Kemisk uppbyggnad av biomassa III - lignin, extraktivämnen, organiskt material Flashcards

1
Q

Vad är lignin?

A
  • Unik biomolekyl
  • Tillhör ingen större klass kolhydrat (ej kolhydrat eller protein)
  • Optiskt inaktiv - racemiskt, trots många optiskt aktiva kol, detta pga lika många av båda virala formerna
  • Väldigt många olika typer av bindningar
  • etrar och kol-kol bindningar (huvudsakligen)
  • nätformat (cellulosa linjär och ogrenad, hemi grenad från huvudkedjan, nätnoder delar sig och går ihop igen)
  • biopolymeriseringen => radikal process och inte kondensation (varför den har dessa unika egenskaper)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Lignins biologiska roll

A

Styvhet till cellvägg
- ved kan beskrivas som kompositmaterial med cellulosa fibriller/fibrill som stärker fibrer i ett amorft lignin/hemi matris

Limmar ihop celler

Gör cellväggen hydrofob

Motståndskraftig mot mikrobiologisk attack

Strukturen är väl anpassat för dessa funktioner

  • aromatiska ringar ovh hydroxidgrupperr integrerar bra med kolhydrater. Stora möjligheter för icke-kovalenta bindningar mellan lignin och polysackarider.
  • finns också kovalenta bindningar => nätverk som tvärbindar också ger styvhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka interaktioner finns det mellan lignin och kolhydrater

A

Vätebindningar
Aromatisk interaktion
Kovalent bindning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Monolignoler (manometer hos lignin), vilka tre finns det? vad skiljer dem åt?

A
p-coumaryl alkohol (endast OH-grupp)
coniferyl alkohol (OH och en OCH3)
sinapyl alkohol (OH och två OCH3)

SE BILD PÅ DEM I ANTECKNINGAR.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Monolignolers komposition

A

Barrved

  • p-coumaryl <5%
  • coniferyl >95%
  • sinapyl 0%

Lövved

  • p-coumaryl 0-8%
  • coniferyl 25-50%
  • sinapyl 46-75%

Gräslignin

  • p-coumaryl 5-33%
  • coniferyl 33-80%
  • sinapyl 20-54%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur går det till när lignin bildar kovalenta bindningar

A

En conferyl alkohol radikal med en oparad e i 5 position som närmar sig en fenolisk ändgrupp också radikalen i 5-pos
=> bildar kov bind => rearrangemang (vätet lämnar och flyttar till syret) => 5-5’ bind

Två radikaler möts. En i 5’-pos och en i 4-O-pos => slås ihop => kov bind => omorganisation, vätet flyttas till syret, man får en aromat => 4-O-5’ bind

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Quinonmetid

A
  • har resonansstruktur

- zwitterjon (aromatisk) => stabil. Mer gynnsam än man tror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

LCC - kom bind mellan polysackarider och lignin

A
  • Får ester eller eter
  • OH tar vattnets roll
  • Bildas alkohol ? => alfaeter => omlagring => gammaetrar
  • Bildas ester? => alfaester => omlagring => gammaestrar
  • Kallas LCC
  • Fenylglykosidbindning också vanlig
  • lignin kan tvärbinda kov bind i ved
  • lignin hindrar från att svälla i vatten
  • lignin - härdande substans
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur bildas ligninpolymer?

A
  • Bulkpolymerisation (massa monolignoler om oxideras., först kopplas ihop 2 och 2, sen 4 och 4 osv)
  • Ändvis polymerisation (en ändgrupp och monolignoler, monolignolerna kopplar på sig en och en på växande ändgrupp)
  • Syntetiskt (oftast bulk)
  • Naturligt (oftast ändvis)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad gör monolignolsammansättningen?

