Stomme

Question 1

Enligt​​ EKS​​ delas​​ laster ​​in i ​​tre olika huvudgrupper​​. Nämn dessa huvudgrupper och till varje grupp nämner du ​​tre olika laster.

Answer 1

● Permanenta laster​​:
​en ​last som varierar så lite och långsamt att den kan anses vara konstant​ i tiden:
- ​egentyngd, jordlast​ ​(vertikalt),​ ​jordtryck​ ​(horisontellt), ​vattentryck​.
● Variabla laster​​: ​​
övriga normalt förekommande laster :
- nyttig last, fordon, vindlast, snölast
● Olyckslaster​​:
​​f​örekommer sällan och då samband med olyckshändelser:
- ​påkörning, brand, explosion

Question 2

Beskriv följande ​​begrepp​​ ​​i EKS​​: ​​egentyngd, nyttig last, snölast och vindlast.

Answer 2

● Egentyngd​​:​ ​Permanent last ​så som ​vikten av konstruktionen själv​ och ej flyttbara objekt så som ​väggar, golv och tak.
● Nyttig last​​:​ ​Variabel last ​från mer eller mindre fast​ inredning​, flyttbara väggar och möbler och ​personer.
● Snölast​​:​ ​Variabel last
● Vindlast​​:​ ​Variabel last

Question 3

Beskriv huvuduppgift för byggnads stomme och ​​vad påverkar stommens huvuduppgift?

Answer 3

Huvuduppgiften för en ​byggnads stomme är att bära byggnadens olika laster samt att föra ned dem till grunden​. Även hålla för påfrestningar den utsätts för, vara stabil och bära upp byggnadens övriga delar, stå emot deformationer, t ex nedböjning av bjälklag och vila på en stabil grund utan risk för sättningar.

Question 4

Beskriv​​ skillnaden​​ mellan ​​platsbyggd stomme​​ och prefabricerad stomme.

Answer 4

En prefabricerad stomme​​ är en ​special- och förtillverkad stomme​ som ​förkortar byggtiden​, men ökar tiden för planering och projektering. Tillverkas inomhus under kontrollerade förhållanden och kan ge ​bättre förutsättningar för ett fuktsäkert och mer hållbart bygge.

Platsbyggd stomme​​ ​​är när den ​byggs på plats​. Nackdel kan vara att det tar ​längre tid ​och att man får arbeta steg för steg. Krångligt om det är ​dåligt väder​. ​Vid platsbyggt är du vanligtvis beroende av många leverantörer​ för man jobbar inte mot en enskild stomentreprenör, utan armering kommer från ett företag, stål från ett annat och formmaterial med mera från ett tredje. Om en av aktörerna inte levererar som förväntat kan arbetet inte fortskrida som planerat.

Question 5

Beskriv ​​för/nackdelar med ​​trästomme och​​ var ​​dessa principer
används.

Answer 5

Trä​​stomme: ​​
är det vanligaste konstruktionsmaterialet. Används till två ändamål:
​Användningsområden:
● Snickerier:​ (Utseende), -​ Lövträd​:​ björk, ek, bok.
● Konstruktionsvirke​: -​ Barrträd:​ ​Gran, furu.

Fördelar
+ Ej rostkänsligt
+ Ganska bra hållfasthet.(men ej som betong, stål.)
+ Släpper inte ut koldioxid vid tillverkning
+ Punkten ovan bidrar till att tillverkningen bidrar till ​hållbar utveckling

Nackdelar

• Känsligt för insektsangrepp pga organiskt material - Känsligt för mikrobiell tillväxt
• rötsvamp, mögel hussvamp
• Tappar sin hållfasthet i och med ovanstående?

Question 6

Beskriv ​​för/nackdelar med betongstomme och​​ var ​​dessa principer ​​används.

