Allmän rättslära Flashcards
(285 cards)
1
Q
Är straffrätten offentligrättslig?
A
Straffrätten är en del av offentligrätten och blir därför offentligrättslig. När man ska avgöra i brott och straff så är det ett rättsobjekt som ställs emot staten. Det är bara staten som kan frihetsberöva en invånare. Vid brott har man brutit mot statens lagar och straffas av statens påföljder.
2
Q
Vad är civilrätt?
A
Handlar om förhållandet / relationen mellan två olika privaträttsliga subjekt/parter, alltså mellan olika företag och mellan enskilda personer. Civilrätten har ofta med avtalsrättsliga frågor att göra även makar som bestämmer sig för att skiljas (Äktenskapsbalk) exempelvis frågor kring vårdnadstvister.
3
Q
Vad är offentligrätt?
A
Reglerar de offentliga institutionernas verksamhet på statlig och kommunal nivå. Relationen existerar mellan offentliga institutioner (det allmänna) också enskilda samt mellan individer och juridiska personer. Reglerar relationen mellan och inom offentliga institutioner genom administrativa samt organisatoriska regler. Både förvaltningsrätt, statsrätt samt skatterätt ingår i den offentliga rätten.
4
Q
Dispositiva
A
Rättsregler som ger förslag på hur överenskommelser kan se ut, dessa regler är inte tvingade för enskilda personer, de innebär att dessa är fullt möjliga att avtala bort.
5
Q
Indispositiva
A
Rättsregler som är tvingande, bestämmelser som ej går att avtala bort.
6
Q
Förmögenhetsrätt
A
väl kopplat till avtals och köprätt, har med ekonomiska transaktioner mellan parter där kontrakt och avtal är inblandat.
7
Q
Förvaltningsrätt
A
Behandlar hur olika statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter ska handlägga ärenden inom deras områden. Delas in i underdiscipliner som exempelvis socialrätt, socialförsäkringsrätt, hälso och sjukvårdsrätt, skolrätt och polisrätt. Ytterligare en del av förvaltningsrätten är kommunalrätten som reglerar den kommunala sammansättningen, organisationen samt verksamheten. Förvaltningsmyndigheter har blivit delegerade en beslutsrätt av staten att utöva myndighet, dvs vissa tjänstemän har befogenhet att fatta juridiska beslut mot enskilda personer.
8
Q
statsrätt eller konstitutionell rätt
A
Reglerar de högsta statsinstitutionerna som riksdag och regering, får utöva makt i förhållande till enskilda samt organisatoriska uppbyggnad ska se ut. Dessa regler kommer främst från grundlagar såsom RF och SO men också från annan lagstiftning som riksdagsordningen (RO) samt vallagen (ValL).
9
Q
skatterätt
A
Behandlar frågor hur skatte och fördelningsfrågor ska hanteras.
10
Q
straffrätt
A
Innehåller regler och hanterar det allmänna förhållandet till enskilda människor. Lagstiftningen inom detta område är tvingande och skiljer sig härmed ifrån civilrätten.
11
Q
Legalitetsprincipen
A
Den offentliga makten ska utövas under lagarna. Detta innebär, för att en handling ska kunna rubriseras som ett brott ska den vara preciserad i lag som brottslig 1 kap 1§ BrB.
12
Q
Processrätt
A
Återfinns i flera lagar och innehåller formella regler om hur handläggning av olika ärenden i domstol ska utformas. Indelningen brukar ofta göras enligt straffprocessrätt, förvaltningsprocessrätt samt civilprocessrätt. Civilprocessen styrs främst av regler ifrån Rättegångsbalken (RB) hanterar konflikter mellan enskilda parter. Sker i domstolar som Tingsrätten, hovrätten och högsta domstolen. Förvaltningsprocessen hanteras i förvaltningslagen (FL) samt förvaltningsprocesslagen (FPL). Reglerna är tvingande. Sker i domstolar som förvaltningsdomstolen, kammarrätten och högsta förvaltningsdomstolen. Straffprocessen hanterar konflikter kopplade till brott. Åklagarmyndigheten driver oftast processen. Reglerna är tvingande.
13
Q
Internationell rätt
A
Innefattar konventioner, traktat, resolutioner, direktiv och överenskommelser. Innefattar Europarätten, den internationella privaträtten (konventioner) samt folkrätten. Europarätten innehåller Eurätten, interna regler för den gemensamma marknaden. Lagstiftningen måste anpassa sig efter regler av denna överstatliga organisations, regler kring gemensam marknad, asyl, jordbruk och transportpolitik (den första pelaren). Andra pelaren gemensamma utrikes och säkerhetspolitik. Den tredje pelaren rättsliga och inrikesfrågor, frågor kring brottslighet, missbruk osv. Den internationella privaträtten hanterar frågor kring enskildas konflikter vid flera olika länders rättsregler kan bli aktuella. Folkrätten reglerar frågor om olika länders relationer till varandra och rör frågor kring mänskliga rättigheter även miljöfrågor, patenträttigheter och hur dessa ska hanteras mellan stater.
14
Q
humanitära rätten
A
Hur krigsföring får utföras, vilka vapen som får användas.
15
Q
Rättsregel
A
En generell regel eller norm, kan också vara ett lagrum som tagits fram från riksdagen och regeringen i form av lagar. Följs inte dessa finns tydliga sanktioner inom straffrätten.
16
Q
Rättsföljd
A
– Innefattar de konsekvenser som inträffar om vissa rättsfakta är uppfyllda.
17
Q
Rättsordning
A
Civilrätt och offentligrätt men också straffrätt, processrätt och internationell rätt
18
Q
Rekvisit
A
Man kan säga att dessa är rättsreglernas byggstenar och anger vilka förutsättningar och omständigheter ett fall blir i bedömningen av rättsfakta.
19
Q
Allmän domstol
A
Tingsrätter – dömer i tvistemål mellan två eller flera personer eller företag och brottmål som gäller huruvida en person har brutit mot någon straffrättslig regel. Viktiga lagar inom tingsrättens mål är avtalslagen, köplagen, lagstiftning som rör konkurser, brottsbalken, vårdnadstvister med mera. Hovrätter är nästa instans som tar upp avgöranden om någon part inte är nöjd med avgörandet i tingsrätterna. Parten eller parterna kan överklaga till hovrätten. Högsta domstolen är högsta instans som behandlar överklaganden som avgjorts i hovrätterna.
20
Q
Förvaltningsdomstol
A
Dessa är förvaltningsrätterna ( en i varje län) i första instans. Kammarrätten är andra instans och finns 4 st av dessa i Sverige. Högsta förvaltningsdomstolen är tredje instans. Förvaltningsrätterna tar hand om överklaganden kopplat till beslut fattade av kommunala myndigheter, mål som exempelvis skattemål, indragningar av körkort, omhändertagandet av barn, bistånd enligt SoL, och LSS (lagen om stöd och service till funktionshindrade). Förvaltningsprocesslagen (FpL) är en grundläggande lag inom förvaltningsdomstolarna.
21
Q
Arbetsdomstol
A
Är högsta domstol i olika former av arbetstvister.
22
Q
Prejudikat
A
Vägledande avgöranden.
23
Q
inkorporering
A
Handlar om att hela konventionen i fråga tas in i den internationella lagstiftningen. Europeiska konventionen (skydd för mänskliga rättigheter och de grundläggande friheterna) EKMR trädde i kraft 1953 och har inkorporerats (tagits in i svenska lag) genom en särskild lag (SFS 1994:1219). FN:s barnkonvention på samma vis har inkorporerats på samma vis genom svensk lagstiftning år 2020. (2018:1197). Inkorporering innebär att det i en lag eller annan författning anges att traktatens bestämmelser gäller direkt i Sverige. Traktatens autentiska text, på ett eller flera språk, ligger då till grund för tillämpningen.
24
Q
transformering
A
Innebär att internationella lagar ändras och anpassas efter konventionens bestämmelser. Transformering innebär antingen att texten till en överenskommelse översätts till svenska och sedan tas in i en svensk författning, eller att överenskommelsen omarbetas till svensk författningstext.
25
monistiska rättssystem
Innebär att ingångna konventioner automatiskt blir en del av den interna, nationella rätten. Den internationella konventionen skall således direkt tillämpas av domstolar och andra myndigheter på samma sätt som nationellt stiftad lag.
26
Duslistiska rättssytem
– I en dualistisk stat, till vilka räknas bl.a. de nordiska länderna, Storbritannien och Tyskland, krävs särskild lagstiftning för att konventionen skall gälla internrättsligt. Om ingen särskild lagstiftningsakt har vidtagits blir konventionen endast indirekt gällande som utfyllnad till nationella rättsregler. Vid en konflikt mellan en bestämmelse i en konvention och den nationella lagstiftningen är det lagen som gäller.
27
EU
Europeiska unionen där Sverige har ett medlemskap inom. I och med medlemskapet är Sverige skyldig att införa och följa Eu rätten. Europeiska rådet är det högsta beslutande organet som tillsammans med europaparlamentets lagstiftar och utövar budgetfunktionen.
28
primärrättsliga normer EU
Eu rätten delas in i primär och sekundära normer. Primärrättsliga normer finns inom fördraget om europeiska unionen (FEU) och fördraget om europeiska unionens funktionssätt (FEUF).
29
Sekundärrättsliga normer EU
skapas med utgångspunkt i den kompetens som föredragen ger EU:S organ.
30
soft law
– Utöver de primära och sekundära rätten finns regler som är icke bindande rekommendationer. De regler som återfinns i de grundläggande fördragen och i förordningar blir DIREKT utan några åtgärder från enskilda medlemsstatens sida.
31
Eus direktiv
– Många regler som skapas ska implementeras direkt, sker genom lagstiftning.
32
Eu Direkt effekt
– innebär att regeln kan ge upphov till individuella rättigheter och skyldigheter och åberopas av enskilda inför domstolar och myndigheter trots att den främst riktar in sig till medlemsländerna. För att en regel ska ha direkt effekt krävs att den är ovillkorlig så att den kan tillämpas utan kompletterande regler behöver utfärdas.
33
Bokstavstolkning
man preciserar ordens betydelse.
