Allmänmedicin Flashcards

(280 cards)

1
Q

Vilka risker finns det på kort och lång sikt med prednisolonbehandling och vilken/vilka åtgärder kan du vidta för att
minska dessa risker?

A

Vanligt förekommande risker med peroral kortisonbehandling är på kort sikt hyperglykemi och immunsuppression.


lång sikt är osteoporos en vanlig komplikation men även utveckling av iatrogen binjurebarkssvikt kan förekomma

pat har typ 2
diabetes ser du till att han följer sitt blodsocker aktivt. Detta då det finns en uppenbar risk att hans blodsocker stiger av
prednisolonbehandlingen och därmed kräver justerad behandling.

Samt att utvärdera den smärtlindrande effekten av kortisonbehandlingen för att kunna hitta en så låg dos som möjligt som ger adekvat smärtlindring för att minska risken för hyperglykemi och ökad infektionskänslighet på kort sikt men även utveckling av osteoporos och iatrogen binjurebarkssvikt på lång sikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur skulle du justera Nils blodsockerbehandling om han fortsätter ha fastande socker på 10 mmol/L och mellan 18- 25
mmol/L efter måltid?

A

Du startar behandling med långtidsverkande insulin till natten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Tyvärr har Nils blivit allt sämre i sitt allmäntillstånd och bor nu i särskilt boende. Ansvarig sjuksköterska ringer till dig en dag på
vårdcentralen då hon uppfattar att Nils är ansträngd i andningen och har feber. Besvären började i helgen PCR för Sars CoV-2 togs då
och var negativt.
Fråga 1:9 (2p). Vad gör du i denna situation?

A

Du frigör tid för att göra ett hembesök hos Nils på boende för att värdera hans mående och ge eventuell behandling i
den akuta situationen. Du tar dig också tid att upprätta en vårdplan som kan användas framöver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Innehåll vårdplan

A

en proaktiv/framåtsyftande plan för vården och vårdens inriktning

samt ställningstagande
till eventuella behandlingsbegränsningar (t ex att avstå från HLR, IVA-vård etc), dvs formulera vad som ska/bör avstås från

vad som bör erbjudas i händelse av vissa situationer.

patientens egen inställning till
vård i händelse av specifika situationer

och du undersöker möjligheten för anhöriga att vara delaktiga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

3 diffar ökad miktionsfrekvens äldre man

A

Hyperglykemi/diabetes mellitus, benign prostatahyperplasi, prostatacancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  • Positivt reversibilitetstest definition=klinisk relevant reversibilitet föreligger
A

○ FEV1 och/eller FVC ökning >12% och FEV1 ökning >200ml efter bronkdilatation
Positivt reversibilitetst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

KOL behandling

A

Rökavvänjning och rökstopp,

Kostråd, Viktigt med god nutrition, särskilt om underviktig

Farmakologisk behandling (LABA, LAMA, inhalationssteroid, SABA)

Vaccination (Pneumokocker, Influensa, Covid-19)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

symtomgivande KOL->behandling?

A

regelbunden inhalationsbehandling: LAMA, LABA, inhalationssteroider samt SABA vid behov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

LAMA: verkningsmekanism

A

långverkande muskarinreceptorantagonist (long acting muscarinic receptor antagonist)
-Antikolinergt inhalations-lm
-Mekanism: Blockerar antikolinerga muskarina receptorer i bronkernas glatta muskelceller->relaxation->bronkdilatation->minskad obstruktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

LAMA biverkningar

A

Muntorrhet
-Pga muskarinreceptorantagonist verkar på muskarina (kolinerga) receptorer på spottkörtelcellerna i munnen som styr (vattniga) salivutsöndringen

Muskarinreceptorer finns i stora delar av parasympatiska nervsystemet, hämning av dessa (blir mer sympatikuslika effekter)->

-Tarmmotilitet: förstoppning
-M sphincter pupillae: pupillvidgning (mydriasis)
-Hjärtfrekvens: takykardi/ökad hjärtfrekvens
-Blåstömning: urinretention och svårighet att tömma blåsan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

LABA verkningsmekanism

A

Långverkande beta-2-receptoragonist (long acting beta-2-receptor-agonist)
Mekanism: Binder till och utövar agonistisk effekt på beta-2-receptorer i glatta muskelceller i bronkerna->bronkdilatation och stimulering av cilier hos luftrörsepitelet
->minskad obstruktivitet och ökad mobilisering av mucus från luftrören->ytterligare minskad obstruktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

LABA biverkningar

A

Skelettmuskel: Tremor (darrningar)
-Pga binder adrenerga recetorer i SMC->ökad kontraktion

Hjärta: Takykardi
-pga binder beta-receptorer i hjärtats celler i sinusnoden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

kortison biverkningar

A

Ökad infektionskänslgihet
Stör endogen produktion (HPA-axeln)->risk binjurebarkssvikt
Utlösa latent diabetes
-Pga höjer plasmaglukos
Ökat plasmaglukos
Osteoporos
Muskelatrofi
Hudskörhet
Cushingliknande symptom
viktuppgång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

obstruktivitet

A

FEV1/FVC<0,7

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Positivt reversibilitetstest definition=klinisk relevant reversibilitet föreligger

A

○ FEV1 och/eller FVC ökning >12% och FEV1 ökning >200ml efter bronkdilatation
Positivt reversibilitest

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad kännetecknar ett gott medicinskt ledarskap och effektivt teamarbete i akuta situationer?

A

Teamarbete syftar till att man jobbar utifrån sina givna roller med det gemensamma målet för arbetet i fokus och med lyhördhet för andra teammedlemmarnas inspel och behov av hjälp

Ett gott medicinskt ledarskap i akuta situationer kännetecknas av
-Aktivt lyssnande på teammedlemmar
-Processa information
-Tydliggörande av plan för patientens vård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur kan teamet använda tiden till ankomst för att förbereda sig på bästa sätt utifrån den givna informationen i fallet?

A

Misstanke om blödning pga trauma->planera för fortsatta omhändertagandet

Ta ställning till behov av blodprodukter (erytrocyter, plasma, trombocyter) på rummet

Säkerställa att finns kompetent för RSI (rapid sequence intubation) och intubation

Röntgen bör meddelas

Operationsavdelningen bör meddelas

Möjlighet för att sätta thoraxdrän
-Mtp trauma och respiratoriskt påverkad pat->Därmed stor risk för pneumothorax/hemothorax

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Morfin med styrkan 1mg/ml i dosen 5ml iv->hur skriva juridiskt korrekt utformad ordination

A

Inj. Morfin 1mg/ml 5ml iv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Fördelar, nackdelar och risker med infusion av kristalloid vätska (ex. ringeracetat) vid icke-kompressibel blödning

A

Fördel
-Kan snabbt påbörjas Pga är tillgänglig överallt i vården
-Saknar risker som blodtransfusion har
Ex. blodsmitta, immunologiska reaktioner
-Snabb volymökning

Nackdel
-Saknar syrebärande kapacitet

Risker
För stor volym infunderas->
-Späder patienten
-Höjer systemblodtrycket
-Riskerar att skölja bort mikrotromber som har hunnit börjat bildas vid skadan som skulle annars kunna bidra till mindre blödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Orsak till pat med cyanos, revbensfrakturer, inga andningsljud vä lunga, vä thoraxhalva större än höger thoraxhalva, låg sat, hög AF, lågt BT, ökad puls

A

pneumothorax

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Motivera utifrån patofysiologi mekanismerna bakom förändringar i kliniska fynd vid pneumothorax

A

Påverkan på både cirkulation och respiration

Vid pneumothorax: luft kommer in i pleurarummet->intrathorakala trycket stiger->venösa återflödet i thorax och därmed till hjärtat hämmas->obstruktiv chock
->bt sjunker
->reflektorisk takykardi för att upprätthålla CO

Ökad AF
-Pga för att kunna syresätta den minskade cirkulerande blodvolymen (pga minskad CO) och minskade lungvävnaden som ska ingå i gasutbytet (pga den pneumothoraxdrabbade lungvävnaden ingår inte i något gasutbyte längre)

vä thoraxhalva större än höger thoraxhalva
-Tyder på ventilpnuemothorax
En hemothorax hade inte kunnat expandera thoraxhalvan med samma kraft med i övrigt kunnat likna tillståndet i övrigt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

CRP

A

Eftersläpar med 12h. Viktigt att värdera utifrån tidsaspekt och upprepade värden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

CRP bildning

A

Akutfasreaktant som bildas från hepatocyter efter stimulering från IL-1, IL-6 och TNF-alpha som frisätts bland annat från aktiverade makrofager

