Risk kontra avkastning

Question 1

Nämn en placeringsstrategi som gör att man hållbart kan få en bättre avkastning än marknaden i genomsnitt?

Answer 1

Några sådana strategier existerar inte! Dock kan man för att lyckas bättre med placeringar genom:

• Ha alltid en väl diversifierad portfölj, dvs fördela placeringarna mellan olika tillgångsslag som aktier, räntepapper och alternativa investeringar.
• Diversifiera portföljen genom att ha värdepapper även från andra länder, inte bara Sverige.
• Tidsdiversifiera
• Att behålla portföljen under lång tid hjälper också till att minska risken för ett negativt slutresultat.

Question 2

Varför kan det vara bättre att placera i aktier än att satsa pengar i t.ex spel?

Answer 2

Ett normalt svenskt lotteri har en förväntad avkastning på ca -50%. För aktier är den årliga förväntade totalavkastningen över 10%. Placering i värdepapper med en långsiktigt uthållig strategi gör dig rikare i detta historiska perspektiv.

Question 3

Varför får en sparares portfölj gärna innehålla en viss andel med riskfyllda placeringar

Answer 3

Om man har en diversifierad portfölj bör en viss del vara riskfyllda, eftersom dessa kan bidra till en bättre avkastning som är högre en snittet.

Question 4

På vilket sätt kan man säga att volatilitet utrycker risk?

Answer 4

Genom kursrörelser, ju mer ett värdepapper rör sig desto högre risk har värdepappret. Ett värdepapper med en hög volatilitet har en hög risk.

Question 5

Hur mäts volatilitet?

Answer 5

Volatilitet är ett riskmått som beskriver svängningar i avkastning för enskilt värdepapper, en portfölj eller ett index. Det mäts med det statistiska måttet standardavvikelse. Om standardavvikelsen är hög är svängningarna stora i avkastningen och innebär hög risk.

Question 6

Hur gör man för att räkna ut standardavvikelsen?

Answer 6

Den mäts genom kursdata som räknas om till avkastningsdata. Man summerar alla avkastningar sedan räknar ut genomsnittet. Sedan viktar man ihop storleken på avvikelserna från genomsnittliga nivån på kursavvikelserna.

Question 7

En fond har enligt sin fondbroschyr under de senaste tio åren haft 8% i genomsnittlig avkastning per år, och en risk på 17%. Inom vilka gränser har då avkastningen legat? Vilken träffsäkerhet har uträkningen?

Answer 7

-9 och 25. 68% dvs en standardavvikelse. Dom flesta fallen är extrema, 7 av 10 år hamnar dom flesta av utfallen inom intervallen. Dom resterande 3 år är avkastningarna mer extrema dvs mindre än -9 eller större än 25.

Question 8

Vad har volatilitet för brister som riskmått?

Answer 8

Den mäter förändringar på värdepappret både uppåt och nedåt men säger ingenting om trenden. Och säger ingenting om tidsaspekten. Om man mäter enbart risk med 1 standardavvikelse vilket är standard i branschen, fångar man bara upp 68% av den totala risken ej dom extrema fallen ex finanskriser. Volatilitet mäter enbart marknadsrisk, medans det finns andra risker som är väsentliga för placerare.

Question 9

Hur beräknas sharperkvoten?

Answer 9

Genom att dela riskpremien med standaravvikelsen (värdepapprets totala risk)

Question 10

En fond redovisar avkastningen 8% riskfriaräntan är 2% och fondens risk var 10% Hur stor var fondens sharperkvot?

Answer 10

10. (8-2)/10 = 0.6

Question 11

En fond redovisar en negativ Sharpekvot. Hur kan man uttolka detta?

Answer 11

Fonden har en avkastning som inte når upp till den riskfria räntan.

Question 12

Varför är tidsaspekten viktig för vår uppfattning om risk?

Answer 12

Ju längre man behåller sina placeringar desto lägre blir den genomsnittliga risken på årsbasis, baserat på historiska utfall.

Question 13

Hur många år måste man räkna med att behålla en portfölj för att vara någorlunda säker på att få en positiv real avkastning?

Answer 13

Man måste räkna med att behålla den 20-30 år om man investerat ett engångsbelopp, baserat på den svenska marknadens historik. Om man kontinuerligt sparar kan det räcka med 10–15 år. Siffrorna varierar beroende på när sparandet började.

Question 14

Vad menas med tidsdiversifiering?