34
Teleologisk tolkning
ser mer till vad syftet med lagen är än till själva texten, tolkning.
35
Restriktiv tolkning
lägger sig nära uttalanden (lagtext eller förarbeten). Detta gäller vid ingripande lagstiftning, då måste man använda sig av denna tolkning. Otydlig eller oklar lagtext exempelvis om hunden i en affär är förbjuden, är katten då också det? Med en restriktiv tolkning så är inte katten förbjuden.
36
Extensiv tolkning
att man inte lägger sig nära, gör mindre ingripanden kring lagstiftning. Socialtjänstlagen gör mer en extensiv tolkning än en restriktiv.
37
Analogisk tolkning
överförd tolkning. Exempel ej betalat sin hyra, sker vissa saker rättsligt. Betalat hyran men inte sin el. tillämpar ellagen, då kan man gå via hyreslagen (handlar om socialt behov) i hyreslagen är de reglerat på detta sätt, analogt kan man tyda detta på ett visst sätt.
38
E contrario
viktigt att förstå. Lagstiftningen försöker vara så precis det bara går. Man räknar inte upp alla situationer som en viss lagstiftning ska vara möjligt. Econtrario, handlar också om de områden som inte tas upp.
39
Retroaktiv lagstiftning
Inom straffrätten är det förbud mot retroaktiv lagstiftning. Detta innebär att om något inte var definierat som ett brott när gärningen begicks kan heller inte bestraffas i efterhand (retroaktivt) inte heller får strängare straff eller påföljd dömas ut än det som varit föreskrivit för brottet när detta begicks (2 kap 10§) RF.
40
Restriktiv lagstiftining
Följaktligen blir det då så att en restriktiv tillämpning innebär att domstolen endast tillåts att döma personer som klart och tydligt faller under brottsbeskrivningen, medan personer som inte klart och tydligt faller under brottsbeskrivningen får gå fria. ”hellre fria än fälla”
41
civilrättsliga områden
– Familjerätt och avtalsrätt
42
Offentligrättsliga områden
straffrätt, processrätt och förvaltningsrätt
43
Rättspraxis
Avser tidigare domar från högre domstolar och vissa myndigheter som anses vara vägledande i tolkningen av olika bestämmelser
44
Allmänna råd
myndigheternas rekommendationer som är allmänna råd och icke bindande.
45
Sedvanerätten
Hur man brukar göra vissa saker, kopplat till vanor som exempelvis en person som genat över en tomt i 20 år har sedvanerätt till detta.
46
Juridisk doktrin
– Innefattar litteratur eller andra medier där rättsvetenskapliga intresserade forskare för fram åsikter om hur lagar och rättsliga principer bör tolkas och tillämpas. De vill skapa struktur i rättssystemet. Lagkommentarer på Juno är ett exempel.
47
Kommittédirektiv
Man skriver ett direktiv i kommittén som utreder och talar om vilka områden som behövs utredas. Som exempel betygen i grundskolan. Vill inte utreda möjligheterna att hantera betyget F. tydlig politisk styrning). Statens offentliga utredningar publiceras detta inom departementsserien SUO eller DS. Utredningen kallas betänkande.
48
Lagrådets yttrande
Många gånger finns de förslag på ändring av ny lag. Ibland remitteras detta till Lagrådet då. De tittar på hur lagförslagen förhåller sig till annan befintlig lagtext. Och hur förhåller det sig till den nationella arenan. De avger ett remissvar som man skickar tillbaka till regeringen.
49
Proposition
Efter remissvaret ifrån Lagrådet bearbetar regeringen detta inom departementen. Tycker de är en bra idé så går de vidare en proposition/förslag till riksdagen. De kan strunta i det Lagrådet säger och behöver inte följa Lagrådets rekommendation. Det finns olika typer av förarbeten vilka har varierande status som rättskällor. Vissa förarbeten har större betydelse och andra mindre vid den rättsliga tillämpningen. Huvudregeln är att ju längre lagstiftningsprocessen har kommit, desto tyngre väger förarbetet vid tolkning och tillämpning, vilket innebär att propositioner och betänkanden, som utgör dokument i sluttampen av lagstiftningsprocessen, ofta har stor betydelse för rättstillämpningen.
50
Utskottsbetänkande
Efter propositionen kommit till riksdagen så behandlar Riksdagen detta förslag, där riksdagsutskott som avger utskottsbetänkande (de berättar vad de tycker om förslaget). Är de positiva så tas detta upp i kammaren. Är majoriteten för detta förslag så går detta igenom.
51
Kummulativa rekvisit
De kumulativa rekvisiten måste samtliga vara uppfyllda för att bestämmelsen skall gälla, det vill säga om X och Y så inträder Z.
52
Alternativa rekvisit
– innebär att något rekvisit inom samma mening ska vara uppfyllt. Står det och/eller i meningen så är det något som ska vara uppfyllt.
53
Högsta domstolen är en?
Den ingår i civilrättsliga området och blir därför allmän domstol
54
Inkorporering och transformering av internationella konventioner används i dualistiska rättssytem
För i ett dualistiskt rättssystem så blir inte internationella lagar automatiskt en del av den nationella rätten vilket det blir i monistiska. Och både inkorporering och transformering är två metoder där internationella lagar inför i nationell rättssystem.
55
Restriktiv strafflagstillämpning leder till att fler blir frikända
Det är för att med restriktiv strafflagstillämpning så måste domstolarna hålla sig strikt till bestämmelsens formulering. Det kan alltså inte tolka in någon handling utan kan enbart fälla personen som klart och tydligt faller under brottsbeskrivningen annars måste de fria personen.
56
Straffstadganden får inte tillämpas retroaktivt
Enligt legalitetsprincipen så måste den handling som personen brutit emot finnas stadgat i lag för att personen ska kunna dömas. Ett straffstadgande kan därför inte vara retroaktivt eftersom medborgarna måste kunna förutse vilka handlingar som är straffbelagda. Det är för att kunna ta till av rättssäkerheten och skyddas mot godtycke i rättstillämpningen.
57
Vad gäller om en oren accept inkommer före acceptfristens utgång? (anbudsgivaren är inte längre bunden)
Därför att en oren accept innehåller förändringar i avtalets villkor och därför blir det ett nytt anbud. Det ursprungliga anbudet gäller därför inte.
58
Är en faktura ett utbud eller en bekräftelse?
en bekräftelse
59
Kan en domstol i en tolkningstvist tolka ett avtal i strid med dess ordalydelse?
Ja, det kan dem. Domstolen måste följa vad lagen säger men tolkar lagen utifrån fallets rekvisit.
60
Sofia hyr ut sin stuga om somrarna. Hon erbjuder i ett brev i slutet av maj kompisen
Saga att hyra stugan under juli månad för 5000 kr. Saga accepterar förslaget men vill
endast betala 3000 kr. Är detta en oren accept?
Ja, Därför att det är en ändring i avtalet, hon accepterar att hyra stugan men ändrar dispositionen därför blir det ett nytt anbud alltså oren accept.
61
formalavtal
Formalavtalet är ett avtal där det i lagen krävs skriftlig form och där vissa formkrav finns med. Oftast att de ska vara skriftligt men också att det ska bevittnas. Formalavtal förekommer på områden där det är särskilt viktigt att undvika förhastade avtal, t.ex. vid fastighetsöverlåtelser och upplåtelser av jordbruksarrende samt bodelning inom familjerätten. Även behovet av dokumentation för framtiden har betydelse för kravet på skriftlig form vid fastighetsköpet. Här kan det vara fråga om att ha underlag för ansökan om lagfart (officiell registrering av fastighetsköpet).
62
stora generalklausulen
36§ kallas ofta för den stora generalklausulen. Berör oskäliga avtalsvillkor. Delar av avtalet kan vara ogiltiga utan att hela avtalet bedöms som ogiltigt. Detta kan inträffa om någon eller några av avtalet bedöms oskäliga mot någon av parterna. Oskäliga avtal kan jämkas eller helt uteslutas ur avtalet.
63
lilla generealklausulen
33§ kallas ofta för lilla generalklausulen. Denna är konstruerad utifrån en objektiv och subjektiv sida. Den objektiva sidan avser förekomsten av vissa omständigheter, då rättshandlingen företas. Omständigheterna ska vara av sådan kvalificerad beskaffenhet att det skulle strida mot tro och heder att med kännedom om dem åberopa rättshandlingen. Omständigheterna måste alltså ha förelegat vid rättshandlingens tillkomst. Den subjektiva sidan är att medkontrahenten faktiskt har haft sådan vetskap om omständigheterna. Man ska ha haft kännedom om dem senast då rättshandlingen företogs. Att få kännedom om dem vid ett senare tillfälle utesluter regelns tillämpning. Exempel: Den ena parten utnyttjar den andra partens sjukdomstillstånd.
64
oren accept
Accepten måste stämma överens med anbudet om accepten inte gör det gäller den inte längre som accept, detta kallas oren accept. Det innebär att partskonstellationen även här blir omvänd, så att den tidigare anbudsgivaren blir den som ska ta ställning till ett anbud, dvs. den orena accepten. Stadgar att accept som innehåller förändringar av avtalets villkor, som de formulerade i anbudet är att betrakta som en oren accept. Det är ett nytt anbud. Anbudet kan ändras, missuppfattas (jag accepterar med denna förändring.) exempel, du får köpa cykeln för 2000kr och köparen säger att jag köper den för 1000kr, då bildas en oren accept.
65
ren accept
När anbud och accept till området stämmer överens uppstår avtalet. Avtalet är som regel formlöst och således gäller också muntliga avtal. Undantag för formallag i speciallag. Avtalsbundenhet enligt löftesprincipen. Exempel på ren accept: finsoffan lämnar ett anbud och köparen accepterar budet och de kommer överens och ren accept skapas.
66
acceptfrist
Anbudsgivaren till sitt anbud är bunden till en viss tid men detta är inte hur länge som helst. Den tid som anbudsgivaren är bunden till kallas acceptfristen, vars längd kan utformas på flera sätt som exempelvis att svar ska komma inom 14 arbetsdagar eller att anbudsgivaren skrivit ett visst avtal.
