Kap 6 Produktkalkylering Flashcards
Vad står produktkalkyl, produktkalkylering och produktkalkylsystem för?
En produktkalkyl är en sammanställning av intäkter och/eller kostnader för ett visst kalkylobjekt i en viss kalkylsituation. Produktkalkyleringen är ett företags huvudverktyg i den ekonomiska styrningen. Den är till för att fungera som ett beslutsunderlag vid t.ex. prissättning, offerter och val av produktionssätt. Det som produktkalkylen informerar om är kostnader och lönsamhet för specifika produkter.
Vilka exempel på kalkylobjekt kan finnas i ett företag?
Några exempel på kalkylobjekt är vara, kund, tjänst, order, projekt, aktivitet, ansvarsenhet och avdelning.
Vilka exempel på kalkylsituationer kan finnas i ett företag?
“Det kan handla om allt från följande: Prissättning - Vilka priser måste sättas för att kostnaderna i det långa loppet ska täckas? Vilket är det lägsta pris som kan sättar på produkt A på kort sikt? Lönsamhetsberäkning - Vilka varor, tjänster och kunder är lönsamma respektive olönsamma? Blev lönsamheten så hög som planerat? Kostnadskontroll - Hur stor blev den faktiska konstadsbesparingen i förhållande till den planerade? Varför har varor och tjänster blivit dyrare att producera eller erbjuda? Produktval - Vilken kombination av varor och/eller tjänster ska produceras och erbjudas i framtiden? Vilken kombination av produkter är mest lönsam vid fullt utnyttjad kapacitet? Köpa in eller producera själv? - Ska en kalkyöavdelning byggas upp eller ska konsulttjänster köpas in? Vilket är ekonomiskt mest fördelaktigt - egentillverkade eller inköpta reservdelar? Val av verksamhetsvolym - Vilken tillverkningsvolym ger lägst styckkostnad? Vid vilken verksamhetsvolym täcks de fasta kostnaderna?”
Varför ställer olika kalkylsituationer olika krav på produktkalkyler?
Varje kalkylsituation är i princip unik och därför ställs krav på situationsunika kalkyler. De relevanta ekonomiska konsekvenser som aktualiseras i olika kalkylsituationer är så pass skilda från varandra att olika kalkyler krävs för att konsekvenserna ska kunna beaktas.
Vad menas med rutinmässiga och icke-rutinmässiga produktkalkyler?
Rutinmässiga kalkyler = Företag arbetar med bestämda regler och rutiner för kalkylering i de kalkylsituationer som är mest frekvent förekommande. Annars upprättas särskilda kalkyler och då görs vid varje kalkyltillfälle särskilda kalkylutredningar (icke-rutinmässiga).
Man brukas säga att produktkalkyler bör inkludera relevanta och väsentliga ekonomiska konsekvenser. Vad menas med dessa begrepp?
Många gånger är det av rent praktiska skäl inte rimligt att utreda samtliga relevanta tänkbara ekonomiska konsekvenser utan man fokuserar då istället på de mest vesäntliga, de mest betydande rent beloppsmässigt. Därför finns det alltid en visst inslag av osäkerhet i kalkyleringen.
Hur definieras begreppet kostnad i externredovisningen (bokföringsmässiga grunder) respektive produktkalkylering (kalkylmässiga grunder)?
“Kostnad i externredovisningen (bokföringsmässiga grunder) Står för förbrukning eller användning av resurser alternativt för värdet av den förbrukning eller användning av resurser som aktualiseras i kalkylsituationer. Kostnad i produktkalkylering (kalkylmässiga grunder) Definieras som periodiserade utgifter.”
Skillnaderna mellan bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader kan sorteras in under tre begrepp - urval, värdering och periodisering. Vad står dessa begrepp för?
“Urval: Urvalsfrågan handlar om vilka kostnader som ska tas med i kalkyleringen vilka skiljer sig mellan kalkyl & bokföringsmässiga kostnader. De kostnader som inte ska inkluderas i kalkyleringen är bokföringsmässiga merkostnader. Värdering: Värderingsfrågan handlar om hur resurser ska värderas, dvs prissättas. När det kommer till historiska anskaffningsvärden och nuanskaffningsvärden så finns det en skillnad mellan kalkyl & bokföringsmässiga värden. För att ta hänsyn till denna skillnad i värdering byts bokföringsmässiga värden ut mot kalkylmässiga. Den externredovisningsbaserade fokuserar på anskaffningsvärdet medan produktkalkyleringen i inflationstider håller vid nuanskaffningsvärdet. I tider utan prisförändringar kan resurser kalkylmässigt värderas till anskaffningsvärde då det inte kommer finnas några skillnader mellan bokföringsmässiga och kalkylmässiga värden i det avseendet. Periodisering: Periodisering rör behandlingen av poster i tidsdimensionen. När det kommer till resurser som anskaffats och förbrukats under samma tidsperiod överensstämmer kalkyl och bokföringsmässiga rutiner. När det kommer till avskrivningar finns viktiga skillnader, där man i kalkyleringen ska använda resursernas beräknade ekonomiska livslängd vid bestämningen av avskrivningskostnaden för tillgångar. Då lagar och praxis; tex försiktighetsprincipen; påverkar den bokföringsmässiga redovisningen så brukar resurser fördelas på annan användningstid än vid fördelning på kalkylmässiga grunder (vanligtvis kortare). På kalkylmässiga grunder kan man också låta använda Research & development, som är tänkta att återbetala sig under flera perioder, som immateriella tillgångar som skrivs av på sikt istället för att kostnadsföra dessa direkt. “
Vad menas med bokföringsmässiga merkostnader? Ge exempel på sådana kostnader.
