Osteologi + muskler och rörelse Flashcards

1
Q

Os occipitale

A

Nackbenet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Foramen magnum

A

Hålet i os occipitale genom vilken hjärnan står i förbindelse med ryggmärgen. Stora nackhålet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Condylus occipitalis

A

Ledrullarna bredvid foramen magnum som ledar mot atlas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Squama occipitalis

A

Slät yta posteriort om foramen magnum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Canalis hypoglossi

A

Kanal anterolateralt om foramen magnum för n. hypoglossus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Protuberantia occipitalis externa

A

Palperbar knöl posteriort på os occipitale, där bl.a. lig. nuchae fäster. Yttre nackknölen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Os parietale

A

Hjässbenet, stora på sidan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Linea temporalis superior

A

Övre bågformade linjen på os parietale. Fäste för fascian som omger m. temporalis. Tänkt linje, svår att se.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Linea temporalis inferior

A

Nedre bågformade linjen på os parietale. Föste för m. temporalis, en av tuggmusklerna. Tänkt linje, svår att se.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Os sphenoidale

A

Komplicerat, kilformat ben.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Corpus (os sphenoidale)

A

Centrala delen av os sphenoidale, kilbenskroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Sella turcica

A

Grop i corpus, där hypofysen finns. “Turksadeln”, likt en fossa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Tuberculum sellae

A

Upphöjning på främre delen av sella turcica.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Fossa hypophysialis

A

Gropen i mitten av sella turcica.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Dorsum sellae

A

Bakväggen av sella turcica.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Clivus

A

“Backe” bakom sella turcica ner till foramen magnum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Sinus sphenoidalis

A

Ett luftfyllt utrymme i corpus sphenoidale, en av näsbihålorna. Framför fossa hypophysialis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ala minor

A

Litet främre/övre vingformat utskott på os sphenoidale. Lilla kilbensvingen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Canalis opticus

A

Rund öppning för synnerven i ala minor. Hål som en “vingbalk”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Fissura orbitalis superior

A

Spaltliknande öppning mot ögonhålan mellan ala major och ala minor. Den övre öppningen in i ögonhålan. Kärl och nerver till ögat löper här.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ala major

A

Större bakre/nedre vingformat utskott på os sphenoidale. Stora kilbensvingen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Foramen rotundum

A

En av tre viktiga öppningar i ala major. Runda hålet direkt under fossa orbitalis superior. N. maxillaris går här.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Foramen ovale

A

En av tre viktiga öppningar i ala major. Ovala hålet direkt under foramen rotundum. Genomgång för n. mandibularis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Foramen spinosum

A

En av tre viktiga öppningar i ala major. Nedersta hålet, under foramen ovale. Genomgång för a. meningea media, som försörjer hjärnhinnor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Fissura orbitalis inferior

A

Undre springan för kärl och nerver in i ögonhålan, mellan ala major och maxilla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Processus pterygoideus

A

Två vertikalställda utskott på os sphenoidale. Kilbenets vingutskott.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Lamina lateralis processus pterygoidei

A

Laterala skivan av processus pterygoideus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Lamina medialis processus pterygoidei

A

Mediala skivan av processus pterygoideus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hamulus pterygoideus

A

En krok i änden av lamina medialis processus pterygoidei.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Os temporale

A

Tinningsbenet, uppdelad i tre delar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Pars petrosa

A

En av tre delar av os temporale. Klippdelen, innehåller innerörat. Mycket hål och knölar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Processus mastoideus

A

Utskott på pars petrosa. Fäste för bl.a. m. sternocleidomastoideus. Vårtutskottet, det tjocka bakom örat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Processus styloideus

A

Spetsigt utskott framför processus mastoideus. Går nedåt, “griffelutskottet”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Foramen stylomastoideum

A

Hål mellan processus mastoideus och processus styloideus, öppningen för canalis facialis. N. facialis löper här.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Canalis facialis

A

Kanalen innanför foramen stylomastoideum. N. facialis löper genom här.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Canalis caroticus

A

Kanal som innehåller a. carotica interna. Mynnar i foramen mastoideum, posteriort om processus mastoideus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Cavum tympani

A

Hålrum i pars petrosa. Innehåller mellanörats ben och muskler. Trumhålan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Canalis musculotubarius

A

Kanal för örontrumpeten och en av mellanörats muskler, m. tensor tympani. Förbinder mellanöra och hals, för tryckutjämning. Detta är benet, tuba auditiva är allt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Meatus acusticus internus

A

Den inre hörselgången, öppnar sig i porus acusticus internus. För CN VIII.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Foramen jugulare