67
Obegränsad acceptfrist
När anbudsgivaren inte kräver något särskilt svar. Avsikten är att avtal kan slutas utan gensvar, det anges i dessa fall inte en acceptfrist. En variant är konkludent handlande men också ett annat exempel när anbudsgivaren inte kräver något svar i form att han vill hyra ut sin sommarstuga till en person (undersöka intresset samt att anbudsmottagaren får fundera på saken )
68
legal acceptfrist
Avtalas ingen betänketid gäller legal acceptfrist, hur lång den legala acceptfristen avgörs från fall till fall. Beroende på bland annat avtalets komplexitet. Detta kan man utläsa via 3§ i avtalslagen. Vad som är skälig betänketid beror på vad anbudet avser. Sker kommunikationen mellan fax eller telegram så måste detta också tas hänsyn till för längre acceptfrist.
69
sen accept
En sen accept är ett nytt anbud. Acceptfristen kan variera beroende på vad det är för avtalsförhandling, det kan vara en muntlig snabb acceptfrist eller en längre. Vid en sen accept så är säljaren bara bundna till sitt anbud till ett visst datum. Acceptfristen har gått ut. Kommer det in ett anbud senare så har de bytt plats och man påbörjar en legal acceptfrist och säljaren får svara på detta anbud i stället.
70
Anbudsgivare
Den person som framställer ett erbjudande
71
anbud
- ett riktat meddelande till någon att du får köpa en produkt.
72
muntliga anbud
Om anbudet är muntligt och görs mellan personer som är närvarande eller via telefon gäller att anbudet ska antas omedelbart, såvida anbudsgivaren inte har gett anstånd med svaret, 3 § andra stycket. Även kommunikation i realtid på internet torde följa denna regel.
73
Utbud
Anbudet ska vara preciserat och ha en bestämd adressat. Om en person, S, avger ett anbud med tillräcklig precision men kompletterar det med någon reservation av typen "utan förbindelse", "ej bindande anbud" eller liknande uttryck så innebär det att bundenhet inte uppkommer. Denna typ av anbud med reservation kallas ibland för utbud. Moderna exempel på detta är massutskick via e-post eller information på en webbsida.
74
Reellt handlande
Handlar om att parten företar en fysisk handling som direkt grundar ett avtal. Fysiska handlingen avser när man parkerar bilen och går och betalar för parkeringsbiljetten. Eller den fysiska handlingen när man kliver på en buss och betalar bussbiljetten.
75
konkludent handlande
– Ett visst uppträdande från anbudsmottagarens sida. Faller under obegränsad accepfrist där anbudsgivaren inte kräver ett svar inom en bestämd tid. Exempelvis när man beställer varor hos en handlare så förväntar man sig inte något svar från leverantören utan man räknar med att leveranser kommer att ske ändå. Detta är vanligtvis en aktiv handling som exempelvis att kliva på en buss där man då förväntas att betala för sin bussbiljett (då man börjar använda en erbjuden tjänst och förväntas att betala för denna). Inget formellt avtal finns mellan parterna men man agerar som om de skulle finnas något. Man agerar utefter förväntningar utan muntligt eller skriftligt avtal.
76
konsensusavtal
Konsensualavtalet (lat. consensus, överensstämmelse) är bindande oavsett formen. Det ska föreligga samstämmiga viljeförklaringar och båda parter ska vara överens om avtalet. Avtalet kan vara muntligt eller skriftligt. Att det vid muntliga avtal kan finnas bevissvårigheter är en annan sak, men det som kan bevisas som överenskommet är bindande. Konsensualavtalen behandlas mer i nästa avsnitt.
77
realavtal
- Realavtalet är en form av avtal som endast blir giltigt när det fullgörs av ena parten. Det blir bindande genom att det som avtalet avser traderas (överlämnas) till medkontrahenten. Ett avtal om saklån kännetecknas av att det blir bindande först när föremålet som en person vill låna har överlämnats till låntagaren. Gåvoavtal är ett annat exempel på realavtal.
78
Kontrakt
– kontrakt är inte en blankett i vanlig mening utan ett standardiserat avtal som produceras och skrivs ut för det enskilda fallet.
79
avtalstyper
finns tre stycken avtalstyper såsom individuella förhandlade avtal, standardavtal samt kollektivavtal.
80
Generalklausulen
ogiltiga avtal.
81
civilrättsliga mål, vem står för rättegångskostnader
Allmänna domstolar, Tingsrätten (TR) är de inte nöjda vänder de sig till Hovrätten (HOVR) och är de inte nöjda vidare till Högsta domstolen. Styrs av rättegångsbalken. I många fall om en part förlorar i en rättegång så får den stå för andra partens rättegångskostnader.
82
offentligrättsliga mål, vem står för rättegångskostnader
Förvaltningsdomstolar, förvaltningsdomstolen, kammarrätten och högsta förvaltningsdomstolen. Styrs framför allt av förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen, här behövs inte den som förlorar betala den andres omkostnader.
83
avtal
Ett avtal är en överenskommelse mellan två eller flera parter och det kan också syfta till själva dokumentet där överenskommelsen är nedskriven. I juridiskt språk förekommer uttryck som att ingå, träffa eller sluta ett avtal. Det betyder att parterna avtalar om något. Avtal innebär i det enkla att anbud och accept (samtycke) sker utan några motstridigheter. För att avtal ska komma till stånd krävs att accepten kommer anbudsgivaren tillhanda inom föreskriven tid, inom acceptfristen. Vidare måste accepten stämma överens med anbudet. Om accepten inte gör det gäller den inte längre som accept; den gäller som avslag i förening med nytt anbud, 6 § första stycket. En accept av detta slag kallas även oren accept. Det innebär att partskonstellationen även här blir omvänd, så att den tidigare anbudsgivaren blir den som ska ta ställning till ett anbud, dvs. den orena accepten. Oren accept leder inte till avtal utan enbart ett nytt anbud.
84
Anbudet förfallet
Lika väl som att den som tar emot ett anbud vill fundera på om den ska anta ett anbud eller ej, kan den genast finna att det inte är intressant. Om anbudsmottagaren tackar nej till anbudet så avslås det. Genom denna åtgärd är anbudet förfallet, 5 §. Även om acceptfristen inte har löpt ut är det förfallet och anbudsgivaren inte längre bunden av det. Anbudsmottagaren kan inte göra något för att på nytt få anbudsgivaren bunden av det.
85
kontraktprincipen
I många utländska rättsordningar gäller i stället kontraktsprincipen, som innebär att ingen bundenhet för någon inträder förrän båda parters viljeförklaringar har mötts. En part binder sig sålunda inte genom ett enkelt anbud. Bundenhet för båda uppstår först då anbudet har accepterats. Vid formalavtal gäller denna princip även i svensk rätt. Sålunda blir ett fastighetsköp inte bindande förrän båda parter har undertecknat köpehandlingen.
86
Löftesprincipen
- juridiskt begrepp, det betyder. Har man avgett ett anbud (du får köpa min cykel, så är personen bunden till detta, köparen har då ett val att acceptera detta eller inte). Man är helt enkelt bunden till formuleringen så fort man sagt det. Anbud och accept.
87
Principen om ”minsta ingripande åtgärd” gäller vid anordnande av både god man
och förvaltare.
ja, Om det finns mindre ingripande åtgärder tex socialtjänstens stöd, boendestöd osv så ska det först och främst prövas innan man söker god man och förvaltare
88
Ställföreträdarskap för barn
Omyndiga, under 18 år. Vårdnadshavare och förmyndare företräder barn. Vanligtvis barnets föräldrar. Vårdnadshavaren för barnet som person och förmyndare kring ekonomiska biten. Vissa fall förordnas en god man företräda barnet.
89
Särskild företrädare
om särskild företrädare för barn. Polis eller åklagare misstänker att barnet blivit utsatt för våld av föräldern. Den personen tar över alla befogenheter. Aktuellt om föräldrarna inte kan ta hand om barnet, avlider eller är frånvarande.
90
Vilka saknar rättslig / har rättslig handlingsförmåga?
den som är under 18 år
Den som har förvaltare
den som är försatt i konkurs
91
Äktenskapsskillnad rörande underhållningsskyldighet
Separerar man skilja sig så kvarstår denna underhållningsskyldighet tills att separationen gått igenom. Men begär den ena betänketid eller om de har barn (under 6 månader) så kvarstår denna underhållningsskyldighet.
92
När upphör ett samboförhållande?
om en eller båda ingår i äktenskap
om de flyttar isär
om någon av sambona avlider
93
sambos egendom
gemensam bostad och bohag. ingår ej: enskild egendom,
94
mater est principen
Den som föder barnet är barnets moder.
95
Intermistiskt beslut
Tillfälligt beslut i väntan på det stora omfattande beslutet
96
Europakonventionen kan vara tillämplig när människor riskerar vräkning.
ja, Man kan hävda Europakonventionen artikel 8 – rätten till ett eget hem som en princip. Det är den enda lagen som använder ordet ”hem” och inte boende.
97
behörighet
kvarvarande handlingsutrymme efter det att fullmaktsgivaren gett fullmäktigen särskilda inskränkande instruktioner. Dessa framgår inte av fullmakten. Vaf fullmäktigen kan göra med stöd av fullmakten
98
Befogenhet
Vad fullmäktigen får göra med stöd av fullmakten med bindande verkan för fullmaktsgivaren. Behörigheten anger fullmaktens gräns. Vad fullmäktigen får göra, vad huvudmannen tillåter fullmäktigen att göra.
99
fullmäktige
den som fått fullmakt.
100
Huvudman
jag som ber dig ingå avtal för min räkning
101
Tredje man
någon ingår avtal med några andra, exempelvis inom en familj. Någon annan är den som blir den tredje man. Syftar till att de finns någon mer utomstående som ska blandas in i avtalet.
102
Fullmakt
Om personer ingår avtal mellan varandra ingår man avtalet direkt utan mellanhänder. Finns dock flera sätt med mellanhänder. Detta sker ofta genom fullmakt. Det finns olika typer av fullmakt och mellanmän. Fullmaktens gränser, blir inte som huvudman alltid bunden. Du blir bunden om du håller dig inom vissa gränser som behörighet och befogenhet. Överskrids behörigheten, då som huvudman har du inte blivit bunden av detta. Huvudregeln är om du håller dig inom gränserna där behörigheten är en sådan så är det du som huvudman bunden inte du. Befogenhet är detaljerade villkor som jag lämnar till dig. Behörigheten är exempel att sälja bil. befogenheterna är 50000 kronor.
