6 Klinisk kemi Intro Flashcards Preview

Min Integration 1 ht 18 > 6 Klinisk kemi Intro > Flashcards

Flashcards in 6 Klinisk kemi Intro Deck (25)
Loading flashcards...
1
Q

Vad är screening?

A
  • Provtagning på en person som saknar symptom

* Relevant om riktad screening > inom definierade patientgrupper med ökad risk

2
Q

Vilka är de fem syftena med biokemisk provtagning?

A
  1. Screening > ex riskgrupper
  2. Diagnosticering > uteslutning eller bekräftning
  3. Prognosticering > bestämma allvarlighetsgrad, för optimal behandling
  4. Patofysiologisk utredning > för optimal behandling
  5. Monitorering > följa biverkningar, följa naturalförlopp
3
Q

När ska prover beställas?

A
  1. När provsvar avgör handläggningen
  2. När misstänkt diagnos är farlig och/eller kräver dyr behandling > genomgående utredning jfr misstänkt diagnos är ofarlig/billig/enkel/ingen
4
Q

Vad är massignifikans?

A
  • Statistiskt utfall utanför gränsvärden hos subjektivt friska individer
  • Matematiskt förhållande
  • Ju mer man mäter ju större skillnader!
  • Ex 10 st biokemiska analyser ger 40 % risk för ett svar utanför gränsvärden
  • Problem inom forskning > många tester kommer att automatiskt ge skillnader mellan urvalsgrupper > seriös forskning använder statistiska metoder för att korrigera för massignifikans
5
Q

Vilka preanalytiska faktorer kan påverka provresultatet?

A
  • Beroende på analys kommer utförandet av provtagningen/förutsättningarna för provet att kraftigt påverka provsvaret
  • Preanalytiska faktorer är den avgjort största källan till felaktiga provsvar!
  • Möjliga felkällor är
  • Patientförberedelse > ex fastande/icke fastande, tid på dygnet
  • Provtagningslokal > ex venöst, kapillärt
  • Provtagningsrör > ex plasma, serum
  • Provtagningsteknik > ex kroppsställning
  • Provhantering > ex vicka röret
  • Plus Transport till labbet, samt hantering på lab fram till analystillfället
6
Q

Viktigt att tänka på vid venösa prover?

A

• Undvika onödig användning av stas > risk för hemolys

7
Q

Viktigt att tänka på vid artäriella prover?

A
  • Kräver långvarig stas
  • Provtas av specialutbildad ssk eller läkare
  • Provtas oftast i a radialis eller a femoralis
8
Q

Viktigt att tänka på vid kapillära prover?

A
  • Undvik att pressa fram blod > risk för inblandning av lymfa och hemolys
  • Tas oftast i laterala fingerblomman
  • Kapillära prover motsvarar till stor del ofta arteriella prover
  • Undantag Chock > nedsatt perfusion > felaktiga provsvar pga ändrad komposition, högre andel plasma
9
Q

Vad kan göras om man inte får nåt utbyte vid ven/artärprovtagning?

A
  • Kontakta klin kem för diskussion om möjlighet att ta kapillära prover istället!
  • Kapillära prover kräver lite större mängder blod
  • Kapillära prover motsvarar till stor del ofta arteriella prover
  • Arteriella och venösa prover ger liknande resultat > UTOM för komponenter som omsätts/frisätts från lungorna (blodgaser)
10
Q

Varför ska man undvika att ta prover ur infarter?

A
  • Pga kan ge upphov till allvarliga felkällor!
  • Annorlunda strömningsförhållande i infarten jfr kärlet
  • Möjligt att göra i undantagsfall om slaskprov tas först
  • Ta inte prov ur samma arm som droppet = utspätt
  • Heparin för att hålla infarten öppen > falskt APT prov > falskt högt förlängd APT-tid
11
Q

Vilka är de vanligaste provtyperna?

A

Serumprover
• Koaguleras före centrifugering
• Klassiskt utan tillsats > tar lång tid
• Modernt med tillsats av koagulationsaktivator

Plasmaprover
• Koaguleras INTE före centrifugering
• Innehåller antikoagulantia
• Ex EDTA, heparin, citrat

12
Q

Vilka är fördelarna med plasma-analyser?

A
  • Vanligaste analysmaterialet
  • Mer naturtrogna analysresultat
  • Innehåller mindre fibrinrester ”clot” > tekniskt besvärligt > kloggar igen analys instrument
13
Q

Vad innebär system och attribut?

A
  • Benämning på standardiserade beteckningar på prover > ger information om provet
  • Kan kombineras
  • System = Typ av provmaterial! > stor bokstav
  • Attribut = tilläggsinformation ang provet > liten bokstav
  • Exempel på kombinationer
  • dU dygnssamling av urin
  • kB kapillärt helblod
  • fP fastanande (venöst) plasmaprov
14
Q

Vilka är systemförkortningarna?

A
  • P plasma
  • S serum
  • B blod
  • U urin
  • Csv cerebrospinalvätska
  • F faeces
  • Pt patient
  • Erc erythrocyt
15
Q

Vilka är attributförkortningarna?

