Nervsystemet - Tenta 1 Flashcards
Beskriva nervsystemets generella organisation och funktioner (centrala och perifera nervsystemet).
På cellnivå:
- Homeostas (stabil inre miljö)
- Blixtsnabb och precis överföring av information från cell till cell
På organnivå:
- Blixtsnabb och precis överföring av information mellan organ
- Koordinera rörelser och tolka sinnesintryck
På överordnad nivå:
- Tankar, känslor och språk
- Socialt beteende, inlärning och minne
- Tolka kultur, konst och musik
Nervsystemet har två anatomiska huvuddelar:
Centrala nervsystemet, CNS
Perifera nervsystemet, PNS
Nervsystemet har tre funktionella huvuddelar:
- Sensoriska nervsystemet
* Nervsignaler från sensoriska celler till hjärnan
* Afferenta = inåtledande
- Motoriska nervsystemet
- Nervsignaler från hjärnan celler till sklettmuskulatur
- Efferenta = utåtledande
- Autonoma nervsystemet
- Nervsignaler till och från hjärnan som bland annat reglerar funktion för våra organ
- Sympatikus: Aktiveras i stressituationer
- Parasympatikus: Aktiveras i vilosituationer
- Enteriska nervsystemet: kontrollerar matspjälkningssystemet
Beskriva den generella strukturen hos en nervcell samt beskriva hur nervceller klassificeras
Cellkropp med dendriter:
- Cellkroppen innehåller alla “vanliga” organeller
- Dendriterna tar emot information från andra nervceller via synapser
Axon med myelin:
- Det är den elektriska spänningen vid axonhalsen som avgör om en nervsignal ska skickas mot nervändslutet
- Nervsignalen skickas längs ett axon
- Myelin fungerar som insolering av fettvävnad. och ökar nervsignalens hastighet.
- Mellan Myelin finns Ranviers Noder
- Myeliniserade axon har en hastighet på 100m/s.
- Omyeliniserande axon har en hastighet på 2m/s
Nervändslut med neurotransmittorer
- När nervsignalen når nervändslutet kommer det frisättas neurotransmittorer från vesikler ut till en kemisk synaps
Nervvävnad:
Neuroner (nervceller):
- särskild uppbyggnad anpassad för både nätverkskommunikation och blixtsnabb signalöverföring över stora avstånd längs axoner.
Gliaceller (stödjeceller):
- Ger mekaniskt stöd till nervcellerna
- Försörjer nervcellerna med syre och näring
- Förbättrar nervledningen och påverkar signalöverföring i synapserna
- Bekämpar inkräktare och tar hand om döda nerceller.
Beskriva funktionen hos olika typen av neurogliaceller
Centrala nervsystemet, CNS:
Astrocyter:
- Mekansik stöd och viktig del av blod-hjärnbarriären
- Kontrollerar den kemiska miljön i CNS
- Omsluter synapser och påverkar kommunikationen
Oligodendrocyter:
- Producerar myelin i CNS
Mikroglia:
- Fungerar som immunceller i CNS (liknar makrofager)
Ependymceller
- Producerar cerebrospinalvätska, CSF
Perifera nervsystemet, PNS:
Schwannceller i PNS:
- Producerar myelin i PNS
Satellitceller:
- Fungerar ungefär som astrocyter i PNS
Beskriva funktionen hos de hinnor som täcker CNS och de hålrum som finns i CNS
CNS, eller det centrala nervsystemet, täcks av tre hinnor kända som meninger. Dessa hinnor inkluderar:
Dura mater:
Detta är den yttre och starkaste hinnan. Den är tät och tjock, och dess huvudfunktion är att skydda hjärnan och ryggmärgen från fysisk skada.
Arachnoidea, spindelvävshinnan:
Detta är den mellersta hinnan. Den är tunnare och mer genomskinlig än dura mater. Dess huvudfunktion är att fungera som en barriär mellan dura mater och pia mater, och att innehålla cerebrospinalvätska/likvor.
Pia mater:
Detta är den innersta hinnan. Den är mycket tunn och följer de yttre konturerna av hjärnan och ryggmärgen. Dess huvudfunktion är att ge näring till CNS genom blodkärl som passerar genom den.
Hålrum i CNS:
Det finns fyra huvudsakliga hålrum i CNS, kända som ventriklar. Dessa inkluderar:
Laterala ventriklar (Första och andra ventrikeln):
Dessa är de största ventriklarna och de finns i varje hjärnhalva.
Tredje ventrikeln:
Denna ventrikel ligger i mitten av hjärnan, mellan de två halvorna.
Fjärde ventrikeln:
Denna ventrikel ligger mellan hjärnstammen och cerebellum.