103
Självständig fullmakt
självständig fullmakt en som talar för sig själv. exempel anställd som butiksbiträde, man får sälja de varor som finns i affären. Behörigheten är det som framstår som tredje man är det normala för de jag får göra. Det som inte faller inom behörigheten att man exempelvis säljer hyllorna som kläderna ligger på, då har jag gått utanför behörigheten och avtalet.
Självständiga fullmakter är ”skriftliga fullmakter” ( en handling som lämnats till fullmäktigen för att visas upp av fullmäktigen för tredje man), ”Särskilt meddelande” (muntligt eller skriftligt, från huvudmannen direkt till tredjemannen), ”ställningsfullmakt” ( 10§ i avtalslagen)
104
Uppdragsfullmakt
– Ett meddelande som huvudmannen riktar till fullmäktigen (inte till tredje man). Uppdragsfullmakten är en osjälvständig fullmakt. Genom att den inte har något yttre uttryck som är iaktagbart för en tredje man. ”dagliga livets småaaffärer”.
105
osjälvständig fullmakt
Uppdragsfullmakt, 18§ som är ett internt, skriftligt eller muntligt meddelande till fullmäktigen. Behörighet och befogenhet förfaller och huvudmannen blir inte bunden till överträdelse även vid tredje mans goda tro.
106
pacta sunt servanda
avtal ska hållas. Avtalet binder parterna och tvingar dem att fullgöra sina förpliktelser. Förpliktelser är ömsesidiga.
107
faktiskt handlande
Att man agerar direkt. menas att man inom den offentliga förvaltningen utför uppgifter som inte är ärenden. Exempel på detta är en lärare som genomför en lektion eller en kriminalvårdare som visiterar en intagen.
108
Avtalsbundenhet
avtalslagen 1 kap avtalsbundenhet uppstår. Avtalsbundenhet enligt löftesprincipen när anbud och accept stämmer överens så uppstår avtalet.
109
avtalsförslag
Använder man vissa meningar ”utan förbindelser” så kan man undgå löftesprincipen.
110
anbudsförfrågningar
En uppmaning till att lämna anbud är inte att betrakta som ett bindande anbud. Exempel, att man söker någon som kan laga min soffa. Inte bunden till själva uppmaningen.
111
fel i anbud
Rättelse, ond eller go tro eller avtalsbundenhet.. syftet med lagstiftning och avtal är inte att de ska bli konflikter, det är tvärt om. Syftet med lagstiftning är att undgå tvister. Det blir fel ibland. Det finns möjligheter att frångå löftesprincipen (bunden till sitt anbud). Som exempel, om rättelse når mottagaren innan eller i samband med att han /hon tar del av det ursprungliga anbudet anses rättelsen vara gjord. Här finns det möjlighet för anbudsgivaren att ändra information (ex pris), då kan man ta tillbaka det tidigare priset. Ond eller god tro, är man i god tro så tror man att motparter menar det han eller hon säger, är man i ond tro så gör man inte det, men oavsett går man vidare i avtalet i vetskapen med att motpartern vill det eller inte. Exempel att man misstänker att anbudsgivaren skrivit fel pris att cykeln ska kosta 2000 i stället för 200kr och då innebär det att du går in i ond tro. Avtalsbundenhet uppstår inte om felet beror på överföringsfel. Exempelvis att man faxar ett anbud till någon att de skrivs ut och saknas bläck exempelvis så är man inte heller bunden.
112
I vilka tre huvudgrupper indelas processrätten?
Processrätten delas vanligen in i straffprocess, civilprocess och förvaltningsprocess.
113
Vad för ansökan är nödvändig för att inleda ett tvistemål eller brottmål?
I båda processerna lämnas en stämningsansökan till domstolen.
114
Kan Europakonventionen (EKMR) åberopas i svenska domstolar?
JA
115
De svenska domstolarna brukar delas in under tre kategorier, vilka?
Allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar
116
Varför finns processrätt?
För rättssäkerhet och legitimitet för en stat
117
Juridiska personer
En juridisk person är en konstruerad lösning där man inte ska vara en fysisk person som ska vara parter. Ett aktiebolag kan vara en juridisk person. Juridisk person måste företrädas av företrädare. Vem som är företrädare skiljer sig åt mellan olika juridiska personer. Exempelvis bla styrelsen i aktiebolag. Styrelsen kan ingå avtal i ett aktiebolag. Det är inte enbart styrelsen som grupp som kan ingå avtal.
118
Fysiska personer
En fysisk person är mänskliga varelser.
119
Förvaltare
En förvaltare ska förordnas någon som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande är ”ur stånd” att vårda sig eller sin egendom och att det inte är tillräckligt med godmanskap. Huvudmannen förlorar en del av sin rättshandlingsförmåga när en förvaltare anordnas. Innan förvaltarskapet kom till i lag så omyndighetförklarades dessa personer när de blev 18 år, detta är sedan 1989 ej möjligt längre. Förvaltarskap kan ansökas av förmyndare, huvudmannen själv, make, sambo, närmaste släktingar 11:15 FB. Den person som har förvaltare kan inte vara förmyndare åt en underårig.
120
Överförmyndare
En kommunal förtroendevald som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndares, godemäns och förvltares verksamhet i kommunen.
121
Överförmyndarnämnd
ett kontrollorgan som kontrollerar att överförmyndarna gör sitt jobb. En god mans verksamhet står, enligt 12 kap. 9 § FB, under överförmyndarens tillsyn.
122
Förmyndare
En förmyndare behövs bland annat till barn under 18 år som enligt huvudregeln ej kan rättshandla själv. Personen i fråga måste företrädas av en förmyndare. Rättshandlandet kan gå till på tre sätt: ”förmyndaren rättshandlar” (för den underårige, många gånger utan att hen har någon aning om detta, något som heller inte krävs. ”den underåriga rättshandlar själv men med samtycke av förmyndaren” samt ”den underåriga rättshandlar själv UTAN samtycke från förmyndaren.
123
Godmanskap
Den person som kan vårda sig själv och sin person och inte klassas att vara ur stånd kan få ett godmanskap. Personer som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Denna person som har godmanskap förlorar inte sin handlingsförmåga.
124
Psykisk störning
Kan handla om tillfälliga psykiska tillstånd som exempelvis manier, där orsaken till vissa händelser är kopplat till den psykiska störningen i så pass hög mån att hen uppfattar verkligheten annorlunda.
125
Orsakssamband
viktigt att det ska föreligga att orsaken till att inte kunna exempelvis hantera sin ekonomi är beroende av sjukdomen.
126
Minsta ingripande åtgärd
Finns det mindre ingripande åtgärder så ska dessa beaktas först.
127
Ur stånd att vårda sig eller sin egendom –
Finns en mäng förutsättningar som måste uppnås för att vara ” ur stånd”. Dessa kan vi finna i NJA 2018 s 350. Det ska finnas ett större hjälpbehov och behovet ska inte anses vara kortvarigt. Omständigheterna ska vara exceptionella då förvaltarskapet inskränker på den enskildes integritet, detta enligt EKMR art 8. Det måste finnas ett läkarintyg som visar på orsakssambanden mellan sjukdomstillstånd och oförmågan att handla. Det måste också finnas risk för att människan åtar sig risk att skada sig själv, både självförvållat och genom utnyttjande, också att det redan skett något sedan innan som styrker detta problem.
128
Olika ställföreträdarskap
Godmanskap på grund av försvagat hälsotillstånd, förvaltarskap samt framtidsfullmakt.
129
Ställföreträdarskap för barn
Omyndiga, under 18 år. Vårdnadshavare och förmyndare företräder barn. Vanligtvis barnets föräldrar. Vårdnadshavaren för barnet som person och förmyndare kring ekonomiska biten. Vissa fall förordnas en god man företräda barnet.
130
Särskild företrädare
om särskild företrädare för barn. Polis eller åklagare misstänker att barnet blivit utsatt för våld av föräldern. Den personen tar över alla befogenheter. Aktuellt om föräldrarna inte kan ta hand om barnet, avlider eller är frånvarande.
131
Framtidsfullmakt
Man kan i förväg förutse en person som ska företräda dig om du i framtiden på grund av sjukdom , psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd får svårt att ta hand om dig själv eller ekonomin. Fullmaktsgivaren kan bestämma om fullmaktshavaren själv ska få bestämma när fullmakten ska träda i kraft eller om tingsrätten ska göra det.
132
Fullmakt
Vid fullmakt så krävs det att den enskilde i fråga kan instruera en uppdragsgivare samt kontrollera och följa upp de åtgärder som tas.
133
Rättssubjekt
– Alla fysiska personer oberoende av ras, kön, religion, ålder är så kallade rättssubjekt. Det innebär att han eller hon kan ha tillgångar och skulder samt vara part i en rättegång
134
Rättsobjekt
föremålet för äganderätten. Inga människor kan vara rättsobjekt.
135
Rättskapacitet
En person som är ett rättssubjekt har rättskapacitet. Rättskapacitet uppkommer direkt från födseln tills man dör. Rättssubjekt knyter an till själva personen och rättskapacitet till själva egenskapen. Även om man inte är 18 år så har man rättigheter och skyldigheter att exempelvis följa regler och lagar.
136
Rättslig handlingsförmåga
FÖRMÅGAN ATT SJÄLV SKÖTA SINA RÄTTSLIGA ANGELÄGENHETER dvs företa rättshandlingar. Den rättsliga förmågan att själv företa rättshandlingar av olika slag, exempelvis köpa saker, ingå avtal eller ge bort sina tillgångar. Den person som har rättslig handlingsförmåga har även processhabilitet. Den som är över 18 år har rättslig handlingsförmåga, 9 kap 1 § FB. Den som är 16 år har rättslig handlingsförmåga i vissa avseenden, ex. råder de över pengar som kommer från egna arbetsförtjänster. Intervallet mellan 0-15 år saknar praktiskt taget rättslig handlingsförmåga , barnet måste företrädas av sina föräldrar.
