Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kirurgterminen > Allmänkirurgi > Flashcards

Allmänkirurgi Flashcards

1
Q

Permans tecken

A

indirekt ömhet

ex tryck i vä fossa ger smärta i hö fossa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Rovsings tecken

A

indirekt släppömhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Rektalcancer

A

tumrens nedre begränsning är

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

fördelning av % cancer i colon

A

rektum 35 %
signoideum 30%
descendens 10%
ascendens/caecum 20%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

komponenter i ERAS

A

målstyrd IV vätskebehandling (undvika störd glycokalyx) => mindre ödem, mindre anastomos läckage/ileus

EDA => smärtlindrig, bättre mobilisering (bättre för hjärta/lungor/tarmfunktion)

tidigt matintag => mindre katabolism, minskad risk för tarmparalys, minskat iv vätskebehov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

när behöver man lägga en stomi?

A

cancer
divertikelsjukdom
chrons
inkontinens

tillfällig: postoperativa komplikationer, komplicerade perianala fistlar, trauma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

komplikationer till stomi

A 
stomibråck
blödning
hudirritation
höga flöden
insjunken stomis
stopp i stomin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

symtom vid coloncancer

A

högersidiga:
EJ förändrade tarmvanor
ev blod i avföringen => anemi => trötthet, hjärtklappning,yrsel

Vänstersidiga:
förändrade avföringsvanor
synligt blod/slem vid PR
diffus smärta/uppblåsthet

20-30% akut debut (ileus/perforation)
sena symtom: viktnedgång, ascites, ikterus (ofta metastaserad lever/lunga)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

direkta och indirekta bråck - inguinala

A

direkta - mediala, tränger fram direkt genom transferalisfascian i inguinalkanalens bakvägg.

indirekta - laterala, tränger fram genom inre ingunalkanalsmynningen. vanligare hos båda könen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

lager man går igenom vid bråck op (inguinalt, över funiculus)?

A 
hud
subcutant fett
aponeurosis externi
m obliquus internus abdominalis
m transversus abdominalis
fascia trasversali
peritoneum parietale
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vilka nerver ligger i riskzoonen vid inguinalbråck op?

A

n iliohypogastricus

n genitofemoralis
n ilioinguinalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad är richters bråck?

A

endast en del av tarmväggen är inklämd, pat kan ha kvarvarande tarmpassage.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad går i inguinalkanalen - män?

A 
funikeln:
ductus deferens
a & v spermatica
kremastermuskulatur
nerver
preperitonealt fett
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är meckels divertiel?

A

Meckels divertikel är en rest efter ductus omphaloentericus, som normalt försvinner av sig självt.
Den brukar sitta 0,5 m från caecum
Finns hos ca 1-3 %, något vanligare hos män.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kan meckels divertikel ge för problem?

A

Divertikelns vägg innehåller samma lager som resten av tunntarmen, men ibland finns också magsäcksslemhinna, innehållande syraproducerande celler. I dessa fall bildas inte sällan ulcus, sår, som kan ge svart avföring (på grund av blödning), smärta i magen och feber på grund av infektion.

Symtomen kan vara förvillande lika de vid appendicit. Behandlingen är oftast operation där divertikeln tas bort.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

nationella riktlinjer för obesitaskirurgi

A

BMI > 35 (> 30 + diabetes?)
18-65 åå
övervikt > 5 år
provat all annan terapi

Indikationen stärks av diabetes 2, allvarlig OSAS, smärta i vittrande leder, kvinnor som vill bli gravida.

kunna samarbeta
missbruk klart observandum (alkohol, ätstörning), måste varit fria i 2 år.
MÅSTE SLUTA RÖKA INNAN OPERATION

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

komplikationer vid obesitaskirurgi

A

1/10 får någon…

ökad risk för gallsten den snabba viktförlusten)
svåra hypoglykemier
inerna bråck
vitrecidiv
överskottshud
vitamin/mineralbrist
problem vid graviditet
alkoholmissbruk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

allmänna resultat vid obesitasirugi

A 
diabetes förbättras/försvinner
HT förbättras
mindre ledsmärta
OSAS/ snarkningar minskar
färre sjukskrivna/sjukpensionerade
fler gravida
minskad risk för cancer his kvinnor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vid vilket bilirubinvärde blir patienten klinskt ikterisk?

