Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biostatistik och epidemiologi > Epidemiologi > Flashcards

Epidemiologi Flashcards

1
Q

Varför gör man epidemiologiska studier?

A
  1. För att beskriva mängden sjukdom i en population- hitta frevens och mönster
  2. Hitta samband mellan exponering och utfall som är hälsorelaterade
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär prevalens och i vilka studier använder man det?

A

Prevalens: hur många som är sjuka just nu

  • Används till tvärsnittsundersökningar, ex enkätundersökningar, och redovisas oftast i %. OBS att man kan inte dra slutsatser för en population med tvärsnittsundersökningar- då behöver man longitunella undersökningar som ex. kohort.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär incidens och i vilka studier använder man det?

A

Incidens: hur många som insjuknar under en tidsperiod

  • Mäts i kohortundersökningar som redovisas i incidens (x fall per y antal pyr), med KI och P-värde.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kan påverka prevalensen?

A

Faktorer som kan påverka prevalensen är incidens x duration av sjukdomen. Inflödet av nya fall, sjukdomsduration och överlevnad påverkar alla prevalensen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Varför skiljer sig prevalensen så mycket om man ex jämför lungcancer (0.03%) och ledgångsreumatism (1%)?

A

Eftersom reumatism är något man kan leva med under en lång tid medan lungcancer kan vara dödligt, alltså lever inte lika många med lungcancer just nu som med ledgångsreumatism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur räknar man ut prevalens?

A

Sjuka/totalen för att få %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är kulmulativ incidens?

A

********Kulmulativ incidens:******** här mäter man endast populationens storlek i början. Är användbart för att uppskatta risken för ex återfall. Alla måste vara fria från sjukdomen när uppföljningen påbörjas. Här kan olika individer bidra med olika år till studien.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär person-years-at-risk?

A

Varje individ bidrar med ett personår för varje år den är med i studien och inte utvecklar sjukdom.

Person years at risk: för varje år under uppföljningstiden bidrar personer i undersökningen som lever hela året utan att insjukna med varsitt personår under risk till nämnaren. Personer som insjuknar under året bidrar med ett sjukdomsfall var till täljaren. Tiden under risk brukar endast räknas fram till insjuknandet i studier av långvariga eller kroniska sjukdomar. Om man saknar datum för insjuknande under året bidrar personen med 0,5 personår var i genomsnitt till nämnaren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur räknar man ut incidens?

A

Indicens= antal sjukdomsfall/ tid under risk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär kausalitet/ orsakssamband?

A

Kausalitet/orsakssamband: sjukdom (Y) orsakas alltid av faktorer (X). Kausalitet innebär att man fastslår vilka faktorr som orsakar en viss sjukdom, för att kunna förhindra sjukdom genom att ändra exponeringen. Om X påverkar Y är sambandet kausalt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är kausala diagram/ nät?

A

Man skapar kausala diagram när man plockar isär viktiga faktorer för att försöka förstå sambandet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är determinanter/ riskfaktorer/ exponering?

A

Faktorer (x), kan vara sjukdomar, miljöexponering och skador

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är den epidemiologiska triaden?

A

Epidemiologiska triaden: agens (levande: virus, bakterier osv, ej levande: trauma, värme, gifter, brister), värd (ålder, kön, ras), miljö (klimat, geografiska strukturer, skötsel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka typer av orsaker har vi pratat om och vad innebär dessa?

A
  • Bidragande orsaker/ delorsaker / multipla faktorer: bidragande orsaker till sjukdom
  • Tillräckliga orsaker: när man har tillräckligt många bidragande orsaker för att sjukdom ska uppstå
  • Nödvändiga orsaker: den viktigaste orsaken till sjukdom, måste finnas för att sjukdomen ska uppträda
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är kausala riktlinjer/ kausal inferens?

A

Kausala riktlinjer/ kausal inferens: processen där man bedömer sannolikheten att observerade samband är kausala. Riktlinjer kan vara ex temporalt samband, rimlight, styrka, studiedesign mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilken är den absolut viktigaste aspekten för kausalitet?

A

Den viktigaste aspekten för kausalitet är att exponering ska ske före utfall! X måste alltid ske före Y

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka olika sätt finns det för att undersöka samband?

A
  1. Beskrivande- fallrapport, fallserie, surveys
  2. Förklarande- exprementiella och observationsstudier (fall- kontroll, kohort)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad gör en tvärsnittsstudie?

A

En tvärsnittsstudie mäter exponering och utfall samtidigt. Visar sjukdom som prevalens (%)! Går ej att bedöma orsakssammanhang, men är enkla och billiga studier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad gör en fall-kontroll studie?

A

Här väljer man en grupp exponerade och en kontrollgrupp som ej ska vara exponerade. Man kan undersöka många exponeringsfaktorer men är klurigt att välja kontrollgrupp och vi kan inte uppskatta sjukdomsförekomst (prevalens och incidens)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad gör en kohort studie?

