3 EU

Question 1

Internationell rättslig hjälp

Answer 1

olika regler och former för gränsöverskridande brottsbekämpning

Question 2

internationell straffprocessuell arbetsfördelning

Answer 2

understöd till andra stater/ internationella organ beträffande lagföring och straffverkställighet

Question 3

vertikalt samarbete

Answer 3

rättslig hjälp mellan stater och internationella domstolar

Question 4

horisontellt /mellanstatligt samarbete

Answer 4

rättslig hjälp mellan enskilda stater

Question 5

Straffrättslig jurisdiktion

Answer 5

innebär i princip tillämpningsområdet för straffrätten.

Ifall man kan väcka åtal i Finland innebär detta att Finland har straffrättslig jurisdiktion. Då Finland har straffrättslig jurisdiktion blir den finska straffrätten tillämplig i fallet.

“Om tillämpningsområdet för finsk straffrätt” handlar alltså om Finlands straffrättsliga jurisdiktion.

Question 6

Jurisdiktionsprinciperna

Answer 6

de principer med hjälp av vilka man kan avgöra ifall staten i fråga har jurisdiktion eller inte.
Principerna:

Territorialitetsprincipen
Flaggprincipen
Aktiva personalitetsprincipen
Passiva personalitetsprincipen
Realprincipen
Universalitetsprincipen 
Principen om ställföreträdande rättsskipning

Question 7

Principen om ställföreträdande straffrättsskipning

Answer 7

definieras i strafflagens 1 kapitels 8 §:
Principen kan användas då staten, i vilken brottet skett, har (1) bett att åtal för brottet ska väckas i Finland, eller (2) begärt att gärningsmannen ska utlämnas till dem, men denna begäran har avslagits.

Som exempel: Kalle har begått ett brott i Köpenhamn. Kalle är finsk medborgare och flyger hem till Finland före någon utredning inleds i Danmark.

Alternativ 1: De danska myndigheterna tar kontakt med de finska och ber att Kalle ska utlämnas till Danmark för att åtalas för sitt brott. Finland vill inte lämna ut Kalle till Danmark, men har ändå ett intresse av att Kalle blir åtalad. Finland väljer att avslå Danmarks utlämningsansökan och att åtala Kalle själv i enlighet med principen om ställföreträdande straffrättsskipning.

Alternativ 2: De danska myndigheterna tar kontakt med de finska och ber att Finland åtalar Kalle för brottet han begick i Danmark. Finland har likt Danmark ett intresse av att Kalle blir åtalad, varvid Finland väljer att åtala Kalle själv i enlighet med principen om ställföreträdande straffrättsskipning.

I båda alternativen fungerar Finland som Danmarks ställföreträdare, och åtalar Kalle istället för Danmark.

Question 8

principen om ömsesidigt bestämmande

Answer 8

baserar sig på straffrättsligt samarbete. började på 90-talet i och med att det traditionella systemet för internationellt samarbete ansågs för långsamt och komplicerat

Question 9

internationell rättslig hjälp i snäv betydelse

Answer 9

hjälp genom vidtagande av nationella tvångsmedel till förmån för annan stat, bevisöverföring etc

Question 10

tre olika former av utlämning som finns i Finland

Answer 10

unionsrättslig
nordisk
allmän utlämning

Question 11

principen om ställföreträdande straffrättskipning

Answer 11

stat Ina begär att stat ET ska överta lagföringen av ett brott från Ina, dvs att ET ska ta åtgärder för att väcka åtal. Om ET saknar jurisdiktionsrätt över brottet baseras jurisdiktionsutövning då på principen om ställföreträdande straffrättskipning

Question 12

förvägran till rättslig hjälp - ne bis in idem- förbudet

Answer 12

dvs rättslig hjälp kan förvägras om en slutlig dom redan meddelats beträffande den uppgivna gärningen

Question 13

begäran sker på diplomatisk väg

Answer 13

innebär att

1. begäran sänds från den anmodande statens justiteministerium till dess utrikesministerium
2. utrikesministeriet skickade begäran antingen till den anmodade statens ambassad i sin egen huvudstad/till sin ambassad i i den anmodade staten
3. anmodade staten gjorde sen detsamma

tidskrävande!