137
Processhabilitet
förmågan att själv kunna föra talan i (ta initiativ till) rättegång (inte bara vara part).
138
Näringsidkare
definieras i samma paragraf som en fysisk samt juridisk person, som handlar för huvudsakligen för ändamål som har samband med egna näringsverksamheten.
139
Samtyckesregler för omyndiga
samtycke från förmyndarnas föreligger, den omyndiges rättshandling blir giltig. Samtycke från förmyndarna saknas, den omyndige som är 16 år eller mer och använder sina inkomster på grund av eget arbete så blir avtalet giltigt. Använder den omyndige oavsett ålder andra pengar såsom sparpengar så blir avtalet ogiltigt.
140
Återvinningsfrist
Hanteras från 44§ i hyreslagen och avser dröjsmål för inbetalning av hyran. För själva återvinningen (dvs att få tillbaka hyreslägenheten) måste beloppet betalas inom tre veckor från det att hyresgästen delgivits dels uppsägningen, dels underrättelse om sin möjlighet till återvinning. Dessa tre veckor kallas återvinningsfristen. Kommunens socialnämnd måste också blivit meddelad om uppsägningen och anledningen till denna, detta kan ge möjligheter till att kommunen kan ingripa och hindra vräkningar.
141
Vräkning
En vräkning kan förhindras om socialnämnden skriftligen meddelar hyresvärden att den åtar sig att betala hyran för hyreslägenheten 44§.
142
Rättelse
hyresgästen kan i vissa fall genom rättelse undvika att skiljas från lägenheten (12:43). Om hyresrätten är förverkad på grund av ett förhållande som avses i 42 § första stycket 1, 2, 4, 7, 9 eller 10 men en rättelse görs innan hyresvärden har sagt upp avtalet, kan hyresgästen inte skiljas från lägenheten på den grunden.
143
Underrättelse
när de gäller särskilt allvarliga störningar så måste hyresvärden också informera socialnämnden om detta. Underrättelse ska skickas innan uppsägningen eller i samband med uppsägningen. Gäller det allvarliga störningar så kan man muntligt meddela detta. Missar hyresvärden att skicka denna underrättelse så är inte uppsägningen giltig. Kan vara bra att veta som socialarbetare. Underrättelse – måste informera, underrätta..
144
Besittningsskydd
Som huvudregel har hyresgästen rätt att bo kvar även om hyresvärden säger upp avtalet. Det kallas besittningsskydd. Men det finns situationer då besittningsskyddet kan brytas. Hyresgästen har då inte rätt till förlängning av hyresavtalet och måste flytta från bostaden. Rätt till förlängning på obestämd tid och finns lagstöd i 46§. Besittningsskyddet kan förloras om hyresgästen inte uppfyller sina skyldigheter enligt hyreslagen. Besittningsskyddet gäller INTE via uthyrning i andra hand när hyresförhållandet upphör innan det varat i 2 år 45§. Vid uppsägning i förtid på grund av förverkande.
145
Besittningsbrytande grunder
Handlar i stort sett om förlängning enligt 12:46, Om hyresvärden har sagt upp hyresavtalet eller, i ett fall som avses i 3 § tredje stycket 2, anmodat hyresgästen att flytta, har hyresgästen rätt till förlängning av avtalet, utan vid 10 punkter som beskrivs nedan: 1- förverkande och inte uppsagd i förtid, 2 -väsentligt avtalsbrott ( oftast när hyresgästen har åsidosatt sina förpliktelser genom att exempelvis inte betala hyran, eller betala den för sent, inte vårda bostaden), 3 – Rivning, 4- större ombyggnad, 5- lägenheten ska inte användas som bostad, 6- en eller tvåamiljshus eller ägarlägenhet, 7- bostadsrätt, 8- anställning stark anknytning, 9- annan anställning, 10- Generalklausulen (uppsägning får inte strida mot god sen. Hur många gånger får man vara sen? detta ska vara inom närtid. Ska socialtjänsten in och rädda upp en bostad så bör man kika på vilken grund bostaden sagds upp på.)
146
Sedvänja
ett handlingssätt som nått sådan stadga och kontinuitet att de sägs vara allmänt accepterande, kallas ibland som oskrivna regler eller oskrivna lagar.
147
Rättelse
hyresgästen kan i vissa fall genom rättelse undvika att skiljas från lägenheten (12:43)
148
Uppsägningstid
Hyrestid och uppsägning finns i 14:4. Säga upp kontraktet vid obestämd tid så gäller tre månaders uppsägningstid. (12:4, 1 st) .Ovillkorlig rätt för hyresgästen att säga upp hyresavtalet med tre månaders uppsägningstid.
149
Förverkande
Innebär att hyresvärden får säga upp hyresavtalet i förtid vid olika anledningar. En hyresgäst kan få sin lägenhet uppsagd via förverkande enligt 42§ första stycket. Första stycket avser dröjsmål mer än en vecka efter förfallodatum. Hyresgästen har ansvar att betala hyran i tid, också betalas denna i förskott, senast sista vardagen innan nästa kalendermånad. Annan förverkandegrund, överlåter hyresrätten utan att hämta hyresvärdens samtycke eller att man hyr ut i andra hand så kan hyresavtalet också anses vara förverkat. Besittningsskyddet brutet och avtalet kan sägas upp. Ex på vräkningar 90–95% på alla förverkande rörde bristande avtal via hyran. Svart kontrakt – svarta pengar är en förverkande grund. Hyr ut i andra hand utan samtycke och att man tar oskäligt hög hyra så kan det vara en förverkande grund. Det man får lägga på när man hyr ut i andra hand är 10%. Vållande till ohyra i en hastighet, silverfiskar som exempel. Upptäcker man ohyra så måste hyresvärden informeras om detta. Djur / katturin osv rättsfall – förlorar domen. Hyresgäst har skyldighet att släppa in hyresvärden och ge tillträde till henne. Exempel förra månaden om människor som samlar. Flera av dessa berättelser handlar om att hyresvärden hade begärt tillträde till lägenheten. Han ansåg att man inte får samla och tog kontakt med socialtjänsten för att rensa upp. Detta kan utgöra både brandfara och ohyra bland annat. Om man inte ger tillträde till hyresvärden så är det en förverkande grund i sig. Hyresgästen åsidosätter skyldigheter. Om lägenheten inte används som bostad utan som näringsverksamhet eller brottslig befarande ingår osv då är det förverkligande grund.
150
Förverkanstefristen
Betalas inte hyran inom en vecka, har hyresvärden rätt att säga upp hyreskontraktet i förtid. Hyresgästen har gjort sig skyldig till kontraktsbrott.
151
Förlängning
– Förlängning av hyreslägenhet hanteras utifrån 12:46. Går ej till tingsrätten utan till hyresnämnden. I normalfallet har rätt till förlängning av hyresavtalet på obestämd tid. Kan i vissa fall göras överenskommelser på bestämd tid. Se besittningsbrytande grunder.
152
Förlängningstvister
enligt 46§, dessa går ej till tingsrätten utan till hyresnämnden.
153
Förverkandetvister
enligt 42§ dessa ärenden kan gå via kronofogden som hanterar ärendet. Är man inte överens i besluten så går detta via tingsrätten och de allmänna domstolarna på civilrättslig väg. Förlorar hyresgästen får hen stå för rättegångskostnaderna.
154
Åsidosättande förpliktelser
att inte betala hyra, inte vårda bostaden osv – är du sen med hyran vid upprepande gånger att man åsidosätter sin skyldighet att betala hyran. Då kan man trots allt förlora bostaden för att de är upprepande gånger.
155
Uppsägning
Tillsvidareavtal måste sägas upp för att upphöra att gälla, uppsägningen ska vara skriftlig.
156
Hyresavtal
Hyresavtal måste inte vara skriftligt, men ska vara skriftligt om någon av parterna begär det. (12:2). Om en hyresvärd hyr ut en bostad, huvudregeln är att man hyr ut på obestämd tid, om det inte är så att man avtalar om en viss tid. (JB 12:3). Upphöra att gälla: det måste sägas upp och uppsägningen ska vara skriftlig. Detta leder till rättigheter och skyldigheter mellan parterna. Besittningsskydd, till hyresgästens rättigheter hör detta till för lägenheten. Hyresvärden har rättigheter, hör en viss hyra erläggs enligt vissa regler. Varför ska socionomer bry sig om detta? Många klienter som vi kommer möte kommer ha problem med sina hyresförhållanden. Som socionom behöver man reda i detta. Vilka skyldigheter och rättigheter har klienten i denna lagstiftning.
157
Hyra
En månatlig kostnad som hyresgästen ska betala.
158
Hyrestid
Sker på obestämd tid om man inte avtalat annat.
159
Kan en man vara far till ett barn i rättslig mening, utan att vara det biologiskt?
Ja, en man blir rättslig far till ett barn om han är gift med barnets mamma vid födseln (FB kap 1 1§). En man kan även bli rättslig far till ett barn vid samtycke vid insemination (FB kap 1 §8).
160
Äktenskap
Avtal mellan två samlevande personer. Förhållandet ska vara monogamt. Man kan inte enligt svensk rätt vara gift med fler personer (monogamt) en man eller en kvinna. Ingen skillnad på partnerskap och äktenskap.
161
Äktenskapshinder
Måste vara över 18 år, man får inte vara släkt, undantag för kusiner. Får inte vara gift sedan tidigare eller ingått i ett registrerat partnerskap.
162
Registrerat partnerskap
I flera EU-länder kan du göra ditt förhållande officiellt utan att gifta dig, genom ett registrerat partnerskap eller motsvarande. Det innebär att två människor som bor tillsammans som ett par kan registrera sitt förhållande hos myndigheterna i bosättningslandet.
163
Vigsel
Närvaro av släktingar, vänner eller bekanta kan vara vittnen. Måste samtidigt vara närvarande. Var för sig måste samtycka. Förklaras att vara makar. Inte bara präster som kan ordna vigsel. Vigselberättare kan exempelvis vara kommunalpolitiker. Behörig vigselberättare. 3§ Det betyder inte att man är skyldig att förrätta vigsel. Man kan backa ur och vända sig till en annan.