A

bestämmer strukturen av lignin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ligninstrultur i reaktionsved (barrved)

A
  • p-coumaryl alkoholen i barrved (men inte mycket) men det som finns finns i tryckvedsligninet (upp till 30%)

=> mer kondenserat lignin, mer kol-kol bindningar
=> mer motståndskraftigt i kemisk massatillverkning (PROBLEM)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Suberin

A
  • finns i de flesta former av bark (speciellt lövved)
  • bark skiljer sig avsevärt
  • ligninliknande. har monolignoler som är karboxylsyror
  • fettsyror och glycerol som bildar kov bind
  • struktur:
    aromatisk del som liknar lignin men med gamma-karboxylsyror
    långa fettsyror
    hydrofob polymer
    motståndskraftig
  • Suberin = korkämne
  • vinkork består mycket av denna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Tanniner

A
  • Mer avlägset från lignin (påminner)
  • I bark, kärnved, vissa trädarter
  • Två typer: hydrolyserbara och kondenserade
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

oorganiska material

A
  • saltmetaller
  • obetydlig mekanisk roll
  • metalljoner spelar roll ibland
  • kan ge oss olika typer av processproblem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Extraktivämnen

A
  • stor och heterogen
  • kan ha olika roller: 1 metabolism (energilagring) OCH 2 försvarssystem mot insekter och mikroorganismer (ex i bark)
  • biologiskt aktiva
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Typer av extraktion ämnen

A

Vattenlösliga

  • socker
  • lignan och andra

Resins (Lipophilic extractive)

  • fett, fettsyror, vax, fet alkohol
  • sterol esters och steroler
  • Terpenoids (terpenes och polyisoprenes)
17
Q

Vattenlösliga extraktivämnan

A

Socker

  • energilagring
  • nedbrytning
  • metabolisk

Fenoliska
- lignan, stilbenes, tannis, flavanoids

Giftverkan och kan ge problem i vatten

Stilben (pinosylvin) kan störa kemiska massatillverkningen

Måste rena utsläpp från mekanisk massabruk

18
Q

Resins 1: Fett, fettsyror m.m.

A

Roll: energilagring

Fettsyror (i ved) har oftast jämt antal kol (12-25)

Fett alkoholer och rena kolvätekedjor kan finnas

I barrved finns framför allt omättade strukturer med dubbelbind.

I lövved finns mer mättade

Fett (triglycerider) och vax är mest hydrofob

Triglycerid är huvudproblem i kvarnar, men kan också ge värdefulla biprodukter

19
Q

Resins 2: Terpenerna

A

Funktion: försvar

Monomener, oligomener och polymerer av isopropen (“1/2 terpen”)

Vissa är cykliska

De längre terpenerna är flyktiga (går över i gasfas), är anledningen till den typiska lukten i barrskog

De längre är vätskeformiga och de längsta är i fast form

Stor teknisk användning (ex. råterpentin, naturgummi)

20
Q

Resin syror

A

Hartssyra - syror baserade på tricyklisk diterpener

Viktigt i barrved

Cyklisk struktur med bär på en karboxylsyra => antifilisk

Kan vara giftiga och kan ge miljöproblem när de kommer som utsläpp från mekanisk massatillverkning

Hög löslighet i alkaliska förhållanden

Teknisk användning när de kan erhållas som bioprodukter

21
Q

Resins 3: Steroler

A

Polycyklikt grundstruktur

Stor och viktig grupp i mesta liven

Vanlig i barrved

Kan bilda sterolestrar med fettsyror

En viktig: betulinol, finns i väldigt stora mängder i björkbark. Ställer till mycket stora problem i massabruk när man kokar björkved. Likhet med kolesterol

22
Q

Extraktivämnesinnehåll och komposition varierar?

A

Barrved eller lövved

  • endel lövved har högt innehåll av hydrofoba, mycket steroler, mycket oladdade resterna => mer besvärliga
  • barrved har mer laddade och anfifila => mer gynnsamt på många sätt

Variation mellan nära besläktade
- ex. tall har mer extraktivämnen än gran och specifikt har pinosylvin som ställer till der vid massatillverkning

Klimat och växtplats
- långsammare växta => fler extraktivämnen

Historia hos individuellt träd
- träd med en mer “våldsam” historia har mer extraktivämnen (försvarssystem)

23
Q

Vart finns extrakitivämnena?

A

Mest i märgen, mitten av trädet. Också mycket i kärnveden och bark, även i splintveden.

I splintveden finns det i märgstrålarna i parenkymceller, i hartchkanaler (utsöndras).

I kärnveden är extrakitivämnena mera jämt fördelade

Lägre extraktivinnehåll i splintveden är kärnved

Fetter finns framförallt i splintveden

Hatch och pinosylvin finns mest i kärnveden

24
Q

Vad är ägglådor?

A

Kalsium som tvräbinder kedjor av pektin.