Question 14

Hur ersatte Europarådet den tidskrävande förfaringssättet om rättslig hjälp på diplomatisk väg?

Answer 14

genom att skapa s.k. centralmyndigheter och under vissa omständigheter tillåta direktkommunikation mellan rättsliga myndigheter. = att justitieministeriet blev exklusivt behöriga att behandla ärenden om internationell rättslig hjälp.

Inom EU har man försökt fortsätta att förenta t.ex. genom att möjliggöra direkt kommunikation mellan t.ex. åklagarmyndigheter eller domstolar

Question 15

En europeisk utredningsorder

Answer 15

ett rättsligt avgörande

Question 16

Principen om ömsesidigt erkännande

Answer 16

Principen om ömsesidigt erkännande innebär enligt exempel ur boken att stat B direkt erkänner och verkställer de beslut som fattas i stat A. Den utfärdande staten A fattar beslut om något och detta beslut erkänns och verkställs sedan i den verkställande staten B.

Genom ömsesidigt erkännande är endast den verkställande statens roll begränsad till enbart verkställande. Grundtanken bakom principen är att medlemsstaterna ska goda de skillnader som ligger dem emellan och oberoende av dessa skillnader erkänna och verkställa varandras beslut. Tror boken syftar här på att beslutet ändå i princip erkänns i den verkställande staten i och med att dom verkställer beslutet och på det vis godkänner att beslutet är ok.

Question 17

det sista uppräknade kriteriet/punkten för att domstolen ska kunna ta upp ett brott till prövning:
”FN:s säkerhetsråd har hänskjutit en situation där brott enligt stadgan förefaller ha begåtts till domstolens åklagare.” Vad betyder det här?

Answer 17

Detta betyder att i vissa situationer när detta specifika kriterium uppfylls för att ICC skall kunna ta upp ett brott till prövning skall FN:s säkerhetsråd ha överlämnat en situation (till ICC) där då brott enligt Romstadgan verkar ha begåtts, och detta har hänskjutits till ICC:s åklagare.

Question 18

tre globaliseringseffekter för brottslighetens internationalisering

Answer 18

1. mobilitet och migration, 2. ekonomiska globaliseringen, 3. teknologiska utvecklingen

Question 19

vad underlättar gränsöverskridande brott

Answer 19

globaliseringen och europeiseringen

Question 20

Schengenområdet kännetecken

Answer 20

effektiviserat samarbete mellan polismyndigheter, rättsliga myndigheter och avskaffande av mellanstatliga gränser

Question 21

Internationell straffrätt traditionellt

Answer 21

normhelhet som reglerar tillämpningsområdet för statens straffrätt, dvs statens straffrättsliga jurisdiktion. Befattar sig alltså med rättsnormer som reglerar den nationella straffrättens tillämplighet på förhållanden med internationella inslag.

Question 22

folkrätt / internationell offentlig rätt / internationell rätt

Answer 22

”sann internationell rätt”, normer som baserar sig på folkrätten, som definieras som sammanfattning av rättsnormer som gäller för staterna i deras inbördes förhållanden .

I boken används folkrätt och internationell rätt synonymt

Question 23

statssamfund

Answer 23

stater vars rättsordning utgörs av folkrätten

Question 24

folkrätten traditionellt

vad är skillanden mellan detta och straffrätten

Answer 24

folkrätten traditionellt: rättsliga förhållanden mellan stater

straffrätten: staters straffrättsliga makt i förhållande till enskilda individer

Question 25

folkstraffrätt (internationell straffrätt i snäv bemärkelse)

Answer 25

rättsområde med element av både folkrätt och straffrätt . handlar om särskilt allvarliga brott som kan anses riktas mot hela internationella samfundet

Question 26

Folkrättens 2 huvudsakliga regelkomplex är 1. traktaträtten 2. sedaverätten vilka är sedaverättens 2 formella förutsättningar?