A

Stor öppning mellan pars petrosa och os occipitale. Sinus byter namn. Innehåller början av v. jugularis interna och CN IX - XI. Vidgar sig till fossa jugularis. Nerverna går ut mer medialt och är åtskilda från venen via ett bindvävsstråk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Foramen lacerum

A

Fortsättningen av canalis caroticus. Hål med oregelbundna kanter mellan pars petrosa och os sphenoidale. Canalis caroticus går genom öppningen, medan botten av hålet förutom utgången av n. petrosus major är täckt med bindväv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Pars tympanica

A

Del av os temporale där vi finner yttre hörselgången.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Porus acusticus externus

A

Stora öppningen av meatus acusticus externus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Meatus acusticus externus

A

Yttre hörselgången, öppnar sig i porus acusticus externus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Pars squamosa

A

Släta, superiora delen av os temporale. Belägen mellan os sphenoidale, os parietale och os occipitale.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Processus zygomaticus (os temporale)

A

Del av pars squamosa som deltar i bildningen av okbågen. Laterala kammen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Fossa mandibularis

A

Gropen för underkäkens ledhuvud.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Tuberculum articulare

A

Benås framför fossa mandibularis, håller käken på plats. Större hos män - svårare att luxera käken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Os frontale

A

Pannbenet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Squama frontalis

A

Os frontalets stora, släta del.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Foramen sive incisura supraorbitalis

A

Öppning eller fåra strax ovanför ögonhålan där n. supraorbitalis (en gren av n. trigeminus) går. Foramen = hål. Incisura = fåra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Foramen sive incisura frontalis

A

Medial fåra (ibland hål) för den mediala grenen av n. supraorbitalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Processus zygomaticus (os frontale)

A

Del av okbågen, från os frontale. Laterala delen av ögonhålan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Fossa glandulae lacrimalis

A

Grop på insidan av processus zygomaticusm i den laterala delen av ögonhålans tak. Här finns tårkörteln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Sulcus sinus sagittalis superioris

A

Skåra superiort, på insidan av os frontale. Fåran som sinus sagittalis superioris går i.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Sinus frontalis

A

Pannbensbihålorna, två stycken. Superiort/medialt om ögonhålan. Skiljs åt av septum sinuum frontalium.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vomer

A

Plogbenet, bildar nedre delen av näsmellanväggen.

58
Q

Os ethmoidale

A

Silbenet, ses från insidan.

59
Q

Lamina cribrosa

A

Horisontalställd benplatta i os ethmoidale. Har små öppningar för n. olfactorius. Bredvid crista galli.

60
Q

Crista galli

A

Vertikalställd benplatta på lamina cribrosa. Tuppkammen.

61
Q

Lamina perpendicularis

A

Vertikalställd benplatta under lamina cribrosa. Övre delen av näsmellanväggen.

62
Q

Labyrinthus ethmoidalis

A

Parig, vertikalställd benstruktur på os ethmoidale, som innehåller silbenscellerna.

63
Q

Concha nasalis superior

A

Utskott på os ethmoidale. Övre näsmusslan. Lateral, förstorar slemhinnan mot näshålan. Svår att urskilja på en plastskalle där den ligger strax superioposteriort om concha nasalis media.

64
Q

Concha nasalis media

A

Mellersta näsmusslan. Gör turbulent flöde i näshålan.

65
Q

Concha nasalis inferior

A

Undre näsmusslan. Eget ben. Ramlar oftast ut i riktiga dödskallar, då det endast fäster i nässlemhinnan. Mest framträdande näsmusslan i plastskallar.

66
Q

Os nasale

A

Näsbenet, första delen av näsan.

67
Q

Os lacrimale

A

Tårbenet, medialt/inferiort om ögat.

68
Q

Fossa sacci lacrimalis

A

Grop för tågsäcken, belägen i början av canalis nasolacrimalis (näs-tårkanalen), där sulcus lacrimalis utgör benfåran för denna.

69
Q

Canalis nasolacrimalis

A

Näs-tårkanalen. Börjar i fossa sacci lacrimalis.

70
Q

Sulcus lacrimalis

A

Benfåran som ligger superiort om fossa sacci lacrimalis.

71
Q

Os palatinum

A

Gombenet, sista 1/3 av hårda gomen.

72
Q

Lamina perpendicularis

A

Bilateral vertikalställd benplatta på os palatinum. Lateralvägg av nässlemhinnan.

73
Q

Os zygomaticum

A

Okbenet. Okbågen är större, består av fler delar.

74
Q

Maxilla

A

Överkäken.

