Färgningsmetodik

Question 1

Vilka grupper delar man in olika färger i?

Answer 1

Generellt är färger indelade i basiska (katjoniska),
vilka har en positivladdning eller sura (anjoniska),
vilka har en negativ laddning.å

Question 2

Hur skulle en bakterie som har negativ laddning kunna färgas ?

Answer 2

Speciellt bakterier har mycket negativt laddade sura
beståndsdelar, som färgas bra med basiska färger.
Sura färger kan å andra sidan användas som negativ
färgning

Question 3

Hur binder den negativ färgning in respektive den positiva färgen ?

Answer 3

Positiv färgning - färgen binder till bakterien och ger en färg

Negativ färgning – liknar ett negativt fotografi,
färgen sätter sig runt om kring substansen och ger
en siluett med mörk bakgrund.

Question 4

Vad innehåller negativ färg och när används denna ?

Answer 4

Ex. Nigrosin- (blå-svart)
India ink (svart kollösning)
Sura färger

Användes tex för att framhäva kapseln som
omger vissa bakterier.

Question 5

Vad innebär enkel respektive differentialfärgning ?

Answer 5

Enkel färgning
Färgar bara med en färg ex Löffler’s metylenblått

Differentialfärgning
Två olika färger, en primär färg och en ”mot färg”

Question 6

Vad har bakteriens isoelektriska punkt med infärgning att göra?

Answer 6

Flera ämnen hos bakterier har sin isoelektriska punkt (pI) på den sura sidan om neutralpunkten, d.v.s. de är negativt laddade vid neutralt pH.
-> På grund av detta visar bakterieprotoplasman stor affinitet för
basiska trifenylmetanfärger som är positivt laddade vid
neutralt pH.
-> De upptagna basiska färgämnena avfärgas av sura lösningar som alkoholer

Question 7

Vilken är vanligaste införgningsmetoden ? Hur fungerar infärningen ?

Answer 7

Gram-färgning

Färgmetoden bygger på att kristallviolett som ingår i
gentianaviolett komplexbinds till jod (I2) när Lugols
lösning (kaliumjodid) tillsätts.

Question 8

Vad är G+/- bakterier känsliga för?

Answer 8

G +
Är mer känsliga för vanligt penicillin, trifenylmetanfärgämnen,
jod och anjoniska ytaktiva substanser
G-
är mer känsliga för magsaft, alkali och tellurit.

Graden av Gram positivitet eller negativitet kan variera hos
olika bakteriearter.

Question 9

Nämn gram färgningens lösningar

Answer 9

• Kristallviolet
• aceton sprit
• jodjodkaliumlösning enligt lugol
  Safraninlösning

Question 10

Vilken färg får + / - infärgade stavar/kocker

Answer 10

• =rosa rött

+= blått lila

Question 11

Vad innebär en syrafast infärgning?

Answer 11

-> Vissa bakterier är mycket svåra att färga.
-> Syrafasta bakterier färgas rosa
Icke-syrafasta bakterier färgas blå
-> Ziehl Neelsens metod – upphettning, avfärgar med syra s.k. syrafasta bakterier.
-> Lipider i cellväggen
-> Mykobakterierna är denna grupps främsta representanter.

Question 12

Vad är Sporfärgning?

Answer 12

• Sporens vägg är så gott som ogenomtränglig för vatten
• Svårare att färga än vegetativa celler.
• Allt färgas, men andra strukturer än sporen avfärgas lätt
• Kan kontrastfärgas med t ex saffranin, varvid sporer framstår som gröna mot övriga strukturer, som då är röda
• färgämne som används är malakit grönt

Question 13

Tillvägagångssätt sätt för sporfärgning

Answer 13

Värme + Malakit Grön
vatten
Safranin

Question 14

Hur fungerar flagellfärgning ?

Answer 14

• Flageller är för små för att synas i vanligt mikroskop vid vanlig färgning.
• Färgningstekniken bygger på att färg lagras på flagellerna successivt till dess att de blir tillräckligt tjocka för att synas.
• Görs på färska odlingar - på gamla odlingar kan flagellerna ha förstörts

Question 15

Hur fungerar Acridine orange infärgning. ?

Answer 15

Acridine orange interagerar med ds-DNA och
flourescerar med en orange färg, vilket gör det lättare att
visualisera bakterier i preparat

Question 16

Vad innebär att studera en ”hängande droppe”

Answer 16

-> Levande bakterier studeras i regel ofärgade i sk ”hängande
droppe” eller i faskontrastmikroskop.
-> En droppe av en flytande bakteriekultur eller av en
uppslamning i vatten eller koksaltlösning från fast kultur placeras på mitten av ett täckglas.
-> Ett urholkat objektglas läggs på täckglaset. Så vänder man
snabbt på det hela så att droppen kommer att hänga fritt ner
från täckglaset.

Question 17

När användes metoden ”hängande droppen” ?

Answer 17

• Hängande droppe”-preparaten lämpar sig så gott som enbart
  för observationer av bakteriernas rörelseförmåga och
  rörelsesätt

Question 18

Varför används faskontrast mikroskop ?

Answer 18

I faskontrastmikroskop kan även form,
storlek och vissa cellstrukturer
iakttas hos den levande cellen.

Question 19

Nackdelar med metoden ”hängande droppen” ?

Answer 19

Metoden ger emellertid ingen uppfattning om den kemiska

sammansättningen av de strukturer man observerar.

Question 20

Vad görs inför mikroskopering.?

Answer 20

• > Värmefixering eller kemisk fixering.
  -> Fixering förbättrar även bildens upplösning vid användning av oljeimmersion.
• > Fixerade celler syns mycket klarare i immersionen och möjliggör också en mera detaljerad observation av deras färgade delar (strukturer).

(Brytningsindex) ?