Ventriklarnas huvudfunktion är att producera och cirkulera cerebrospinalvätska, vilket skyddar CNS genom att fungera som en stötdämpare, leverera näringsämnen och ta bort avfall.
Beskriva liquor (CSF) funktion samt förklara hur liquor (CSF) bildas, cirkulerar och
återfiltreras till blodet
Cerebrospinalvätska / CSF
Ventrikelsystemet:
- Ventrikelsystemet i hjärnan består av 4 hålrum som producerar cerebrospinalvätska
- De 4 hålrummen står i förbindelse med varandra och subaraknoidalrummet
- Cerebrospinalvätskan cirkulerar hela tiden i ventrikelsystemet
- Vätskan produceras i kärlhinneveck, plexus choroideus, i var och en av de 4 hålrummen, genom att blod filyyreras
- Cellerna som deltar i produktionen av cerebrospinalvätska heter ependymceller
- Cerebrospinalvätskan därneras ut från hjärnan till olika vensinus
Cerebrospinalvätska:
- Det tillverkas ca 500 ml av denna vätska per dag
- I CNS finns det ungefär 140 ml samtidigt, vätskan byts alltså ut flera gånger dagligen. - Cirkulerar i hela CNS och fyller flera funktioner
- Vätskan lämnar systemet från subarachnoidalrummet och tar sig tillbaka till blodbanan med hjälp av arachnoidalknottrorna.
Beskriva hjärnans blodförsörjning
- Det finns fyra blodkärl som leder blod till hjärnan
- Aa. carotis interna (på var sin sida)
- Aa. vertebralis (på var sin sida)
- Dessa fyra är ursprunget till alla förgreningar i hjärnan
- A. Basilaris är artären som binder samma de fyra blodkärlen
- Willis cirkel förbinnder hjärnkärlen så att hjärnans cirkulation upprätthålls delvis även om ett blodkärl skulle skadas ( t ex. vid en blodprop)
A. Cerebri anterior:
- Försörjer främre och mellersta delar av cortex
A. cerebri media
- Försörjer större delen av cortex och capsula interna
A. cerebri posterior
- Försörjer bakre delen av cortex
Beskriva strukturen hos ryggmärgen och dess funktioner
- Ryggmärgen är en del av CNS och ligger väl skyddad inne i ryggraden som består av ryggkotor och mellankotskivor
- Kotkroppen ligger längst fram (ventralt) och taggutskottet längst bak (dorsalt)
- Spinalnerverna går ut genom öppningar mellan ryggkotorna
- I mitten av rygmärgen finns det grå substans (många synapser)
- Grå substans är kopplingscentral för horisontella signaler
- Motoriska signaler ut från CNS via främre nervrötter
- Sensoriska signaler in till CNS via bakre nervrötter
- Runt den grå substansen ligger vit substans (mycket myelin)
- Vit substans är huvudväg för vertikala signaler till och från rätt ryggmärgsnivå
- Varje spinalnerv har två olika nervrötter
- Främre roten leder motorisk information ut från CNS
- Bakre roten leder sensorisk information in till CNS
De sensoriska nervernas cellkroppar ligger samlade i en liten bunt som heter spinalganglion och som bildar en liten utbuktning på bakroten
Beskriva vilka olika delar av cortex som är involverade i association, motor och sensoriska funktioner
Motorisk bark
- Behandlar alla motoriska signaler påväg ut från hjärnan
Sensoriska bark
- Behandlar all sensorisk information som hjärnan tar emot
Frontal bark
- Högre mentala processer, val, motivation, självkritik och känslokontroll
Synbark
- All visuell information tolkas här
Hörselbark och hjärnans två språkområden
- Broca: språkproduktion
- Wernicke: språkförståelse
Hippocampus
- Minne, inlärning och lakalsinne
Förklara funktionen hos specifika delar av hjärnan (basala nuclei/ganglier, diencephalons olika delar (thalamus och hypothalamus), amygdala och hippocampus, hjärnstammens olika delar och cerebellum).
Basala nuclei / ganglier
- Ganglier av grå massa centralt i
hjärnan (omgivna av vit massa).