Answer 6

Betong​​stomme:​​ ​är ett av våra viktigaste byggmaterial och dominerande i flerfamiljshus även om man övergår mer och mer till kombinerade system, tex betong och stål. Betongen består av​ ​sten + sand + cement + vatten och annat (​beroende på ändamål) ​och är kemisk reaktion​ som gör att cementet blir som lim och blir varmt! ​Utmärks av​ ​god beständighet, formbarhet och hållfasthet. 
Användningsområden:  
● Stommar till byggnader 
● Grundläggning 
● Husgrunder 
● Broar och vägar 

Fördelar:
+ Bra tryckhållfasthet - tål hårt tryck!
+ Bra beständighet = ej brandkänsligt!
+ Ej mikrobiell tillväxt pga oorganiskt material
+ Ej känsligt för insektsingrepp

Nackdelar:

• Dålig draghållfasthet -> armera!
• Densitet
• Hög värmeledningsförmåga

Question 7

Beskriv ​​för/nackdelar med lättbetongstomme och​​ var ​​dessa principer ​​används.

Answer 7

Lättbetong​​stomme:​​ ​Ungefär som betong men ballast är utbytt mot material med lägre densitet.​ ​Består av lera + vatten + cement. ​(​Med ballast = lera. Utan ballast = Siporex). Lättbetong var dominerande under 50-talet. Man byggde bärande ytter- och innerväggar i lättbetong, tack vara värmeisolerande egenskaper kunde man kombinera bärande och isolerande funktion. Som bjälklag användes bjälklagselement i lättbetong.

Fördelar: 
\+ Bra tryckhållfasthet - tål hårt tryck! 
\+ Leder inte värme så bra 
\+ Ej brandkänsligt  
\+ Ej känsligt för mikrobiell tillväxt 
\+ Ej känsligt för insektsingrepp 
\+ Ej rostkänsligt 

Nackdelar:

• Dålig draghållfasthet
• Släpper ut mycket koldioxid vid tillverkning pga cement

Question 8

Beskriv ​​för/nackdelar med stålstomme och​​ var ​​dessa principer ​​används.

Answer 8

Stål​​stomme:​​ Används i allt ifrån enkla envåningsbyggnader som garage och verkstäder till höga skyskapor. Stål består av​ ​järn + kol.

Stål som stommaterial är lämpligt för att​​:

• Hög hållfasthet,
• Bearbetbarhet/svetsning
• Måttnoggrannhet
• Oorganiskt material.

Användningsområden​​:
● Bärande konstruktioner ​(pelare, balk, broar),
● Armeringsjärn i betong, taktäckning, väggbeklädnad.

Fördelar: 
\+ Hållbar utveckling 
\+ Ej känsligt för mikrobiell tillväxt 
\+ Ej känsligt för insektsangrepp 
\+ Hög hållfasthet

Nackdelar:

• Hög densitet = tungt!
• Rostkänsligt
• God värmeledningsförmåga
• Brandkänsligt - Smälter!

Question 9

I en ​​trästomme för en ytterväg​​g, är följande konstruktionsdelar vanliga: ​​avväxling, hammarband, syll och väggregel.​​ Beskriv med hjälp av en tydlig skiss, ​​var de är placerade i väggen ​​och​​ vilken uppgift var och en har.

Answer 9

● Avväxling:​​ ​​Laster ​över en öppning måste avväxlas och föras över till angränsande delar av väggen. ​De väggreglar som måste tas bort för att ge plats för öppningen, placerar man vanligtvis som förstärkning på ömse sidor om öppningen​. ​​Lasten från takstolarna vilar på denna istället för fönstret.
● Hammarband:​​ Hammarband kallas d​en övre vågräta stocken på husets långsida, ​som förstärker ​väggar​ av ​korsvirke​, ​resvirke​ eller ​skiftesverk​. Motsvarande stock på kortsidan (gaveln) kallas ​röstband​. I modern husbyggnadsteknik betyder hammarband den översta liggande regeln som håller ihop en (oftast trä- eller stål-) regelstomme. Hammarband är även en benämning på den sammanbindande ​horisontella förstärkningen av en ​spont​.
● Syll:​​ ​underliggande träregel i väggen där väggen vilar mot grunden.
● Väggregel:​​ är en ​byggnadsdetalj i en stomme för en husvägg (regelvägg).​ På reglarna fästs ofta väggskivor, t.ex. gipsskiva. Mellan reglarna