A

> 40

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

olika orsaker till ikterus

A

prehepatisk: hemolys

Hepatisk: akut virushepatit, alkohol, leversvikt (cirrhos, utbredd tumör, läkemedel, intoxikation)

Posthepatisk: sten i choledochus, tumör i gallgångar, pupill eller pankreas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

“malign ikterus”

A

pankreascancer 70 %
levermetastaser
HCC
cholangiocarcinom/gallblåsecancer: 5 %, ovanliga!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

akut pankreatit

A

svår smärta centralt i buken ut i ryggen + hö axel

stegrat amylas, CRP och LPK

feber

vid svår finns risk för multiorgansvikt

alkohol + gallsten = 90 %

sällan akut ikterus, isåfall i kombo med choledochussten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

pankreascancer

A 
smärtor buk/rygg
viktnedgång
steatorre
diabetes
ikterus

90 % är adenocarcinom
5 års överlevnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

orsaker till dysfagi

A

“stopp i röret” - esofaguscancer, främmande kropp

missbildningar - esofagusatresi, divertiklar

muskuläre problem - achalasi, nutcracker esofagus (stark peristaltik), diffus esophageal spasm (dåligt koordinerad peristaltisk våg), hitusbråck, sklerodermi.

slemhinneproblem - candida (vit keso), herpes, HIV, refluxesofagit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

vilken typ av cancer är esofaguscancer

A

adenocarcinom (barretts esofagus, på uppgång) lite vanligare än skivepitelcancer (minskar, socialt utsatt person?)

samma behandling men olika patientgrupper.
> 60 % har spridd cancer vid diagnos (85 % har revbensmetastaser vid op)
5 års överlevnad 10 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

bahandling vid esofaguscancer

A

kurativt:
radio/kemoterapi
resektion
EMR/ESD (endoskopisk mucosal resektion/ endoskopisk submucosal resektion)

palliation:
kemoterapi
strålning
stent
PEG
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Achalasi

A

spasm i LES (esofagussfinktern)

skador på de postganglionära, inhibitoriska neuronen i plexus myentericus (till LES)

16 ggr ökad risk för esofaguscancer

behandling: dilatation/POEM(endoskopisk dilatation & myotomi?)/myotomi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

GERD etiologi ch prevalens

A

när saltsyra/galla backar uppi esofagus och ger symtom eller slemhinneskada

10-40 % i västvärlden

29
Q

GERD symtom

A 
INGA (!)
hög buksmärta
halsbränna
dysfagi
volymsreflux
hosta
astma
heshet (reflux nattetid som rinner ner i lungorna)
dåliga tänder
klumpkänsla i halsen
30
Q

GERD skyddsmekanismer

A

med bukens positiva och thorax negativa tryck borde det ske relfux till esofagus… MEN!

LES
muskelfibrer i cardia
crus diafragmaticus
buktrycket

31
Q

GERD och hiatusbråck

A

hiatusbråck ses ofta vid reflux, men inte alltid.

Man kan ha hiatusbråck utan att ha reflux.

32
Q

olika typers v hiatusbråck

A

glidbråck - ger ofta sura uppstötningar

paraesofagealt bråck - ofta svårt att svälja men inte så mkt besvär med sura uppstötningar.

33
Q

GERD utredning

A

anamnes

endoskopi - kan se slemhinneskada, men man måste inte se något trots patientens smärta.

24 h pH mätning med manometri (kapsel som sätts i esofagus med endoskopet)

34
Q

GERD konservativ behandling

A 
banta
undvik viss kryddstark mat
undvik kaffe
undvik cigaretter
undvik att äta sent på kvällarna
höj huvudändan på sängen (böcker under sängen, extra kuddar hjälper ej)
35
Q

GERD behanding “aktiv”

A

protonpumpshännare (omeprazol, losec, nexium) ibland är 2 dos regim nödvändigt (morgon & kväll) ofta livslång beh.

kirurgi är kurativ behandling:
/fundus lindas runt cardia så att man får en krage)
- vid terapisvikt PPI (OBS! de som svarar bäst på kirurgi är även de som svarar bäst på PPI…)
- om man vägrar ta tabletter livslångt
- vid volymsreflux

36
Q

för/nackdelar med kirurgisk behandling av GERD

A

slipper tabletter
god symtomkontroll

kirugisk risk (blödning, vagusskada)
dysfagi
oförmåga att rapa och kräkas (upplevs mkt jobbigt!)