Answer 26

traktaträtt - internationella överenskommelser mellan stater sedaverätten 2 formella förutsättningar 1. existerar en allmän och enhetlig praxis mellan stater 2. statspraxisen åtföljs av staternas övertygelse om att praxisen är förpliktande

Question 27

bilaterala avtal

Answer 27

traktat mellan två stater

Question 28

multilaterala avtal

Answer 28

traktat mellan flera länder

Question 29

traktat

Answer 29

sammanfattande benämning på skriftliga internationella överenskommelser

Question 30

vad krävs för att en överenskommelse ska bli bindande?

Answer 30

1. att den undertecknas | 2. at den ratificeras av staten, dvs sätts i kraft nationellt

Question 31

sedvanerätt

Answer 31

baseras på uttryckliga överenskommelser och formellt samtycke stater emellan, och är således en annorlunda form av internationell förpliktelse än traktat

Question 32

internationell straffrätt i brett hänseende

Answer 32

samlingsbeteckning för normer med ett visst funktionssammanhang omfattar - alla straffrättsliga normer / kriminalitetsförhålladen (både av nationellt, mellanstatligt och internationellt ursprung, EU- straffrätt) - frågor av entydig processuell natur (ex. utlämning) För att dela in dem enligt boken: 1. normer om straffrättens tillämpningsområde 2. internationell rättslig hjälp i brottmål 3. supranationella, inklusive europeisk straffrätt 4. internationell straffrätt i snäv bemärkelse

Question 33

internationell rättslig hjälp i brottmål

Answer 33

olika åtgärder genom vilka stater samarbetar och bistår varandra vid brottsbekämpning

Question 34

staters straffrättsliga jurisdiktionsrätt

Answer 34

staters möjlighet att tillämpa sin egen straffrätt särskilt på utomlands begångna brått

Question 35

Schengensamarbetet

Answer 35

startskott till fördjupat straffrättsligt samarbete. syfte var att öka den fria rörligheten mellan medlemsstaterna (genom att t.ex avskaffa inre passkontroller) och innefattade också regler om t.ex utlämning och ne bis in idem

Question 36

ne bis in idem

Answer 36

förbud mot dubbel lagföring

Question 37

Maastrichtfördraget 1993 De tre pelarna

Answer 37

1. gemenskapspelaren 2. gemensam utrikes- och säkerhetspolitik 3. samarbete inom rättsliga vch inrikesfrågor

Question 38

rambeslut vad är det? vad är syftet? när uppkom det? hur tillämpas det?

Answer 38

rambeslut är ett specialinstrument för det straffrättsliga samarbetet. Syftet är att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar Uppkom i.o.m. Amsterdamfördraget 1997, trädde i kraft 1999 på samma sätt som direktiv, måste rambeslut först implementeras dvs transformeras till en del av nationella lagstiftningen, för att kunna tillämpas implementeras = transformeras till en del av nationell lagstiftning

Question 39

rambeslut vs. konventioner

Answer 39

rambeslut har visa sig vinna för att de är inte lika besvärliga och tidskrävande att raticifiera

Question 40

Lissabonfördraget 1.12.2009

Answer 40

pelarstrukturen upphörde --> EG och EU-rätt distinktion förlora sin betydelse och ersattes av unionen

Question 41

vilka är numera de grundläggande fördragen inom EU

Answer 41

fördraget om Europeiska unionen "Unionsfördraget" förlaget om Europeiska unionens funktionssätt "Funktionsfördraget" Det samlade regelverket benämns numera EU-rätt/unionsrätt

Question 42

rambesluten e ganska dead by now (1997-2009), vad finns instället?

Answer 42

direktiv och förordningar främst

Question 43

förordningar

Answer 43

rättsakter som är direkt tillämpliga i alla EU medlemsstater utan nationella implementeringsåtgärder

Question 44

Europarådet 1949 viktigaste uppgift? viktigaste instrument/konvention? dömande organ?