- Viktiga för viljestyrda motoriken
- Väljer/släpper fram ”rörelseprogram” i kortex
Mellanhjärnan / diencephalon
Talamus:
Sensorisk kopplings- och sorteringsstation för nervsignaler på väg till sensorisk bark
Hypotalamus:
- Kontrollcentrum för det autonoma nervsystemet
- Centrum för temperaturreglering
- Registerar osmolaritet i blod och styr därmed törst
- Reglerar hungerkänsla och aptit
- Påverkar sexualdrift
Mandelkärnan / Amygdala
- Amygdala reagerar starkt vid snabba förändringar i omvärlden, stressfyllda situationer och händelser som kräver emotionell reaktion
- Då påverkas kroppens balans och människans beteende genom ändrad hormonbalans
- Till exempel verkar stark aktivitet i amygdala vid uppkomsten av plötsliga hot vara det som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och göra oss redo för strid eller flykt
Hippocampus
- Är en del av limbiska systemet i hjärnan
- Består av grå substans
- Stor roll för konsolidering av information från korttidsminnet till långtidsminnet
- Möjliggör bland annat vår förmåga att orientera oss rumsligt, särskilt när det gäller att ta sig fram och tillbaka i ett tidigare okänt område
- Inga minnen lagras i hippocampus; hippocampus agerar snarare som en kopplingsstation som förbinder associationsbanor mellan de olika delarna av hjärnan
Hjärnstammen / truncus encephali
Mitthjärnan / mesencephalon:
- Betydelse för motivation och sammarbetar med basala ganglierna om rörelse
Hjärnbryggan / pons
- Ger upphov till kranialnerver som styr hörsel, balans, ansiktssensorik samt reflexcentrum för huvud- och ögonrörelser
Den förlängda märgen / medulla oblongata
- Innerhåller kontrollcetrum för andning och blodtryck
- Reflexcentrum för kräkning, sväljning, hostning och nysning
- Ger ursprung till N. Vagus som ger autonom reglering av hjärta och viscerala organ
Lillhjärnan / Cerebellum
- Viktig för balans och koordination av rörelse
- Tar emot en “kopia” av alla motoriska och sensoriska signaler
- Dermed kan lillhjärnan jämföra önskad rörelse med faktiskt utförd rörelse
Beskriva funktionen hos hjärnans vita massa och ledningsbanorna
Vit substans
- Huvudvägar “E6” (capsula interna)
- Anatomiska områden med låg täthet av synapser
- Myelin på axonen
Förklara hur cellens vilomembranpotential uppkommer och upprätthålls
- Vilomembranpotential är summan av elektriska signaler i nerven
- Nervcellen tar emot signaler från andra nervceller på sina dendriter
- Inhibitoriska synapser skickar negativ laddning i cellen så att insidan blir mer negativ -> mindre sannolikt att det kan skickas en nervsignal vidare
- Excitatoriska synapser skickar positiv laddning i cellen så att insidan blir mer positiv -> mer sannolikt att det kan skickas en ny nervsignal vidare
- Vilomembranpotentialen: -70mV
Förklara hur en aktionspotential uppkommer och förflyttas i axonet
- En aktionspotenial är en kortvarig förändring i cellmembranets spänning med förmåga att fortplanta sig blixtsnabbt
- Aktionspotentialen är nervcellens sätt att skicka signaler, och därmed nervsystemets sätt att kommunicera på
- “Allt-eller-inget”-process
- Kan inte ändra styrka, ENDAST frekvens
- Aktionspotentialen är en elektrokemisk process där cellens insida förändras från negativ till positiv inom loppet av ett kort ögonblick, innan insidan på nytt blir negativ igen
- Aktionspotentialen utlöses vid nervcellens tröskelvärde, ca -55mV
- Efter aktionspotentialen går cellen tillbaka till sin vilomembranpotential, -70mV
Stimulering “över tröskeln” utlöser aktionspotentialen
- Om spänningsskillnaden över cellmembranet blir mindre negativt än ca -55mV (tröskelvärdet) i axonhalsområdet kommer en aktionspotential att utlösas
- Inhibitoriska synapser skickar in negativ laddningar och hyperpolariserar nervcellen (mer negativ) och sänker därmed vilomembranpotentialen
- Excitatoriska synapser skickar in positiva laddningar och depolariserar nervcellen (mindre negativt) och höjer därmed vilomembranpotentialen närmare tröskelvärdet
- När antalet positiva laddningar är tillräckligt stora till att det når tröskelvärdet kommer aktionspotentialen att utlösas
Aktionspotentialen: två händelser vid tröskeln
- Vid tröskeln öpnnas “snabba” spänningstyrda Na+-kanaler
- Natrium strömmar in och cellen depolariseras
- Både kemisk och elektrisk gradient verkar i samma riktning, alltså från utsidan och in i cellen
- cellens insida blir positiv och kanalerna stängs
- Lätt fördröjt öppnas “långsamma” spänningstyrda K+-kanaler
