktion på separation och återförening. Det kan ha ovanliga beteenden eller tecken på rädsla och förvirring.

Question 27

desorganiserad anknytning

Answer 27

Barn med desorganiserad anknytning kan ha haft en vårdnadsgivare som uppträtt skrämmande eller förvirrande, vilket har gjort att barnet inte har kunnat utveckla en sammanhängande strategi för anknytning och trygghet. Dessa barn kan visa beteenden som är ovanliga eller förvirrande, och kan ha svårt att hantera stressiga situationer på ett effektivt sätt. Det är viktigt att notera att desorganiserad anknytning är mer vanligt förekommande i barn som har utsatts för vanvård eller trauma, men det är inte enbart begränsat till dessa situationer.

Question 28

riskfaktormodell

Question 29

inre arbetsmodeller

Question 30

anknytning, senare utveckling

Answer 30

Det är viktigt att notera att anknytning inte orsakar patologi (att en ogynnsam anknytning inte är en direkt orsak till utvecklingen av psykisk patologi eller psykiska störningar), utan det är en riskfaktormodell med olika utvecklingsvägar till senare patologi där flera risk-, sårbarhets- och skyddsfaktorer ofta samverkar.