Answer 44

Europarådet uppgift att främja MR och rättstatsutveckligen. Viktigaste instrument är den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna EMRK dömande organ Europadomstolen - brott mot EMRK

Question 45

direktiv

Answer 45

förhandsavgöranden ang tolkning av unionsrätten

Question 46

direktiv vs förordning

Answer 46

Huvudsyftet med ett direktiv är att fastställa gemensamma mål och krav på resultat, men att överlåta åt medlemsstaterna att själva bestämma form och tillvägagångssätt. tex förhandsavgöranden ang tolkning av unionsrätten, de måste först implementeras. förordning är rättsakter som är direkt tillämpliga i alla EU medlemsstater utan nationella implementeringsåtgärder

Question 47

EU:s verkställande organ

Answer 47

komissionen

Question 48

EU:s lagstiftande organ

Answer 48

parlamentet och EU-rådet (ministerrådet)

Question 49

Europeiska rådet

Answer 49

EU:s högsta politiska organ

Question 50

nämn alla EU institutioner

Answer 50

1. kommissionen 2. Europeiska Unionens råd 3. Europaparlamentet 4. Europeiska rådet 5. EU-domstolen 6. EU:s polisbyrå Europol 7. Eurojust åklagarsamarbete 8. Europeiska åklagarmyndigheten 2017, inleda 2021

Question 51

Europeiska rådet vs Europeiska unionens råd

Answer 51

Europeiska rådet = EU:s högsta politiska organ, där EU-ländernas ledare håller toppmöten fyra gånger om året för att dra upp de allmänna politiska riktlinjerna Europeiska unionens råd (ministerrådet) möts ministrar från EU-länderna för att diskutera, ändra och anta lagar och samordna politiken. Ministrarna har befogenhet att fatta bindande beslut för sina regeringar. Ministerrådet är tillsammans med Europaparlamentet EU:s viktigaste beslutsfattande organ.

Question 52

vad gör Europol?

Answer 52

sysslar i första hand med underrättelseverksamhet (= information, samordning, understöd. dvs analys, inhämtning, spridning) och kan sägas ha som uppgift att stödja medlemsstaternas myndigheter vad gäller bekämpningen av grov organiserad brottslighet och terrorism

Question 53

EU:s åklagarsamarbete Eurojust 2002

Answer 53

- varje medlemsstat representeras av en åklagare - uppgift: underlätta och förbättra det rättsliga samarbetet - inga befogenheter grunden, men kan uppmana nationella myndigheter att börja en brottsutredning/samordna sina utredningar med varandra - för nationella åklagare är detta en snabb "länk" till åklagare i andra länder konkreta exempel de kan hjälpa vid: europeiska arresteringsorder lösa konflikter där flera länder har jurisdiktionrätt

Question 54

Europeiska åklagarmyndigheten 2017, inrättas 2021 varför? vad kommer den ha för uppgift?

Answer 54

för att brott riktade mot unionens ekonomiska intressen inte utreds tillräckligt effektivt i alla medlemsstater, vilket orsakar avsevärda ekonomiska förluster åt unionen uppgift att utreda och lagföra brott som skadar unionens intressen Myndigheten kommer bestå av ett åklagarkontor i Luxemburg, och av europeiska delegerade åklagare verksamma i enskilda medlemsstaterna

Question 55

delegera

Answer 55

låta nån annan fatta beslut i ens namn

Question 56

Europarådet straffrätt däremot! briefa igenom?

Answer 56

kan anses innefatta: EMRK Europadomstolens straffrättsanknutna praxis straffrättsliga samarbetet inom Europarådet - legalitetsprincipen - rätten till rättvis rättegång - ne bis in idem - multilaterala konventioner (måste ratificeras och omvandlas till del av nationell rätt för att få effekt)

Question 57

Vad har europarådets konventioner handlat om?

Answer 57

- utlämning för brott - inbördes rättshjälp - brottmålsdomars internationella rättverkningar - överförande av lagföring och av dömda personer i brottmål

Question 58

kap 2 Straffrättslig juridiktionsrätt vad handlar strafflagens första kapitel om?

Answer 58

Finlands straffrättsliga jurisdiktionsrätt

Question 59

extraterriotoriell jurisdiktion

Answer 59

när stater har utsträckt tillämpningsområdet för sin straffrätt till gärningar som begåtts utanför det egna territoriet. emellertid måste den vara begränsad pga gärningsstatens rätt att utöva jurisdiktion inom sitt territorium. Därför behövs en internationell godtagbar koppling mellan gärningen och den stat som önskar utöva jurisdiktion utanför sitt egna territorium.