Answer 14

Det betyder att man sprider sina placeringar över tiden så att man inte riskerar köpa alla värdepapper när kursen är hög. På det sättet kan man sänka genomsnittliga anskaffningskursen. Månadssparandet i fonder utnyttjar denna princip.

Question 15

Diversifiering hjälper till att sänka risken i en portfölj. Men om risken sänks, måste inte den förväntade avkastningen sänkas?

Answer 15

Nej, man kan via diversifieringen sänka portföljrisken(företagsspecifika) utan att den förväntade avkastningen sänks.

Question 16

I vilka två delar kan ett värdepappers totala risk delas upp?

Answer 16

Totalrisk = Företagsspecifika + Marknadsrisk.

Question 17

Vad menas med marknadsrisk för en aktie?

Answer 17

Risken för börsen faller i värde. Denna risk kan man diversifiera genom att inte bara ha aktier i portföljen, utan en viss del ränta till priset av lägre avkastning.

Question 18

Vad menas med specifik bolagsrisk

Answer 18

Det är den unika risk för förluster man har i en aktie som härrör från händelser som enbart gäller bolaget i fråga.

Question 19

En akties värdering kan påverkas av många olika saker, bland annat sådant som är specifika /unika risker. Nämn tre exempel!

Answer 19

Ny ägare till bolaget, VD byts ut eller utdelning sänks.

Question 20

Nämn tre marknadsrisker:

Answer 20

Ränteförändringar, lågkonjunktur och inflation.

Question 21

Vilken del av den totala risken kan man diversifiera bort och vilken kan aldrig diversifieras bort?

Answer 21

Företag specifika (unika) risken kan diversifieras bort helt genom att diversifiera i värdepapper som rör sig i motsatt riktning (låg korrelation). Marknadsrisken går ej att diversifiera bort då den beror på yttre faktorer.

Question 22

Hur många olika bolag bör en portfölj innehålla för att ge en acceptabel riskspridning?

Answer 22

10-15 olika bolag i olika branscher för att ge en acceptabel riskspridning.

Question 23

Vad mäter betavärdet?

Answer 23

Betavärdet mäter marknadsrisken. Den mäter hur en fond eller annat värdepapper reagerar på en förändring i Marknadsindex.

Question 24

En Sverige fond har betavärdet 1,0. Vad säger det om fondens riks?

Answer 24

Fondens risk är lika med marknadsrisken som den marknaden den jämför sig med.

Question 25

Vad är CAPM ? Förklara dess grunddrag.

Answer 25

En modell för att prissätta risk på finansiella tillgångar genom att relatera värdepappers risk till vilken avkastning man måste minst få för att kompenseras för risken. Riskjusterad avkastning, använder beta som riksmått.

Question 26

På vilket sätt ingår riskpremien i CAPM?

Answer 26

Riskpremien är värdepapprets avkastning minus den riskfria räntan. Den bestämmer hur stort avkastningskravet ska vara på ett värdepapper utifrån dess risk.

Question 27

En fond har dubbel sås stor risk som en annan. Hur förhåller sig deras förväntade riskpremier till varandra?

Answer 27

Om en fond har dubbel så stor risk så förväntar vi dubbel sås stor avkastning.

Question 28

En fond har betavärdet 0,5 och har avkastat i genomsnitt 8% årligen. Riskfria räntan är 2% marknadsportföljens avkastning har varit 10% i genomsnitt.

Answer 28

Har fonden varit en bra placering? Fonden måste avkasta minst 0.5 (10-2) = 4% < 8% Fonden har överpresterat.

Question 29

En aktie har ett negativt betavärde. Är det bra eller dåligt?

Answer 29

Negativt betavärde är högst ovanligt och är till stor fördel ur ett portföljperspektiv. När man lägger till en aktie med ett negativt betavärde bidrar det till att sänka portföljrisken. Detta eftersom portföljrisken viktas ihop utifrån dom enskilda tillgångarnas enskilda betavärden.

Question 30

Vad är Jensens alfa?

Answer 30

Ett mått på riskjusterad avkastning. Ett positivt alfa visar på överavkastning, efter man har tagit hänsyn till risken som har tagits.

Question 31

En fond har betavärdet 0,5 och har avkastat i genomsnitt 8% årligen. Riskfria räntan är 2% marknadsportföljens avkastning har varit 10% i genomsnitt. Hur stor är alfan i fråga ?