75
Q

Corpus maxillae

A

Centrala delen av maxilla.

76
Q

Foramen infraorbitale

A

Ett hål i corpus maxillae, strax under ögonhålan. Här mynnar canalis infraorbitalis.

77
Q

Canalis infraorbitalis

A

Kanal som mynnar i foramen infraorbitale. Här går n. infraorbitalis (gren av n. trigeminus).

78
Q

Hiatus maxillaris

A

Stor öppning i maxillas mediala vägg. Öppning till sinus maxillaris.

79
Q

Sinus maxillaris

A

Den största av näsbihålorna, i maxilla. Mynnar i näshålan via hiatus maxillaris, under concha nasalis media.

80
Q

Processus frontalis

A

Pannutskottet, del av maxilla mot os frontale.

81
Q

Processus zygomaticus (maxilla)

A

Utskott på maxilla mot os zygomaticum. Del av okbågen.

82
Q

Processus palatinus

A

Del av maxilla, främre 2/3 av hårda gommen.

83
Q

Canalis incisivus

A

Kanal där kärl och nerver till gommen löper. Öppnar sig i foramen incisivum.

84
Q

Foramen incisivum

A

Där canalis incisivus öppnar sig. Här går kärl och nerver till gommen.

85
Q

Crista nasalis

A

Benkam ovanpå processus palatinus, i vilken näsmellanväggen fäster.

86
Q

Processus alveolaris

A

Utskott där överkäkens tänder fäster.

87
Q

Os incisivum

A

Ben där de fyra framtänderna fäster. Är från början ett självständigt ben som sedan växer fast i maxilla.

88
Q

Mandibula

A

Underkäken.

89
Q

Corpus mandibulae

A

Horisontella delen av mandibula, centralt. Här fäster underkäkens tänder.

90
Q

Basis mandibulae

A

Undre delen av corpus mandibulae, där tänderna inte fäster.

91
Q

Foramen mentale

A

Öppning i basis mandibulae för n. mentalis (trigeminusgren).

92
Q

Pars alveolaris

A

Del av corpus mandibulae där tänderna fäster.

93
Q

Ramus mandibulae

A

Vertikalställda delen av mandibula.

94
Q

Angulus mandibulae

A

Vinkeln mellan corpus mandibulae och ramus mandibulae.

95
Q

Processus condylaris

A

Det bakre av ramus mandibulaes två utskott.

96
Q

Caput mandibulae

A

Underkäkens ledhuvud. På processus condylaris. Fortsättning av collum mandibulae.

97
Q

Collum mandibulae

A

Halsen innan caput mandibulae. Del av processus condylaris.

98
Q

Processus coronoideus

A

Främre utskottet på ramus mandibulae.

99
Q

Foramen mandibulae

A

Öppning på insidan av ramus mandibulae för canalis mandibulae.

100
Q

Canalis mandibulae

A

Benkanalen som öppnar sig i foramen mandibulae. Förlöper på insidan av mandibula. Här går n. alveolaris inferior (gren av n. trigeminus).

101
Q

Incisura mandibulae

A

Inskärningen mellan processus condylaris och processus coronoideus.

102
Q

Cranium

A

Uppdelat i viscerocranium och neurocranium. Omfattar fler än ett ben.

103
Q

Viscerocranium

A

Samlingsnamn för de övriga skallben som inte omger hjärnan.

104
Q

Neurocranium

A

Samlingsnamn för de skallben som omger hjärnan.

105
Q

Calvarium

A

Skalltaket, likt en kalott.

106
Q

Lamina externa

A

Yttersta delen av skallbenen, består av kompakt ben.

107
Q

Diploe

A

Skikt spongiöst ben i skallen, mellan lamina externa och lamina interna.

108
Q

Lamina interna

A

Inre lagret av skallbenen, består av kompakt ben.

109
Q

Basis cranii externa

A

“Utsidan/undersidan” av skallbasen.

110
Q

Basis cranii interna

A

“Insidan” av skallbasen. Har tre gropar.

111
Q

Fossa cranii anterior

A

Främre gropen av skallbasen. Innehåller frontal/prefrontalcortex.

112
Q

Fossa cranii media

A

Mellersta gropen av skallbasen. Innehåller temporalloben.

113
Q

Fossa cranii posterior

A

Bakre grop av skallbasen. Innehåller cerebellum.

114
Q

Arcus zygomaticus

A

Okbågen. Bildas av processus zygomaticus x 3 och os zygomaticus.

115
Q

Fossa temporalis

A

Gropen mellan linea temporalis inferior och arcus zygomaticus.