Question 60

hur kan man säga att den straffrättsliga jurisdiktionsrätten har både en nationell och internationell dimension?

Answer 60

emellertid måste den extraterritoriella jurisdiktionen vara begränsad pga gärningsstatens rätt att utöva jurisdiktion inom sitt territorium. Därför behövs en internationell godtagbar koppling mellan gärningen och den stat som önskar utöva jurisdiktion utanför sitt egna territorium. =

Question 61

vad definierar straffbestämmelserna i strafflagens särskilda del?

Answer 61

straffbara handlingar som t.ex. dråp, stöld bedrägeri. vi får inte veta nåt om deras tillämplighet - de flesta straffbestämmelser är neutrala beträffande deras tillämpningsområde

Question 62

lagstiftningsmakt

Answer 62

statens rätt att utsträcka sin lagstiftning till en viss gärning

Question 63

lagtillämpningsmakt

Answer 63

lagtillämparens rätt att tillämpa lagen inom de gränser som utsatts av lagstiftaren

Question 64

vad förklarar varför många internationella överenskommelser talar om "behörighet" istället för "jurisdiktion"?

Answer 64

frågan om straffrättens tillämpningsområde går före frågan om de nationella brottmålsdomstolarnas behörighet. Behörighet antyder snarast en processuell domstolskompetens, som ju måste ha grund i den nationella straffrättens tillämplighet.

Question 65

nåja, reglerna om den nationella st.rättens tillämpningsområde avgör den nationella domstolens behörighet, men det här säger inget om vilken domstol som är behörig att behandla ett visst brott. var hittar man reglerna om vilken domstol som i det konkreta fallet är behörig?

Answer 65

i lagen om rättegång i brottmål

Question 66

jurisdiktionsprinciper

Answer 66

ger uttryck för internationellt godtagbara anknytningar. Har i uppgift att med konstitutiv verkan fastställa vilka anknytningar den nationella lagstiftaren kan hänvisa till för att utsträcka den nationella jurisdiktionen.

Question 67

vad karaktäriserar de nationella jurisdiktionsprinciperna?

Answer 67

nationella jurisdiktionsprinciperna anger under vilka förutsättningar den nationella straffrätten är tillämplig - de anger alltså den nationella straffrättens "tillämplighet" på brott

Question 68

hur kommer universalitetsprincipen i uttryck i strafflagen?

Answer 68

"brott som begås utanför Finland och vars straffbarhet oberoende av lagen på gärningsorten grundar sig påven internationell överrenskommelse som är förpliktande för Finland eller på någon annan författning/bestämmelser som är internationellt förpliktande för Finland" =såna brott som riktar sig mot sådana skyddsintressen som det ligger i hela statsgemenskapens intresse att skydda, Oberoende var vem och mot vem brottet begåtts

Question 69

internationella brott

Answer 69

krigsförbrytelser, folkmord, brott mot mänskligheten, kapning av luftfartyg, tagande av gisslan, tortyr

Question 70

vad är kännetecknande för straffrätten, som Europadomstolen lagt betoning på?

Answer 70

huruvida ett visst förfarande och däri utdömda påföljder de facto är menade att vara avskräckande och bestraffande

Question 71

idem crimem

Answer 71

brottsidentitet, man utgår ifrån brottets rättsliga kvalificering eller det rättsliga intresset som skyddas

Question 72

idem factum

Answer 72

gärningsidentitet, de faktiska handlingarna

Question 73

varför finns det grunder för när en begäran kan förvrängas (i internationell rättslig hjälp i snäv betydelse)?

Answer 73

för att inte konventioner ska få en alltför absolut karaktär

Question 74

området utlämning

Answer 74

omfattar de regler som anger under vilka förutsättningar en person genom tvång kan överföras från en stat till en annan för att där lagföras/ verkställning av straff

Question 75

Europeiska arresteringsordern genom rambeslutet 2002/584/RIF

Answer 75

ett rättsligt beslut utfärdat av en medlemsstat med syfte att en annan medlemsstat ska gripa och överlämna en eftersökt person för lagföring eller för verkställighet av fängelsestraff eller annan frihetsberövande grund.