Answer 31

0.5 (10-2) = 4%

alpha = 8%-4% = 4%

Question 32

Du har 50tkr av fond A och 150tkr av fond B. Fonderna

har följande betavärden : A = 2.0 och B =0.8. Du vill nu räkna ut hur stor risk din portfölj har hur gör du?

Answer 32

Total vikt för fond A+B = 50+150 = 200 A = 50/200 B = 150/200 A = 0,25 B = 0,75 Totalrisk = 0,25x2 + 0,75x0,8 = 1.1

Question 33

Vad menas med Security Market Line (SML)?

Answer 33

Grafisk illustration av CAPM, som illustrerar sambandet mellan risk mätt i Beta och förväntade avkastningen i olika tillgångar.

Question 34

Vad menas med korrelation mellan två värdepapper?

Answer 34

Hur mycket dom samvarierar, dvs rör sig i samma riktining. Om den är -1 rör dom sig åt motsatt riktining, 0 ingen korrelation och +1 att kurserna rör sig mot exakt samma håll.

Question 35

Varför är graden korrelation mellan värdepapper viktig för aktieplacerare?

Answer 35

Ju lägre korrelation mellan värdepapper desto lägre risk. Genom att välja branscher/länder som är lågt korrelaterade med varandra kan man diversifiera bort risken och förbättra kvoten mellan risk och avkastning.

Question 36

Vilka värden kan korrelation anta?

Answer 36

-1 till +1

Question 37

Du har en portfölj med olika fonder och köper nu en ny fond. Den nya fonden har lika stor risk som din nuvarande portfölj, alltså lika hög standardavvikelse. Däremot dess korrelation med dina andra fonder är lägre. Kommer din porföljs risk påverkas av att du köper till den nya fonden?

Answer 37

Risken kommer att sjunka när jag lägger till ett värdepapper som har lägre korrelation än vad jag har i övrigt med anda värdepapper.

Question 38

Vad mäter kovariansen?

Answer 38

Kovariansen anger hur två variabler samvarierar.

Question 39

Vilka värden kan kovariansen anta?

Answer 39

Kovariansen kan anta vilka värden som helst både negativa och positiva.

Question 40

Varför bör en viss andel av din portfölj vara placerad i värdepapper från olika länder?

Answer 40

Därför att det sänker den landspecifika risken. Ju fler länder, desto mindre landspecifika risker.

Question 41

Hur kan den totala risken delas upp utifrån ett geografiskt perspektiv?

Answer 41

Unika landsrisken + världsmarknadsrisk (kan ej diversifieras bort).

Question 42

Vad menad med strategisk allokering?

Answer 42

Allokera efter olika tillgångsslag, aktier, räntor + alternativa. Detta görs på lång sikt.

Question 43

Vad menas med effektiv portfölj?

Answer 43

En effektiv portfölj är den portföljen som ger den bäst förväntade avkastning för en given nivå på risktagandet. En effektiv portfölj befinner sig i den effektiva fronten.

Question 44

Vad är den effektiva fronten?

Answer 44

En linje som binder samman alla effektiva portföljer i ett diagram med risk och avkastning till axlarna.

Question 45

Vad menas med en ineffektiv portfölj?

Answer 45

? En portfölj är ineffektiv om den ger både lägre avkastning och en högre risk en annan portfölj. I diagrammet med risk och avkastning syns detta som att en viss portfölj är sämre än det de portföljer som ligger någonstans i området. De portföljer som ligger inom den effektiva fronten har inga andra portföljer som är bättre än dom med avseende på både risk och avkastning.

Question 46

Förklara vad som menas med kapitallokeringslinjen

Answer 46

Det är en linje som den effektiva fronten men som består av marknadsportföljen. En viss nivå riskfri ränta.

Question 47

Om valet står mellan att placera i en kombination av å ena sidan den riskfria tillgången och å andra sidan en godtycklig portfölj av börsbolag, vilka börsbolag kommer då att väljas?

Answer 47

Marknadsportföljen M kommer att väljas eftersom alla andra rena marknadsportföljer ligger under kapitalmarknadslinjen (KAL). Dvs de är ineffektiva.

Question 48

Varför är bara Marknadsportföljen (M) effektiv bland samtliga möjliga aktieportföljer, när alternativet att placera riskfritt finns?

Answer 48

Bara marknadsportföljen (M) är effektiv när alternativet att placera riskfritt finns eftersom KAL ligger högre upp u kurvan än den krökta kurvan med rena aktieportföljer, utom just M, som tangeras av KAL. På KAL har vi alltid en bättre avkastning för samma risk givet lägre risk för samma avkastning.