2.Polemermolekylen -strl och form Flashcards

(37 cards)

1
Q

Vad skulle kunna avgöra att en molekyl är en polymer?

A

Över en viss molekylvikt kommer en ökning av antal repeterande enheter bara marginellt öka den mekaniska hållfastheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur skrivs den repeterande enheten hos en polymer? Ge exempel med polypropen.

A

Repeterande enheten är den upprepande monomeren.
För bild se s 18 i polymerboken. Asterixerna visar att strukturen upprepas många gånger. Siffran bredvid högra klammern visar hur många gånger enheten upprepar sig, är det inte helt känt skrivs ett “n”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kallas följande i den en polymerkedja?

1) Atomerna som är “tråden” i kedjan
2) Atomerna eller atomgrupperna bundna till “tråden”

A

1) Huvudkedja

2) sidogrupper eller substituenter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Definiera en linjär polymerkedja.

A

En rak molekylkedja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Definiera en grenad polymerkedja.

A

En molekylkedja med sidokedjor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Definiera en blocksampolymer.

A

polymeren byggs upp av två eller fler monomerer, där en lång kedja av den ena sitter ihop med en lång kedja av den/de andra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Definiera en kampolymer (ympsampolymer).

A

Huvudkedjan består av en monomer och förgreningarna består av en annan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Definiera Stjärnpolymer.

A

Några (fler än tre) linjära kedjor ihopsatta i ett center bestående av en atom, molekyl eller makromolekyl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Definiera tvärbunden polymer.

A

Polymerkedjor som satts ihop med kemiska bindningar och bildat ett “nätverk”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Definiera dendrimer.

A

Makromolekyl som kan bestå av olika monomerer. Har många förgreningar ihopsatta i stjärnliknande struktur med ett gemensamt center.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är konformation?

A

En molekyls geometriska struktur i ett ögonblick. Har att göra med hur kedjorna och dess grupper roterar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är konfiguration?

A

Hur atomerna i en molekyl sitter bundna i förhållande till varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad innebär head-to-head/tail-to tail?

A

Att head-delen (eller tail-delen) av en monomer binder med head-delen (eller tail-delen) i en annan monomer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebär head-to-tail?

A

Att head-delen i en monomer är bunden till tail-delen i en annan monomer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Nämn sex faktorer som påverkar en polymerkedjas rörlighet.

A

intermolekylära krafter, tvärbindningar, kedjeintrasslingar, eventuella kristallina regioner samt bindnings- och rotationsvinklar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför gör polymerens storlek (hög molekylvikt och stor molekyl) att den kan få speciella egenskaper?

A

Finns många kontaktytor mellan makromolekylerna –> krafterna mellan dem blir starkare eftersom fler atomer är involverade.

Att molekylerna är stora gör att de kan trassla in sig i varandra väl och därmed hålla ihop

17
Q

Definiera intermolekylära krafter.

A

Krafter som verkar mellan molekyler

18
Q

Definiera intramolekylära krafter.

A

Krafter som verkar mellan atomerna i en molekyl

19
Q

Definiera primära och sekundära krafter.

A

Primära: De mellan atomerna i en molekyl

Sekundära: Både intra- och intermolekylära krafter

20
Q

Definiera kohesion.

A

Kraften som gör att molekyler i ett material/ämne håller ihop. Krafternas styrka ger ämnet sitt aggregationsform, påverkar lösligheten och kok- samt smältpunkt.

21
Q

Hur förhåller sig antal kolatomer i alkaner till kok- och smältpunkt?

A

Fler kolatomer –> ökad smält- och kokpunkt. Ökningen i kokpunkt planar dock av mycket snabbare (graf s16)

22
Q

Nämn tre saker som ökar de intermolekylära krafterna.

A

1) Ökad polaritet hos monomerer
2) Ökad tätpackning av kedjor (krafter är starkt avståndsberoende)
3) Ökad kedjelängd

23
Q

Hur förhåller sig mekanisk hållfasthet till antal repeterande enheter?

A

Fler repeterande enheter –> ökad mekanisk hållfasthet tills en viss molekylvikt där ökning av antal repeterande enheter bara ger en marginell ökning av hållfastheten (s16-17)

24
Q

Ex. för PE. Varför är det troligt att genomsnittliga ändpunktsavståndet minskar vid temperaturökning?

A

I rumstemperatur är kedjans mest troliga konformation ett slumpvist, löst ihoprullat nystan med blandning av gauche- (näst mest energetiskt gynnsamt) och translägen (mest energetiskt gynnnsamt).