Question 76

utlämning HR Bakgrund UND

Answer 76

HR: stater traditionellt sätt inte överlämnar enga medborgare, åtm ej mot deras vilja Bakgrund: att skydda egna statstillhöriga att ställas inför rätta och avtjäna straff enligt främmande rättsystem de saknar kontakt till UND: kan utlämna egna medborgare, men överlämnandet kan underkastas villkoret att personen efter att ha hörts återsänds till den verkställande medlemsstaten för att avtjäna den frihetsberövande åtgärd som dömts ut i den utfärdande medlemsstaten varför? grundar sig i staters suveränitetsintressen och och intresse att efterse bestraffningen av sina egna medborgare + möjliggör social återanpassning i sin hemstat

Question 77

specialitetsprincipen

Answer 77

innebär att en person inte får lagföras, dömas eller frihetsberövas för ett annat brott än det som utlämning/överlämning beviljats för

Question 78

traktaträtten traktat

Answer 78

internationella överenskommelser mellan stater, genom vilka dessa förbinder sig att agera i enlighet med traktatens bestämmelser. Överenskommelserna kan också kallas avtal, fördrag, konventioner, pakter, protokoll, stadgor traktat =sammanfattande benämning på skriftliga internationella överenskommelser

Question 79

varför behövs straffrättsprocessen som rättsområde?

Answer 79

för att de materiella straffrättsliga bestämmelserna ska kunna förverkligas, dvs domstolar, polisen etc bygger / är i behov av detta

Question 80

vad handlar internationell straffrättsprocess i första hand om?

Answer 80

internationell hjälp i brottmål

Question 81

ratificera

Answer 81

sätta i kraft nationellt

Question 82

vad är utgångspunkten ör straffrättslig jurisdiktion

Answer 82

att stater alltid har jurisdiktionsmakt inom sitt egna territorium

Question 83

vad menas med de nationella domstolarnas internationella behörighet?

Answer 83

att de i vissa fall kan utöva sin behörighet på brott som begåtts utanför staten

Question 84

syftet med rambeslutet 2002 om en europeisk arresteringsorder

Answer 84

1. skapa ett nytt, effektivt och förenklat system → fri rörlighet även gällande straffrättsliga avgöranden 2. skapa ett enhetligt regelverk för överlämning → ersätta flera tidigigare internationella avtal

Question 85

överlämning utlämning

Answer 85

verkställande av utländsk arresteringsorder ; en person grips av myndigheterna i den verkställande staten och överförs till myndigheterna i den utfärdande staten efter framställning om utlämnande fattar myndigheterna själv beslut om utlämning

Question 86

Europeisk arresteringsorder

Answer 86

ett rättsligt beslut utfärdat av en medlemsstat med syfte att en annan medlemsstat ska gripa och överlämna en eftersökt person för lagföring eller för verkställighet av fängelsestraff eller annan frihetsberövande grund.

Question 87

in absentia domar

Answer 87

har en europeisk arresteringsorder utfärdats för verkställighet av ett straff som har beslutats genom utevarodom och den berörda personen inte kallats eller på annat sätt informerats om tidpunkt och plats för den förhandling som ledde till beslutets fattande, får överlämnande ske om den utfärdande myndigheten lämnar tillräckliga garantier om att den person som avses kommer att ges möjlighet till en ny prövning av beslutet och att bli dömd i sin närvaro

Question 88

tillgänglighet

Answer 88

i och för sig finns i statens lagstiftning, men är endast lagligt tillgänglig i vissa situationer (tex. enbart i samband med brott av en viss slag etc)

Question 89

( rambeslut 2008/909/RIF ÖE brottmålsdomar avseende fäng/annan i syfte att verkställa inom EU) effektivitetsskälexempel socialt återanpassningsexempel

Answer 89

GP har flytt landet där straffet utdömts --> sitter av straffet i landet hen nu befinner sig GP har dömts i annat land än sitt hemland. Pga språkskillnader överförts straffet till hemlandet

Question 90

alternativa påföljder

Answer 90

= alternativa till ovillkorligt fäng, tex. att vid viss tidpunkt anmäla sig hos viss myndighet, skyldighet att undvika kontkat med vissa personer, skyldighet att utföra samhällstjänst, skyldighet att genomgå terapeutisk behandling eller avvänjningskur.

