Smärta Flashcards
Vad är smärta (ffa akut smärta)?
Något obehagligt men funktionellt som varnar om kroppslig skada.
Hur kan smärta under lång tid påverka individen?
Förstörande och problematiskt. Maladaptivt och föra med sig problem under lång tid.
Vad är akut smärta?
Smärta som sträcker sig under en kortare tid än 3-6 månader. Har man migrän kan t.ex. varje episod ses som akut men det är en del av ett långtidsproblem/tillstånd.
Vad är kronisk smärta?
Smärta som sträcker sig under en längre period är 3-6 månader. Kan delas upp i 2 kategorier: 1) med identifierbar orsak, 2) utan identifierbar orsak.
Nämn några psykologiska reaktioner på smärta.
Förvirring, oro, en känsla av “angrepp på sig själv”, förändringar i sin identitet (t.ex. alltid varit aktiv/stark) och det kan vara sociallt handikappande.
Hur ser relationen mellan depression och smärta ut?
Finns samvarians men sambandet oklart. Depression -> högt antal rapporterade smärtsymtom, selektiv uppmärksamhet. Att leva med smärta -> depression. Kan bli en ond spiral.
Vilka tre “gains” kan man få av smärta?
1) Primära, intrapersonella fördelar: Uttryck av smärta, som t.ex. att stöna leder till att något aversivt försvinner, t.ex. att någon gör ens hushållssysslor.
2) Sekundära, interpersonella fördelar. Smärtbeteenden får positiva konsekvenser genom att någon annan uttrycker sympati eller omtanke.
3) Tertiära fördelar. Man får en belöning när man hjälper någon med smärta.
Man har senare pratat om ytterligare en fördel med smärta, vilken?
Om man tror att smärtan orsakas av att man gör vissa saker och man börjar undvika dessa situationer blir man lättad (relief). Detta är förstärkande i sig och leder till ännu mer inaktivitet.
Nämn tre bevis mot enkla biologiska smärtteorier.
Smärta utan smärtreceptorer, t.ex. fantomsmärta.
Smärtreceptorer som inte förmedlar smärta, t.ex. smärtfria skelettskador.
Psykologiska influenser på smärta som: mood, uppmärksamhet, kognitioner och social kontext.
Beskriv den psykologiska influensen Mood på smärta.
Man har sett att det är dubbelriktat, hur man mår psykiskt påverkar hur man upplever smärtan och om man har smärta kan påverka ens psykiska mående. Man har sett att ångest och depression minskar smärttolerans.
Beskriv den psykologiska influensen Uppmärksamhet på smärta.
Man har sett att ökat fokus på smärtan ger ökad smärta. Detta kan förklara varför vissa utvecklar kronisk smärta och andra inte. Om man reagerar med rädsla, oro och gör sådant som “kollar sig själv” efter smärtsensationer kommer uppmärksamheten riktas mot smärtan och man lägger märke till mer smärta som andra inte ens skulle tänka på. Man ser också smärta som ett symtom på ett underliggande problem. Börjar undvika sådant som kan trigga smärta.
Beskriv den psykologiska influensen Kognitioner på smärta.
Olika typer av kognitioner som påverkar är:
1) Attributioner om orsak. Om man tänker att smärtan är en konsekvens av ett problem ökar risken för högre grad av smärta.
2) Tankar om förmåga att tolerera/klara av smärta. Hög tilltro till sig själv ger en lägre upplevd smärta.
3) Tankar om förmåga att kontrolera smärta. Hög tilltro -> lägre upplevd smärta.
4) Förväntningar på förbättring eller bli sämre. Förväntningar på att man ska bli bättre gör att man känner mindre smärta. Placebo verkar bestå av två mekanismer, 1) klassisk betingad respons och 2) förväntningar på en lättad smärta. Man har alltså sett att det påverkar om man tror att den ska försvinna.
Beskriv den psykologiska influensen Social kontext på smärta.
Smärta är personlig men görs social genom vår kommunikation av dess närvaro till andra. Man har sett att män rapporterar mindre smärta om en snygg kvinna är i närheten. Påverkan av andra runtomkring bidrar till hur vi upplever smärta. Primära, sekundära och tertiära gains.
Beskriv the Gate control theory of pain.
Smärta består av 2 processer, 1) sensorisk information från området som gör ont och 2) emotionella och kognitiva processer.
1) Smärtreceptorer överför information om fysisk skada genom ett antal “gates” i ryggraden, informationen överförs genom nerver till olika smärtcentran i hjärnan.
2) När vi upplever fysisk smärta upplever vi också kognitioner och emotioner som rädsla, hot osv. Informationen överförs från hjärnan via ryggraden till “gates” där den inkommande signalen kom in. Vissa emotioner och kognitioner stänger gaten samtidigt som vissa gör så att den fortsätter att vara öppen.
Graden av upplevd smärta beror på dessa emotioner och kognitioner, dvs hur vi reagerar på de inkommande signalerna. Orostankar öppnar och lugnande eller distraherande tankar stänger.
Man har sett att emotioner och kognitioner påverkar endorfiner som i sin tur stänger gater, vad mer påverkar och hur påverkar dem?
1) Fokus på smärta t.ex. oro minskar endorfiner och öppnar portar.
2) Emotionella och kognitiva faktorer, att känna sig optimistisk och inte bry sig om vad smärtan beror på/innebär ökar endorfiner och stänger portar.
3) Fysiologiska faktorer, avslappning i kroppen ökar endorfiner.