För rotation mellan dessa lägen måste en potentialbarriär övervinnas. Ökad temperatur –> potentialbarriären övervinns lättare och kolatomerna roterar enklare kring sina bindningar. Gauchlägen ökar och translägen minskar –> polymerkedjan rullas ihop mer och genomsnittliga ändpunktsavståndet minskar.

25
Definiera polydispers.
Molekylerna i ett prov har olika molekylvikt.
26
¤ Rita diagram över Molekylfraktion som funktion av Molekylvikt ¤ skriv in Mn, Mv, Mw, Mz och förklara vad de betyder ¤ Hur avläses, mha grafen, hur pass homogent ett prov är? ¤ Hur skiljer sig dessa mellan mono- och polydispersa prover?
``` s 25 (kulle med fr vänster till höger Mn, Mv, Mw, Mz). Ju bredare kurva desto mer inhomogent prov. Mn: Talmedelvärde Mv: Viktsmedelvärde Mw: Viskositetsmedelvärde Mz: Z-medelvärde ``` Monodispersa: Mn = Mv = Mw = Mz Polydispersa: Olika värden
27
Definiera monodispers
Alla molekyler i ett prov har samma molekylvikt.
28
Definiera dispersitet.
Mått på hur pass homogena polymerer i ett prov är map kedjelängd.
29
Definiera polydispersitetsindex (PDI).
Mw/Mn, är ett mått på en polymers homogenitet. Högre PDI --> fler polymerkedjor i provet med olika längder. Monodispersa polymerers PDI = 1
30
Definiera Mn, Mw, Mv och Mz
Mn: Provets totalvikt delat med totala antal molekyler Mw: (summa)ni*Mi^2/(summa)ni*Mi Mv: Kan bestämma polymerens molekylvikt utifrån dess viskositet... Mz: Representerar högmolekylära molekylfraktioner. Används för att se om det skett kedjeförängande reaktioner (mer info s26-28)
31
¤ Definiera kovalent bindning ¤ Vad är bindningsenergin ¤ Intra- eller intermolekylär?
¤ Två atomer delar på ett elektronpar och fyller då respektive yttersta skal. ¤ Bindningsenergi av storleksordning 160-900 kJ/mol ¤ Intramolekylär (håller ihop monomererna i en polymeredja)
32
¤ Definiera jonbindning ¤ Vad är bindingsenergin ¤ Intra- eller intermolekylär?
¤ Atomer blir elektriskt laddade och attraheras eller reppelleras till varandra. De donerar eller accepterar elektroner för att fylla yttre skalet ¤ Bindningsenergi av storleksordning 250 kJ/mol ¤ Intramolekylär (finns oftast inte i makromolekyler)
33
¤ Definiera koordinationsbindning | ¤ Intra- eller intermolekylär?
¤ Elektroner delas mellan atomer för att fylla deras yttre skal. Elektronerna som delas kommer från en av atomerna. ¤ Intramolekylär (väldigt ovanlig bindning hos kommersiella polymerer)
34
¤ Definiera metallbindning | ¤ Intra- eller intermolekylär?
¤ Några valenselektroner delas mellan alla atomer och binder dem samman till en kristall ¤ Intramolekylär (mkt sällsynt bindning i polymerer)
35
``` ¤ Definiera van der Waalskrafter eller Londonkrafter ¤ Vad är bindingsenergin? ¤ Vad är verkningsradien ¤ Hur beror kraften av avstånd ¤ Intra- eller intermolekylär? ```
¤ Finns mellan alla typer av molekyler ¤ Bindningsenergi: 2kJ/mol ¤ Verkningsradie: 3-5Å ¤ Kraft map avstånd: Kraft = (atomavstånd)^-6 ¤ Intermolekylär
36
¤ Definiera dipolkrafter ¤ Vad är bindingsenergin? ¤ Hur beror kraften av avstånd ¤ Intra- eller intermolekylär?
¤ Molekyler med permanenta dipoler interagerar. Permanent dipol uppstår när atomer med olika elektronegativitet binds ¤ Bindningsenergi: 2 kJ/mol ¤ Kraft map avstånd: Kraft = (atomavstånd)^-3 ¤ Intermolekylär
37
¤ Definiera Vätebindning (samt ange karaktär) ¤ Vad är bindingsenergin? ¤ Vad är verkningsradien ¤ Intra- eller intermolekylär?
¤ Väte kovalent bundet till en starkt elektronegativ atom, ex N, O, Cl eller F interagerar med ett fritt elektronpar på en annan starkt elektronegativ atom. Har både kovalent och jonisk karaktär ¤ Bindningsenergi: ca 20kJ/mol ¤ Verkningsradie: 2,6-2,9Å ¤ Mellan funktionella grupper antingen intra- eller intermolekylärt