Question 91

FOLKSTRAFFRÄTT monistisk syn på relationen mellan internationell och nationell rätt

Answer 91

folkrättsliga normer kan tillämpas direkt av nationella myndigheter, oberoende nationell lagstiftning

Question 92

FOLKSTRAFFRÄTT dualistisk syn på relationen mellan internationell och nationell rätt

Answer 92

måste alltid först omvandlas till en del av den nationella rätten (genom implementering)

Question 93

Folkrättsbrott Folkstraffrätt

Answer 93

folkrättsbrott är brott som medför direkt individuell straffbarhet direkt på basis av folkrättslig sedvanerätt, Särledes allvarliga brott som anses äventyra den internationella ordningen och freden samt staternas samlevnad och utveckling, brott som på ett djupgående sätt kränker de internationella samfundets grundläggande värden. Brotten anses rikta sig mot hela mänskligheten och kan därför direkt med stöd av folkrättslig sedvanerätt lagföras oberoende av GP, orten eller objektet. Med andra ord, gäller universalitetsprincipen folkrättsbrott per definition. folkstraffrätt kombinerar folk- och straffrätt och gäller oberoende av de nationella straffrättssystemen

Question 94

Varför kan man tala om internationell straffrätt i dess snävaste bemärkelse när man talar om folkstraffrätt?

Answer 94

för att dessa kärnbrott idag kan lagföras direkt genom försorg av en internationell brottmålsdomstol, kan man beträffande dessa brott tala om int. str. i dess snävaste bemärkelse.

Question 95

På vilket sätt centraliseras straffrättslig jurisdiktionsutövning?

Answer 95

genom upprättandet av internationella domstolsinstanser. De kan sägas utgöra det mest långtgående ingreppet i de statliga jurisdiktionsrätten, emedan de även medför åsidosättning av nationella straffprocessrätt i handläggning av specifika mål

Question 96

Vad grundar upprättande av internationella domstolsinstanser på ? (detta spec inom folkstraffrätten,ju) Vad fungerar lagföringen för internationella brott samtidigt som?

Answer 96

grundar sig på tanken att de nationella domstolarna inte har en tillräcklig vilja / förmåga att utreda och lagföra folkrättsliga förbrytelser lagföring av internationella brott fungerar samtidigt som ett internationellt fördömande av brotten

Question 97

Hur skapas individuellt ansvar för världsbrott?

Answer 97

de skapas inte direkt genom internationella fördrag baserade på folkrätten, utan till följd av de handlingsförpliktelser staterna åläggs genom fördragen. För att de internationella fördragen ska få straffrättslig genomslagskraft måste de alltså implementeras i nationell rätt. SÅ individuellt ansvariga kommer sen ändå under nationella lagstiftningen, inte folkrätten direkt utan indirekt

Question 98

Nurnbergprinciperna

Answer 98

kodifierades av FN:s säkerhetsråd 1950 och betraktas idag som internationell sedvanerätt

Question 99

lis pen dens- verkan

Answer 99

I lis pendens-verkan är det frågan om att en person är föremål för lagföring i två stater, dvs. två olika domstolar, för samma gärning. Det är således inte möjligt att vara föremål för lagföring i två olika domstolar angående samma sak. Lis pendens-verkan har således i princip en verkan också att hindra två åtal av samma gärning eftersom det inte är möjligt att lagföra två gånger för samma brott.

Question 100

hallussa? Statens straffrättsliga jurisdiktion: Den normhelhet som reglerar tillämpningsområdet för statens straffrätt Staternas straffrättsliga jurisdiktionsrätt: Staters möjlighet att tillämpa sin egen straffrätt särskilt på utomlands begångna brott

Answer 100

joo :)