Tentafrågor Flashcards
Anthony Giddens menar att aktörer generellt är att betrakta som kunniga och kompetenta. Hur kommer aktörer till uttryck i Giddens teori och på vilket sätt är de kunniga och kompetenta? Ge egna exempel.
Exempel: Förändring av arbetsrutiner på en arbetsplats
På en arbetsplats är det vanligt att arbetsrutiner och arbetsflöden utvecklas och förändras över tid för att öka effektiviteten. Denna process kan illustrera hur aktörer agerar medvetet inom ramen för Giddens teori.
Aktörer: I detta exempel inkluderar aktörerna arbetstagare på arbetsplatsen, inklusive chefer och anställda som utför arbetsuppgifterna.
Strukturer: Strukturerna är de etablerade arbetsrutinerna och processerna som styr hur arbetsuppgifterna utförs, inklusive tidtabeller, arbetsfördelning, och regler för hur olika uppgifter ska slutföras.
Dualitet av struktur: Enligt Giddens teori är det viktigt att förstå att aktörer och strukturer är ömsesidigt beroende. Strukturerna skapar ramverket för hur arbetet utförs, men aktörerna har möjlighet att påverka och förändra strukturerna genom sina handlingar.
Kompetens och kunskap hos aktörer: Aktörerna på arbetsplatsen är kunniga och kompetenta när de kan utvärdera och identifiera ineffektiviteter i de befintliga arbetsrutinerna. De är medvetna om att vissa förändringar kan öka effektiviteten och produktiviteten på arbetsplatsen.
Medvetenhet och agerande: Aktörerna använder sin kompetens och kunskap för att föreslå och genomföra förändringar i arbetsrutinerna. De kan diskutera idéer, samarbeta och föreslå förbättringar för att anpassa strukturerna till de nya kraven eller behoven.
I detta exempel är aktörerna medvetna om de befintliga strukturerna på arbetsplatsen och har förmågan att agera och förändra dem för att öka effektiviteten. Detta visar hur aktörerna i Giddens teori betraktas som kompetenta och kunniga, eftersom de har förmågan att förstå och agera inom ramen för sociala strukturer och därigenom påverka samhället.
I Michel Foucaults verk identifieras en disciplinär makt där idén om panoptikon intar en central ställning. Vad präglas den disciplinära makten av, hur fungerar den och vad har den för verkan? Ge även ett utförligt eget exempel där du visar på hur det du tagit upp kommer till uttryck (ej fängelse, och håll dig borta från Lyxfällan med).
Michel Foucaults begrepp om disciplinär makt och panoptikon är centrala i hans analys av hur maktverksamhet fungerar i samhället. Disciplinär makt är en form av makt som syftar till att kontrollera och reglera individers beteende och tankar genom disciplin och övervakning. Denna form av makt präglas av systematiskt tillsyn, normalisering och kontinuerlig övervakning. Den är ofta osynlig och verkar subtilt, vilket gör att individer inte alltid är medvetna om att de är under kontroll. Disciplinär makt syftar till att skapa lydiga och normaliserade individer som följer de rådande normerna och reglerna i samhället.
Panoptikon är ett koncept som Foucault utvecklade och som ursprungligen introducerades av filosofen Jeremy Bentham. Det beskriver en specifik arkitektonisk struktur, som är formad som ett torn i mitten av ett fängelse med celler runt omkring. Tornet har en enda observatör som kan se in i varje cell. Panoptikon exemplifierar disciplinär makt genom att individer i cellerna aldrig vet när de blir övervakade, men de vet att de alltid kan bli övervakade. Denna osäkerhet skapar en konstant känsla av att vara iakttagna och leder till självkontroll hos individerna. Dessutom skapar panoptikon en asymmetri i maktförhållandet, där observatören har all kontroll medan de observerade är i underläge.