Question 10

Takstolar​​ kan förenklat bestå av följande huvudprinciper: ​​Ramverkstakstol, Fackverkstakstol, Fackverksbalkar, Uppstolpad takstol och Takbjälkar (ryggåstak) Rita skiss till var och en och skriv ut rätt benämning till varje del i respektive takstol.

Answer 10

Ramverkstakstol:​​ vanligt material är​ ​trä​. Utförande ​​– ​kalltak eller paralelltak ​(begränsad ventilation) Ramverkstakstol vanligt vid:​​ sadeltak, 1 ½ plan, lämpliga för mindre byggnader där man tex vill inreda vind.

Fackverkstakstol:​​ ​även kallad sadeltaksstol av vanligaste takstolstypen. Vanligt material är trä eller stål. Utförande​​ –​ kalltak Fackverkstakstol vanligt vid:​​ sadeltak, pulpettak även välmat. Enplanshus och garage.

Fackverksbalkar:​​ ​​Vid stora spännvidder blir en homogen balks egenvikt ofta alltför stor. Med en fackverksbalk reduceras egenvikten utan att den bärande förmågan blir mindre. Kan tillverkas av både konstruktionsvirke och stål.

Uppstolpat tak: ​​vanligt materia​l ​trä, ibland stål. Utförande ​​–​ kalltak Uppstolpat tak vanligt vid:​​ sadeltak eller valmat sadeltak. Byggs ofta på plats.

Takbjälkar​​ ​​(Ryggåstak)​​ ​​- vanligt material är​ ​trä. Utförande ​​–​ ​varmtak Takbjälkar vanligt där: ​​ man vill ha högt till tak, även kallad ryggåstak. Bild med takbjälke och nockbalk.All isolering ligger mellan bjälkarna.

Question 11

Det finns ​​många olika varianter av bjälklag​​ och därmed ställs även​​ olika krav beroende på t.ex. placering.​​ ​​Vilka krav ​​kan man ställa på ett: ​​bottenbjälklag, källarbjälklag, mellanbjälklag och vindsbjälklag​​? Tänk på att det kan vara olika ändamål för byggnaden.

Answer 11

Ett bjälklag är ett ​horisontellt bärande plan som åtskiljer olika våningar​ i ett hus. I själva bjälklaget ingår, förutom den bärande delen som ibland benämns bärlaget, även golv och innertak. Bärlaget utgör en dela av byggnadens bärande stomme och dess uppgift är att överföra tyngden av dess laster till bärande väggar eller pelare. Ett bjälklag måste klara många uppgifter, det ska ha tillräcklig kapacitet för att bära upp lasten på våningsplanet och också ha tillräcklig styvhet, så att nedböjningen (svikten) blir så liten som möjligt och inte skadar mellanvägar och inredning. Ska också klara krav på brandavskiljning och brandmotstånd samt ljudisolering. Också ha bra värmemotstånd.

● Källarbjälklag:​​ ​(​mellan källare och första våningen​)
● Bottenbjälklag:​​ ​(​mellan krypgrund och lokalen​) måste uppfylla krav på värmeisolering och fuktskydd.
● Mellanbjälklag​​:​ (​mellan inredda våningar​): ställs normalt inga krav på värme- och fuktisolering, bortsett från ev. byggfukt (betong och lättbetong). Däremot ställs det ofta stora krav på brand och ljudisolering.
● Vindsbjälklag:​​ (​mellan översta våningen och en oinredd vind​): ett vindsbjälklag mot en kall vind måste värmeisoleras samtidigt som det gör lufttätt.