37
Q

Barrets esofagus

A

“slemhinnesvar” vid reflux
magsäcksliknande slemhinna (mer syraresistent)
= intestinal metaplasi (senare låggradig dysplasi, höggradig dysplasi och sist adenocarcinom)

osäker prevalens, upp mot 5 %

pat får inte mindre reflux men med ändrat epitel minskar symtomen från refluxen.

38
Q

barretts esofagus behandling

A

oklart…

behandlas med 6 v PPI
genomgå en initial “barrett mapping” där multipla px tas från slemhinnan.
- om metaplasi kan det släppas
- om låggradig dysplas => fråga anna patolog, ev beh
- vid höggradig dysplasi rekommenderas endoskopisk resektion.

39
Q

hematemes

A

blodig kräkning

röd/svart

40
Q

melena

A

svart avföring

41
Q

hematochezi

A

blodig avföring

42
Q

viktiga anamestiska frågor vid akut GI blödning

A 
waran, NOAK, NSAID, Fragmin
etyl
tidigare blödning
känd cancer
kända esofagusvaricer/leversvikt
"normal" kräkning innan blodig
övriga sid etc
43
Q

mallory weiss

A

rift i slemhinnan efter upprepade kräkningar.

läker ofta spontant

gör ofta gastroskopi, man kan spruta adrenalin i såret så löser det sig.

44
Q

ulcus epidemiologi + klassifikation

A

H pylori: 95 % av duodenlulcus, 75 % ventrikelulcus

blödning förekommer hos 10-20 % av fallen.

klassifikation enligt Forrest- klassifikation främst för att bedöma risken för reblödning.

45
Q

blödande ulcus behandling

A

injektion med adrenalin (10-20 ml kring ett litet sår)
=> kärlkonstriktion & mekanisk kompression.

clipsbehandling

koagulationsbehandling

op om svårt att komma åt, ex i duodenum / ficka.

46
Q

ulcus eradikeringsbehandling

A

risk för ulcusrecidiv minskar från 75 % till 5 %.

trippelbehandling i 7 dagar.

PPI 1x2
metronidazol (flagyl) + klaritromycin

eller PPI 1x2
amoxicillin + klaritromycin

47
Q

uppföljning ulcus

A

duodenalulcus följs ej

ventrieklulcus följs med gastroskopikontroll efter 4-6 v och fram till utläkning.

48
Q

ulcus perforation

A

akut insättande övre buksmärta => peritonit

fri gas på DT buk.

op- laparoskopi/öppet med suturering av såret + renspolning av bukhålan + drän + en bit till PAD
(om ej op: v sond med undertryck)

iv antibiotika

uppföljande gastroskopi för att utesluta malignitet.

49
Q

vilken typ av cancer är vanligast vid ventrikelcancer?

A

adenocarcinom- 90 %
män > kvinnor
ålder viktigaste riskfaktorn.

50
Q

ventrikelcancer riskgrupper

A
  • kroniska eller recidiverande epigastriella besvär > 50 åå
  • kronisk gastrit orsakad av H pylori dubblerar risken för cancer
  • svår atrofis gastrit (perniciös anemi)
  • tidigare ventrikelresektion pga ulcus
  • adenome ller hyperplastiska polyper i ventrikeln.
  • stark hereditit, familiär förekomst hos 10 %
  • rökning, salt/rökt mat.
51
Q

ventrikelcancer symtom.

A 
epigastriell smärta.
övre GI blödning
viktförlust 
kräkningar
tidig mättnadskänsla
anemi

alarmsymtom: nytillkomna symtom vid > 50-55 åå.

52
Q

ventrikelcancer utredning

A

gastroskopi med px - OBLIGAT!
DT thorax + buk
MDT konferens
diagnostisk laparoskopi (peritoneal carcinos)

kläm supraclavikulärt! vanligast med met av v cancer till lgll. Virchovs körtel.

53
Q

hur mycket blod rymmer det retroperitoneala rummet?

A

ca 2 l

54
Q

blodvolymsförlust då pat med rupturerat aortaaneurysm blir medvetslös

A

> 40 % av blodvolymen.

55
Q

smärtlindring vid aortaruptur

A

ketogan
spasmofen
tänk på trycket.

56
Q

hur syr kärlkirurger?

