slaskkort

Question 1

Alkohol - enkel utredning avseende riskkonsumtion

Answer 1

Många kriterier om man ska gå igenom dessa audit täcker inte dessa. Känns mycket att gå igenom för patienten. Viktigt att inte ställe ledande frågor kring kriterierna och istället låta patienten prata.
Noggrant fastställa mängder alkohol.
Alkonacka (alltså en kalender där pat kan fylla i det dom dricker - google)
TLFB (gå igenom bakåt i tiden hur mycket pat druckit)
AUDIT
Somatiskt status - buk ascites hepatomegali?
Lab

Question 2

Alkohol - Alkoholbrukssyndrom - kriterier

Answer 2

Finns 11 kriterier man ska ha minst 2 och finns även en gradering beroende på hur många kriterier man har.
(1) Dricker ofta och i större mängder än vad man tänkt.
(2) Misslyckade försök att minska eller sluta.
(3) Mycket tid ägnas åt att skaffa dricka eller återhämta sig rån alkohol
(4) Starkt sug eller önskan att dricka alkohol.
(5) Upprepat drickande vilket leder till att personen misslyckas med att fullgära sina åligganden på yrka, skola eller i hemmet.
Finns som sagt 11 orkar inte alla men även tolerans och abstinens.

Question 3

Fastställande av total hjärninfarkt - Indirekta kriterier när och vad gör du

Answer 3

Person som inte är i respirator och har normal kroppstemperatur. 
Palpera efter pulsar.
Lyssna på hjärtat.
Pupillreaktion. 
Observera spontanandning.

Question 4

Fastställande av total hjärninfarkt - direkta kriterier

Answer 4

Används när patienten är kall eller sövd och i respirator.
Kan föra med klinisk undersökning där man går igenom RLS, pupiller, kornealreaktion, dolls eyes test, okulokardiell reflex - tryck på ögonbulb och caroticusmassage påverkar ej hjärtrytm. Ska göras 2 gånger med 2 timmar mellan.
Apnetest där mer inducerar hyperkapni och se om patienten spontanandas.
Man kan även göra Angiografi om pat tex är kall eller metabol toxiskt sjuk. Kontrast i A. ascendens och det ska sedan finnas extrakraniellt men ej intrakraniellt. Görs 2 gånger med 30 min mellan.

Question 5

Karotiskirurgi - när

Answer 5

Asymtomatisk: > 70 %
Symtomatisk: > 50 %

Question 6

Karotiskirurgi - tidaspekt

Answer 6

Om symtomatisk stenos ska den opereras skyndsamt inom 14 dagar eftersom det inom denna ram är störst tisk för stroke.

Question 7

Alkohol - lab prov

Answer 7

GT, CDT, MCV kan ge svar men är alla ospecifika och det krävs hög konsumtion för att få utslag.
Aminotransferaser ALAT och ASAT är ej heller särlskild specifikt. Kvoten ASAT/ALAT bättre mått på alkohol. Tänk på att långt gången leversvikt/cirros har låga ASAT/ALAT och man bör alltid också komplettera med funktionsmått som PK och albumin.
Ovanstående prover är ej bra att använda rutinmässigt men fördela med dom är att de tas ofta av andra anledningar (exklusive CDT kanske) och kan ge en samlad bild om man misstänker hög konsumtion hos en inlagd patient.

Det bäste måttet är Fosfatidyletanol i blod B-PEth:
teoretiskt 100 % specifikt. Speglar typ 4 veckor tillbaka i tiden.

Alkohol i urin bra mått på senaste dagarnas konsumtion.

Question 8

Alkoholabstinens - symtom

Answer 8

Uppstår i regel inom ett dygn från sista alkoholintag

(1) Oro
(2) Tremor
(3) Svettningar
(4) Hjärtklappningar
(5) Insomni
(6) Agitation
(7) Illamående
(8) Huvudvärk
(9) Hallucinationer
(10) Kramper kan uppkomma

Question 9

Alkoholabstinens - anamnes

Answer 9

Hur mycket alkohol hur lång tid och när var sista droppen.
Haft abstinensreaktioner tidigare? Isåfall hur tedde de sig.
Andra droger.
Tidigare sjukdomar och läkemedel
Trauma mot huvud?

Question 10

Alkoholabstinens - betablockad?

Answer 10

Kan maskera Tachykardi och hypertoni och tremor.

Question 11

Alkoholabstinens - status

Answer 11

Somatiskt status med fokus på hjärtat. Hjärtrytm, oregelbunden oregelbunen, tachykardi?
Neurologiskt status om man misstänker skalltrauma eller andra diffdiagnoser. Annars tremor bör undersökas.
Kolla skador på skalpen.
Psykiskt status inklusive hallucinationer.