- Kalium strömmar ut och cellen repolariseras
- Både kemisk och elektrisk gradient verkar i samma riktning, alltså från insidan och ut ur cellen
- Cellens insida blir åter negativ och kanalerna stängs (långsamstängning bidrar till refraktärperioden)
- Refraktärperioden hindrar aktionspotentialen till att vandra baklänges (i retur) längs axonet från nervändslutet
Förklara hur en nervsignal kan överföras till en annan nervcell eller annan cell samt hur nervsignalen avslutas (transmittorsubstans elimineras)
Synapser
- Synapser är kontaktpunkter där nervcellen kan kommunicera eller överföra information till:
* Andra nervceller
* Muskelceller
* Körtelceller
- Synapser mellan nervceller kan vara :
- Excitatoriska (stimulerande)
- Inhibitoriska (hämmande)
- Om en synaps fungerar stimulerande eller hämmande avgörs av vilken neurotransmittor som frisätts och av vilken receptor som finns på det postsynaptiska membranet
Synapser och neurotransmittorer
En synaps består av:
Presynaptiskt membran:
- Innehåller vesikler med en bestämd typ av neurotransmittor
- Aktionspotentialen öppnar spänningstyrda kalciumkanaler och kalcium strömmar genom det presynaptiska membranet
- Kalcium gör att vesiklerna tömmer neurotransmittorer ut i synapsspalten (genom exocytos)
Synapsspalten:
- Genom diffusion strömmar neurotransmittorer över till det postsynaptiska membranet
- Synapsspalten är mycket smal, 20nm
Postsynaptiskt membran:
- Ligandstyrda jonkanaler öppnas vid kontakt med rätt neurotransmittor
- Specifika joner kommer strömma in från synapsspalten och stimulera eller hämma en ny nervsignal
- Neurotransmittorer som finns kvar i synapsspalten återupptas i det presynaptiska membranet eller tas bort av enzymer i synapsspalten.
Neurotransmittor:
Kemiskt signalämne som vidareför en elektrisk nervimpuls från nervcellens nervändslut och över en synapsspalt (då en kemisk signal), till en ny nervcell, muskelcell eller körtelcell
Beskriva de vanligaste förekommande neurotransmittorernas (Ach, NA, Serotonin, Dopamin) och receptorernas (alfa, beta, muskarin, nikotin) och funktion.
Acetylkolin:
Neuromuskulära synapser och synapser med målorgan i det parasympatiska nervsystemet
- “Vanlig” sklettmuskelkontraktion och avgörande för alla effekter av det parasympatiska nervsystemet (rest and digest)
- Viktig transmittor i hippocampus i samband med minne
- Acetykolinesterashämmare används i behandling av Alzheimers sjukdom
Noradrenalin:
Synapser med målorgan i det sympatiska nervsystemet
- Avgörande för alla effekter av det sympatiska nervsystemet, som pupillutvidgning, ökad hjärtfrekvens, utvidga bronkioler och sänka matspjälkningsaktivitet
- Frisätts vid stressreaktioner (fright, fight, flight)
Serotonin:
- Verkar i CNS
- Viktig för humör och sömn, och påverkar hur vi upplever smärta
Dopamin:
- Verkar i Basala ganglierna
- Viktig för kontroll över vår viljestyrdarörelser och central för vår upplevelse av lust, motivation och belöning
- Parkingsons sjukdom orsakas av dopaminbrist i hjärnan
- Antipsykotiska läkemedel verkar genom att hämma stimulering av dopaminreceptorer
Receptorer:
- Är mottagaren på postsynaptiskt membran för att öppna jon-kanaler
- Acetykolin som finns i Parasympatikus reagerar med kolinerga muskarinreceptorer
- Acetykolin reagerar också på nikotin receptorer, det gör även nikotin (därav namnet)
- Noradrenalin (och hormonet adrenalin) frigörs i Sympatikus reagerar med adrenerg, alfa- och beta receptorer.
- Arteriolkonstriktion (Alfa-1 receptor) = krymper diametern på blodkärlen
- Ökad kontraktillitet och ökad hjärtfrekvens (beta-1 receptor)
- Utvidgning bronkioler i lungan (beta-2 receptorer)
Förklara hur en synapspotential (EPSP/IPSP) och aktionspotential uppkommer och hur en nervsignal fortplantas i axonet.
Ledning längs omyeliniserade axon:
Utan myelin sprider sig signalen från den ena spänningsstyrda Na+-kanalen till den andra som en våg, med en ledningshastighet på ca 2 m/s. Aktionspotentialen måste alltså fortplanta sig systematiskt via varje enskild spänningsstyrd Na+-kanal i axonet, och detta är naturligvis tidskrävande.
Ledning längs myeliniserade axon:
Med myelin som insolering runt axonet kan aktionspotientialen hoppa mellan de Ranvierska noderna och därmed uppnå en hastighet upp mot ca 100 m/s. Myelin gör att aktionspotentialen slipper systematisk spridning via varje enskild spänningstyrd Na+-kanal i axonet, och därmed mångdubblas hastigheten.