A

artär sys inifrån och ut för att inte få en dissektion.

alltid sy på samma sätt.

sy mkt i luften och börja med det svåraste.

57
Q

analfissur beh

A

bulkmedel/ ökat fiber i dieten vid förstoppning

rektalsalva Diltiazem 6-8 v.
xylocain salva (om kort anamnes kan det räcka med bara denna)

unvik nitro, dyrt och ger huvudvärk.

58
Q

onkologisk beh coloncancer

A

Koloncancer behandlas med adjuvant cytostatika (dvs ges efter kirurgi) till högriskpat (stadium II med riskfaktorer och ff a stadium III = Duke C, lgll-met) för att minska recidivrisken/eliminera mikrometastasering/bota fler/förlänga överlevnaden. Rationalen bakom: Studier visar minskad recidivfrekvens och förbättrad överlevnad alt. Adjuvant radioterapi är ej lämpligt pga svårigheter att fixera target och förenat med mycket tarmtoxicitet.

59
Q

onkologisk beh rektalcancer

A

Rektalcancer behandlas i de flesta fall med neoadjuvant (dvs före kirurgi) radio(kemo)terapi vilket dödar eventuella mikrometastaser (minskar risken för lokalt återfall) alt. möjliggör radikal kirurgi (krympning av tumör). Adjuvant cytostatikabehandling har mer osäker bevisad vinst som finns beskriven vid koloncancer.

60
Q

Vid levermetastaserad kolorektal cancer kan vissa patienter bli botade/ långtidsöverlevare om metastaserna är eller kan göras operabla. Cytostatika +/- antikroppar (EGFR-hämmare) ges då ofta neoadjuvant och adjuvant. Det går att ta reda på om en patients tumör kan förväntas svara på antikroppsbehandlingen eller ej. Vad är det man måste ta reda på och vad är förklaringen till att detta påverkar antikroppsbehandlingen?

A

mutation KRAS/(nu kollas KRAS/NRAS/BRAF)/ Mutation i reglerande protein(er) down streams./Behandlingsprediktiv faktor/ Analys på tumörvävnad ang uttryck av muterat/WT-protein.

61
Q

resektionsrand klassifikation colorectalcancer

A

R0: makro och mikroskopiskt fria resektionsränder

R1: mikroskopisk tumörväxt i resektionsranden

R2: makroskopisk kvarvarande tumör (ses redan under op, ev symtomlindrande op)

62
Q

TNM colorektalcancer

A

T1 - tumören är begränsad till tarmväggen, växt in i submukosan.

T2 - tumören växer inte igenom tarmväggen men ner i både muskularis mukosa och muskularis propria.

T3 - har växt igenom hela colon/rektums vägg.

T4 - växt igenom väggen samt växt över på närliggande vävnad/organ.

N0-ingen spridning till lgll.
N1- cancer i 1-3 lgll
N2 - cancer hittad i >4 lgll.

M0 - inga metastaser till andra organ
M1- cancermetastaser i andra avlägsna organ.

63
Q

olika stadium colorektalcancer

A

stadium 1: T1, T2 (N0, M0)

stadium 2: T3, T4 (N0, M0)

stadium 3: N1, N2 (M0, vilket T som helst)

stadium 4: M1 (vilket T och N som helst)

1- 95 % överlevnad
4- 10 % överlevnad.

64
Q

låg främre resektion

A

tumör minst 6 cm från anus.

analkanalen lämnas kvar. signoideum kopplas till rekalstumpen.
avlastande loop-ileostomi i minst 3 mån.

risk för anastomosläckage och inkontinens, urgency, sexuell dysfunktion (vanligt)

olämpligt hos gamla, sköra och vid dålig preoperativ funktion.

65
Q

rektumamputantion

A

låga tumörer

rektum inkl analkanalen tas bort.
=> permanen sigmoideostomi

EN operation!

sexuell dysfunktion vanligt.

66
Q

vanliga metastaslokaler coloncancer

A

lgll
lever
peritoneum
lunga

67
Q

vanliga metastaslokaler rektum

A

lgll
lunga
lever
peritoneum.

68
Q

hur tänker man kring leverkirurgi vid coloncancer met?

A

kan hela met tas bort komplett samtidigt som 30 % v “future livet rämnats” finns kvar.

även vid extrahepatiska met om dessa kan recenseras

5 års överlevnad 40-50%

Kirurgterminen (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions