Växternas System Och Processer Flashcards
Vilken uppgift har endodermis?
Reglera vilka ämnen som tas in i växten, en ’sil’ som sållar bort skadliga ämnen.
Endodermis reglerar vilka vattenlösta ämnen som kommer in i växtens ledningsvävnader. Fram till endodermis kan vatten ganska fritt tränga in i roten. Men endodermiscellerna är vattentäta och har system som reglerar vilka ämnen som kan passera endodermis.
Vilka krafter transporterar vattnet från marken, via växten och ut i luften?
Rottryck och transpirationssug
Vatten tas upp i roten via osmos, p.g.a. högre koncentration av ämnen inne i rotcellerna än ute i markvätskan. Vattnet transporteras uppåt tack vare detta rottryck, men även tack vare osmos eftersom vatten avdunstar från bladen (transpirationssug) samtidigt som de tillverkar glukos.
Vilka strukturer deltar i växtens vattentransport?
Kärlen som transporterar vatten inom växten består av xylem (veddelen) och floem (sildelen). Vattnet lämnar växten via klyvöppningarna. Även endodermis deltar i vattentransporteras.
Kärlen (ledningssträngarna) som transporterar vatten inom växten består av xylem (veddelen)
och floem (sildelen). Fram till rotens endodermis flyter vattnet ganska obehindrat.
Endodermis utgör en spärr som släpper igenom “nyttiga” ämnen men förhindrar att “onyttiga”
ämnen når kärlen. Vattnet lämnar växten via klyvöppningarna.
Vilka funktioner har vattnet i växten?
Cytoplasman består till stor del av vatten med lösta ämnen. I cytoplasman sker reaktioner som håller cellen vid liv. Vatten krävs för transport av ämnen i växten. Vatten ger stadga tack vare det tryck mot cellväggen (saftspänd).
Ange skillnader mellan xylem och floem
Xylemet består av trakeider och kärl, uppbyggda av döda celler med förstärkta väggar. Xylemet transporterar framförallt vatten och näringsämnen från roten till växtens övriga delar. Xylemets transport är passiv, vilket innebär att den inte drivs av energi som växten producerat.
Floemet består av levande celler med tunna oförvedade väggar. Floemet transporterar organiska ämnen som växten producerat från den plats där de bildas till den plats där de behövs. Floemets transport är till stor del aktiv, vilket betyder att den kräver energi.
På vilka olika sätt regleras klyvöppningens storlek?
vatteninnehållet (saftspänning); låg saftspänning sluter klyvöppningen och hög saftspänning öppnar klyvöppningen
närvaron av ljus; när ljus träffar den ljuskänsliga receptorn i slutcellernas membran öppnas klyvöppningen
växtens dygnsrytm; klyvöppningen öppnas på morgonen och sluts på kvällen
Vad reglerar blomning hos långdagsväxter?
Den avgörande faktorn är antalet mörkertimmar som växten utsätts för. Dessa får hos långdagsväxter inte överstiga ett visst antal timmar.
Vad är fotosyntes och vilka delar av växten är delaktiga i den?
Gröna växter kan, tillsammans med ljusenergin i solens strålar, omvandla koldioxid och vatten till druvsocker (glukos) och syrgas. Reaktionen kallas för fotosyntes.
På vilka sätt kan en växt föröka sig?
Könlös förökning, sk vegetativ förökning, sticklingsförökning, ympning av fruktträd, okulerande av rosor samt menstemförökning. Potatisens förökning via stamknölar och förökning av jordgubbar via ovanjordiska utlöpare är ytterligare exempel på könlösa förökningssätt.
Perenna växter bildar ett förgrenat rotsystem och förökas via delning.
Könlig förökning = korspollination innebär att pollen överförs från en blomma till en annan. Individerna hos de korsbefruktade växterna blir mer eller mindre olika. Insektspollination är vanligare än vind pollination.
Självpollination innebär att pollineringen sker inom en blomma.
Vilka typer av frukter finns?
Kapsel - frukt med torr fruktvägg. Innehåller många frön och öppnar sig vid mognad md längsgående sprickor, hål eller flikar. T.ex. Vallmo.
Balja - enrummig kapsel som öppnar sig med två längsgående sprickor. T.ex. Ärt.
Skida - en tvårummig kapsel med membranartad skiljevägg. Den öppnar sig med två flikar. T.ex. Raps
Nöt - en frukt med torr fruktvägg som inte öppnar sig vid mognad. Innehåller ett frö. T.ex. Hassel.
Klyvfrukt - en frukt som vid mognad sönderfaller i ett antal nötlika delfrukter. T.ex. Kummin.
Bär - är köttig, saftig, flerfröig frukt som inte öppnar sig vid mognaden. T.ex. Blåbär.
Stenfrukt - tjock köttig yttervägg och ett hårt inre skikt - kärnan/stenen -som omsluter fröet eller fröna. T.ex. körsbär.
Vilka typer av rötter finns?
Huvudrot (pålrot), med sidorötter. Adventivrötter bildas på nedre delen av stammen eller från bladen.
Vilka typer av stammar finns det?
Ovanjordiska och underjordiska.
Den ovanjordiska stammen är antingen örtartad eller vedartad. Nedliggande , örtartade stammar kallas utlöpare eller stoloner. Från dessa utvecklas rötter och nya skott tex smultron och jordgubbar.
Underjordiska stammar liknar oftast rötter men hos dessa stamdelar förekommer alltid blad eller märken efter blad. Horisontella underjordiska stammar går under benämningen rhizon och innehåller ofta upplagsnäring. Exempel på växter med rhizon är kvickrot, liljekonvalj och vitsippa. Hos potatis är yttersta ledstyckena av den underjordiska stammen förtjockad till en stamknöl, potatisen, som är rik på stärkelse.
En tredje typ av underjordisk stam förekommer hos lökväxterna. Dessa har en kort, bred, underjordisk stam som kallas lökkaka. Från denna utgår förtjockade och näringslagrade blad vilka tillsammans med lökkakan bildar löken.
Vad är skillnaden mellan enhjärtbladig och tvåhjärtbladiga växter?
De blad som först utvecklas hos en växt kallas hjärtblad. Hjärtbladen lever ofta en kort tid och ser inte ut som de blad som utvecklas senare. tvåhjärtbladiga växter (dikotyledoner) bildar två hjärtblad och enhjärtbladiga (monokotyledoner) ett blad
Vad menas med aeroba och anaeroba processer?
Aeroba bakterier kräver syre för sin respiration, medan anaeroba inte kan använda sig av syre för sina processer, utan använder sig av exempelvis sulfater vid respiration.
Vad är skillnaden mellan perenner, annueller, lignoser och bienner?
Perenner: återkommer varje år, vissnar på höst, vilar under vintern och vaknar på våren.
Annueller: Ettåriga växter, övervintrar inte
Lignoser: Botaniskt begrepp för vedartade växter. Ett samlingsnamn för träd, buskar och halvbuskar.
Bienner: ej förvedad växt. Sätter rötter, stam och blad första året och blommar och sätter frö år två.
