2023-05-29 Flashcards
(17 cards)
En formation, vanligen i form av långsträckt rygg, avsatt längs inlandsisens kant vid ett längre stillestånd i isavsmältningen.Består vanligen av morän, men kan också bestå av isälvssediment. Kan varaflera 10-tals meter.
Randbildning
Ökning av berggrundens temperatur med djupet under markytan, vanligen 25-30C/km
Geotermisk gradient
Metamorf bergart, omvanlad kalksten
Marmor
Geologisk formation ur vilken grundvatten kan utvinnas för praktisk användning
Akvifär
Bergblock som genom förkastning höjts upp jämfört med omgivningen
Horst
Varför saknas morän i åsens centrala del?
Vid avsättning har isälvens flöde varit så kraftig att den tidigare avsatta moränen spolats bort.
Beskriv kortfattat hur lagerföljden vid åsens sidor uppstått
Avsättning av bottenmorän under inlandsisen, sen isavsmältning med avsättning av av isälvsmaterial från en isälv ovanpå.
Därefter retirering av isfronten och sedimentation av lera i djupt och lungt vatten.
Sist landhöjning och vågerosion med avsättning av svallsediment över leran
Ge tre exempel på mekaniska vittringsprocesser
- Frostvittring, is har lägre densitet än vatten, expanderar och sönderdelar på så vis
material, tidigare vittring krävs. - Rotsprängning, rötter expanderar i tidigare sprickor i berggrunden.
- Vindslipning, vind medförande slipande material eroderar annat material.
- Tryckavlastning, förändrad/e tryckförhållanden och spänningsbelastning.
- Saltsprängning, salt kristalliserar i sprickor.
- Solsprängning/exfoliation, temperaturväxlingar orsakar förändrade spännings
/tryckförhållanden pga att mineral har olika värmeledningsförmåga.
Ge två exempel på kemiska vittringsprocesser
- Lösning, kolsyra bildas av CO2 och HO2 i regnvatten och i marken. Kolsyran löser
upp karbonater. Inga restprodukter. - Hydrolys. Vätejoner från kolsyra bildad enligt ovan ersätter kaliumjonen i fältspater
och löser upp materialet. Restprodukter. - Oxidation, reaktion då en eller flera elektroner avges. Materialet oxideras.
Vilka är de vanligaste förstärkningsåtgärder som kan vidtagas för förstärkning och tätning av bergrum
och tunnlar? Ge namn på åtgärden och en kort beskrivning vad den innebär - max 2 meningar (10p,
varav 2.5p per åtgärd)
- Bultning - Bultning tillgår så att man borrar hål (flera meter) genom det bergparti som skall
förankras, och vidare in i friskt berg. I hålen sättes sedan bult som antingen gjuts fast eller
förankras med expander. Därefter monteras bricka och mutter på bulten, som efter inspänning
håller bergpartiet på plats. - Sprutbetong - Metoden tillgår så, att man på den rena bergytan (dvs efter skrotningen) med
högt tryck sprutar en finkornig betongblandning, tills man uppnår en lagertjocklek av någon
eller några centimeter. Resultatet blir ett tunt valv, som i sig har en icke obetydlig bärförmåga,
men som också hjälper det efter sprängningen skadade berget att fungera som ett kraftigt valv.
Dessutom ger sprutbetongskiktet ett gott skydd mot ras av mindre stenar och block. Sådana
mindre ras är ofta orsak till olyckor under byggnadstiden. Därför förses ofta tunnlar och
bergrum med sprut-betong snarast möjligt efter utsprängningen. - Ingjutning - En tunnel eller ett bergrum kan självfallet förses med kraftiga väggar, tak och golv
av armerad betong. En sådan förstärkning blir naturligtvis mycket bra, men priset för den blir
också högt. Konstruktionen som sådan är dyrbar, men också utrymmeskrävande. För att få en
viss effektiv volym, måste den utsprängda volymen vara så mycket större som den volym
konstruktionen kräver. Därför väljer man denna metod endast i undantagsfall, t ex när man
stöter på dåligt berg med mycket låg hållfasthet eller omfattande lerzoner (t.ex.
Hallandsåstunneln). Andra situationer där betongvalv kan krävas, är om man har extremt stora
spännvidder. - Tätningsåtgärder - När man vill täta en tunnel eller ett bergrum, försöker man fylla de närmast
kringliggande sprickorna med något material, vanligen cement. Man borrar hål i berget med
lämpliga mellanrum, renspolar hål och sprickor med vatten och pressar in tätningsmaterialet
som sprider sig i de sprickor som är genomborrade. De två injekteringsmetoder som används
idag, är förinjektering och efterinjektering. Dvs före och efter sprängning. Före sprängning är
att föredra.
Vad heter den typ av strukturgeologisk formation som ses i kartbladet och som får bergarterna
att upprepa sig i västlig-östlig riktning? Förklara kort hur denna formation bildas (den bildas i 3 större steg/händelser, 1-3 meningar
per händelse)
2p för antiform eller synform. Deposition/formation av horisontella lager av bergarter. (2) Veckning av bergarter. (3) Erosion
av bergarter så att vecken skärs av.
En sedimentär bergart bildas genom att lösa sediment omvandlas till en bergart genom en
process som kallas diagenes. Några exempel på sediment är sand (exempelvis avsatt på en
strand), lera (exempelvis avsatt i djupt och lugnt havsvatten), silt (exempelvis avsatt i en sjö
med relativt lugnt och djupt vatten) och stenigt grus (exempelvis avsatt i botten på ett
strömmande vattendrag såsom en å). Vilket är det korrekta namnet på den klastiska
sedimentära bergart som bildas av vart och ett av de sediment som nämns ovan?
Sandsten, skiffer (lersten), siltsten, konglomerat
Beskriv kortfattat hur kalksten uppstår och vilket mineral som är dominerande i denna
bergart.
Kalksten bildas genom deponering av kalkslam i djuphavet från växter, plankton mm som
genom diagenes förfastas till en bergart. Består huvudsakligen av mineralet kalcit.
Vad betyder Deponering?
När något (t.ex. slam) lägger sig ner och samlas på botten
Du undersöker de sedimentära bergarternas lagerföljd i ett område och drar slutsatsen att en
succesiv höjning av havsnivån har inträffat (transgression). Nämn en lagerföljd av
sedimentära bergarter som du anser vara bevis för en transgression. Motivera med max 2
meningar (3p).
Lagerföljden sandsten → skiffer → kalksten visar att sedimenten avsatts i allt djupare vatten, vilket tyder på en transgression
Nämn tre olika typer av bergarter med hänsyn till dess bildningsmiljö (plats)
Bildningsmiljö: Djupbergart, gångbergart och ytbergart;
Nämn tre olika typer av bergarter med hänsyn till dess kemiska sammansättning (kiselinnehåll).
Kemisk sammansättning: Mafisk,
Intermediär, Felsisk