Question 12

Alkoholabstinens - lab

Answer 12

Blod elektrolyter lever crp och glukos. Man bör ta alkometer också. Patienter med mycket hög alkoholkonsumtion kan ha abstinens trots att de har kvar alkohol i blodet eftersom de har en relativ sänkning till deras vanliga höga nivå.

Question 13

Alkoholabstinens - vårdnivå

Answer 13

Om måttliga symtom och i övrigt frisk patient kan behandling ske i öppenvård. Om mycket symtom och komplicerande faktorer som samsjuklighet, tidigare svåra abstinenser, hög promille initialt eller hög puls som ej reagerar bra på benso bör man skriva in pastienten. Finns även ett skattningsformulär som kan användas (internetmedicin).

Question 14

Alkoholabstinens - behandling

Answer 14

Oxazepam (Oxascand, sobril) försthandsval eftersom kort halveringstid. Annars fungerar andra benso också, t ex stesolid.
Oxazepam kan ges beroende på allvarlighet mellan 10-100 mg x4-5. Man får titrera upp beroende på och sedan trappa ut eftersom.
Man bör även ge Tiamin profylaktiskt för att förhindra Wernicke-Korskoffs syndrom.

Question 15

Alkoholabstinens - Delirium tremens

Answer 15

Allvarlig abstinens med hallucinationer, ofta synhallucinationer. Vidare ses en grav förvirring och desorganiserat beteende. Kan också påverka hjärnstam med hypertermi, muskelpåverkan och plockighet.

Question 16

Wernickes encefalopati - symtom/klinik

Answer 16

Vinglig - vimsig - vindögd
Förvirring, konfusion.
Ataxi, balanssvårigheter. Bredspårig gång.
Ögonsymtom som nystagmus och ögonmuskelpares.
Ses oftast hos alkoholister i abstinensfas.

Question 17

Wernickes encefalopati - behandling

Answer 17

Tiamin typ 200-500 x3 mg per dag.

Man kan även behöva ge magnesium och om riktigt dålig patient kan detta göras direkt innan svar på S-Mg.

Question 18

Wernickes encefalopati - risk med dropp

Answer 18

Man ska undvika att ge glukos innan tiamin har administrerats då det kan förvärra symtomen.

Question 19

Alkoholberoende - olika läkemedel

Answer 19

(1) Akamprosat
(2) Naltrexon
(3) Nalmefene
(4) Antabus

Question 20

Alkoholberoende - Akamprosat

Answer 20

Hämmar effekten av glutamat i hjärnan. Minskar den positiva upplevelsen av alkohol och antal helnyktra dagar ökar. Bra för de som självmedicinerar mot ångest med alkoholen. Kan ge lös avföring, gaser och ömhet i magen men brukar gå över vid fortsatt behandling. Kontrollera krea innan.

Question 21

Alkoholberoende - Naltraxon

Answer 21

Opioidantagonist. Minskar belöningen vid alkoholintag och ger mindre sug efter alkohol. Perioder av hög konsumtion minskar hos dessa patienter och passar därför hos de som vill dra ned på alkohol men inte helt sluta. Lätt illamående men övergående. Doseras en gång per dag. Kontrollera leverprover.

Question 22

Alkoholberoende - Nalmafene

Answer 22

Opioidmodulator kallar dom den. Ges vid behov innan 1-2 timmar innan alkoholkonsumtion. Bra om man vill dra ned men ej sluta dricka. Illamående sömnstöning yrsel men försvinner vid upprepad dosering.

Question 23

Alkoholberoende - antabus

Answer 23

Beprövat preparat som använts länge. Hämmar alkoholdehydrogenas och nedbrytningen av acetaldehyd vilket leder till negativa symtom och patienten slutar dricka. Man bör kontrolllera att patienten inte är för hjärtsjuk eller har leverskador. Bör ges övervakat på t ex vårdcentral 3 x i veckan. Leverstatus ska följas och patienten bör omedas att vara uppmärksam leversviktssymtom.

Question 24

Opioidöverdos - symtom

Answer 24

Medvetandesänkning
trötthet
Långsamt tal
Frusenhet
Andningsdepression

Question 25

Opioidöverdos - status

Answer 25

Mios
Hypoxi cyanos
Bradykardi
Hypotension
Andningsdepression

Question 26

Opioidöverdos - behandling

Answer 26

Nalaxon 0,1-0,2 mg IV en bra början. Kan behövas mer beroende på hur stark opioid som intagits. Man bör tänka på att Nalaxon ofta har kortare halveringstid än opoiderna.
Kan också samtidigt ha intagit benso och då kan det behöva reverseras med Flumazenil kolla FASS (0,3 mg IV under 15 sekunder och 0,1 efter en minut om ej effekt) för dos.