För att illustrera disciplinär makt och panoptikon i praktiken kan vi tänka oss en modern arbetsplats. På en sådan arbetsplats finns det ofta övervakningskameror och datoriserad tidsrapportering. Medarbetarna vet att deras aktiviteter övervakas, men de vet inte exakt när eller av vem. Det skapas en känsla av att vara ständigt iakttagna, vilket påverkar deras beteende och självkontroll.
För att anpassa sig till detta övervakningssystem börjar medarbetare följa företagets riktlinjer mycket noga, inklusive ankomst- och avgångstider, produktivitet och uppförande på arbetsplatsen. De normaliserar sitt beteende enligt företagets förväntningar för att undvika negativa konsekvenser såsom reprimander eller förlorade förmåner. Därigenom kan vi se hur disciplinär makt och panoptikon påverkar arbetsplatsen genom övervakning och osäkerhet om när övervakning kan ske. Detta leder till normaliserat beteende och kontroll över medarbetarnas aktiviteter, vilket är ett exempel på hur disciplinär makt manifesterar sig i det moderna samhället utan att nödvändigtvis vara kopplat till fängelser eller liknande situationer.
En tisdag kl. 11.30 på förmiddagen förklarar Anna för några förvirrade turister att anledningen till att så många klagar på dem i rulltrappan i tunnelbanan är att man vanligtvis alltid står still på höger sida, och går på vänster sida. Turisterna tackar Anna och rättar sig i ledet medan hon skyndar vidare.
I såväl sin voluntaristiska handlingsteori som sin senare teori om handlingssystem betonar Talcott Parsons normativ integration, det vill säga att normer och värderingar är centrala för att samhällen ska hålla samman. Hur kan Annas handling (informera turisterna) förstås utifrån den voluntaristiska handlingsteorin och utifrån tanken om handlingssystem? Redogör i ditt svar för centrala drag i respektive teori och visa på hur normativ integration kommer till uttryck.
Voluntaristisk handlingsteori:
Inom den voluntaristiska handlingsteorin betonar Parsons individens subjektiva intentioner och motivationer som driver deras handlingar. Handlingar ses som resultatet av individens medvetna val och beslut. Normer och värderingar fungerar som vägledning för individers handlingar och spelar en avgörande roll i att upprätthålla samhället.
I fallet med Anna’s handling att informera turisterna om tunnelbanans sociala normer kan vi tolka det som ett medvetet val från hennes sida. Hon handlade med avsikt att hjälpa turisterna att anpassa sig till de accepterade normerna och förväntningarna som råder i tunnelbanan. Anna använde sina egna normer och värderingar, som är i linje med det allmänt accepterade beteendet i tunnelbanan, som motivation för sin handling. Normativ integration är avgörande i detta sammanhang, eftersom det är de gemensamma normerna som styr Anna’s handling och hjälper till att upprätthålla den sociala ordningen.
Teori om handlingssystem:
Inom teorin om handlingssystem fokuserar Parsons på att handlingar inte enbart är ett resultat av individens intentioner. De är också inbäddade i bredare sociala strukturer och system. Handlingar är en del av ett samhällssystem och påverkas av olika komponenter, inklusive sociala normer, roller och institutioner. Normer och värderingar reglerar hur individer utför sina roller inom detta handlingssystem.
I Anna’s handling att informera turisterna ser vi henne agera som en individ med en specifik roll inom tunnelbanans handlingssystem. Hennes handling påverkas av de normer och värderingar som är en del av handlingssystemet i tunnelbanan. Tunnelbanan har tydliga normer som styr hur människor ska röra sig på rulltrappor, med normen att stå stilla på höger sida och gå på vänster sida. Normativ integration är kritisk även inom detta perspektiv, eftersom det är dessa delade normer som styr Anna’s handling och bidrar till upprätthållandet av social ordning och samhällets sammanhållning.
Både inom den voluntaristiska handlingsteorin och teorin om handlingssystem är normativ integration av central betydelse. Det är de delade normer och värderingar i samhället som riktar individens handlingar och hjälper till att upprätthålla stabiliteten och sammanhållningen i samhället. Anna’s handling att informera turisterna visar på hur normativ integration påverkar individuella handlingar och bidrar till samhällets stabilitet och sammanhållning.
Klockan 23.07 har Anna betalat in sig på klubben, hängt in sin jacka i garderoben och äntligen sett att hennes två vänner (B och C) hon bestämt träff med står i en lugnare del av klubbens uteservering där musiken är låg nog att samtal kan föras. B och C står tillsammans med fyra personer Anna aldrig har träffat, men hon förstår att en av dem är B:s nya partner. Anna börjar gå mot dem.
Öga mot öga med andra tenderar vi enligt Erving Goffman att använda oss av intrycksstyrning. Det studerar han inom ramen för avgränsade situationer som tar plats på en scen. Redogör för vad en situation innebär med dess olika delar och vad intrycksstyrning i relation till en scen vill säga. Illustrera de begrepp/fenomen du redogör för genom Anna och hennes möte med B och C samt resten av sällskapet.
När Anna närmar sig B, C och deras sällskap på klubben, är detta en specifik social situation som utgör scenen. Scenen inkluderar platsen, de närvarande personerna och tidpunkten.
Anna är medveten om att hennes möte med B, C och deras sällskap är en social interaktion där intrycken spelar en viktig roll. Hon strävar efter att ge rätt intryck för att upprätthålla sin relation med sina vänner och för att skapa en positiv första uppfattning av sig själv gentemot de personer hon inte känner.
Under mötet med B, C och sällskapet använder Anna intrycksstyrning genom att vara artig, vänlig och intresserad. Hon anpassar sitt beteende för att passa den sociala situationen och den nya kontexten hon befinner sig i, inklusive att vara respektfull och hänsynsfull gentemot B:s nya partner för att undvika eventuella missförstånd eller konflikter.
Ulrich Beck menar att risksamhället (eller reflexiv modernitet) är ett nytt samhällstillstånd i jämförelse med industrisamhället (enkel modernitet). Beskriv minst två aspekter som är nya med risksamhället och förklara hur Beck menar att dessa aspekter utgör en skillnad.
Ulrich Beck är känd för sin teori om “reflexiv modernitet” eller “risksamhället,” som han föreslår är ett nytt samhällstillstånd som skiljer sig från det traditionella industrisamhället. Här är minst två aspekter som Beck anser vara nya med risksamhället och hur han menar att dessa aspekter utgör en skillnad:
Globala, gränsöverskridande risker:
I industrisamhället dominerades risker främst av konkreta och lokala faror, som exempelvis arbetsplatsolyckor i fabriker. I kontrast till detta pekar Beck på att risksamhället präglas av globala, gränsöverskridande risker som inte är begränsade till enskilda platser eller nationer.
Beck menar att avancerad teknologi och globalisering har lett till skapandet av risker som inte respekterar nationella gränser. Exempel inkluderar miljöförstöring, klimatförändringar, pandemier och finanskriser som påverkar människor över hela världen. Dessa risker är komplexa och svåra att lokalisera till en specifik plats, och de kräver globalt samarbete och insatser för att hanteras.
Reflexivitet och osäkerhet:
I industrisamhället fanns en tendens att se teknik och vetenskap som lösningar på problem, och man hade ett starkt förtroende för myndigheter och experter. Risksamhället, enligt Beck, är dock kännetecknat av reflexivitet och en ökad medvetenhet om osäkerhet.
Beck menar att människor i risksamhället är mer benägna att ifrågasätta myndigheters och experternas auktoritet. De är medvetna om att teknologiska framsteg kan både lösa problem och skapa nya risker, och detta skapar en osäkerhet och en ökad medvetenhet om konsekvenserna av våra handlingar. Reflexivitet innebär att vi ständigt omvärderar våra beslut och åtgärder med tanke på de potentiella riskerna.