A

En kohort studie följer individer under tid. Det är viktigt att börja med sjukdomsfria individer. Här kollar man på vilka som utvecklar ex sjukdom. Fördel är att man kan leda efter kausalitet, negativt är att de ofta är kostsamma och man kan få problem med bortfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad innebär longitunell kohort?

A

Data för exponering och utfall kommer från olika tidsperioder, ex testpersoner som blivit behandlade och friskförklarade från cancer, så kollar man på överlevnaden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilken studie ska man använda om man vill titta på ett fall?

A

Fallrapport

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilken studie ska man använda om man vill titta på flera fall?

A

Fallserie

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilken studie ska man använda om man vill samla fall och kontroller och jämföra exponering?

A

Fall/ kontrollstudie

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilken studie ska man använda om man vill följa individer under tid?

A

Kohort

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilken studietyp har högst vikt evidensmässigt?

A
  1. Randomiserade kliniska studier
  2. Prospektiva kohortstudier
  3. Retrospektiva kohortstudier
  4. Fall/kontroll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Nämn två olika observationsstudier?

A

Kohort och fall/kontroll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad skiljer exprementiella och observationsstudier åt?

A

I exprimentiella studier görs aktiva försök att ändra en determinant eller ett sjukdomsförlopp medans man i observationsstudier endast observerar vad som händer.

29
Q

Vilken studie mäter man incidens i?

A

Kohort

30
Q

Nämn två metoder för att ta stickprov:

A
  1. Icke- slumpmässigt urval (bekvämlighetsurval och urval med syfte)
  2. Slumpmässigt urval (systematiskt eller stratifierat (dela upp populationen i grupper)
    - Bekvämlighetsurval → T.ex de första 5 grisarna
    - Syfte (purposive) → T.ex små grisar
    - Slumpmässigt → slumptal används för att välja ut grisar
    - Systematiskt → T.ex gris nr 2 utvald m.h.a. slumptal, därefter var 4:e gris
31
Q

Vilket sätt att ta stickprov är golden standard?

A

Slumpmässigt

32
Q

Vilken studiedesign ska man använda om man vill undersöka orsaker till en ovanlig sjukdom?

A

Fall- kontroll

33
Q

Vilken studiedesign ska man använda om man är intresserad av en viss determinant?

A

Kohort

34
Q

Vilken studiedesign ska man använda om man inte har någon aning, tid eller pengar?

A

Tvärsnitt

35
Q

Vad avser representativitet?

A

När man kan dra slutsatser på målgruppen baserat på resultat från urvalsgruppen

36
Q

Vilka mått på associationer mellan exponering och utfall kan vi använda oss av?

A

Relativ risk och oddsrat

37
Q

Om vi vill uppskatta mängden sjukdom i en population eller målgrupp, vilka mått på sjukdomsförekomst använder vi oss av?

A

Prevalens och incidens

38
Q

Om vi vill skatta samband mellan exponering och förekomst/ frihet från sjukdom, vilka mått på sjukdomsförekomst använder vi oss av?

A

RR, OR

39
Q

Vad innebär relativ risk?

A

Relativ risk, riskrat, RR: baseras på incidensen mellan exponerade och inte exponerade grupper, avgör om risken för exponerad grupp är större. Incidens, kohortstudie

Risk att något händer i en grupp jämfört med risken att något händer i en annan grupp - Ex. risk hos rökare (rökning=exponering) att få lungcancer jämfört med risk hos icke-rökare att få lungcancer

40
Q

Hur beräknar man relativ risk?

A

RR = Incidens (exponerade) ÷ Incidens (ej exponerade)
RR = [A÷(A+B)] ÷ [C÷(C+D)]

41
Q

Vad innebär RR = 1?

A

Lika stor risk för båda grupperna → finns inget samband mellan exponeringen och utfall

42
Q

Vad innebär RR > 1?

A

Ökad risk för utfall vid exponering

43
Q

Vad innebär RR < 1?

A

Minskad risk för utfall om man är exponerad - ex vaccin

Om RR är 0.8 är de 20% lägre risk

44
Q

Vad innebär oddsrat?

A
  • Se om högre oddsför exponering hos fallen (A:exponerade sjuka/B:oexponerade sjuka) jämfört med exponeringen hos de friska (C:exponerade friska/D:oexponerade friska)
  • Redovisas ofta i fall-kontrollstudier
45
Q

Hur räknar man ut oddsrat?

A

OR = Odds (exponerade) ÷ Odds (ej exponerade)
OR = [A÷B] ÷ [C÷D]

46
Q

Vad innebär OR = 1?

A

Samma odds

47
Q

Vad innebär OR > 1?