164
Underhållningsskyldighet
– Är man gift och ena maken är sjuk/bortrest så har man rätt att sköta makens angelägenheter, hämta ut information från bank osv 4 § i kap6. - Separerar man skilja sig så kvarstår denna underhållningsskyldighet tills att separationen gått igenom. Men begär den ena betänketid eller om de har barn (under 6 månader) så kvarstår denna underhållningsskyldighet.
165
Underhållningsskyldighet sambo
Enligt sambolagen har man ingen underhållningsskyldighet. När de gäller försörjningsstöd så kan detta bli problematiskt. Finns rättsfall inom detta. Exempel, ung kille och tjej hade bott tillsammans under en månad. Pinsamt att be sin kille försörja henne. Men detta krävde socialtjänsten. Är man sambo så har man försörjningsskyldighet.
166
Äktenskapsskillnad gällande underhållsskyldighet
Separerar man skilja sig så kvarstår denna underhållningsskyldighet tills att separationen gått igenom. Men begär den ena betänketid eller om de har barn (under 6 månader) så kvarstår denna underhållningsskyldighet.
167
Gemensam vårdnad
gemensam vårdnad innebär att båda föräldrarna har ansvar för att barnet får vad det behöver och har rätt till det vill säga båda föräldrarna är barnets vårdnadshavare. Har man gemensam vårdnad, gäller för båda vårdnadshavarna gemensamt. Är en sjuk eller förhindrad i vissa beslut så får en vårdnadshavare besluta ensam. Har man gemensam vårdnad får inte en av dem fatta beslut inför större beslut.
168
Ensam vårdnad
– Det finns bara en vårdnadshavare till ett barn som har beslutanderätt.
169
Förälder
– Ibland kan vårdnadshavaren vara någon annan än föräldern. Det kan till exempel vara om båda föräldrarna har dött eller om föräldrarna inte kan ta det ansvar som de ska göra. Du är vårdnadshavare fram till den dag barnet fyller 18 år. Förälder är du hela livet.
170
Vårdnadshavare
En vårdnadshavare ska se till att barnets behov blir tillgodosedda och är juridiskt ansvarig för barnet. Vanligtvis är det barnets föräldrar som är vårdnadshavare, men det kan uppstå situationer då någon annan behöver ta över vårdnadsansvaret.
171
Vårdnad boende och umgänge
Bedömning utifrån barnets bästa, ska man komma ihåg att vårdnads, boende och umgängefrågor har inget med rättvisa mellan föräldrarna at göra och har ENBART med barnets bästa att göra. När barnet blir 12 år så kan man lyssna till barnet mer. Man ska göra ett omdöme om barnet är tillräckligt moget att fatta vissa beslut själv.
172
Faderskap
Presumeras, antas vara fadern för barnet. Har man ett gift par och kvinnan är tillsammans med en annan man. Att den utomstående mannen som är far till barnet så saknar han rätt att väcka talan inom detta sålänge de förekommer inom äktenskapet. Mannen i äktenskapet kan väcka talan, eller barnet när hen är 18 år eller socialtjänsten kan väcka talan om detta. Om modern inte är gift så fastställs faderskapet via en bekräftelse, en skriftlig på socialnämnden och ska godkännas. Ställer kontrollfrågor kring detta. Av något skäl kan kvinnan godkänna denna man som vårdnadshavare och blir då ensam vårdnadshavare. Godkänner inte kvinnan mannen så kommer sambomannen inte vårdnadshavare. Har inget rätt eller skyldighet kring olika ting kring barnet.
173
Faderskap och föräldraskap vid insemination,
använt hans sperma kommer anses vara far till barnet.
174
Lex imperfecta
är en juridisk term för en lagregel, som när den överträds, inte leder till ogiltighet eller sanktion. Om man överträder en regel så blir det inget straff, enbart rekommendationer.
175
Vårdnad av barn – 6:2 FB
Barnet står under vårdnaden av båda föräldrarna. Rätten kan anförtro vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare, alternativt en tillfällig vårdnadshavare. Vårdnaden består till dess att barnet fyller 18 år. Den som har vårdnaden ansvarar för barnets personliga förhållanden och ska tillgodose barnets behov enligt 6:1 FB. 6 kap. 2 a § ”Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det fästas avseende särskilt vid 1. risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och 2. barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna” Utgångspunkten är att båda föräldrarna gemensamt ska utöva vårdnaden om barnet, vilket är den bästa förutsättningen för nära och god kontakt mellan barnet och båda föräldrarna. När en förälder ska anförtros vårdnaden är utgångspunkten att det är den av föräldrarna som kan antas bäst främja ett nära och gott umgänge mellan barnet och den andra föräldern, prop 1981/82:168 s.66. I rättsfallet Svea hovrätt T11396-17 fastställs att barnets rätt till båda föräldrarna väger tungt i vårdnadstvister. 6 kap. 2 b § ”Barnet ska få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.” 6 kap. 3 § ”Barnet står från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa är gifta med varandra, och i annat fall av modern ensam. Ingår föräldrarna senare äktenskap med varandra, står barnet från den tidpunkten under vårdnad av dem båda, om inte rätten dessförinnan har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare eller åt en tillfällig vårdnadshavare. Om det döms till äktenskapsskillnad mellan föräldrarna står barnet även därefter under båda föräldrarnas vårdnad, om inte den gemensamma vårdnaden upplöses enligt 5, 7 eller 8 §. Ska barnet även efter domen på äktenskapsskillnad stå under båda föräldrarnas vårdnad, ska rätten i domen påminna om att vårdnaden fortfarande är gemensam” Vidare bestämmelser gällande vårdnad se 6 kap 4-10 §§ FB
176
Umgänge
Kan vara fysiskt men också telefonsamtal. Vårdnadshavare har ett ansvar att detta tillgodoses med den andra föräldern. Gemensamt ansvar för att barnet ska få umgänge inom familjer. Enligt föräldrabalken, när ett barn har umgänge med en person som inte bor hos, skyldighet att lämna upplysningar kring barnet till andra föräldern. Lex imperfecta (om man inte gör det så blir det inget straff) enbart rekommendationer.
177
Talan om umgänge
Brister i omsorgen, barnet bor på varsitt håll men trivs inte på det ena sättet då kan socialnämnden väcka talan.
178
Interimistiskt beslut
– Tillfälligt beslut i väntan på det stora omfattande beslutet
179
Culpa
Oaktsamhet
180
Kontradiktionsprincipen
– när domstolsförhandlingen börjar så ska man känna till hur processen går till.
181
Principen om särförvaltning
I 1 kap. 3 § ÄktB kan man utläsa en grundregel för alla äktenskap: ”Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder”. Det är detta som kallas för principen om särförvaltning. Var make har alltså sina egna skulder och sin egen egendom.
182
Egendom utifrån samboförhållande
Endast den bostad och det bohag som är införskaffat för gemensamt bruk
183
Är alla försök till brott straffbelagda
nej, Det måste stå i lagen om det ska vara straffbeagda tex rånförsök, mordförsök
184
Finns det omständigheter som rättfärdigar ett agerande som annars är en straffbelagd gärning,
vilket gör att personen går fri från ansvar? Om ja, vilka omständigheter är dessa?
24 kap BrB
De klassiska ansvarsfrihetsgrunderna utgörs av nöd (24:4), nödvärn (24:1), tjänsteplikt/laga
befogenhet (24:2) och samtycke (24:7).
185
Samtliga ansvarsfrihetsgrunder i 24 Kap är
nödvärn (1 §),
laga befogenhet att bruka våld (2 §),
laga befogenhet att bruka våld vid myteri (3 §),
nöd (4 §),
ansvarsfrihet för den som kommer till hjälp (5 §),
excess (6 §),
samtycke (7 §),
förmans befallning (8 §) och
straffrättsvillfarelse (9 §).
186
Vilka uppsåtsformer tillämpas i svensk rätt och vad skiljer dem åt?
1. Avsiktsuppsåt innebär att det för GM framstår som ett misslyckande om inte följden inträder och
att GM ser det som praktiskt möjligt att syftet uppnås – uppsåtet har en direkt koppling till
gärningsmannens handlande. Exempel: gärningsmannen begår en handling med avsikt att döda
offret och uppnår effekten genom att skjuta offret.
2. Insiktsuppsåt innebär att GM ser en följd eller omständighet som mycket sannolikt av sitt
handlande men det är inte själva syftet med gärningen. Ex. Så kan en person som placerade bomben
på tåget med avsikt att förstöra tåget inte haft avsikt att döda människorna på tåget men denna
hade dock insikt i att dödandet var praktiskt taget en säker konsekvens av att handlingen.
3. Likgiltighetsuppsåt innebär att GM hade misstanke om effekterna men såg inte dessa följder som
ett skäl att avstå från gärningen utan accepterar följden och omständigheterna. Ex. så kan en person
som vill döda en annan person ha haft misstanke om att bilbomben skulle kunna komma att skada
annan, men valt att acceptera denna följd men inte haft insikt om att någon skulle skadats eller haft
för avsikt att skada någon annan.
187
Det existerar ett klart könsdeskriminerande aspekt i BrB. Vilken?
En man kan inte dömas för barnadråp
188
Kan en annan myndighet förutom domstolen besluta om straff enligt BrB
ja Exempelvis kan Åklagarmyndigheten beslut som sk. Strafföreläggande, vanligtvis i form
av böter
189
Kan Europakonventionen (EKMR) åberopas i svenska domstolar?
JA
190
Varför finns processrätt?
För rättssäkerhet och legitimitet för en stat
191
I vilka tre huvudgrupper indelas processrätten?
Processrätten delas vanligen in i straffprocess, civilprocess och förvaltningsprocess.
192
Vad för ansökan är nödvändig för att inleda ett tvistemål eller brottmål?
I båda processerna lämnas en stämningsansökan till domstolen.
193
Stämningsansökan
Stämningsansökan. Den handling som ges in till domstolen där en part begär att domstolen ska fastställa något rättsförhållande eller att domstolen ska ålägga någon till exempelt en arbetsgivare att fullgöra något till exemplet betala skadestånd.
194
Processrätten innefattar
Civilprocessrätt (civil), straffprocessrätt (offentlig) och förvaltningsprocessrätt (offentlig). Den samling regler som styr rättegångar och hur andra beslutsgångar ska gå till. Har man brutit mot dessa regler kan processen förklaras ogiltig. Styr själva förfarandet gällande rättegångar.
195
Varför processrätt
Viktigt för rättssäkerheten samt legitimiteten i en rättsstat. Säkerställer rätten till en rättvis rättegång.
196
Civil och straffrättsliga mål
rättegångsbalken
197
Offentligrättsliga mål –
förvaltningsprocesslagen
198
Krav på domstolsprocessen
Den ska vara billig, enkel och snabb. Det kan man fundera över, kan ta väldigt lång tid ibland då man pratar år i vissa fall. Den ska vara rättssäker, domstolen och övriga myndigheter runt om ska vara objektiva och sakliga och behandlas lika, processen ska vara förutsebar. Man ska kunna bilda sig en uppfattning om hur målet kommer landa. Då kan man välja att gå till domstol eller inte. Dessa krav finns i RF 1:9.
199
Kontradiktionsprincipen
när domstolsförhandlingen börjar så ska man känna till hur processen går till.
200
Koncentrationsprincipen
I vissa mål är domstolsförhandlingarna tar veckor, får ej vara avbrott inom dessa veckor. Det ska ges i ett sammanhang.
201
Omedelbarhetsprincipen
domen bara får grundas i det som framkommit i sittande rätt. Man kan inte efter domstolsförhandlingarna när de är avslutande, ej inkomma med nytt material eller ändra sitt yrkande.
202
Muntlighetsprincipen
vittnen och parter ska höras muntligen. Finns ett uppläsningsförbud, man får ej läsa upp dessa utan de ska pratas fritt. Finns däremot ett antal undantag till. Sakkunnigutlåtande, vid omfattande delar kan de ske skriftligen. Samma gäller om en part är svårt sjuk och inte kan närvara vid rättegång. Ibland kan man också närvara via telefonsamtal osv.
203
Offentlighetsprincipen
förhandlingar ska vara offentliga. Man kan gå till domstolar där det finns listor i mål som kommer förhandlas under dagen. Anledningen till offentlighet, vi ska kunna granska vad som läggs fram i målet och granska det som beslutas. Finns däremot ett flertal undantag – domstolen kan välja att sekretessbelägga förhandlingen där exempelvis barn är inblandade, eller tvånghändertas osv. Till offentlighetsprincipen, vårdnadshavare som strider om sina barn, som handlar om personliga förhållanden inför domstolen. Denna Offentlighetsprincip leder sedan till en skriftlig dom som är offentlig. Vem som helst kan läsa om mina privata förhållanden.
204
Ne bis in idem
Samma sak får inte prövas två gånger.
205
Legalitetsprincipen
i straffprocessen säger man att hellre fria än att fälla en oskyldig som sitter dömd.
206
Oskuldspresumtion
Den grundläggande princip som innebär att den som är misstänkt för ett brott ska betraktas som oskyldig till dess att motsatsen har bevisats.
207
Officialprincipen
gäller i en mängd förvaltningsrättsliga mål, domstolen ska se till så att saken är tillräckligt utredd innan man tar ställning till att döma i målet. Domstolen kontrollerar materialet som kommer in. Menar domstolen att allt inte är utrett så skickas ärendet vidare igen för att sedan kunna döma.
208
Ackusatoriska principen
domstolen själv ska inte föra in processmaterial.
209
Täckningsprincip
för att en gärning ska vara brottslig kräva, förutom att alla objektiva rekvisit är uppfyllda också att de subjektiva rekvisiten är uppfyllda, exempelvis uppsåt.
210
Kontinuitetsprincipen
Kontinuitetsprincipen är en princip som har utformats i rättspraxis. Principen bygger på att ett av barnets grundläggande behov är behovet av stabilitet och trygghet i sin tillvaro. Det är tanken om att ett barn inte bör utsättas för avbrott i en rådande fungerande ordning, om inte starka skäl talar för det.
211
Proportionalitetsprincipen
straffet ska stå i proportion till brottets allvarlighetsgrad.
212
Åklagare
arbetar på uppdrag av staten, största uppgift att leda förundersökningen, besluta om åtal och föra talan i domstol. man får inte gå till förhandling och bevisningen är för svag, får ej gå till process. Kan leda till att förundersökningen läggs ned.
213
Målsägande
den person som eventuellt är utsatt för brott. Har rätt till målsägandebiträde
214
Målsägandebiträde
en jurist, ofta en advokad. Som hjälper målsägaren att föra talan.
215
Vittne
personer som kan styrka måplsägaren eller den tilltalades påståenden.
216
Försvarare
som hjälper den tilltalade att ta till vara på sinda rättigheter. Vid tyngre brott utser tingsrätten en offentlig försvare.
217
Sakkunnig
Sakkunnig
om målet kräver expertkunskap inom ett område kallar tingsrätten in sakkunniga, exempelvis socialarbetare eller läkare.
218
Tilltalad
– Personen som är misstänkt för brottet
219
Nämndemän
– inte utbildade jurister, utan har andra yrken. De har blivit nominerade av politiska partier och ska komplettera Dommaren. Nämndemän och domare har varsin röst när domen ska beslutas. Juristdomaren har utslagsröst. Om alla nämndemännen tycker en annan sak än juristdomaren så väger nämndemännens beslut.
220
Prövningstillstånd
man måste ha ett prövningstillstånd för att överklaga till högre instanser som kammarrätten, hovrätten, högsta förvaltningsdomstol och högsta domstol. Man kan bli skyldig till böter men också till skadestånd till målsägande. För att överklaga skadeståndet så krävs prövningstillstånd. Man kan få detta på några grunder som finns i RB 49:14. Felaktig bevisvärdering, felaktig lagtolkning, prejudikatdispens (saknas prejudikat i området), granskaningsdispens (domen är svår att tyda)
221
När Prövningstillstånd beviljas
finns flertalet förbud. Man får ej införa nytt processmaterial, får ej omfatta nya yrkanden eller grunder däremot kan argument förbättras. Bristande processföring kan leda till att part förlorar målet.
222
Innan rättegång i civilprocess
kravrutiner enligt inkassolagen. Kronofogdens summariska process – när en hyresrätt är förverkad 12:42, i den situationen vill en hyresvärd ha tillstånd så måste hen gå via kronofogden och sen tingsrätten. Förlikningshandlingar. Se även familjerättsliga mål – parterna i målet först ska genomföra ex antal samtal om domstolen begär det.
223
Kärande
Den som söker stämning: Kärande (Fysisk eller juridisk person som väckt talan i rättegång).
224
Svarande
kan bestrida eller medge yrkandet helt eller delvis
225
Partshabilitet
– rättskapacitet och rättssubjektivitet, förmåga, vem kan vara part i målet? Inte vem som helst som kan vara part i ett mål, ett barn föds inom äktenskapet då ska båda föräldrarna anses vara vårdnadshavare för barnet.
226
Processhabilitet
vissa fysiska personer saknar rättslig handlingsförmåga, talan ska därmed föras via ställföreträdare som exempelvis är förvaltare eller vårdnadshavare. Juridiska personer saknar ALLTID processhabilitet, talan ska föras via ställföreträdare som exempelvis en i styrelsen.
227
Ombud
juridiska ombud så måste inte det vara juridiskt skolat. Man kan bli avvisad av domstolen om man inte uppför sig bra.
228
Rättegångskostnader civilrätt
- två företag strider om något. Den som förlorar målet ska ersätta vinnande parts rättegångskostnader. Kan också erhållas via försäkringsskydd samt statliga medel.
229
Fri bevisföring
- varje bevismedel ska kunna koppla till ett specifikt bevistema. Den innebär att parterna i en rättegång får åberopa all bevisning som de kan få fram (så kallad fri bevisföring)
230
Bevismedel
De bevis som finns, det är själva bevistemat.
231
Bevisbördan civilrättsliga mål
Beviskravet är inte jättehögt men ska göras sannolikt.
232
Bevisbördan offentligrättsliga mål
– I brottsmål räcker inte sannolikt utan ska ställas mot bortom rimligt tvivel. ”alternativa förklaringar ska kunna uteslutas”.
233
Domens rättsverkning
– domslut, domskäl, interimistiska beslut, laga kraft, negativ rättskraft
234
Domslut
domstolens beslut och domens rättsföljder
235
Domskäl
- motiven för beslutet.
236
Tredskodom
- hyresvärden påstår att personen ej betalat hyra, gästen bestred det och de gick vidare till domstol där hen inte dök upp. Detta blev en dom där ena parten ej närvarande.
237
Laga kraft
när tiden för överklagande gått ut har domen vunnit laga kraft och kan verkställas.
238
Negativ rättskraft
saken är redan rättskraftig avgjord. Nytt mål om samma sak ska därför avvisas.
239
Bevistema
Detta används i straffrätten. Olovligen blir ett bevistema samt att det ”tillhör någon annan” blir också ett bevistema. Uppsåt är det tredje bevistemat. Dessa bevisteman måste bevisas var för sig.
240
Sakomständigheter
Det som ska bevisats är de sakomständigheter till relevanta rekvisit inom paragraferna.
241
Fara
Att det fanns en fara för att något ska ske på grund av själva handlingen. Man gör en objektiv bedömning av händelsen, hur såg situationen ut när handlingen skedde? Sannolikheten för att skadan ska uppstå måste vara beaktansvärd eller konkret (finns konkret skada att faran inträffade).
242
Effekt
Det ska finnas ett orsakssamband mellan den brottsliga handlingen och effekten/skadan. Skulle effekten ha inträffat även ifall handlingen i fråga inte hade utförts?
243
Kausalitet
effektbrott
244
Adekvat kausalitet
”Det ligger i farans riktning” – Effekten som uppkommer måste vara väntad efter själva handlingen. Orssakssambandet mellan effekten och handlingen
245
Objektiva rekvisit straffrätt
– Skada/effekten, fara samt handlingen som exempel 6 kap 4§.
246
Uppsåt Dolus
Avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt eller likgiltighetsuppsåt.
247
Avsiktsuppsåt
Direkt, gärningspersonen har i avsikt/ vilja att begå en viss handling (och har begått handlingen) eller att uppnå en viss effekt (och har uppnåt den effekten). Som exempel A skjuter B med en pistol i huvudet
248
Insiktsuppsåt
– gärningspersonen inser effekten av sitt handlande/ inser effekten kommer att hända till följd av sitt handlande. Som exempelvis A kastar en handgranat mot B som befinner sig i en folkmassa. A kan då ha avsiktsuppsåt för B och insiktsuppsåt för folkmassan.
249
Likgiltighetsuppsåt
gärningspersonen har insett RISKEN för effekten (av sitt handlande) och variit likgiltig inför risken att effekten skulle inträffat.
250
Uppsåt Culpa
Oaktsamhet. Huvudregeln är att alla brott kräver uppsåt, om inte annat är särskilt skrivet. Vissa brott kan ske av oaktsamhet, att man exempelvis orsakar en annan död döms till vållande av annans död till fängelse i högst två år. Culpa får enbart appliceras om de beskrivs i brottssbeskrivningen.
251
Uppsåtsbedömning
gärningspersonens (subjektiva) uppsåt vid tidpunkten för den brottsliga handlingen. I allmänhet vet enbart gärningsmannen vad han själv tänkte när han begick handlingen. Vid prövningen av uppsåt i domstolarna hänvisas därför till de styrkta och kända yttre omständigheterna för beslut om uppsåtet. Vad som pågår i huvudet på gärningspersonen. Hur vet domstolen det? Svarar på frågor som ”hur utövades brottet” (en pistol mot huvudet)”sms jag kommer döda dig”.
252
Culpabedömning
skillnad mellan gärningsmannens beteende och beteende som gärningsmannen borde iaktta. När domstolen ska bedöma om någon är skyldig att betala skadestånd eller ej, kan domstolen göra den bedömningen utifrån bland annat lag, vägledande fall från Högsta domstolen (praxis) eller utifrån sedvana.
253
Avsaknad av samtycke i lagar
Se exempelvis stöld 8:1 där någon olovligen tager vad annan tillhör. Även hemfridsbrott 4:6 1 st att någon olovligen intränger eller kvarstannar där någon har sin bostad. Förekommer också i vissa fall av frivilighet som våltäcktsbrott, se kap 6:1
254
Ansvarsfrihetsgrunder
- nödvärn (1 §), laga befogenhet att bruka våld (2 §), laga befogenhet att bruka våld vid myteri (3 §), nöd (4 §), ansvarsfrihet för den som kommer till hjälp (5 §), excess (6 §), samtycke (7 §),förmans befallning (8 §) och straffrättsvillfarelse (9 §). Olovligen – saknar samtycke
255
Nöd
när fara hotar liv, hälsa , egendom eller något annat viktigt av rättsordning skyddat intresse BrB 24:4 . som exempelvis att slå sönder ett fönster till en annans hus för att släcka en brand.
256
Nödvärn
självförsvar. försöka avvärja brottsligt angrepp. Rätt att försvara sig (självförsvar) BrB 24:1 och 5. Avvärja innebär att man försöker hindra brottsligt angrepp.
257
Medverkan till brott finns i två former
Anstiftan samt medhjälp
258
Straffrättens syfte
prevention, repression, inkapacitering samt rehabilitering.
259
Prevention
individualprevention eller allmänprevention
260
Individualprevention
Den verkan som ett straff har på gärningsmannen benägenhet att begå nya brott. Rört oss ifrån den individualprevention till mer allmänprevention.
261
Allmän prevention
hot om fängelsestraff har en förebyggande effekt att avskräcka personer från att begå brott.
262
Repression
straff döms ut oavsett om det faktiskt har en preventiv verkan eller inte (vedergällning/hämd)
263
Inkapacitering
samhällets rätt till skydd för dem som begår brotten, hålla dem borta från samhället i stort.
264
Påföljder
böter 25 kap, fängelse 26 kap, villkorlig dom 27 kap, skyddstillsyn 28 kap och överlämnande av särskild vård. Barn som är yngre än 15 år får inte dömas till påföljder 32 kap. Det finns också särkilda bestämmelser för ungdomspåföljder i 32 kap. påföljderna är oftast böter eller fängelse och kombineras ofta.
265
Proportionalitetsprincipen
– straffet ska stå i proportion till brottets allvarlighetsgrad.
266
Enlighetsprincip
- Viljan från lagstiftarens sida till balansen för enhetlighet (förutsägbarhet). Man ska kunna förutse vilket straff som begås. En viktig rättssäkerhetsprincip. Med enlighetsprincipen måste detta vägas mot de relativa bestämda straffen. Inom det bestämda straffet finns en skala som utgår ifrån vilka faktorer som spelar in.
267
Skillnad mellan skadestånd och böter
böter går till staten och skadestånd till offret.
268
Förverkan och andra rättsverkan
förverkan har med förstörelse av viss egendom, att polisen hittat narkotika eller beslagtagit stöldgods samt skadestånd som innefattar ekonomisk ersättning.
269
Skadeståndet
ekonomisk kompensation för orsakad skada, reparativt syfte. Handlar om att gärningspersonen ska kompensera den skadelidande men ibland också om någon blivit mördad så kan kompensationen tillägnas anhöriga. Konkret exempel är Vetlanda domen där skadestånd tillägnades familjemedlemmarna.
270
Abstrakt straffvärde
det generella straffvärdet som är tydligt i lagtext, genom minimi och maximistraff. Lagstiftarens syn på straffvärdet.
271
Konkret straffvärde
har med det enskilda brottets förkastlighet att göra. som bestäms av domstolarna. Beroende av gärningsbeskrivningen som finns inom det enskilda fallet.
272
Avsiktsuppsåt
innebär att det för GM framstår som ett misslyckande om inte följden inträder och att GM ser det som praktiskt möjligt att syftet uppnås – uppsåtet har en direkt koppling till gärningsmannens handlande. Exempel: gärningsmannen begår en handling med avsikt att döda offret och uppnår effekten genom att skjuta offret.
273
Insiktsuppsåt
- innebär att GM ser en följd eller omständighet som mycket sannolikt av sitt handlande men det är inte själva syftet med gärningen. Ex. Så kan en person som placerade bomben på tåget med avsikt att förstöra tåget inte haft avsikt att döda människorna på tåget men denna hade dock insikt i att dödandet var praktiskt taget en säker konsekvens av att handlingen.
274
Likgiltighetsuppsåt
innebär att GM hade misstanke om effekterna men såg inte dessa följder som ett skäl att avstå från gärningen utan accepterar följden och omständigheterna. Ex. så kan en person som vill döda en annan person ha haft misstanke om att bilbomben skulle kunna komma att skada annan, men valt att acceptera denna följd men inte haft insikt om att någon skulle skadats eller haft för avsikt att skada någon annan.
275
Konkreta straffvärde
29§ bestäms inom ramen för straffskalorna för respektive brottstyp. 29:1 där man ser på kränkning, skada, fara, insikt, avsikt, likgiltighet, kopplat till uppsåtsformerna. 29:2 fär man ser på försvårande omständigheter samt 29:3 där man ser på förmildrande omständigheter.
276
Stöld
- vad innebär skada? Det är en ekonomisk skada. Finns inte alla rekvisit uppfyllda så kan man gå in på egenmäktigt förförande (om man tar någonting, en sak).
277
Stöldbeskrivning rekvisit
är ”Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det om tillgreppet innebär skada”. Fyra rekvisit kan utläsas: 1. Ett olovligt tagande ur någons besittning 2. En äganderättskränkning (någon måste äga saken man tar) 3. Ett tillägnelseuppsåt (Tanken var att behålla, konsumera eller sälja det) 4. Skada ( ekonomiskt, sak som kan bytas mot pengar på den öppna marknaden).
278
Egenmäktighet för barn
– 7 kap 4§, Egenmäktighet med barn är ett brott som beskrivs och regleras i 7 kap. 4 § Brottsbalken1. Brottet innebär att obehörigen skilja ett barn under femton år från någon som har vårdnaden om barnet12. Det kan också utgöra brott om gärningspersonen håller kvar barnet på en plats dit barnet har tagits med samtycke av den andra vårdnadshavaren3. Det krävs att skiljandet sker utan beaktansvärda skäl3. Egenmäktighet är ett brott som sker i relation till barnets vårdnadshavare och inte ett brott mot barnet4. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år, eller fängelse i lägst sex månader och högst fyra år om brottet är grovt.
279
Straffskalor
abstrakt straffvärde
280
Straffskala
– straffskalan delas in i grader inom olika brott. Gradindelningen avser hur ringa/normalgradigt/grovt ett brott är eller om det är tal om snatteri, stöld eller grov stöld.
281
Konkreta straffvärde
– 29§ bestäms inom ramen för straffskalorna för respektive brottstyp. 29:1 där man ser på kränkning, skada, fara, insikt, avsikt, likgiltighet, kopplat till uppsåtsformerna. 29:2 fär man ser på försvårande omständigheter samt 29:3 där man ser på förmildrande omständigheter.
282
Försvårande omständigheter
Försvårande omständighet är den grund enligt brottsbalken som en domstol kan tillämpa vid utdömandet av ett högre straff (strängare påföljd) än för ett brott av normalgraden. Det högre straffet ska ligga inom ramarna för det straffintervall som gäller för det aktuella brottet.
283
Förmildrande omständigheter
Förmildrande omständighet är den grund enligt brottsbalken som en domstol kan åberopa vid utdömandet av ett lägre straff. Det lägre straffet läggs inom ramarna för det straffintervall som gäller för det aktuella brottet.
284
Kontinuitetsprincipen kan styrkas i ensam vårdad utredningar
Barnets kontinuitet kan brytas genom att andra föräldern som barnet inte bott hos får vårdnaden. Även om någon part flyttar med barnet till annan stad så bryter man mot kontinuitetsprincipen
285
Subjektiva rekvisit
Uppsåt eller oaktsamhet. Som visar på att de händer någonting i GM huvud.