Sammanfattningsvis pekar Ulrich Beck på att risksamhället är karaktäriserat av globala, gränsöverskridande risker som inte känner av nationella gränser och som kräver internationellt samarbete. Dessutom betonar han reflexivitet och ökad medvetenhet om osäkerhet, vilket skapar en ny inställning till risker och beslutsfattande i samhället. Detta representerar en tydlig skillnad jämfört med det enkla industrisamhället där risker var mer lokala och förtroendet för teknologi och myndigheter var högt.
VAd menar Habermas med system? (utveckla svar)
System, enligt Habermas, är den sfär i samhället som omfattar ekonomi och politik. Det är en domän som kännetecknas av rationalitet och effektivitet, där målet ofta är att uppnå vinst eller makt. Systemet fungerar enligt formella regler och bygger på instrumentell rationalitet, där människor handlar för att uppnå specifika mål och resultat.
Hur undkommer Bourdieu problemet med motsättningen gällande aktör/struktur?
Bourdieu föreslog begrepp som “kapital,” “habitus,” och “det sociala rummet” för att förklara interaktionen mellan aktörer och strukturer.
Kapital: Bourdieu argumenterade för att individer har olika former av kapital, inklusive ekonomiskt kapital (pengar), kulturellt kapital (utbildning, kulturell kunskap), och socialt kapital (sociala nätverk). Kapitalet påverkar individens möjlighet att navigera och påverka samhället.
Habitus: Habitus är en inre struktur som utvecklas genom socialisation och präglar hur individen uppfattar världen, vilka värderingar de har och hur de agerar. Habitus formas av de strukturer som omger individen.
Det sociala rummet: Bourdieu föreslog att individer existerar i ett “socialt rum” som är formulerat av det kulturella och sociala kapital de besitter. Det sociala rummet är en plats där individer konkurrerar om resurser och positioner, och deras placering i detta rum påverkas av både deras kapital och habitus.
Bourdieu argumenterade för att förstå relationen mellan aktörer och strukturer kräver att man undersöker hur individernas kapital och habitus formar deras möjligheter och begränsningar. Det sociala rummet ger en modell för att analysera dessa dynamiker.
Vad menas med känsloregler?
Känsloregler är sociala normer eller förväntningar som styr hur människor bör känna sig och uttrycka sina känslor i olika situationer. De varierar beroende på kulturella och sociala kontexter och kan inkludera normer om när det är lämpligt att visa glädje, ilska, sorg eller andra känslor.
Dessa regler utgör en ram för hur människor bör reagera på olika händelser och situationer.
Vad innebär kapital och symboliskt kapital?
Kapital i Bourdieus teori är något som individer kan äga och använda som en resurs för att förbättra sin sociala position och navigera i samhället. Det finns olika typer av kapital, och en av de viktigaste är det symboliska kapitalet.
Symboliskt kapital består av symboliska resurser som kunskap, bildning, språkkunskaper, social status, och rykte. Dessa symboliska resurser ger en person fördelar i sociala interaktioner och möjliggör tillgång till specifika sociala kretsar eller institutioner.
Habitus
abitus är ett centralt begrepp inom Bourdieus teori. Det avser den inre mentala strukturen och de dispositioner som individen utvecklar genom socialisation och erfarenheter. Habitus påverkar hur en individ ser på världen, vilka värderingar och preferenser de har, och hur de agerar.
Habitus är resultatet av sociala och kulturella influenser från individens uppväxtmiljö och samhället i stort. Det är en inbyggd känsla av vad som är “naturligt” och “normalt” i en persons handlingar och val.
Relation mellan kapital och habitus
Kapital och habitus är intimt kopplade eftersom habitus formar hur en individ utnyttjar sitt kapital. En persons habitus bestämmer vilket kapital de anser vara mest relevant och värdefullt i en given situation.
Habitus fungerar som en slags “linssystem” genom vilket individen ser och tolkar världen. Beroende på individens habitus kan vissa former av kapital vara mer värdefulla eller lättare att förvärva och använda.
Exempel på symboliskt kapital i relation till habitus:
Låt oss ta exemplet med två personer med olika habitus och dess påverkan på symboliskt kapital:
Anna kommer från en akademisk familj där utbildning och kulturella intressen är högt värderade. Hennes habitus är präglad av akademiska värderingar och hon har fått en utmärkt utbildning. Som resultat har hon mycket symboliskt kapital inom det kulturella området. Hon har bred kunskap om konst, litteratur och musik och kan använda detta kapital för att imponera på och interagera med människor i liknande kretsar.
På motsatt sida har Ben en habitus som kommer från en arbetarklassbakgrund där praktiska färdigheter och handlingskraft värderas högre. Hans symboliska kapital är inriktat mot dessa färdigheter och han har kanske specialistkunskap inom hantverk eller teknik. Denna typ av symboliskt kapital kan användas i en annan social kontext och ger Ben fördelar i andra situationer.
Sammanfattningsvis, symboliskt kapital och habitus är tätt sammankopplade i Bourdieus teori. Habituset formar hur individer ser på världen och hur de använder sitt symboliska kapital för att navigera i samhället. Skillnader i habitus leder till att olika former av symboliskt kapital är värdefulla för olika individer beroende på deras sociala och kulturella bakgrund.
Vad menar Habermas med livsvärld?
Livsvärlden representerar den sociala sfären där människor lever sina vardagliga liv. Det inkluderar människors personliga relationer, kulturella normer, värderingar och informell kommunikation. Livsvärlden är en plats där mening skapas och delas, och där människor upplever en känsla av samhörighet och gemenskap.
Kolonisation av livsvärlden
Habermas hävdar att det finns en risk att systemet, med dess betoning på rationalitet och effektivitet, koloniserar livsvärlden. Detta innebär att systemets logik och krav börjar tränga in i livsvärlden och påverka människors vardagliga liv och relationer.
Koloniseringen av livsvärlden uppstår när systemets rationalitet tar över och blir dominerande, och när sociala interaktioner, kommunikation och värdefullt samhällsliv börjar reduceras till instrumentella mål och resultat. Människors personliga och sociala erfarenheter blir allt mer påverkade av systemets logik, vilket kan leda till en känsla av alienation och förlust av autenticitet i livsvärlden.
För att ge ett exempel, tänk på hur marknadsföring och reklam, som är en del av det ekonomiska systemet, kan kolonisera livsvärlden. Reklam syftar till att påverka människors värderingar och preferenser, och det kan forma deras identitet och beteende på sätt som är styrt av systemets logik snarare än av människors egna genuina önskemål. Livsvärlden påverkas då av en kommersiell och konsumtionsorienterad rationalitet som kan förminska den autentiska kommunikationen och relationer mellan människor.
Habermas teori om koloniseringen av livsvärlden syftar till att lyfta fram riskerna med systemets expansion och det viktiga behovet av att bevara och stärka den autentiska sociala sfären där människor kan skapa och dela mening på ett äkta sätt.
Vad menas med tillrättavisning (Rule Reminders)
Tillrättavisningar, eller “rule reminders,” är påminnelser från andra människor om att följa de rådande känsloreglerna. Det kan vara både explicita och implicita påminnelser om hur man borde känna eller agera i en viss situation.
Tillrättavisningar kan komma från familjemedlemmar, vänner, kollegor eller samhället i stort, och de används för att påminna individen om de rådande normerna och förväntningarna.
Exempel: Om du skulle agera otålmodigt eller oskicket mot kunden, kan du förvänta dig tillrättavisningar från din arbetsgivare eller kollegor. De skulle påminna dig om att du bör följa företagets känsloregler och behandla kunderna på ett vänligt sätt.