A
  • (venöst anges aldrig)
  • Artäriellt a
  • Kapillärt k
  • Tidpunkt t
  • Fastande f
  • Dygn d
16
Q

Vad innebär biologisk variation?

A
  • Faktorer i biologin som slumpmässigt påverkar ett analysresultat
  • Inter individuell = mellan individer > Ex ålder, kön, kroppsstorlek
  • Intra individuell = inom samma individ > Kan vara regelbundna eller oregelbundna

Regelbundna variationer = rytmiska

  • Cikadiska, över dygnet
  • Över månaden
  • Över graviditet
  • Före/efter måltid = postprandiella

Oregelbundna variationer = för tillfället slumpmässiga

  • Analyser med intermittent frisättning eller kort halveringstid ex GH, katekolaminer
  • Tillfälliga yttre faktorer ex sprungit till VC, tagit en cigg innan, söp igår osv
17
Q

Vilken betydelse har biologisk variation?

A
  • Biologiska variationen avgör hur stora avvikelser som tolereras
  • En liten avvikelse kan ha olika stor betydelse!
  • Ex analyser med låg biologisk variation > Na, Ca, albumin > snabb handläggning
  • Ex analyser med hög biologisk variation > leverprover > chilla lite, ta om provet om ngn dag
18
Q

Begrepp på labbet

Vad är matriseffekt?

A
  • Kvantitativ analys > Siffervärde > hur mycket? > anger koncentration eller enzymaktivitet
  • Kvalitativ analys > påvisbart/icke påvisbart > ja/nej? > ingen information om mängd
  • Semikvalitativ analys > förekomst delas in i olika nivåer ex urinsticka
  • Outlier > enskilt värde som avsticker från förväntat, anses bero på slump, hanteras olika beroende på analys
  • Metod > hur en analys utförs
  • Komponent/analyt > det man mäter i provet
  • Martix/matris > resten av kisset
  • Matriseffekt > ngt i provet stör resultatet
19
Q

Hur kommer mätkvaliteten påverkas av hög andel slumpfel?

A
  • Spridd träffbild – nära målet
  • Låg precision > hög spridning
  • Hög riktighet > medelvärdet av alla värden kommer att vara nära det sanna värdet
  • Svårare att korrigera > oklara felkällor
20
Q

Hur kommer mätkvaliteten påverkas av hög andel systematiska fel?

A
  • Tät träffbild – långt ifrån målet
  • Hög presicion > hög reproducerbarhet, blir samma fel hela tiden
  • Låg riktighet > långt ifrån det sanna värdet
  • Möjligt att kalibrera in träffbilden till sant värde
21
Q

Vilka mätkvalitativa egenskaper har den idealiska analysen?

A
  • Hög riktighet = svaret ligger nära sanningen
  • Hög precision = hög reproducerbarhet
  • Hög analytisk sensitivitet = låg detektionsgräns
  • Hög analytisk specificitet = okänslig för interferenser
  • Ideala egenskaper viktas emot snabbhet – enkelhet – billighet!
22
Q

Vad är den viktigaste skillnaden mellan referensintervall och gränsvärde?

A

Referensintervall
• Referensintervall = anger hur provsvaret förhåller sig till en normalpopulation > INTE skillnaden mellan friskt och sjukt
• Patientens eget normalvärde är snävare än den för referenspopulationen
• Använd patientens gamla lab-värden/tidigare resultat!

Gränsvärde
• Gränsvärde = beslutsgräns, cut-off > används som gräns för att inleda behandling!
• Gränsvärdet anges inte i provsvar
• Varierar beroende på frågeställning
• Gränsvärden ingår i specifika vårdprogram

23
Q

Vilka uttryck ska man använda i ett provsvar?

A
  • Frångå ”negativt/positivt provsvar” > omodernt, opedagogiskt
  • Använd ”Påvisbart eller icke påvisbart”!
24
Q

Vad avgör diagnostisk prestanda?

A
  • ”hur bra diagnostiken är på att hitta frisk/sjuk”
  • Kan mätas på alla diagnostiska undersökningar
  • Beror på sensitivitet och specificitet!
  • Vilket i sin tur
  • Beror på hur bra analysmetoden är > Mäts utifrån golden standard
  • Beror på hur relevant analysmaterialet är i kroppen
25
Q

Vad innebär ett prediktivt värde?

A
  • Hur mycket man kan lita på ett värde/hur sant det är
  • Ett mått på användbarheten för ett visst prov/kliniskt relevant
  • Avgörs bla av prevalensen av sjukdomen
  • PV = prediktivt värde
  • Högt positivt PV = hög andel positiva svar är sanna = Rule-in test
  • Högt negativt PV = hög andel negativa svar är sanna = Rule-out test
  • Exempel P-Fibrin D-dimer frågeställning djup ventrombos
  • Högt negativt prediktivt värde
  • Normalt P-Fibrin D-dimer utesluter djup ventrombos > rule out
  • Lite förändrat P-Fibrin D-dimer ger bara information om att det är påverkat av en av alla möjliga orsaker