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

laktatproduktion vid svåra sjukdomar och skador

A

Ökad anaerob metabolism med laktatproduktion som biprodukt
Dvs energiproduktion i frånvaro av syre
Hos svårt sjuk pat: hypoperfusion till vävnader->syrebrist->anaerob metabolism
->laktatökning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Pat fall med medvetandesänkning och motoriska och sensoriska bortfall. Orsaker?
Intrakraniell blödning->medvetandesänkning, dvs påverkan RLS Ryggmärgsskada ->sensorik och motorik påverkan ex. minskad reaktion på smärtstimuli ->oförmåga till reflektorisk takykardi och därmed en låg puls->misstanke om hög ryggmärggskada -Pga den sympatiska hämningen av vagusnerven försvinner->vagusnerv har större aktivitet->lägre puls
26
Centrala och initiala åtgärder vid sepsis och varför viktiga
-Syrgas vid desaturation -pga bidra till bättre gasutbyte till vävnader och öka syresättningen till dessa->minska risk för hypoxi -Vätska intravenöst ex ringeracetat ->öka bt och perfusion till organ -Ev senare inotropi ex. noradrenlin iv ->upprätthålla MAP (medelartärtryck)->upprätthålla adekvat perfusion Mål MAP>65mmHg
27
Prover vid miktionsbesvär och trötthet äldre man
Blodstatus: anemi? Hba1c och fasteglukos: T2D? TSH, fT4: Hypotyreos PSA: BPH? Prostatacancer? Urinsticka: UVI? Krea: pga hypertoni och inför insättning av bt-sänkande behandling->välja dos samt njursvikt?
28
Obesitas ökad risk för
T2D, hypertoni, lipidrubbningar
29
Orsaker obesitas
Fysisk inaktivtet, ohälsosam kost, alkohol, stress
30
Effekt viktnedgång vid obesitas
->förbättrad insulinkänslighet vilket i sin tur skulle förbättra både blodsocker och blodfetter ->lägre blodtryck genom flera mekanismer ->minskad ryggvärk genom minskad mekanisk belastning
31
Interventioner mot obesitas
viktnedgång: negativ energibalans vilket främst sker genom minskat kaloriintag Ökad kaloriförbrukning är också viktigt, men räcker inte ensamt då det är mycket enkelt att överkompensera med ökat energiintag minska på alkohol som innehåller mycket energi och är blodtryckshöjande öka upp andelen grönsaker i maten fysisk aktivitet/träningsformer som fungerar trots hans lumbago hitta strategier för minskad stress
32
Rökavvänjning på distans (telefon, chat, vdieosamtal)-fördelar och nackdelar
Fördelar - Hjälp blir oberoende av tid och rum - Möjlighet att vara anonym - Slippa skämmas - Snabb respons på frågor -minskade transporter (tid och resurser) -slipper ta ledigt från jobb eller avstå från aktiviteter Nackdelar -ej möjlighet till fysisk medicinsk undersökning - Kan upplevas för anonymt - Kan upplevas opersonligt - Tekniken kan vara ett hinder - Minskad mänsklig kontakt, vilket skulle kunna vara viktigt -missar kroppsspråk, lukt och andra fysiska intryck från ett fysiskt möte
33
Beskriv vilka anamnestiska parametrar som är avgörande när du ska bedöma en patient som söker för bröstsmärta. Vad kan tala för- respektive emot kranskärlssjukdom i allmänhet och hur bedömer du Fredriks bröstsmärtor? Motivera
Bröstsmärta vid fysisk ansträngning?->talar för kranskärlssjukdom andra riskfaktorer kranskärlssjukdom: hög ålder, man, diabetes mellitus, rökning, hypertoni, lipidrubbningar mindre sannolikt kranskärlssjukdom om: -smärtan endast kom vid vissa specifika rörelser -om den hade varit mer punktformigt lokaliserad i en liten del av bröstkorgen -om den hade kommit lite när som helst trots att han kunnat träna som vanligt -andra besvär med ex. dyspepsi/halsbränna
34
Undersökningar och prover utredning för diffar: stroke, shuntdysfunktion, hjärtsvikt, pneumoni
CT-hjärna: utesluta färsk blödning/infarkt shuntöversikt: utesluta shuntdysfunktion lungrtg eller CT-thorax: infiltrat tydande på pneumoni? Förvärrad hjärtsvikt? Blodprover: blodstatus, CRP, krea, Na, K
35
Us för att utesluta lungemboli
CT-pulmonalis
36
3 diffar ökat syrgasbehov
Hjärtsvikt, lungemboli, pneumoni
37
Kontraindikation för CT-pulmonalis vid utredning om misstänkt lungemboli? Annan undersökning?
Njursvikt pga CT-pulmonalis kräver kontrast ->istället göra lungscintigrafi
38
Viktiga aspekter att ta hänsyn till inför lm insättning
Njurfunktion och compliance
39
När warfarin framför NOAK
Njursvikt, mekanisk hjärtklaff, antifosfolipidsyndrom, ammande kvinnor
40
Behandling LE
NOAK i högdos första veckan/veckorna sedan normal dosering -Eller påbörja med LMWH innan övergång till NOAK/warfarin görs
41
Syfte triagering akutmottagning
Tanken med triagesystem är att sortera hur länge patienten kan vänta på läkare, ibland även sortering till specialitet.
42
Nackdelar triagering
triagesystem grundas till stor del på vitala parametrar vilket fungerar relativt bra som markör för allvarligt tillstånd från barndom fram till sen medelålder varefter fysiologisk respons ser annorlunda ut det är inte alltid patienten behöver en läkarresurs när det är inte är kö till läkare skapar triagessystem merarbete det är oklart vad man mäter emot när man anger brådskandegrad
43
När finns det stöd för att utföra per rectum undersökning vid ett akutbesök för buksmärta?
Vid misstanke om GI-blödning bör per rectum undersökning utföras -för att identifiera blod eller melena, eller få ut avföring för provtagning för blod.
44
Varför bedöma pat igen trots vitala parametrar oförändrade
- Trots att vitala parametrar är oförändrade kan det föreligga ett allvarligt tillstånd, som ännu inte visar på mätbara förändringar i respiration eller cirkulation, men väl kan yttra sig i subtila förändringar i patientens uttryck (tex förändringar i huden, rörelsemönster, beskrivningar av smärtan) -en sjuksköterska som sett patienten över tid kan ha uppfattat dessa små signaler. Man bör lyssna på sjuksköterskans önskemål och bedöma patienten igen
45
Akut åtgärd lågt bt
Ringeracetat ex 500ml bolusdos Utvärdera effekten av dosen
46
Misstanke hos lågt sittande buksmärta hos fertil kvinna. Tecken som talar för detta Prov för att styrka/försvaga misstanke
Extrauterin graviditet Hypotoni Takykardi U-hCG (graviditetstest): positivt
47
Blodprover pat akut buksmärta ensidigt lågt sittande, fertil kvinna, misstänkt extrauterin graviditet
Blodstatus: Hb (blödning) LPK(infektion/inflammation) TPK (normalt antal av vikt om pat ska genomgå kirurgi) CRP (tecken på inflammation i ett längre perspektiv än LPK) kreatinin (njurfunktion av betydelse för läkemedelsbehandlingar samt kan ge tecken till om det finns en avstängning i en uretär pga uretärsten) Na, K behandlingskrävande elektrolytrubbningar till följd av kräkningar? Blodgruppering och BAS-test: inför ev operation eller behov av blodtransfusion pga blödning
48
Hur hantera pats önskan om att gå på toaletten? Pat med tidigare lågt bt, misstänkt extrauterin graviditet, svarat på ringeracetat
bör inte gå upp på toaletten själv utan ligga på bäcken pga risk för att ny chock/sänkt bt om ställer sig upp
49
Vid pos U-hCG vid misstänkt extrauterin grav. Åtgärd akut
Ringa gynjour för ställningstagande till akut vidare diagnostik och kirurgi (operation), oftast salpingektomi då fostret sitter oftast i äggledaren (tuban)
50
Patienten uppger sista mens för 3 veckor sedan. Hur resonerar du kring uppgifter om senaste menstruation och graviditet Mayas fall?
Blödning i tidig graviditet är mycket vanligt och kan misstas för en menstruationsblödning. Idf hade pat extrauterin graviditet Menstruationsdata är otillförlitliga för graviditetsdiagnos.
51
Anamnes buksmärtor
Smärtanamnes: SOCRATES Associerade symtom Avföringsvanor Hereditet Läkemedel Sjukdomar Psykosocial anamnes
52
SORKK
Situation Organism: automatiska responser Reaktion: valt beteende Konsekvenser: på kort sikt Konsekvenser: på lång sikt
53
2 vanligaste orsakerna buksmärta barn i dagisålder
Förstoppning Funktionell buksmärta
54
Förstoppning egenvård barn
Eftersträva avföring minst 1-2 gånger dagligen, gärna efter måltid för att utnyttja den gastrokoliska reflexen. Låt barnet ta god tid på sig, minst 5-10 min och helst sitta ner med fotstöd (fotpall vid behov) samt god sittställning på toalett Gärna regelbundenhet/samma tid varje dag Lugn och ro vid toalettbesök. Inte stressa. Skapa goda vanor och avdramatisera toalettbesöket. Belöningssystem kan fungera positivt. Fysisk aktivitet och undvika stillasittande->bättre tarmarbete Kost och dryck: Regelbunden, varierad och allsidig kost varje mål är viktigt. Begränsa gärna intaget av stoppande mat som vitt ris/pasta/bröd och stora mängder mjölkprodukter. Öka istället mängden fiberrika produkter innehållande fullkorn, grönsaker och frukt Mycket fibrer kräver dock rikligt med vätskeintag för att inte ge motsatt effekt. Dricka ordentligt Du informerar att behandlingen kan ta lång tid och kräver tålamod både av barnet och föräldrarna.
55
Vad kallas det enligt MI när det hettar till i relationen och hur hanterar man bäst den sortens motstånd/reaktion hos samtalsparten?
Dissonans Bemöta dissonans med: -förmedla empati genom att reflektera -betona autonomi -backa, be om ursäkt -validera pats känslor
56
4 olika lm mot förstoppning och verkningsmekanism till barn
Mjukgörande medel, ex paraffinolja Bulkmedel (visiblin, inolaxol) -Innehåller kostfibrer->bidrar till ökad tarmmotilitet Osmotiskt verkande tarmmedel (består av kolhydrater eller olösliga fibrer) -drar till sig vätska->gör avföringen mjukare samt ökar volymen avföring så att tarmmotoriken stimuleras -ex laktulos, movicol Tarmstimulerande medel -påverkar tarmens slemhinna och därigenom gör att tarmens motorik stimuleras samt utsöndring av vätska från tarmen in i avföringen->gör avföringen mjukare -ex laxoberal
57
1:a hand lm mot förstoppning hos barn, motivera
osmotiskt verkande laxermedel då detta ofta har god effekt hos barn, få biverkningar och kan användas under lång tid
58
appendicit: fynd och handläggning på VC
smärtvandring ner mot McBurneys punkt i höger fossa, tecken till peritonitretning i status, ofta feber och förhöjt CRP. Du remitterar en sådan patient till akuten vid stark misstanke alternativt genomför en ompalpation nästa dag
59
IgA-vaskulit: fynd och handläggning
blå-lila hudutslag som är palperbara, hudblödningar, buksmärta, illamående och kräkning, GI-blödning, ledvärk/artrit Du rekommenderar att kontakt ska tas med barnläkare per telefon vid sådan misstanke då det är en ovanlig sjukdom
60
Gastroenterit: fynd och handläggning
buksmärta i kombination med kräkning och/eller diarréer. Därtill kan blodig avföring förekomma vid vissa bakteriella infektioner (ex. Campylobacter, EHEC). I status kan du se tecken till uttorkning så som torra slemhinnor, viktminskning och nedsatt hudturgor. CRP: ökat Vidare handläggning avgörs av duration och symtomgrad, vid kraftig uttorkning kan remiss till akuten för intravenös vätskebehandling vara befogad men oftast är gastroenteriten självläkande och egenvård med små portioner vätska kan ges.
61
Symtom ketoacidos
Ökade urinmängder, buksmärta, illamående, kräkning, dehydreringstecken såsom torra slemhinnor, ökad törst, muntorrhet, nedsatt hudturgor. Även viktnedgång, allmänpåverkan och hyperventilation Kliniska fynd: ökad AF
62
2 prov bekräfta diabetesketoacidos (enligt tenta)
blodglukos och blodketoner
63
Vilka patofysiologiska mekanismer förklarar uppkomsten av acidos och ketonkroppar i blodet vid obehandlad typ 1 diabetes?
Vid typ 1-diabetes föreligger destruktion av betaceller i pancreas vilket leder till minskad och till slut upphörd insulinfrisättning. Insulinbristen tillsammans med ökade nivåer av motregulatoriska hormoner så som glukagon, kortisol, GH och noradrenalin adrenalin leder till kraftig hyperglykemi genom minskad glukosanvändning, ökad glykogenolys och ökad glukoneogenes. Detta orsakar hyperosmolaritet och ökad diures med stor vätskeförlust vilket leder till uttorkning. Insulinbristen orsakar även kraftig lipolys från fettväv pga minskad hämning av HSL->ökning av fettsyror->till levern När fettsyrorna beta-oxideras i levern bildas ketonkroppar där 2 olika typer är syror vilket i sin tur leder till acidos. Acidosen förklarar kräkningarna då det är en mekanism för kroppen att göra sig av med syror.
64
tekniska hjälpmedel som används för att monitorera diabetes och vilka fördelar för barnet och hans familj det ger jämfört med hur egenvård vid diabetes såg ut för 30 år sedan.
idag har nästan alla barn i Sverige med diabetes typ 1 subkutan sensor för glukosmätning som underlättar egenvård praktiskt och genom mindre behov av blodprovstagning ->mindre lidande och mindre tidsåtgång för monitorering Blodglukos-kurvor kan sparas i molntjänster. Distanskontakter med diabetessköterska och diabetesläkare är lättare. Finns stöd för egenvård via mobila applikationer som underlättar planering av vardagen och utbildningsresurser för egenvård online. För 30 år sedan: -behövde man ofta flera gånger dagligen sticka hål på huden för att få blodprover -det var inte lika lätt att kommunicera blodglukosvärden med sjukvården -internetresurser var outvecklade
65
Diffar andfåddhet/andnöd äldre pat
hjärtsvikt, hjärtinfarkt, lungemboli, malignitet, anemi, njursvikt, infektion
66
utredning andfåddhet
fördjupad anamnes (ex. tidsförlopp för försämring, bröstsmärta, dyspné när/hur, andra symtom) status (auskultera hjärta, lungor, blodtryck, sat, AF, temp, distalstatus ödem/DVT-misstänkta fynd) blodprover -blodstatus, krea, Na, K, CRP, ASAT, NTproBNP Nasopharynxprov: influensa, Covid-19, RSV EKG: arytmi? ev. lungröntgen/DT thorax
67
Njursvikt GFR gräns
<60mL/min/1,73m^2
68
normalvärde kreatinin
Män: 50-100 Kvinnor: 40-90
69
anemi definition
Kvinna: <120 Man: <130
70
Misstanke sepsis, ab?
Cefotaxim iv En cefalosporin (betalaktam-ab)
71
Urosepsis, ab
Cefotaxim iv Därefter ciprofloxaxin po
72
Behandlingstid febril UVI kvinnor vs män
Kvinnor 7-10d totalt Män 14d totalt
73
Nedre UVI ab
Pivmecillinam eller nitrofurantoin
74
Behandlingstid nedre/afebril UVI kvinna vs man
Kvinna: 5d Man: 7d
75
Risker CPAP
Aspiration pga kräkning och illamående Pneumothorax Hypotoni/blodtrycksfall
76
CPAP absoluta kontraindikationer
Medvetslöshet (RLS 4 eller mer) Obehandlad pneumothorax Subkutant emfysem
77
Beskriv vilka fysiologiska effekter CPAP-behandling har
Kontinuerligt positivt övertryck till lungorn ->luft ner till lungorna->ökar det intrathorakala trycket->trycker ut vätska från lungorna och alveoler->minskat transmuralt tryck->får ner luft med syre till lungorna istället->bättre syrgasutbyte, minskat lungödem (vätska omfördelas från alveolerna) samt håller små luftvägar öppnar (motverkar dynamisk kompression) ->aktiverar tryck- och sträckreceptorer i lungorna->aktiverar CNS->signaler till hjärtat->minskar preload och afterload->minskad belastning på hjärtat->slagvolym och cardiac output ökar->bättre syresättning till kroppens vävnader
78
Behandling lungödem
Syrgas CPAP Furosemid Nitroglycerin vb Morfin (vid smärta och/eller andnöd) KAD
79
Farmakologisk behandling lungödem: patofysiologi och önskad farmakologisk effekt
Vid lungödem: vill minska preload och afterload Lm: nitroglycerin och furosemid Nitroglycerin är en vasodilatator som verkar främst på vener men även artärer. Venös dilatation minskar preload arteriell minskar afterload Furosemid dilaterar vener vilket minskar preload samt ökad diures Ökad diures dels genom dilatation av vener->mer blod kvar på vensidan samt genom effekter i njuren: Hämmar Na+/2Cl/K+-kotransporter i tjocka delen av henles ascenderande slynga ->hämmat upptag av dessa i tubuli->ökad osmotisk diures
80
Undvika nitroglycerin
Lågt bt (syst<100) Aortastenos (pga lågt afterload och nitroglycerin sänker afterload)
81
Övervakning (monitorering) lungödem
täta bt-kontroller sat KAD med timdiures telemetri: puls och ST-övervakning arträblodgas: CO2-nivåer
82
Indikationer CPAP
lungödem akut andningssvikt pneumoni sömnapné
83
2 orsaker högersidigt skänkelblock
akut kranskärlssjukdom lungemboli
84
Trolig orsak till högersidigt skänkelblock hos pat med T2D och HT
akut kranskärlssjukdom Mindre troligt att lungemboli är orsaken om riskfaktorer för LE saknas Lungödem kan förekomma vid LE men är mer vanligt vid kardiell sjukdom
85
För- och nackdelar KAD-sättning
För: -pat med diuretika/vätskedrivande: enklare att mäta urin (timdiures)- ex vid pat med lungödem med furosemid -immobiliserad pat som inte kan gå på toa själv -om risker för urinretention finns (ex BPH, prostatacancer, UVI) nack: -ökad risk VRI
86
Utveckla anamnes med tanke på riskfaktorer och sekundärpreventiva åtgärder vid akut kranskärlssjukdom
Symtomanamnes: debut, duration, karaktär, andra symtom medicinska faktorer; fråga om tobaksvanor, alkoholvanor, vardaglig funktionsnivå och fysisk aktivitet, Hereditet ->kan finnas riskfaktorer och livsstilsfaktorer här som man kan jobba med, och därmed minska risken för nya händelser som led i sekundärprevention Riskstratifiering utifrån sociala faktorer; familjesituation, boendesituation, i arbete/pensionär, socialt nätverk. ->Sociala faktorer kommer också påverka sannolikheten för hur han kommer klara eventuella sekundärpreventionsåtgärder, liksom om han kommer behöva sjukskrivning
87
akut åtgärd ökat troponin
kontakta kardiologjour ökat troponin ska betraktas som kardiell ischemi tills motsatsen är bevisad (hon den patienten med riskfaktorer: T2D och HT) invänta inte det andra troponinet (som naturligtivs också ska tas) pga det riskerar att fördröja handläggning
88
lungödem symtom och klinik
Hosta (vitt eller rosafärgat sputum), dyspné, ångest, cyanos, kallsvett, ödem takykardi nedsatt sat rassel nedsatta andningsljud vid uttalat lungödem
89
Kardinalsymtom jättecellsarterit
- Huvudvärk -Skalpömhet -Tuggclaudicatio -Synpåverkan
90
Diffar värk överarmar
PMR, myosit, biverkan statiner, rhabdomyolys
91
Blodprov misstänkt PMR
SR och/eller CRP
92
Vanlig biverkan statiner
Muskelvärk (myalgi), -svaghet, -ömhet, -stelhet och -kramper (5%) (muskelsymtom) I vissa fall tom skelettmuskelnedbrytning (rhabdomyolys) ->ta CK-MB Ter sig som kraftig muskelvärk Oftast dosberoende och ibland preparatspecifikt ->testa sänka dos Ev. byta preparat
93
Skillnad PMR mot myosit, fibromyalgi, rhabdomyolys och muskelvärk pga statinbiverkan
Ingen muskelsvaghet vid PMR typiskt
94
Prov att ta misstanke om myalgi pga statinbiverkan, rhabdomyolys eller myosit
CK-MB pga ökad skelettmuskelnedbrytning
95
Kliniska fynd vid testning vid impingement syndrom (inklämningssyndom)
positiv painful arc, Hawkins-Kennedys och Neers test
96
Orsak impingementsyndrom
beror på att strukturer (ex. Bursa Subakromialis och M. Supraspinatus) mellan Acromion och Caput Humeri kläms vid rörelser i axelleden
97
Riskfaktorer impingementsyndrom
repetitivt arbete med händerna över axelhöjd (minst en timme per dag ) glenohumoral instabilitet efter trauma (ffa hos yngre)
98
doser, uppföljningar och behandlingstid för läkemedelsbehandling av PMR. Ordinationer ska skrivas korrekt.
perorala steroider, startdos: T. Prednisolon 5 mg, 4 tabletter dagligen som successivt trappas ner med 2,5-5 mg varannan vecka Nedtrappningen börjar 4 veckor efter uppnådd symtomfrihet på startdosen. I samband med dosminskning lämnar pat nya prover för kontroll av CRP och SR samt har kontakt med dig för att bekräfta symtomfrihet. Om symtomen återkommer vid dosminskning, eller SR/CRP stiger, backar pat ett steg i nedtrappningsschemat. När pat nått dosen 10 mg Prednisolon dagligen minskas nedtrappningshastigheten till 1,25 mg varje månad. Den totala behandlingstiden är ofta runt 1,5 år
99
Risker kortisonbehandling
Hypertoni Hyperglykemi och tom T2D Infektionskänslighet, immunosuppression Osteoporos Binjurebarksatrofi och störd endogen kortisolproduktion
100
Andra lm vid kortisonbehandling, ex vid PMR
Osteoporosprofylax ex bisfosfonat, ex alendonsyra, kalcium, vitamin D ex. T. Alendronat 70mg per vecka ex. T.Calcipos forte 500mg/800IE 1x1 tills vidare
101
Vid start alendronsyra, fråga pat
problem med tänderna? pga ökad risk för käknekros
102
Prover och utredning inför insättning osteoporosprofylax med bisfofonat, kalcium och vit D samt kortisonbehandling
kreatinin: njurfunktion (risk för osteoporos, dosjustering)->kontrollera GFR kalcium-jon 25-OH-Vit-D PTH DXA-mätning (remiss, pga utvärdera effekt av behandling) fGlukos och HbA1c pga risk för hyperglykemi och tom T2D vid kortisonbehandling -även kontroll några veckor efter behandlingsstart som uppföljning Mäta bt regelbundet pga kortisonbehandling ökar bt ->justera/sätta in bt sänkande lm Malignitetsutredning mtp ökad SR? Myelom?->proteinprofil i blod (M-komponent) samt blodstatus med differentialräkning (anemi)
103
Diffar huvudvärk
Temporalisarterit Migrän Spänningshuvudvärk Hjärntumör Subaraknoidalblödning Meningit
104
Behandling akut kolexacerbation
Kortverkande bronkdilaterare (SABA med eller utan tillägg av SAMA)- spray i spacer Kortison peroralt (prednisolon) syrgas ab om indicerat
105
när indikation ab vid akut kolexacerbation
Ökad sputumpurulens och ökad sputummängd och ökad dyspné -2 av 3 ska vara uppfyllda Ogynnsamma prognostiska faktorer hos pat -Ex. komorbiditet av annan kronisk sjukdom (DM, hjärtsjukdomar) Svår sjukdomsbild som kräver andningsstöd (NIV, intubuation, respiratorvård)
106
ab val vid akut kolexacerbation
Amoxicillin pga 1/3 av alla kolexacerbationer orsakas av bakterier vanligaste bakterierna: pneumokocker, h influenzae betalaktam ab har god effekt mot dessa
107
Utredning alkoholmissbruk/intag
AUDIT: skattningsformulär för sitt bruk med specifika frågor om konsumptionen CAGE: bedömer risken för alkoholmissbruket =Cut-down Annoyment Guilt Eye Opener time-line-follow-back -be pat berätta om när och hur mycket han drack senast, och sedan följa tidslinjen bakåt över senaste 1-2 veckorna blodprover prover för kvantitet: -PETH (fosfatidyletanol) Bildas från fosfatidylkolin i närvaro av etanol Speglar alkoholkonsumtionen de senaste 3-4 veckorna -CDT (kolhydratfattigt transferrin)=förändring i transferrinets glykolyseringsmönster Speglar alkoholkonsumtionen de senaste veckorna-månaden prover för leverskada: -ALAT, ASAT -GT Urinprover -EtG (etylglukuronid) Konjugerad etanolmetabolit Speglar alkoholkonsumtionen de senaste dygnen -EtS (etylsulfat) konjugerad etanolmetabolit Speglar alkoholkonsumtionen de senaste dygnen
108
standardglas alkohol/etanol
12g etanol/alkohol Exempel kan vara 1 glas (15 cl) bordsvin eller 1 burk (33cl) starköl
109
Riskbruk alkohol
Man och kvinna: 10 eller mer standardglas per vecka eller 4 standardsglas eller mer vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden
110
2 parametrar att ta hänsyn till vid risk/misstanke om alkoholmissbruk
konsumptionen under en vecka konsumption under ett och samma tillfälle
111
Skillnad diagnoserna "Skadligt bruk av alkohol" och "Alkoholberoende"
Skadligt bruk är en lindrigare diagnos än beroende skadligt bruk: Upprepad substansanvändning under senaste året som framkallar negativa sociala eller medicinska konsekvenser enligt vissa kritierier: -Klara beivs för psykiska eller fysiska skador -Tydligt identifierbar och specifierad skadans natur (ex hepatit, depression) -Mönstret i bruket har varit ihållande under minst 1 månad eller har förekommit upprepade gånger under 12-månadersperiod. -Störningen uppfyller inte kriterier för någon annan psykisk störning eller beteendestörning relaterad till samma drog under samma tidsperiod med undantag för akut intoxikation. beroende: Minst 3 av 6 kriterier under senaste året: -Starkt behov, längtan eller tvång att dricka -Svårt att kontrollera konsumtionen -Abstinenssymptom -Toleransökning -Tilltagande ointresse av annat än substansen -Fortsatt konsumtion trots skador (fysiska och/eller psykiska) Kärnan i beroendet är alltså kontrollförlust där patienten trots försök inte lyckats bryta sitt alkoholbruk. Därför krävs mer anamnes kring hur patientens drickande påverkat hans liv för övrigt för att kunna avgöra om han kan diagnosticeras med skadligt bruk eller beroende.
112
För- och nackdelar inhalation med beta-2-agonist hos barn med andningsbesvär
Fördelar: -om astma i bakgrunden->minskade andningsbesvär pga lm minskar obstruktiviteten i luftrören -nebuliserande läkemedelsvätskan->mobiliserar slem->minskade andningsbesvär nackdelar -om fynd som inte tyder på astma ex unilaterala auskultationsfynd (talar mer för ex pneumoni, astma brukar vara bilaterala fynd), normallångt exspirium (skulle vara förlängt vid astma)
113
orsaker hypoglykemi barn med andningsbesvär
lägre intag av energi än vanligt ökad metabolism pga feber och ökat andningsarbete Barn har lägre kapacitet att lagra in glykogen och kan vid sjukdom eller stress bli hypoglykema
114
Vilken roll spelar provtagning i den differentialdiagnostiska processen?
Provtagning väljs utifrån misstänkta differentialdiagnoser och utgör den sista delen av den differentialdiagnostiska processen och motsvarar hypotesprövning
115
4 venösa prover vid andningsbesvär och påverkat barn
CRP, LPK Na, K Venösa prover avser alltså svara på en specifik fråga. I detta fall är infektion – bakteriell eller viral – en central fråga liksom om elektrolytrubbningar relaterade till dehydrering föreligger.
116
rtg lungor vid misstanke om pneumoni och redogör för faktorer som talar för och faktorer som talar emot, både utifrån ett kliniskt perspektiv och ett strålsäkerhetsperspektiv.
Pneumoni har traditionellt varit en klinisk diagnos i det akuta skedet, både hos barn och vuxna. Lungröntgen kan tidigt i förloppet vara normal fastän patienten har en pneumoni eftersom konsolideringen av lungvävnaden ännu inte utvecklats. om pat har varit sjuk i flera dagar->sannolikheten att infiltrat skulle synas är högre. Dock relaterar fynd vid lungröntgen dåligt till genes och prognos vid pneumoni hos barn. Joniserande strålning mot huvud, hals eller bål hos barn bör absolut undvikas men man måste göra en risk-nyttavärdering inför varje eventuell röntgenundersökning. Man kan motivera med att ju svårare sjukt ett barn är, desto större strålningsrisker kan man acceptera om man tror att genomförande av en undersökning kan påverka behandlingen av patienten
117
Vilka agens kan misstänkas vid pneumoni hos immunkompetenta barn i förskoleålder i Sverige med normalt vaccinationsstatus?
Virus är vanligaste agens vid pneumoni hos barn. HMPV (humant metapneumovirus) och RSV (respiratorisk syncytievirus) Streptococcus pneumoniae är den vanligaste orsaken till bakteriell pneumoni hos barn och vuxna överallt i världen. Andra bakterier: haemophilus influenzae, staphylococcus aureus I Sverige vaccineras barn redan första levnadsåret mot pneumokocker vilket minskar risk för invasiv pneumokockinfektion, men utesluter inte risk för pneumokockpneumoni.
118
Orsaker dehydrering pneumoni
nedsatt aptit och minskat intag av vätska per os ökad perspiratio insensibilis (vätskeförluster som sker från luftvägarna och från huden som inte går att mäta) -Ökad andningsfrekvens och andningsarbete ger ökad förlust av vätska via luftvägar -Ökad svettning vid feber innebär ökad förlust av vätska genom huden
119
Vad krävs för att pat ska kunna konsultera en digital vårdtjänst
loggar in på vårdtjänsten med mobilt BankID
120
Anamnes sveda vid miktion kvinna
Symtom från urinvägar: sveda vid miktion, urinträngningar, urininkontinens feber avföringsvanor hudsymtom flytningar hematuri övriga symtom mediciner sjukdomar allergier hereditet gynekologisk cancer, urinvägar eller njurar sexualpartner och samlag? kondom? misstanke STD utomlandsresa eller vård utomlands vård på sjukhus senaste tiden graviditetsfrågor, barn? anamnes isf kring graviditet och förlossning
121
3 symtomkriterier okomplicerad cystit
2 av 3 ska vara uppfyllda ökad miktionsfrekvens urinträngningar sveda vid miktion
122
Huvudvärk anamnes
Debut Duration lokalisation karaktär dygnsvariation förbättrande och förvärrande faktorer behov eller hjälpt av smärtlindring känner igen huvudvärken sedan tidigare andra symtom -flimmerskotom (synbortfall, blixtrar för ögonen) -illamående -kräkningar -ljus- och ljudkänslighet -domningar, känselbortfall sjukdomar lm allergi hereditet alkohol rökning droger socialt fysisk aktivitet och levnadsvanor inkl kost och sömn kontrollerat sin syn nyligen? använder glasögon eller linser? pressar tänder? tankar, oro, önskan
123
Frågor vid misstänkt depression
tidigare psykisk ohälsa hereditet psykisk ohälsa tankar på döden tidigare självmordstankar eller självmordförsök aktuella självmordstankar eller planer
124
provtagning misstanke depression för att utelsluta organiska orsaker
blodstatus -infektion, anemi b-glukos -DM TSH, fT4 -hypotyreos B12, folat -B12-folsyrabrist Ca2+ jon -hyperkalcemi, hypokalcemi
125
Grad av depression
Graden av depression bedöms enligt ICD10 av antal uppfyllda diagnoskriterier För lindrig depression ska totalt minst 4 kriterier förekomma, varav 2 från huvudkriterierna (nedsatt stämningsläge, minskat intresse, energiförlust) och resterande från övriga kriterier. Vid lindrig depressiv episod har patienten kvar förmågan att fortsätta med de flesta av sina aktiviteter. För medelsvår depression ska 6 kriterier vara uppfyllda, varav minst 2 från huvudkriterier. Vid medelsvår depressiv episod har patienten oftast svårt att fortsätta med sina vanliga aktiviteter. För svår depression ska samtliga av de 3 huvudkriterierna föreligga plus minst ytterligare 5 av resterande kriterier. Vid svår depression är individen mycket funktionsnedsatt och kan behöva sjukhusvård. Vid svår depression kan också psykotiska symtom förekomma.
126
Sömnråd
inte sova på dagen, att lägga sig vid samma tid varje kväll och att rummet bör vara mörkt och svalt, fysisk aktivitet på dagen men inte på kvällen samt att undvika aktivitet vid datorskärmar etc innan sänggående inte är lämpligast att förskriva sömnmedicin därför att det stör kroppens egen rytm och kan skapa ett beroende kan få psykologhjälp för sömnbesvär
127
Inledande behandling depression/ångest exempel samt uppföljning samt information
SSRI, ex sertralin 50mg 1/2 tablett första veckan, därefter 1 tablett dagligen - Trappa upp till måldos under 1 vecka Utvärdering av effekt mha MADRS Telefonuppföljning om en vecka: biverkningar? vanliga biverkningar: illamående, diarréer, trötthet, sexuella (kan bli bestående), även ökad risk för ångest/förvärrade symtom initialt men dem försvinner Effekt kan dröja upp till ca 4 veckor->utvärderar effekt telefonuppföljning efter detta höra av sig om pat mår sämre, till vårdcentralen dagtid till psykiatrin helg eller natt
128
Sömn lm
melatonin, atarax (hydroxizin), propavan (propiomazin), lergigan (prometazin) -bra alternativ om ung och ej tagit lm mot söm tidigare ej rekommendera GABA-agonister såsom zopiklon eller zolpidem pga ökad risk för beroende
129
SSRI och graviditet
Det bästa är om man kan vara utan medicin när man blir gravid MEN man ska alltid värdera psykiskt välmående/stabilitet före. Om behov av medicin finns ska man stå kvar på det men i lägsta dos Fortsätt med SSRI under graviditeten för att behandla depressionen! Större risk med deprimerad mamma än fosterpåverkan pga lm låg risk för missbildning pga lm
130
SVF makroskopisk hematuri utredning
CT-urografi (övre urinvägar: njurar och uretärer) Cystoskopi (nedre urinvägar: urinblåsa och uretra)
131
Orsak kodein inte effekt
För att Kodein ska ha analgetisk effekt måste det metaboliseras i levern av CYP2D6 till sina aktiva metaboliter (morfin) finns polymorfismer av enzymet CYP2D6 vissa är långsamma metaboliserare av kodein->mindre aktivt morfin->mindre smärtlindring
132
alternativ om kodein inte har tillräcklig effekt
långverkande opioid ex. oxikodon depot eller Dolcontin (Morfin i depotberedning) i kombination med kortverkande opioid
133
Hur gör du för att bedöma adekvata doser av opioider?
Titrera fram rätt dos genom regelbunden uppföljning av smärtan och utvärdering kring behovet av att ta extra kortverkande opioider för att hitta rätt grunddos långverkande Varje extrados kortverkande opioid bör utgöra ungefär 1/6 av den totala dygnsdosen av den långverkande opioiden
134
misstanke vid oregelbunden rytm och HF>100
förmaksflimmer
135
Viktigt lm vid förmaksflimmer och bedömningsverktyg för att avgöra om det behövs
NOAK CHA2DS2-VASc -bedömmer tromboembolirisken
136
För och nackdelar med NOAK
fördel -minskar risk tromboembolism bedöms mha CHA2DS2-VASc nackdel -ökad risk för blödning bedöms mha HAS-BLED
137
blodprover innan insättning NOAK
kreatinin för att uppskatta GFR (njurfunktion->dosjustering) PK och APTT för att utvärdera blödningsbenägenhet blodstatus för att utesluta anemi
138
blodprover furosemidinsättning
Na och K påverkan av dessa
139
lm vid erysipelas
peroralt: PcV iv: PcG
140
Risker med vissa lm vid svårare infektion
Losartan/Hydroklortiazid (ARB/tiaziddiuretika) ökar risken för njursvikt vid renal hypoperfusion i samband med exempelvis dehydrering vid infektion njursvikt skulle kunna leda till ett behov av att dosminska NOAK som elimineras via njuren betablockerare som skulle kunna maskera en begynnande sepsis på grund av sänkt hjärtfrekvens Om pat haft en svårare infektion hade du valt att pausa behandlingen med Losartan/Hydroklortiazid i några dagar tills infektionen vänt men låtit Bisoprolol kvarstå med tanke på att pat idf har ett förmaksflimmer som måste regleras och att blodtrycket är bra i nuläget.
141
Vilka organ projicerar smärta till vänster fossa?
vänstercolon mot sigmoideum, uretärens inträde urinblåsan (uretärsten), ovarie och tuba
142
Akut behandling ventilpneumothorax
nåldekompression som kan ske med hjälp av till exempel en riktigt lång pvk -anläggs i främre axillarlinje intercostalrum 5 Därefter behöver thoraxdränage anläggas
143
Misstanke blödning intraabdominellt. Åtgärd
Blodtransfusion, inte kristalloid såsom ringeracetat pga risk för för snabb infusion av ringer->ökat bt->ökad blödning vid avsaknad av blod dock viktigt att ge volymsubstitution för att inte få för lågt bt och utveckla chock->påbörja ringeracetat (kristalloidvätska) i långsam infusionstakt -vid försämring->öka takten till dess att blodprodukter är tillgänliga
144
Larmorganisationer, t.ex. traumalarm eller hjärtstoppslarm, finns ofta i den akuta vården för specificerade tillstånd eller situationer. Vilka krav ställer det på de ingående instanserna i larmkedjan, och vilka patientsäkerhetsrisker finns?
Ofta är flera kliniker eller enheter involverade i larmorganisation vilket ställer stora krav på de ingående aktörerna att utbilda sin personal för att kunna fungera i dessa larmsituationer. Ofta behövs träning och utbildning över klinikgränser. Arbetet sker oftast inte i riktiga team då den personal som jobbar ihop i den akuta situationen inte känner varandra, vilket ställer höga krav på kunskap om den egna rollen och på tydlig kommunikation mellan personal, samt en gemensam förståelse för vad som är syftet med arbetet i larmorganisationen.
145
fördelar och nackdelar samt risker med kristalloid infusion (ex. ringeracetat) initialt i ett traumaomhändertagande där fullständig diagnostisk information inte finns
Fördelar -billig -lättillgänglig överallt i den akuta vårdkedjan och därmed kan startas tidigt. -bidrar till att upprätthålla cirkulationen Nackdelen -saknar syrebärande kapacitet (som erytrocyter gör) och koagulationsfaktorer (som plasma innehåller) -Volymexpansionen är övergående -om för snabb infusion->risk höjer bt för mkt->risk ökad blödning om blödning föreligger samt bortsköljning av koagulationsfaktorer och/eller mikrotromboser som bidrar till att hämma blödningen
146
Kolmonoxidförgiftning åtgärder
syrgas kan också ges via CPAP eller respirator thoraxdrän->optimera ventilation ifall pneumothorax föreligger
147
Ordination smärtlindring akuten
Injektion morfin 1mg/ml 5 ml iv
148
Fotledsfraktur behandling
Fotledsfrakturer bör opereras akut innan svullnaden blir för omfattande. Dislocerade fotledsfrakturer måste reponeras på akutmottagningen. Ett gips anläggs på akutmottagningen
149
Urinprov att ta vid trauman hos fertila kvinnor och varför
U-HCG är ett snabbt och viktigt prov för kritiskt sjuka och skadade flickor och kvinnor i fertil ålder, eftersom en graviditet kan påverka handläggningen eller bidra till tillståndet/förvärra det Kolmonoxidförgiftning är ett sådant exempel
150
Beskriv vilka resurser (materiella och personella) som behövs, och hur arbete vid HLR-situation på sjukhus bör fördelas.
narkosläkare -intubera 1-2 patientansvariga läkare 2 sjuksköterskor -kopplar upp defibrilator -förbereder lm 2 personal: som kan göra bröstkompressioner -ex USK
151
2 tillstånd man inte kan defibrillera vid hjärtstopp
asystoli PEA (pulslös elektrisk aktivitet)
152
PEA
Pulslös elektrisk aktivitet Alla typer av chock förutom kardiogen chock pga VT eller VF kan ge PEA Info för diffdiagnostik via PEA kan göras mha kroppsundersökning ex ACBDE-bedömning. Ultraljud kan ge ytterligare information
153
Varför syns inte blödning vid rupturerat abdominellt aortaaneurysm mha ultraljud
Ultraljud kan inte visualisera retroperitoneala rummet, där abdominella aorta löper och där blödningen oftast befinner sig
154
Aorta förlopp med förgreningar
Arcus aortae -Truncus brachiocephalicus -A subclavia dx -A carotis communis dx -A carotis externa dx -A carotis interna dx -carotis communis sin -A carotis externa sin -A carotis interna sin -A subclavia sin
155
Syrgasordination
Syrgas är ett läkemedel och ordinationen dokumenteras i läkemedelsjournal i liter/minut antal liter syrgas, vilken mask och målvärde ex. 15 liter med sluten mask, målvärde>95% Syrgasnivå titreras till rätt nivå genom att justera flödet och följa saturationen Byter utrustning utefter behov av syrgas: grimma: 0-5L Sluten mask: 5-10L Traumamask (reservoarmask): 10-15L öppen mask: 0-15L
156
icke farmakologisk åtgärd vid dyspné för att öka satt
höja huvudända/sätta pat upp ->lungorna komprimeras inte->lättare andas och förbättrar gasutbyte
157
konsekvens för snabb korrigering med NaCl vid hyponatremi
osmotiskt demyeliniseringssyndrom med bestående neurologiska skador som följd.
158
Resurser och information som behövs inför ankomst medvetslöst barn till akutmottagning
identitet eller känd vikt inte finns tillgänglig för barnet i det här skedet behöver man beräkna vikten -antingen via formler utifrån ålder eller ta fram värden för vikt i någon form av kunskapsstöd. Vikten är central för alla läkemedel som ska ges. Referensvärden för vitala parametrar bör finnas tillgängligt. barnpersonal larmas om medvetslös patient bör narkos tillkallas ta fram utrustning i barnstorlek (luftvägsutrustning, pulsoximeter, syrgasmasker osv) Finns barnbord tillgängligt bör det tas fram.
159
läkemedelsgrupp används som första linjens behandling vid kramper och vilken är verkningsmekanismen?
Bensodiazepiner binder till och potentierar GABA-A-receptorn->ökad transport av Cl- in i cellerna->hyperpolarisering->minskad retbarhet av nervceller->minskade kramper
160
Administration av läkemedel till en patient med kramper kan utgöra en utmaning. Beskriv lämpliga strategier.
Intravenös behandling med bensodiazepiner vid kramp är utmärkt, men ofta saknar man i dessa situationer pvk. Intramuskulär behandling kan ges till barn och vuxna rektal behandling kan ges till både barn och vuxna även om det är lättare till barn än vuxna. Buccal behandling kan ges till vuxna och barn, Nasal behandling kan ges till vuxna men mängden läkemedel blir stor och kan behöva ges i bådanäsborrarna
161
skillnader i cirkulationsfysiologi mellan barn och vuxna, och hur det påverkar värdering av vitalparametrar hos kritiskt sjukt barn
Hos barn ökar systemvaskulära resistensen och hjärtfrekvensen, men kan inte öka slagvolymen ->Därför blir ökad pulsfrekvens en viktig faktor att bedöma och blodtrycket mer svårbedömt (därför man sällan tar bt på svårt sjuka barn)
162
Patofysiologi bakom metabol och respiratorisk acidos efter krampanfall (epilepsianfall) som behandlats med bensodiazepiner
Kramperna leder till anaerob metabolism (muskelarbete) i kombination med otillräcklig ventilation Bensodiazepiner i höga doser är andningsdeprimerande, vilket leder till koldioxidretention både genom låg andningsfrekvens och ofri luftväg. om pat haft luftvägsinfektion->kan också bidra till försämrat gasutbyte
163
orsaker medvetslöshet hos barn efter krampanfall
postiktalitet, bensodiazepineffekt (har behandlats med bensodiazepiner idf), icke konvulsivt status epilepticus, CNS-infektion (meningit eller encefalit)
164
Förberedelse transport av medvetslöst barn på sjukhus
Personal som kan hantera luftväg och läkemedel måste medfölja Syrgasflaska med tillräcklig mängd för transport. Utrustning för luftvägshantering. Eventuella läkemedel för ny kramp eller hjärtstopp Defibrilator
165
hur normaliseras laktatvärden efter att de har varit förhöjda i kroppen
Laktat metaboliseras i lever och njurar. I levern kan glukos återbildas från laktat via glukoneogenesen. Laktat kan oxideras till pyruvat och metaboliseras i mitokondrien. Laktatemi ger metabol acidos. Själva acidosen kommer kompenseras respiratoriskt, men det påverkar inte i sig laktatmetabolismen annat än att det bidrar till normalisering av pH i blodet medan metabolismen av laktat pågår
166
vanliga orsakerna till luftvägsobstruktivitet hos små barn
luftvägsinfektioner (oftast virala, ex pneumoni, bronkiolit (RSV), influensa, virusorsakad krupp), astma (allergisk eller infektionsutlöst)
167
Vad är en subduralblödning? Vilka anatomiska strukturer är involverade i en sådan blödning, var är blödningen placerad, vilka strukturer är vanligen skadade och vad kan sådan blödning leda till?
blödning mellan dura mater och arachnoidea mater - Bryggvenerna skadas (kan vara kortikala vener också) ○ Venös blödning Bryggvener: Vener som går mellan vener i subarachnoidealrummet och de venösa sinusen (Ex. sinus sagittalis superior) Blödningen korsar inte falx eller tentorium cerebelli (vilka är invikningar av dura mater)>blödningen blir enkelsidig oftast Blödningen kan bli utrymmeskrävande och komprimera hjärnvävnaden så denna förskjuts åt den icke skadade sidan vilket leder till s k masseffekt med allvarlig hjärnsvullnad och inklämningsblödningar vilket inte är förenligt med liv.
168
Vad heter det enzym som verkar i det första steget i metaboliseringen av metanol?
alkoholdehydrogenas
169
mekanismen bakom metanols toxicitet?
Metanol bryts ned av alkoholdehydrogenas till formaldehyd, som bryts ner av aldehyddehydrogenas till myrsyra och det är formaldehyd och myrsyra som ger de toxiska effekterna (metabol acidos)
170
Vad skulle du kunna göra för att förhindra uppkomsten av toxiska effekter vid en metanolförgiftning?
Behandla med etanol så att det alkoholdehydrogenas som finns får ”arbeta med” etanol istället för att omvandla metanol till formaldehyd Eller behandla med specifika alkoholdehydrogenashämmare eventuellt i kombination med etanol.
171
Vad beror den metabola acidosen på vid en metanolförgiftning?
Acidosen beror på att myrsyra bildas och finns i cirkulationen efter att formaldehyd metaboliserats av alkoholdehydrogenas
172
Ge exempel på en gas som utövar sin toxiska effekt direkt utan att omvandlas till en metabolit och förklara hur den verkar toxiskt.
Kolmonoxoid (CO) binder till hemgruppen hos erytrocyter->hindrar syre att binda in->minskad syretransport till vävnad->hypoxi->risk ischemi
173
Ge exempel på en gas som inte på egen hand är toxisk men som kan omvandlas till en toxisk metabolit. Ange namn på den bildade toxiska metaboliten och hur den verkar toxiskt (vad/hur skadar det?)
Syrgas->kan bilda superoxidanjon, väteperoxid, hydroxylradikal->binder till DNA och andra biomolekyler och påverkar deras funktion om DNA skadas kan det uppkomma mutationer.
174
Anestiologisk bedömning
Kliniskt status, efterhör tidigare sjukdomar och funktionsnivå (för ASA-klassificering), luftvägsbedömning, planera smärtlindring, planera ev preop åtg, planerad anestesiform (ex intubation eller larynxmask)
175
Värdera för och nackdelar med sedering respektive narkos.
Sedering fördel: mindre risk för biverkningar av anestesimedel Nackdel – inget skydd mot aspiration. Narkos Fördel: säker luftväg nackdel: ökad risk för bltrfall (demaskerar om pat är instabil) och ökar risk biverkningar av anestesi-lm
176
Beskriv vilka förberedelser som behöver vidtas för att transporten ska ske säkert
utifrån risk för cirkulatorisk chock(1p) med grov iv infart, d-sond – (den tidigare sonden dras i samband med gastroskopin), intravenöst dropp, KAD (lång transporttid!). Övervakning med blodtryck/sat/EKG/diures (0,5). Personal med kompetens (0,5) för att hantera försämring, tex narkos-ssk
177
faktorer som kan påverka koagulationen
Koagulationsfaktorer minskade pga leversvikt, acidos pga chock, fibrin -konsumerat, trombaxanA2 hämmat pga Ipren (0,5 p vardera). (temp påverkar, liksom Ca2+ i,)
178
Repetera AB0-systemet för blodgivning
vid erytrocyttranfusion: tillförs antigen ->ta hänsyn till mottagarens antikroppar risk för hemolytisk transfusionsreaktion om blir fel Blodgrupp O kan bara ta emot O Blodgrupp A kan ta emot A och O Blodgrupp B kan bara emot B och O Blodgrupp AB kan ta emot från AB, O, A och B (dvs alla) O kan ges till alla
179
repetera AB0-systemet för plasmagivning
* Vid plasmatransfusion tillförs antikroppar * Hänsyn måste tas till mottagarens erytrocytantigen O kan ta emot från O, A, B och AB (dvs alla) A kan bara ta emot från A och AB B kan bara ta emot från B och AB AB kan bara ta emot AB AB kan ges till alla
180
Rh systemet
Enligt Rh-systemet kan den som är Rh-positiv endast ge blod till andra Rh-positiva medan Rh-negativa kan ge blod till båda grupperna RhD-gruppen saknar betydelse vid trombocyttransfusion. RhD positiva trombocyter/plasma kan ges till RhD negativa patienter. Risken för att bli immuniserad, d.v.s. bilda anti-D, är låg. Irreguljära antikroppar -Sådana som kan ha (inte ett måste) bildats efter exposition för antigen som man själv saknar Ex. RhD negativ måste inte alltid uttrycka anti D
181
vilka kontroller och utvärdering som du behöver göra i samband med en transfusion
Kontroller: ID (patientens ID stämmer överens med transfusionsdokument), påsens tappningsnummer, blodgrupp på påsen mot patientens blodgrupp, datum, innehållskontroll (grumlighet, läckage, hemolys, missfärngning, koagel), hållbarhet inte överskridits, patientens blodgrupp och giltigt BAS-test (0,5p). Utvärdera symptom som vid transfusionreaktion (0,5p)
182
Vilka preoperativa faktorer påverkar mortalitet för höftfrakturpatienter?
Ålder, manligt kön, ASA klass, komorbiditeter och väntetid till operation
183
Vid anestesi försämras kroppens förmåga att reglera kroppstemperaturen och oftast sjunker kroppstemperaturen. Nämn två risker med hypotermi
försämrat immunförsvar, försämrad koagulation, risk för arytmi, påverkad läkemedelsfarmakologi och ökad risk för postoperativa infektioner
184
buksmärta och hematemes
ffa ulcus men också tarmischemi, ileus, pankreatit
185
fyra riskfaktorer för ulcus
Rökning, Kortisonbehandling, Behandling med NSAID, Helicobacter pyloriiinfektion, Hög ålder.
186
åtgärd för att minska risken för en livshotande komplikation på akutrummet pat som kräks
v-sond
187
fynd CT-buk vid perforerat ulcus
fri gas
188
Hur hanterar du patientens (som kräks) ordinarie läkemedel vid inläggning på ett medicinskt och juridiskt korrekt sätt? Ange särskilt hur insulin och prednisolon ska hanteras.
Principiellt kryssas alla hans läkemedel. Inget skall intas per os. Vad gäller eventuell hyperglukemi bör en strategi för detta formuleras, med kontroller av glukos samt ordination av insulin vb. Patienten står på Prednisolon. Om en patient sedan en längre tid har kortisondoser som undertrycker binjurarnas ordinarie produktion är patienten beroende av tillfört kortison (hydrokortison iv) Dessutom ökar behovet av kortison vid kritisk sjukdom
189
rapid sequence induktion (RSI)
Risken för aspiration minskas eftersom patienten inte ventileras innan luftvägen är säkrad och tid från sömn till säkrad luftväg görs så kort som möjligt. Samtidigt finns en risk eftersom man muskelrelaxerar patienten utan att veta att man har en säker luftväg
190
Vilka faktorer bestämmer syrgastransporten till vävnaden?
Hemoglobinnivån, arteriella syrgas-saturationen, och cardiac output Cardiac output = slagvolym * hjärtfrekvens
191
Biceps, triceps, brachioradialis, patellar (quadricepsreflex), akilles (vadreflex)
Biceps: C5-C6 N musculocutaneus Brachioradialis: C6 N radialis Triceps: C7 N radialis Knä/patellar: L3-L4 N femoralis Akilles/vad: S1-S2 N tibialis
192
Varför bör man vara försiktig med att kliniskt utesluta halsryggsskada?
Kan finnas samtidig distraherande smärta som kräver opiater som därmed mörklägger halsryggsskadans smärta
193
Vilka risker löper immobiliserade patienter?
Aspiration, tryckskador, tromboembolism, pneumoni
194
Sannolik orsak till andningsfrekvensen vid iv PCA-pump med morfin? Vilken typ av primär syrabasrubbning tror du föreligger?
Opioid-överdosering->andningsdepression->lägre AF Respiratorisk acidos -Hypoventilation kan ge en koldioxidretention
195
akut handläggning (max 4 st) samt vilken symptomatisk behandling som ges till pat med bsma med utstrålning upp mot halsen
hjärtauskultation,12-avlednings-EKG samt nytt blodtryck, neurologstatus smärtlindras med morfin 2,5 mg iv
196
Förklara utifrån fysiologiska principer hur du kan behandla sjunkande blodtryck
Blodtrycket kan höjas med ökat preload, ökad kontraktilitet och/eller ökad afterload
197
riskfaktorer för thorakal aortadissektion
hypertoni, manligt kön, marfans syndrom
198
Förklara och beskriv hur du utvärderar en IVA-patient neurologiskt.
Avstängd sedering/smärtlindring – annars är patienten inte bedömbar (1p). Pupillreaktion +pupillstorlek (1p), smärtstimulering/ev följa uppmaningar (1p) (mångavanliga undersökningssteg kan ej göras på intuberad IVA-pat, tex GCS-värderingens verbala komponent.)
199
Vilka tre viktiga åtgärder bör utföras utan dröjsmål om du misstänker sepsis? Motivera kort dina val
1.Få kärlaccess – dvs få in en nål iv eller io (för att kunna ge vätska, antibiotika och ta prover bla blododling) 2. Ge första dosen antibiotika (bredsprektrum, tex Cefotaxim, OBS! blododling innan man ger ab) 3. Ge vätskebolus, speciellt vid misstanke om pre-chock eller chock 4. Gör en komplett ABCDE utvärdering för att utesluta differentialdiagnoser (inklusive förhöjt ICP, ketoacidos mm)
200
njurstensmärta, smärtstillande akut, korrekt ordination
Inj. Diklofenak 25mg/ml 3ml im.
201
ytterligare smärtlindring mot njur-/uretärsten utöver diklofenak 75mg im
paracetamol (1g) eller morfinpreprat (ex morfin 5-10mg) Olämpligt att ge ytterligare NSAID pga biverkningar och vid förekomst av kontraindikationer för NSAID Tillägg av lämplig antiemetika
202
bilddiagnostik misstänkt njursten
CT njursten (=spiral-CT utan iv kontrast)
203
när göra CT-buk med kontrast
Ska göras istället för CT-njursten vid misstanke om andra diffar till njursten som kräver kontrastundersökning, ex. aortadissektion, rupturerat aortaaneurysm - Kontraindikation ○ Njursvikt (högt krea) - Kräver grön nål iv pga kontrast - Sätt ut vissa lm Ex. metformin pga elimineras via njurarna
204
risk metformin vid nedsatt njurfunktion eller överdosering
laktacidos->högt laktat pga Metformin hämmar glukoneogenes med laktat som substrat->laktat ackumuleras ökad risk även vid dehydrering Ex. vid kräkningar, diarré, maginfluensa, feber
205
ex. läkemedel som används inom sjukvården mot illamående och kräkning, dess verkningsmekanism samt nackdel
metoklopramid D2-receptorblockare och 5HT3-blockare och 5HT4-agonist D2-receptorblockad->minskat illamående och kräkningar Blockerar 5-HT3-receptor->minskat illamående och kräkning 5-HT-4-receptoragonist->Ökad motilitet kontraindicerad vid ileus, GI-blödning och perforation Biverkningar: extrapyramidala biverkningar (brady-/hypokinesi, rigiditet) och dyskinesier ondansetron 5HT3-blockare 5HT3-receptorblockad->minskad illamående och kräkning biverkan/nackdel: ökad risk förstoppning och arytmier (kontraindicerat vid lång QTc-tid)
206
misstänkt extrauterin graviditet pga fertil kvinna med plötslig smärta nere i buken, kräkts och takykard Urinsticka visar positivt graviditetstest. Vilka två åtgärder är nu högst prioriterade? Vilka två prov är högst prioriterade?
Säkra venväg och påbörja infusion (kristalloid: ringeracetat). Blodgruppering och bastest. samt kontakta gynekologjour
207
Ange hur kroppen fysiologiskt kompenserar för hypovolemi
ökat systemisk vaskulär resistens (systemblodtryck), ökad puls, ökad kontraktilitet, nedsatt preload (minskar på så vis belastningen på hjärtat)
208
Frank starling mekanismen
Ökad fyllnad (preload, ökad slutdiastolisk volym) av kamrarna->sarkomererna tänjs ut->vid en viss punkt->ökad kontraktilitet->ökat hjärtarbete (ökad SV och CO)
209
Beskriv den optiska bakgrunden till hur en pulsoximeter fungerar
HbO2 och Hb absorberar ljus på olika sätt
210
Vilken information behöver du för att räkna fram positivt prediktivt värde för ett test?
Sensitivitet och specificitet för testet avseende sjukdomen och prevalens av sjukdom
211
kontraindikationer NSAID
njursvikt leversvikt/levercirros känd allergi hjärtsvikt aktiv eller anamnes på GI-blödning antikoagulantiabehandling pat som fått rinit eller astma av ASA eller NSAID graviditet (tredje trimestern)
212
tillstånd med risk för NSAID användning
hög ålder, astma IBD, Samtidig behandling med SSRI eller trombocytaggregationshämmande läkemedel, okontrollerad hypertension, ischemisk hjärtsjukdom, cerebrovaskulär leision (blödning, ischemi), perifer kärlsjukdom, Amning. Njurartärstenos och samtidig behandling med ACE-hämmare.
213
viktigt utesluta kolecystit
pga viktig att verifiera eftersom den dels är potentiellt livshotande, dels innebär att patienten ska kolecystektomeras
214
orsaker smärta efter operation efter trauma
-inadekvat smärtlindring är ordinerat -att gipset efter operationen sitter för hårt och behöver klippas upp. -Kompartmentsyndrom (efter fotledsfrakturer är sällsynt, men förekommer och man behöver därför alltid ha det i åtanke)
215
Är det rätt att tvinga pat stanna på sjukhuset? Gör en etisk analys med hjälp av aktörsmodellen och motivera utifrån denna ditt svar på frågan!
Du tar reda på mer fakta kring pat, t ex hans nuvarande sjukvårdsbehov, behandlingsalternativ och dessas risker och vinster, prognos samt försöka förstå varför pat önskar hemgång. Värdera pats beslutskompetens, och relatera till lagar och regler. Identifiera aktörerna och deras intressen, samt konsekvenser av tidig hemgång på lång och kort sikt. Landa i en slutsats som motiveras utifrån den etiska analysen.
216
Hur hanterar du situationen med stöd i din analys? Beskriv både vad du gör praktiskt och hur du bemöter pat
Du går in till pat och försöker prata med honom lugnt, lyssnar med syfte att skapa en relation. Du ber honom berätta hur han har det. Du undersöker honom igen för att värdera ev nya symtom. Du försöker motivera varför det är bra för honom att ta smärtlindrande läkemedel, men även att stanna lite till på sjukhuset. Du frågar om socialt nätverk, och försöker identifiera om det finns någon som kan stötta honom på sjukhuset.
217
Ange vilka delar som ingår i basal HLR och beskriv deras inbördes fördelning och frekvens
Basal HLR inkluderar bröstkompressioner och inblåsningar. Vid start av HLR ges 30 bröstkompressioner i en takt av 100-120 kompressioner/minut. Därefter öppnas luftvägar och 2 inblåsningar utförs. Fortsätt sedan med kompressioner och inblåsningar omväxlande i förhållandet 30:2.
218
defibrillerbara rytmer som kan vara orsaker till hjärtstopp
ventrikeltakykardi (VT) ventrikelflimmer (VF)
219
tanke till handling
De primära sinnesintrycken registreras i resp. primära sensorkortex-områden (1). Därefter tolkas intrycken modalitetsvis (efter resp. sinnesintryck) och integreras i hjärnans bakre multimodala associationskortex (2) där en första förståelse av den inkommande informationen äger rum. Via snabba s.k. Projektionsbanor (pyramidceller innehållande glutamat) kommuniceras den integrerade informationen (tanken) till hjärnans frontallob (3) där tanken analyseras och värderas vidare (omdöme, är tanken adekvat och nyttig för individen). I frontalloben integreras också information från limbiska delar av hjärnan som också påverkar den kommande handlingen, t. Ex. om individen är törstig, hungrig eller känner av en hotande fara. Den samlade planen når sedan pre-motorkortex (4) där en mer exakt plan för handlingen utmejslas, där planen anpassas till information från basala ganglier, thalamus och lillhjärna rörande kroppens ställning, position och rörelse. Slutligen aktiveras motorkortex (5) och en adekvat motorisk handling kan ske.
220
somatiska orsaker viktnedgång barn 10-15 år
- Postinfektiös trötthet/infektion/gastroenterit - Celiaki - Hypothyreos - Födoämnesallergi -T1D -anemi
221
psykiska tillstånd med samsjuklighet med kronisk smärta
depression, ångest, sömnproblem, undvikandebeteende, katastrofierande
222
För och nackdelar hormonterapi vid klimakteriebesvär
Fördelar: effekt mot värmevallningar och svettningar ->i sin ut bättre sömn och humör nackdelar -ökad risk bröstcancer (ska inte ges om finns hereditet för bröstcancer hos förstagradssläkting eller om pat själv har bröstcancer) -ökad risk venös tromboembolism (ska inte om pat har pågående DVT eller LE)
223
exempel lm mot depression: lm, ordination, information och uppföljning
SSRI preparat T. Sertralin 50 mg 1x1 tills vidare upptrappning med endast en halv tablett första veckan för att undvika insättningssymtom info för risker med illamående och orolig mage, förhöjd ångestnivå första veckorna samt påverkad libido. Eftersom ångestnivån kan bli förhöjd ser du till att du eller någon annan personal på vårdcentralen har kontakt med Helen efter ca 2 veckor för uppföljning.
224
Vad krävs för att få tillgång till IKBT (internetbaserad KBT)
Mobilt BankId
225
Vad är KBT
psykoedukation, dvs att pat lär sig om sjukdomen, dels lär pat sig hantera tankemönster och undvikandebeteenden genom exponering och beteendeaktivering som konkurrerar ut ofördelaktiga tankar och beteenden
226
För och nackdelar IKBT jämfört KBT
fördelar -nästan oberoende tid och rum -sparad restid, arbetstid och minskat klimatavtryck -minskad risk för smitta -kan interagera med terapeuten i text nackdelar -minskad interaktion -den terapeutiska alliansens “närvaro” kan blir sämre även om video-kontakt kan kompensera för detta
227
Vad är viktigt att tänka på när en skadedokumentation skall göras?
ta reda på om pat är misstänkt för brott men polisen svarar nej -> ber därför om samtycke att dokumentera skadorna i journalen. Skadorna beskrivs, fotograferas och mäts. Du beskriver skadorna inte bara ur ett sjukvårdsperspektiv utan noterar även de mindre allvarliga skadorna såsom blåmärken och skrapsår.
228
diagnostik axelsmärta
inspektion palpation rörlighet distalstatus -pulspalpation -kapillär återfyllnad -motorik -sensorik
229
Ordentligt smärtpåverkad pat
T Alvedon 1 gram p.o. samt injektion Morfin 1 mg/ml 5 ml iv
230
Smärta axel diffar
axelluxation, proximal humerusfraktur och rotaturkuffskada
231
Formulera (och motivera) en korrekt röntgen-remiss med relevant val bilddiagnostik vid axelsmärta
slätröntgen av höger axel men avstår röntgen av armbåge och handled pga avsaknad av smärta vid mobilisering i dessa leder. Remissfrågeställning: Axelluxation? Frakturer i axel/proximala humerus? Remissinformation/Anamnes: Patient som i samband med bråk under alkoholberusning igår kväll fått en spark på höger axel. Höger axel är konturförändrad med svullen proximal humerus men insjunken lateralt om klavikeln. Distalstatus avseende armbåge (supination, pronation, flektion o extension), handled, och hand inkl känsel och motorik är ua.
232
Vilka kompletterande anamnestiska frågor ställer du inför planeringen av fortsatt vård vid fraktur i axeln
allergier senaste matintag rökning alkohol senaste intag alkohol arbete tidigare skador axeln
233
exempel smärtlindring på avdelning
T. Paracetamol 0.5-1g x 4 p.o. (då du överväger att reducera paracetamoldosen till hälften pga sannolik kronisk alkoholöverkonsumtion och ökad risk för leverskada) T. Oxykodon depot (el annat långverkande morfin) 10 mgx2 p.o. vid behov inj. Morfin 2.5-10 mg
234
Åtgärder för biverkningar av morfinbehandling
Laxoberaldroppar eller motsvarande tarmmotorikstimulerande medel för att motverka morfin-orsakad förstoppning. Movicol 1-3 påsar/dygn för att mjukgöra avföringen genom osmos. (eller Laktulos). Illamående beror ofta på för hög morfindos i förhållande till smärtintensiteten och föranleder inte standardmässig insättning av antiemetika -ex metoklopramid 10mg (primperan), ondansetron
235
2 vanliga och 1 allvarlig biverkningan morfin
förstoppning illamående allvarlig: andningsdepression
236
Optimering inför op, vilka behandlingar/åtgärder?
minska alkoholintag rökstopp (läkningstid fördubblas vid pågående rökning)- erbjud även nikotinplåster innohep 4500IE - trombosprofylax efter op ev tiaminbehandling vid alkoholmissbruk->förebygga wernicke-korsakoffs-syndrom ev bensodiazepin (ex oxascand) vid behov pga risk för alkoholabstinens
237
symtomskattning alkoholabstinens
CIWA-AR
238
alkoholabstinens symtom
tremor, svettningar, ångest, huvudvärk, illamående ökad puls och bt syn- och hörselförändringar sviktande orientering
239
konsekvenser alkoholabstinens utan behandling
abstinenskramper delirium tremens
240
Finns det någon/några riskfaktor/er som ökar faran vid alkoholabstinens?
tidigare förekomst av alkoholabstinens särskilt om har haft delirium tremens eller abstinenskramper samt ökad förekomst av alkoholabstinens
241
Varför är det bra att använda skattningsskala hos patienter med abstinenssymptom?
skattar tidigt utgångspunkten för abstinenssymptom vilket styr behandlingen av abstinensen (med hjälp av upprepade abstinensskattningar) Detta minskar över- och undermedicinering av benzodiazepiner jämfört med det tidigare ”lilla/stora Oxascand-schemat”. Det mer gammaldags Oxascandschemat kan övervägas för äldre där abstinenssymptom riskerar att utlösa allvarliga kardiovaskulära händelser
242
Encefalit symtom
feber, huvudvärk, konfusion, medvetandepåverkan, personlighetsförändring
243
encefalit utredning
lumbalpunktion CT-hjärta och/eller MR-hjärna EEG
244
NOAK vid lumbalpunktion
kontraindikation med NOAK->uppehåll med NOAK inför genomförande av LP Uppehåll 1 dygn kan räcka med hänsyn taget till den akuta situationen och Eliquis korta halveringstid. Överbryggande behandling med lågmolekylärt heparin behövs ej vid ett kortare tillfälligt uppehåll
245
TBE likvor
Klar likvor Oftast normalt lumbaltryck Lätt-måttlig mononukleär pleocytos (cellstegring) Ökat albumin Ökat laktat Ökat IgG intratekalt TBE-ak: IgG och IgM
246
bekräfta TBE diagnos
blodprov: serologi; IgM och IgG
247
Anamnes dyspné, sämre aptit och trötthet
Duration av symtom När symtom (vid vila vs aktivitet?) Andra symtom (bsma, hosta, infektionssymtom) Hereditet hjärtkärlsjukdomar samt lungsjukdomar Tid för viktnedgång och hur mkt Läkemedel Rökning Alkohol Fysisk aktivitet Socialt
248
Info och bedömning vid dyspné, sämre aptit och trötthet
Inspektion när går från väntrummet Hjärt- och lungauskulation Lungperkussion Palpation underben Palpation lymfkörtlar Vitala parametrar
249
Diffar trötthet, andfåddhet och viktnedgång Samt prover/utredning
KOL, lungcancer, hjärtsvikt, anemi, infektion NT-proBNP (hjärtsvikt) Dynamisk spirometri (KOL) Lungröntgen (KOL, lungcancer) Blodstatus (anemi, infektion) CRP (infektion) Krea och elektrolytstatus, urinsticka (albuminuri) -utvärdera njurfunktion relaterat till pats hypertoni och behandling med Losartan/hydroklortiazid (eller ACE-hämmare eller annat lm som utsöndras via njurarna) Lipidstatus (riskskattning avseende kranskärlssjukdom)
250
Hjärtsvikt: Statusfynd och anamnes
andfåddhet och nedsatt kondition, trötthet, kliniska fynd med pittingödem, nokturi, viktuppgång, halsvensstas och krepitationer (rassel), riskfaktorer i form av hypertoni och blåsljud samt förhöjt NT-proBNP. Lungröntgen som visar ökad kärlteckning och pleuravätska
251
Hjärtsvikt riskfaktorer
- Genomgången hjärtinfarkt - Hypertoni -T2D
252
vilken typ av information du vill få från ultraljudet av hjärtat och hur den kommer påverka patientens framtida vård och behandling av hjärtsvikt
diagnosen hjärtsvikt sätts baserat på ultraljudsfynd i kombination med symtom/kliniska fynd och NT-proBNP. Det är alltså först efter ett ultraljud som diagnosen kan sättas klaffel på UKG mtp blåssljud->kräver annan behandling och uppföljning Behandlingen av hjärtsvikt baseras på klassifikation av hjärtats pumpförmåga (HFrEF, HFmrEF och HFpEF). Det är alltså ultraljudet som styr behandlingsval
253
Förklara kortfattat för pat vad hjärtsvikt är, vad det kan bero på och hur det påverkar kroppen
hjärtsvikt innebär att hjärtat inte kan arbeta optimalt pga nedsatt pumpförmåga (ex pga skada på hjärtmuskeln, rytmrubbning) eller att det måste arbeta mot motstånd som klaffel eller högt blodtryck. Hjärtsvikt ger vätskeansamling i kroppen och sämre närings- och syreförsörjning samt aktiverar hormonsystem i kroppen (RAS, ADH, Sympatikus, BNP och ANP)
254
Farmakologisk behandling hjärtsvikt
4 läkemedel + diuretika - ACE-hämmare/ARB/ARNI -Betablockare -Mineralkortikoidreceptorantagonist (ex. spironolakton) -SGLT-2-hämmare -Diuretika (furosemid)
255
Resonera kring om du vill justera befintlig eller ordinera någon ny läkemedelsbehandling redan nu, innan ultraljudet är genomfört.
pat uppger diffusa symtom från bröstet vid ansträngning och det kan inte uteslutas att det är kärlkramp. Därför är Nitroglycerin spray 0,4 mg sublingualt vid behov rimligt. Det kan också användas i differentialdiagnostiskt syfte. Pat har relativt hög puls vilket kan motivera tillägg av låg dos betablockad till exempel T. Bisoprolol 2,5 mg 1x1 eller Metoprolol 50 mg 1 x 1 vilket både sänker puls och blodtryck och är indicerat vid hjärtsvikt. Pat gått upp flera kilo i vikt och har pittingödem väljer du att ordinera T. Furosemid 40 mg 1x1 fram till ert återbesök om några veckor.
256
Hur vill du formulera en vårdplan för en komplett och välfungerande hjärtsviktsbehandling för pat både avseende läkemedel, uppföljning och stöd? Motivera dina svar
tillägg av T. Jardiance (SGLT-2-hämmare) 10 mg 1x1 samt T. Spironolakton (mineralkortikoidreceptorantagonist) 12,5 mg 1x1 eftersom du vet att dessa läkemedel leder till minskad morbiditet och mortalitet trappa upp Betablockad och Losartan (som han behandlas med sedan tidigare) utifrån hur pat svarar på de första läkemedelsinsättningarna T. Furosemide vid behov njurfunktion behöver följas noga eftersom både Losartan och Spironolakton kan ge stigande kreatinin och kalium och behöva dosreduceras pats kardiovaskulära risk baserat på hypertoni, manligt kön, ålder, tidigare rökning och non-HDL kolesterol är hög enligt SCORE2. Därmed kan patockså behandlas med en låg-måttligt hög dos statin ex. T. Rosuvastatin 10 mg 1x1, men det är också acceptabelt att avstå sådan behandling för tillfället med tanke på att flera läkemedel nu sätts in samtidigt pat fått ny kronisk sjukdom samt flertalet nya läkemedel på kort tid inser du behovet av en strukturerad vårdplan som beskriver egenvårdsinsatser, medicinska insatser och uppföljning för pat ha en fast kontakt med sjuksköterska eller läkare som kan följa upp eventuella biverkningar av läkemedel, utvärdera effekt av läkemedel och övervaka upptrappning av läkemedel förklarar för pat att vara noggrann med medicineringen och väga sig 2-3ggr/vecka, öka fysisk aktivitet och han ska vara uppmärksam på symtom som ökande andfåddhet, viktuppgång eller bensvullnad och höra av sig då pat kommer att gå på regelbundna kontroller hos en ssk på vc
257
Telemedicinsk digital vård kan möjliggöra för pat att återvända hem och undvika framtida sjukhusinläggningar för hjärtsvikt. Ge ett detaljerat exempel på hur sådan vård kan utformas och reflektera över för och nackdelar med distansvård i jämförelse med sedvanlig vård.
paterbjuds hemmonitorering av hjärtsvikt understödd med digitala hjälpmedel vilket syftar till att förbättra kommunikationen med sjukvården för att man därmed kan vara steget före en försämring. Kroppsvikt, puls, blodtryck, syrgasmättnad samt subjektivt välmående övervakas med korta intervall och subjektivt välmående dagligen. Fördelar: -slipper besvär, tid och kostnad med resor -minskar risk för väntrumssmitta -Om pat har problem att sköta sin medicinering själv kan han erbjudas läkemedelsrobot som påminner om att han ska ta sina läkemedel och ger rätt dos nackdelar: -Den terapeutiska alliansen riskerar att försvagas -positiv effekt av fysisk kontakt med vården och andra människor försvinner eller minskar.
258
Pat med lungcancer, genomgått behandling med cellgifter och strålning samt har återkommande sjukhuskrävande luftvägsinfektion pga KOL-exacerbationer och pneumonier. Hur agerar du i denna situation? För ett kort principiellt resonemang hur du planerar att lägga upp besöket och vad du vill försöka samtala med pat.
pat är allvarligt sjuk med obotlig progressiv sjukdom -erbjuda samtal med pat och anhörig (om pat tillåter detta) -ytterligare anamnes kring hur pat mår -vilka symtom som besvärar -hur pat klarar vardagen -vilka behov pat har -vad pat vet om sin sjukdom -genomför en kroppslig undersökning -läkemedelsgenomgång fråga om -pats liv -sociala situation -värderingar och önskningar. Dessutom gärna prata med närstående om hur han har det som närstående, hur han upplever pats situation såväl som sin egen. Du erbjuder pat information om hennes sjukdom, behandlingsalternativ och prognos. Du vill försöka göra en gemensam plan för framtida vård
259
Diffar epigastriell buksmärta, ej illamående eller kräkning vid djupandning->smärta bak, utåt ryggen ingen feber eller hosta mkt smärtpåverkad och mår dåligt Vill ligga stilla Influensa för 2 veckor sedan Morfin inte hjälpt
gallsten, pankreatit, kolangit, ulcus, basal pneumoni, njursten, hjärtinfarkt, cancer, Influensa/covid
260
(4p) Hur och vad undersöker du? Motivera.
Inspektion: hud Hjärt- och lungstatus Bukstatus -inspektion (ascites, spider nevi, operationsärr, vidgade vener), palpation, perkussion, auskulation Status underben: pittingödem? Svullnad?
261
(2p) Vad ber du ditt akutteam att göra/förbereda medan du undersöker? Motivera.
sätta infart -ta blodprover, urinprov med urinsticka, förbereda för EKG föratt snabbare få ett underlag för dina olika differentialdiagnostiska överväganden; övrebuk-åkomma såsom pankreatit, gallsten eller njursten samt hjärtinfarkt och infektion
262
(2p) Hur vill du smärtlindra nu? Resonera kring olika alternativ utifrån symptom och undersökningsfynd.
pat hade ingen effekt av inj morfin 5 mg iv – kanske bidrog den till gallspasm. Utifrån stark misstanke om gallstensanfall överväger du Inj. Voltaren 75 mg dvs 3 ml av 25 mg/ml im men väljer att ordinera inj. Toradol® (ketorolak) 15 mg dvs 0,5 ml av 30 mg/ml im med tanke på smärtlokalisation och att Toradol är en mer miljövänlig NSAID än Voltaren. Du funderar även över om Inj Ketogan 5 mg dvs 1 ml av 5 mg/ml iv är ett alternativ ifall Toradol inte fungerar alternativt är orolig för oupptäckt njursvikt -ketogan har snabbare effekt än morfin och ger inte gallspasmer men större beroendepotential än morfin
263
Mer anamnes
Alkoholintag Rökning Hereditet gallsten Vikt Miktions- och avföringsvanor + symtom Tidigare sjukdomar Nuvarande lm
264
Mer provtagning
Blodstatus (Hb, LPK, TPK) CRP Elektrolytstatus (krea, Na, K) Leverstatus inkl pankreasamylas (ALAT, ASAT, ALP, GT, albumin, bilirubin) P-glukos Influensa-test (nasophraynx) Urinsticka
265
Radiologi vid pankreatit på akutmottagningen. Vilka bilddiagnostiska metoder överväger du? Resonera kring för- och nackdelar.
ultraljud vs DT-buk. MR buk görs ej på Akutmottagningar. ULTRALJUD: FÖRDELAR: -Ultraljud är bättre på att visualisera gallstenar av olika genes och cholecystit än DT buk. -Patienten strålbelastas ej och det blir inte kontrastbelastning med vanligt ultraljud. NACKDELAR: -användarberoende -patientberoende; en kraftigt byggd patient (särskilt intraabdominellt fett) är generellt svårare att få tolkningsbara bilder på. DT BUK FÖRDELAR: -DT-buk är bättre val hos patienter där man kan misstänka annan genes såsom tumör, pankreatit, ulcus med perforation -Överviktiga patienter är lättare att visualisera inflammatoriska förändringar på då detta syns i intrabdominellt fett vilket gör att en del frågeställningar som cholecystit, pankreatit, appendicit kan besvaras även utan kontrast. NACKDELAR -strålbelastning och kontrastbelastning beroende på frågeställning (ileus och njurstensfrågeställningar kan besvaras utan kontrastbelastning). DT och ultraljudskompetens finns inte tillgängligtnattetid på alla akutmottagningar.
266
Etio akut pankreatit
Gallsten och alkohol (de 2 vanligaste) idiopatiskt hypertriglyceridemi hyperkalcemi autoimmunt läkemedel tumör hereditär infektion trauma post-ERCP
267
Vilken bakjour kontaktar du för vidare handläggning och hur låter din SBAR med betoning på R?
Akutläkarbakjour/kirurgbakjour
268
(3p) Hur kan man skilja mellan “medicinska” bukar och “kirurgiska” bukar? Resonera kring symptom och labprover.
"Kirurgiska" bukar kännetecknas av buksmärta i kombination med högre stasvärden på ALP, och GT jämfört med transaminaserna. I regel är förhöjda levervärden i kombination med tumör som orsak också att se som kirurgiska bukar. “Tyst ikterus” dvs utan smärta eller andra symptom med påvisad tumör räknas som kirurgisk åkomma tills beslut om fortsatt/slutgiltig behandling tagits och 2/3 orsakas av tumör eller gallgångsobstruktion. Medicinska orsaker till förändrade leverprover som oftare har förhöjda värden på transaminaser jämfört med ALP och GT med/utan buksmärta är läkemedel. Dessa patienter upptäcks oftare accidentellt i frånvaro av smärta eller påverkade vitalparametrar. Infektionsinducerad hepatit kommer oftare med feber och ev lättare smärta/illamående. Diabetesinducerad buksmärta är en påfallande vanlig orsak hos både vuxna och barn - därav ingår är b-glukos i ABCDE I Akut buk utan nödvändig leverpåverkan ingår de sk “Big Five”: rupturerat aortaaneurysm, tarmischemi, ileus, perforerat ulkus och pankreatit (- påverkat amylas) men även aortadissektion och njursten
269
2 vanligaste orsakerna till hypovolem chock
dehydrering blödning
270
behandling hypovolem chock
syrgas iv vätska (ofta ringeracetat) Vid dehydrering gäller det att fastställa typ av dehydrering (hypoton, normoton eller hyperton) samt elektrolytrubbningar för att göra upp en plan för vidare behandling (ex. ersätta elektrolyter?) Blödningschock kan vara kompressibel (extern) eller icke-kompressibel (intern). Kompressibel är enklare att behandla då blödningen ofta går att få stopp på utan invasiva metoder medan den andra kräver invasiv behandling. Ofta krävs blodtransfusioner.
271
Kompressibel vs icke kompressibel blödning behandling
Blödningschock kan vara kompressibel (extern, yttre) eller icke-kompressibel (intern, inre) kompressibel blödning: -kan nästan alltid stoppas med lokalt tryckförband (antingen direkt tryck mot blödningen eller en packning av det blödande såret). Om man bedömer att detta inte räcker behövs ett avsnörande förband som måste appliceras på sådant sätt att cirkulationen verkligen stryps till (tourniquet). Det kan innebära att man måste sätta förbandet proximalt t ex i ljumsken där man lättast kan komprimera artärflödet ned till benet. Dock är målsättningen att sätta avsnörningen så distal som möjlig för att minska mjukdelskadorna i annars vital vävnad. icke-kompressibel blödning: -invasiva åtgärder kan behövas
272
Risker NSAID behandling
Ökad blödningsrisk, njursvikt och allergisk reaktion
273
Nämn två läkemedel från olika läkemedelsgrupper som du kan behandla smärtan med i denna situation. Beskriv vilken typ av smärta läkemedlet behandlar primärt samt en vanlig biverkan per läkemedel.
morfin 5 mg morgon, lunch och kväll. Du funderar också över att eventuellt sätta in gabapentin men avvaktar till effekten och ev. biverkningar av opioiden utvärderats. morfin används huvudsakligen för att behandla nociceptiv smärta medan gabapentin är verksamt mot den neuropatiska smärtkomponenten. Biverkningar: Morfin: illamående, förstoppning, konfusion, hyperalgesi, trötthet, andningsdepression Gabapentin: trötthet, illamående, yrsel, sömnstörning
274
Ventilpneumothorax handläggning
100% syrgas på mask Akut nåldekompression Därefter thoraxdränage
275
Thoraxdränage: placering och tid
i den säkra triangeln, dvs främre axillarlinjjen, interkostalrum 5 på den affekterade sidan (lateralt om pectoralismuskeln, ovan mamillen och framför medioaxillarlinjen) Drän i 3-5 dagar
276
Ange tre behandlingsalternativ som finns i akutskedet av pneumothorax (2p)
Observation/exspektans vid liten pneumothorax-uppföljning för lungröntgen Passivt pleuradränage (TruClose) Aktivt pleuradränage (Bülaudrän) Aspiration med torakocentesnål. (Thoraxkirurgi vid utebliven läkning). 3 rätta för 2p, 2 rätta för 1p.
277
Du handlägger en patient med ventilpneumothorax och du bestämmer dig snabbt för att dekomprimera ventilpneumothoraxen. Hur går du tillväga (Hjälpmedel, lokalisation, riktning) och vad gör du sedan?
100% syrgas på mask Akut nåldekompression -använd lång PVK för penetration av patientens bröstkorg i 90 grader vinkel mot huden direkt kranialt om ett revben. -Punkteringen görs i den säkra traingeln, dvs främre axillarlinjjen, interkostalrum 5 på den affekterade sidan (lateralt om pectoralismuskeln, ovan mamillen och framför medioaxillarlinjen) Thoraxdränage - Anläggs efter nåldekompression i den säkra traingeln, dvs främre axillarlinjjen, interkostalrum 5 på den affekterade sidan (lateralt om pectoralismuskeln, ovan mamillen och framför medioaxillarlinjen). Glöm ej att lokalbedöva innan ingreppet. Dränet bör sitta kvar i 3-5 dagar.
278
Riskfaktorer spontanpneumothorax
Långa, smala män Rökare/KOL-diagnos (emfysemblåsor spricker)
279
COPD6
"mini-spirometri-mätning" Undersöka förekomst av astma/KOL (obstruktivitet) Får fram värden på FEV1, FEV6 och FEV1/FEV6 Test genom att efter maximal inandning utförs maximal utblåsning i 6 sekunder Kan göras på VC
280
Hjärtsvikt behandling
- ACE-hämmare/ARB/ARNI § ACE-hämmare: förstahandsval § ARB: om torrhosta eller annan biverkan av ACE-hämmare § ARNI: om otillräcklig effekt av ovan alternativ - Betablockare - MRA - SGLT-2-hämmare - Diuretika § symtomlindring, ges vid vätskeretention vid behov