116
Q

Fossa infratemporalis

A

Fossa temporalis djupare, nedre del.

117
Q

Fossa pterygopalatina

A

En grop mellan processus pterygoideus ossis sphenoidalis och os maxilla. Ingen riktig struktur, mer ett område.

118
Q

Palatum osseum

A

Hårda gommen. Består av os palatinum, processus palatinus maxillae och os incisivum.

119
Q

Pterion

A

Området vid tinningen där skallen är som tunnast. Här möts ossa parietalis, temporalis, frontalis et sphenoidalis. Fraktur farlig p.g.a. eventuell epiduralblödning från a. meningea media, den största artären som försörjer hjärnhinnorna.

120
Q

Suturer

A

Skallens skarvar.

121
Q

Sutura coronalis

A

Skarven mellan os frontale och os parietale. Ligger som ett coronarsnitt.

122
Q

Sutura sagittalis

A

Skarven mellan ossa parietalis. Ligger som ett sagittalsnitt.

123
Q

Sutura lamboidea

A

Skarven mellan os occipitale och os parietale. Liknar tecknet för lambda (λ).

124
Q

Sutura squamosa

A

Skarven mellan os temporale och os parietale.

125
Q

Sutura frontalis

A

Skarv mellan pannbenets hälfter. Förbenas ganska sent, vid åtta års ålder.

126
Q

Ledpannan käkleden (Articulatio temporomandibularis)

A

(Överkäken) bildas av fossa mandibularis, som är en del av processus zygomaticus ossis temporalis. Fossan avgränsas anteriort av tuberculum articulare. Tuberculum articulare är hos kvinnan sämre utvecklat än hos mannen, vilket gör att käkleden lättare går ur led hos kvinnan.

127
Q

Ledhuvudet käkleden (Articulatio temporomandibularis)

A

(Underkäken), caput mandibulae, som sitter på processus condylaris mandibulae.

128
Q

Ledskivan käkleden (Articulatio temporomandibularis)

A

Discus articularis.

129
Q

Ledkapsel käkleden (Articulatio temporomandibularis)

A

Förstärks av ligament, varav lig. laterale är det viktigaste. Detta ligament förlöper i anterosuperior riktning.

130
Q

M. temporalis

A

Ursprung (U): fossa temporalis, Fäste (F): processus coronoideus mandibulae, Innervering (I): n. mandibularis (trigeminus tredje gren). Funktion: höjer (elevation) mandibula.

131
Q

M. masseter

A

U: arcus zygomaticus, F: ramus mandibulae, I: n. mandibularis. Funktion: elevation och bakåtdragning (retraktion) av mandibula.

132
Q

M. pterygoideus medialis

A

U: processus pterygoideus lamina lateralis, maxilla F: angulus mandibulae (på insidan). I: n mandibularis. Funktion: höjer mandibula och rör den lateralt.

133
Q

M. pterygoideus lateralis

A

U: fossa infratemporalis, processus pterygoideus lamina lateralis, F: condylus mandibulae, articulatio temporomandibularis ledkapsel. Funktion: drar mandibula framåt (protrusion) och lateralt.

134
Q

Mimiska muskulaturen

A

Ligger subkutant och har utvecklats embryologiskt på ett speciellt sätt. Musklerna fäster med en ända i ben eller fascia och med den andra änden i huden. De ger oss våra karakteristiska mimiska drag, men har också som viktig funktion att försluta eller öppna ögonen respektive munnen. Alla är innerverade motoriskt av kranialnerv VII (n. facialis).

135
Q

Käkleden (Articulatio temporomandibularis)

A

Käkleden gör det bl. a. möjligt att tugga, tala och skratta. De tre muskler som pressar samman käkarna (m. temporalis, m. masseter, och m. pterygoideus medialis) kan tillsammans uppnå en betydande kraft. Vissa cirkusartister kan bära vikten av sin kropp med hjälp av dessa muskler. M. pterygoideus lateralis får naturligtvis god hjälp av tyngkraften för att öppna munnen. Tuggning är en komplicerad rörelse där höjning, sänkning och rörelser i sidled ingår. För rörelsena i sidled är sannolikt m. pterygoideus lateralis viktigast.

136
Q

M. occipitofrontalis

A

Höjer ögonbrynen, rynkar pannan och drar skalpen framåt.

137
Q

M. orbicularis oculi

A

Stänger ögonlocket, blinkar.

138
Q

M. orbicularis oris

A

Stänger munnen.

139
Q

M. buccinator

A

Pressar kinden inåt mot kindtänderna.

140
Q

Platysma

A

Drar ner käkbenet, sträcker halshuden.