Bokföringsmässiga merkostnader är Bokföringsmässiga merkostnader är sådana kostnader som itne ska tas upp i kalkyleringen och kan vara verksamhetsfrämmande kostnader, bolagskatt och bokföringsmässiga ränte- och avskrivningskostnader.
Vad menas med kalkylmässiga merkostnader? Ge exempel på sådana kostnader.
Kalkylmässiga ränte- och avskrivningskostnader och lön i enskild firma är exempel på kalkylmässiga merkostnader.
Vilka exempel finns på bokföringsmässiga kostnader som överensstämmer med kalkylmässiga kostnader?
Kotnader för material, löner, hyra och energi är typexempel på kostnader som överensstämmer mellan bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader.
Vilka två komponenter består ett företags kapitalkostnad av?
Kapitalkostnaderna består dels av kostnader för förbrukning (värdeminskning), dvs avskrivningar, dels av den ersättning företagets finansiärer kräver för lånat kapital(räntekostnader) samt investerares avkastningskrav på eget kapital.
Vad menas med kalkylmässig avskrivning? Varför tas den ut?
Kalkylmässig avskrivning refererar till kostnader som är associerade med förbrukning och värdeminsnking, alltså avskrivningar. speciellt när det kommer till anläggningstillgångar då de används under flera perioder. Via kalkylmässiga avskrivningar beaktas denna värdeminskning genom att det investerade kapitalet fördelas på de perioder tillgångarna används.
Vad menas med kalkylmässig ränta? Varför tas den ut?
Inlånat kapital (skulder) och ägarnas satnade kapital (eget kapital) kräver ränta respektive avkastning vilket benäms som kalkylmässig ränta. Varför kalkylmässig ränta tas ut är för att företaget har en kostnad för att nyttja kapitalet i verksamheten och detta ska reflekteras i produktkalkyleringen.
Vad menas med anskaffningsvärde och nuanskaffningsvärde i fallet med kalkylmässig avskrivning? Vad talar för respektive värderingsmetod?
“Vid värderingen av tillgångar finns följande två riktlinjer: * När prisförändringar (inflation) inte förekommer - Tillgångarna värderas till anskaffningsvärdet reducerat med avyttringsvärde (om sådant finns) * När prisförändringar (inflation) förekommer - Tillgångarna värderas till nuanskaffningsvärdet reducerad med avyttringsvärde (om sådant finns) Huvudmotivet till att använda nuanskaffningsvärde är att avskrivningarna då uttrycks i samma penningvärde övriga kostnader och att kalkyler i olika företag i samma bransch blir jämförbara.”
Hur kan nivån på den kalkylmässiga räntan bestämmas?
“För företagets kostnad, oavsett om det handlar om anskaffning av kapital eller för använding av kapital, gäller genomsnittligt beräknad räntenivå eller marginalränta. I praktiken bestäms räntesatsen ofta som ett genomsnitt av kostnaden för lånat kapital och eget kapital. Räntenivån kan även uttrycka den räntesats till vilken företaget har möjlighet att låna kapital, den avkastningsnivå företaget har åstadkommit, den avkastningsnivå som företagets ägare kräver för att skjuta in kapital elelr den avkastningsnivå som företaget skulle få vid en alternativ användning av sitt kapital. Nominell ränta = Real ränta + Inflation Real ränta = Nominell ränta - Inflation - I tider med prisförändring baseras avskrivningar på icke-monetära tillgångarnas nuanskaffningsvärden kombinerat med att rätna beräknas med en real kapitalränta (på bruksvärden, dvs tillgångarnas nuanskaffningsvärden med avdrag för hittills gjorda avskrivningar). Detta för att undvika dubbelräkning av inflationen. - I tiden utan prisförändring är den nominella räntar lika som den reala räntan då nominell ränta = real ränta + inflation. Är inflationen 0 är dessa samma räntesats.”