Viktigt i mitt lamellen i tvåhjärtbladiga

25
Q

Frö och rotknölar

A

Frön:
innehåller material som används som startnäring för attt ge den nya växten en bra start

Rotknölar:
lagra energi, perenner (dvs fleråriga växter) som har sånna

Frön och rotknölar är våra dominerande vegetativa mat (vid sidan av frukter). MEN kan också innehålla kemikalier som är tekniskt intressanta

26
Q

Stärkelse

A

Energilagring inuti celler

Stor teknisk användning i textilier, papper, ersättning av plast

Två polysackarider amylos och amylopektin

20-25% amylos
75-80% amylopektin

Hög polymerisation

Semilöslig i vatten

Mer spiralformad än cellulosa

Viktigt för livsmedel (ex. socker, maltos) samt material

Majs, ris, potatis

27
Q

Om lövvedsmassa bleks till låg ligninhalt, och därefter färgar vi det kvarvarande ligninet, man kan se att mycket av det kvarvarande ligninet är kärlceller, varför?

A

Mer motståndskraftiga?

Ojämnhet i ligninstrukturen i lövved?

28
Q

Vilken grupp av extraktivämnen tror du ger mest avsättning i kemisk massa?

A

Hydrofobt vill man ha => perfener, hartchsyror,

Triglycerider överlever inte kokningen

29
Q

Risk med att ha aska som näringstillägg på lantbruk?

A

Askan innehåller tungmetaller. Om man har det på ätliga saker kan de ta upp tungmetaller som vi sen får i oss vilket inte är bra.

Bark är värre än ren ved

30
Q

Monomerer i bok?

A

Bok-lövved

=> p-coumaryl (0-8%), coniferyl (25-50%), sinapyl (46-75%)

31
Q

Beskriv hur polysackaridsamansättningen skiljer sig mellan barrved och lövved.

A

Cellulosa - typ lika mycket
Lignin - 27-29% i barrved och 20-22% i lövved
Hemi - xylan dominerande i lövved och glucomannan dominerande i barrved

32
Q

Vilka konsekvenser får skillnader mellan barr och lövved i sammansättning vid massatillverkning enligt sulfatprocessen

A
  • en högre halt lignin i barrved medför att mer kemikalier behöver användas
  • I lövved finns högre halt av coniferyl i mittlamellen och primärväggen (än i sekundärväggen)
    => ligninet mer tvärbundet => mer svårnedberytningsbart
  • p-coumaryl i barrved, det som finns finns i tryckvedsligninet
    => mer kondenserat lignin => mer kol-kol-bindningar
    => mer motståndskraftigt i kemisk massatillverkning
33
Q

Cellulosa, hemi och lignin. Roll? Struktur?

A

CELLULSOA

  • hård, rak, ogrenad, stel, kristalin
  • homopolysackarid
  • ger trädet starka egenskaper

HEMI

  • ökar kontakten mellan cellulosa
  • mer flexibla fibrer än cellulosa
  • amorf
  • olika sidogrupper

LIGNIN

  • limmar ihop cellulosan och komposita materialer samman.
  • speciell struktur som ett när
  • nätnoder
  • bilder till kolhydrater med kov bind (tvärbinda)
  • hindrar från att svälla
  • härdande substans
34
Q

Skillnaderna mellan cellulosa och de två viktigaste typerna
hemicelluloser i aspekterna av:
struktur
monosackaridkomposition

och hur dessa skillnader i struktur påverkar de fysiska egenskaperna (löslighet, kristallinitet etc.)

A

CELLULOSA

  • lång, ogrenad, kristallin med amorfa delar
  • rak
  • homopolysackarid
  • Löslighet: låg (svår att komma åt pga kristallin)
  • vid torkning gör interna vätebindningar att cellulosan blir hård och stel
  • integrerar bra med aromatiska substanser
  • vanligaste monosackarid: D-glukos
  • förstärkande material

HEMI

  • kort
  • heteropolysackarid
  • xylan och glukomannan
  • mer flexibel
  • mer amorf struktur
  • Glykomannan, vanligaste monosackarid: D-mannos
  • Xylan, vanligaste monosackarid: C-xylos
  • Löslighet: Glucomannan låg
  • Löslighet: xylan har en syra på sig => laddning påverkar lösning, kan i vissa fall vara väldigt löslig
  • fyllnadsmaterial för cellulosa, kan både ligga bredvid cellulosa och tvärbinda