A

Det är sämre att vara exponerad

48
Q

Vad mäter storleken på RR/OR?

A

Styrkan av sambandet mellan exponering och utfall

49
Q

Vilka två typer av fel kan man göra vid mätningar av data?

A

Slumpmässiga och systemiska

50
Q

Vad innebär slumpmässiga fel?

A

Fel som beror på omständigheter vid mätningen - påverkar precisionen

51
Q

Vad innebär systematiska fel?

A

Kan vara selektionsbias, observationbias eller confounding - påverkar validiteten

52
Q

Vad innebär selektionsbias och hur motverkar man det?

A
  • Selektionsbias: ett systematiskt fel i urvalet till en studie som påverkar studieresultatet så att det inte är representativt för den större gruppen
    • För att motverka selektionsbias måste vi se till att selektionsgruppen/ urvalet är representativt för populationen- då skapas inferens = vi kan använda oss av stickprovet för att förstå populationen. Slumpmässigt urval, hög svarsfrekvens och låg bortfallsfrekvens är viktigt.
53
Q

Vad innebär observationsbias och hur motverkar man det?

A

Observationsbias/missklassificeringsbias: ex att sjuka djur klassas som felaktigt friska eller att exponerade djur klassas som felaktigt oexponerade. Uppstår i kohort och fall-kontrollstudier.

  • Delas in i recall bias, intervjubias och “vara till lags” effekt
  • Minimeras genom en blindad uppskattning av exponering och utfall (placebo?), använda komplett och detaljerad information samt använda sig av objektiva mätningar (längd, vikt) när det är möjligt.
54
Q

Vad innebär confounding och hur motverkar man det?

A

Confounding: en sammanblanding/ förväxling. Confounders är samverkar med de studerande variablerna, när de samverkar olika mycket med olika grupper uppstår confounding. Detta gör att sambanden som dras kan blir felaktiga.

  • Kontrolleras genom stratifiering (uppdelning av data i flera variabler) och multivariabla analyser (då dessa har högre risk att fånga upp confounders).
55
Q

Vad innebär hög validitet?

A

Hög validitet innebär att studiepopulationen urval är representativ till målpopulationen - man kan dra slutsatser

56
Q

Hur kan man minska slumpmässiga fel?

A

Ha ett större urval

57
Q

Vilket begrepp ger en indikation på precisionen hos din mätning?

A

Konfidensintervall

58
Q

Vad innebär intern validitet?

A

Intern validitet: korrekt slutsats för den undersökta populationen, men går ej att generalisera till målpopulationen

59
Q

Vad innebär extern validitet?

A

Extern validitet: går att generalisera till målpopulationen

60
Q

Vad innebär sensitivitet och när är det bra?

A

Sensitivitet: andelen sjuka som identidieras med ett test

  • Används när man inte får missa en sjukdom, tex om man vill köpa in ett avelsdjur, eller när sannolikgheten för sjukdom är låg/ ovanlig sjukdom
61
Q

Vad innebär specificitet och när är det bra?

A

Specificitet: andelet friska som friskförklaras med ett test

  • Används om man vill bekräfta diagnos från tidigare test eller om falskt pos
62
Q

Vad innebär positivt prediktivt värde?

A

PVPT= Prediktivt värde av positivt test: sannolikheten att en person som testar positivt verkligen är sjuk

63
Q

Vad innebär negativt prediktivt värde?

A

PVNT= Prediktivt värde av negativt test: sannolikheten att en person som testar negativt verkligen är frisk

  • När man använder det på kliniken? Man använder detta för att utvärdera en tests möjlighet att korrekt identifiera sjukdom, är testet användbart?
64
Q

Vad innebär guldstandard?

A

Guldstandard: ett test som man vet korrekt identifierar ett djurs status

65
Q

Vad leder confounding till om man inte tar hänsyn till det under analysen eller studieplaneringen?

A

Ökad varians i data samt bias, antingen får man för litet eller för stort estimat

66
Q

Hur kan man minska effekten av confounding under studieplaneringsstadiet?

A

Exprementell studie: randomiserad fördelning av studiedeltagare till behandling respektive kontrollgrupp

Begränsning: undersök en viss undergrupp för confounders

67
Q

Hur kan man minska confounding under dataanalysen?

A

Man kan göra stratifierade analyser, alltså göra undergrupper och där leta efter confounders. Man kan också inkludera confoundern i en regressionsanalys

68
Q

Vad innebär prediktiva värden?

A

Sannolikheten för att diagnosmetodens resultat är korrekta beskrivs också genom deras så kallade prediktiva värde. Ett positivt prediktivt värde uttrycker sannolikheten att ett positivt testresultat är korrekt, medan det negativa prediktiva värdet beskriver chansen att ett negativt resultat är riktigt.

Biostatistik och epidemiologi (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions