allt Flashcards

Question

Vad handlar generell kognitiv modell i sociala situationer om?

Answer 1

* Den generella modellen för kognition, utvecklad av Strack (1988), handlar om hur vi bearbetar information i sociala situationer och hur våra mentala processer formar våra uppfattningar, känslor och beteenden. Stracks modell fokuserar på tre centrala aspekter:

Answer 2

Social kognition handlar om de kognitiva processer som styr våra sociala interaktioner, som perception, uppmärksamhet, minne och beslutsfattande. Dessa processer används i alla typer av sociala situationer och är **inte domänspecifika** (begränsade till ett visst område). **Social kognition kan förklara många sociala fenomen, bland annat**: * Falska minnen * Theory of mind (förmågan att förstå andras tankar, som i ett barns första lögner) * Övertalning * Stereotyper och diskriminering Dessa fenomen belyser hur våra kognitiva processer påverkar våra sociala beteenden och interaktioner.

Answer 3

En modell utvecklad av Fritz Strack 1988 som förkalrar hur vi bearbetar och tolkar information i sociala sammanhang. Modellen fokuserar på de kognitiva processerna som styr våra intryck, bedömningar och beslut i sociala situationer En förutsättning för alla kognitiva processer är uppmärksamhet, som styr vilka stimuli vi fokuserar på. Uppmärksamhet avgörs både av individens förmåga att rikta den mot relevanta informationer och av stimulits styrka — mer framträdande stimuli fångar vår uppmärksamhet mer effektivt.

Answer 4

* **Sensoriskt minne --> uppmärksamhetsfilter --> arbetsminne** Information från omvärlden fångas först i det sensoriska minnet, där den förvaras under en mycket kort tid. Uppmärksamhetsfiltreringen avgör vilka delar av denna information som tas vidare till arbetsminnet, där den bearbetas och används för beslut och handlingar. * **Riktad uppmärksamhet** och **"cued memory retrival"** Riktad uppmärksamhet innebär att vi medvetet fokuserar på specifika stimuli, medan "cued memory retrieval" refererar till processen där externa ledtrådar eller signaler hjälper oss att hämta fram minnen eller information från arbetsminnet. * **Kognitiv ekonomi** och **"cogntive misers"** Kognitiv ekonomi handlar om att spara på mentala resurser genom att använda effektiva strategier för problemlösning och informationsbearbetning. "Cognitive misers" syftar på tendensen att undvika att använda alltför mycket kognitiv energi när vi kan göra snabba, enklare bedömningar (t.ex. använda tumregler eller heuristik) * **Kognitiv belastning** och **myopi** Kognitiv belastning uppstår när vi tvingas bearbeta för mycket information samtidigt, vilket kan minska vår förmåga att fatta välgrundade beslut. Myopi (eller "kognitiv myopi") refererar till en kortsiktig fokus, där vi prioriterar omedelbara mål eller information framför långsiktiga konsekvenser, ofta på grund av överbelastning eller brist på resurser.

Answer 5

**Operating principles (the what)** handlar om *vad* för information som bearbetas och *vilken typ av bedömning* som krävs (t.ex. ansiktsuttryck, beteende eller expertutlåtanden). **Operating conditions (the how)** handlar om u*nder vilka omständigheter* processen sker och hur *automatisk eller medveten* processen är, vilket påverkar hur mycket kognitiva resurser som används.

Answer 6

Kognition är kontextberoende och känslig för yttre påverkan. Den yttre miljön innehåller långt mer information än vad vi kan bearbeta... Omständigheter som tidspress, stress eller oväntad information kan göra oss mer benägna att använda automatiska, förenklade processer (t.ex. heuristik) istället för mer medvetna och noggranna bedömningar, vilket kan leda till felaktiga eller snedvridna sociala bedömningar.

Answer 7

FAE innebär att vi tillskriver andras beteende till deras personliga egenskaper snarare än till externa omständigheter. Om vi själva är sena kan vi tendera att ex skylla på regeringens bristande ansträngning för att boosta kollektivtrafiken, men om någon annan är sen kan vi kanske istället dra slutsatsen "han är så dryg"

Answer 8

Kognition använder lättillgänglig information: * Vi tenderar att basera våra bedömningar på **recency** (senaste informationen) och **frequency** (information vi har sett oftare), vilket kan leda till snabba men ibland felaktiga beslut.

Answer 9

När vi står inför svåra eller snabba beslut, kan **icke-relaterad information** påverka våra bedömningar, vilket kan leda till **felattributering** (t.ex. vi kopplar ihop irrelevant information med beslutet).

Answer 10

**Oväntad**, **extrem** eller **solo-status** information fångar mer uppmärksamhet och leder ofta till mer extrema bedömningar. Denna information tenderar att påverka våra beslut i större utsträckning än mer neutral information. solo-status: en situation där en individ särskiljer sig från en grupp genom att vara den enda eller en av få med en viss egenskap

Answer 11

**Priming**: Automatisk påverkan av socialt meningsfull information som påverkar vårt beteende utan medvetenhet. **Felattributering**: När lättillgänglig information används för att tolka eller bedöma nya stimuli, vilket kan leda till felaktiga slutsatser.

Answer 12

Associationer mellan ord och teman Semantisk priming innebär att bearbetningen av ett ord påverkas av ett tidigare visat ord som är relaterat i betydelse. När ett ord aktiverar ett semantiskt nätverk i hjärnan, gör det relaterade begrepp mer lättillgängliga, vilket leder till snabbare beslut. Till exempel, efter att ha sett ordet "Hav" aktiveras nätverket och gör det snabbare att känna igen relaterade ord som "Båt".

Answer 13

Beteendepriming bygger på idén att semantisk priming kan påverka vårt beteende. Det handlar om hur **perception och beteende** är länkade, där socialt meningsfull eller användbar information från omgivningen automatiskt påverkar våra handlingar. Genom att exponeras för viss information aktiveras ett semantiskt nätverk som påverkar våra beteenden på ett omedvetet sätt. Detta är en **automatiskt process** som kan skapa en **feedback loop**, där tidigare beteenden eller tankar förstärker framtida reaktioner och handlingar.

Answer 14

Kognitoon är inte en objektiv process! Motivation och mål är drivande * Allt från basala behov: mat, sömn - ex när vi är hungriga lägger vi omedvetet märke till resturanger * Till mer abstrakta: självbild, acceptans - negativ feedback kritiseras mycket mer genomförligt än positiv feedback

Answer 15

Hög motivation → mer kognitiva resurser för att uppnå målet → mer systematiskt tänkande Låg motivation → färre kognitiva resurser spenderas → mer heuristiskt tänkande

Answer 16

Riktiga mål (directional) - När vi vill nå en **specifik slutsats** för att stödja våra egna mål eller värderingar. * Exempelvis kan vi vilja bevara eller höja vår självkänsla genom att dra slutsatser som stärker vårt självförtroende. * Vi kan också använda sådana slutsatser för att legitimera existerande maktförhållanden, som att rättfärdiga orättvisor genom att anamma en just world hypothesis (att världen är rättvis, vilket leder till att vi skuldbelägger offren - victim blaming). Selektiv informationssökning - vi söker efter eller minns information som bekräftar de slutsatser vi önskar. * Ett exempel på detta är att kvinnor ofta var bättre på att genomskåda bristande statistik som antydde att kvinnor var sämre ledare än män.

Answer 17

När vi vill nå en korrekt slutsats * Söker och processar information systematiskt * Försöker korrigera för bias När vi vill komma till snabbt avslut * Låg motivation att nå en korrekt slutsats * Heuristiskt tänkanden (i motsats till systematiskt) * Ökad användning av stereotyper (Bodenhausen mfl. 1999)

Answer 18

Stereotyper: Användning av stereotyper är en form av heuristiskt tänkande * Få kognitiva resurser * Stressad/distraherad * Låg motivation * Motiverad att snabbt komma till avslut Exempel: Polisingripande i USA: * En aktiv akottlossning * Junior polis ingriper * En ung svart man skjuts av polisen när han tog fram sin mobil Livestreaming: * en populär “lets-player” livestreamar * Förlorar en match * Kallar den andra spelaren n-ordet

Answer 19

**Hög motivation (systematisk personbedömning)** **Fördelar**: Bedömningar baseras på individens faktiska egenskaper snarare än stereotyper, vilket ger en mer rättvis och korrekt uppfattning **Nackdelar**: Kräver mycket tid och kognitiva resurser, vilket kan vara ineffektivt i stressiga eller tidsbegränsade situationer **Låg motivation (heuristisk personbedömning)** **Födelar**: Snabb och resurseffektiv, vilket kan vara användbart i situationer med tidspress eller hög kognitiv belastning. **Nackdelar**: Risk för att använda stereotyper och göra generaliserade eller felaktiga bedömningar

Answer 20

Det syftar på hjärnområden som utvecklats enbart för sociala processer, som att samverka i grupper och upptäcka sociala normbrott * Social intelligence theory: evolutionär fördel med komplex samverkan *

Answer 21

Dessa komplexa social kognitiva processer hjälper oss att hantera de olika aspekterna av våra sociala liv och förhållanden, där både individuella och gruppdynamiska faktorer spelar in. Förklaring av processerna; * **Cheater detection:** Identifiera individe som bryter mot normer * **Group thinking**: Gruppens åsikter enas och blir mer extrema * **In-grupp favoritism**: Lojalitet mot "vår grupp" och fientlighet mot andra grupper * **Ansiktsigenkänning**: Tolka emotioner och avsikter utifrån ansiktsuttryck * **Sociala hierarkier**: Fördela resurser och hantera konflikter i stora grupper

Answer 22

* **Evolutionen** har format socialkognitiva processer som anpassningar för att hantera sociala situationer. * **Vissa processer är domänspecifika** (unika för sociala sammanhang), som att upptäcka normbrott eller tolka ansiktsuttryck. * Andra processer är **allmänna** och används både i sociala och icke-sociala situationer. * Dessa anpassningar har hjälpt människor att **samarbeta i grupper**, vilket varit avgörande för överlevnad och framgång. * Liknande sociala processer finns även hos andra arter, t.ex. **feromonreceptorer** för kommunikation och parning.

Answer 23

* **fMRI-bevis**: Aktivering av hjärnområden för sociala processer * **Kliniska studier**: Exempelvis hur individer bedömer "sexual openness" baserat på sociala signaler

Answer 24

Social kogntition förklarar sociala och psykologiska fenomen genom att integrera flera perspektiv, inklusive * motivationella * situationella * affektiva * evolutionära * biologiska och kognitiva faktorer som, * uppmärksamhet * perception * minne * resurshantering Som psykolog är det viktigt att undvika enkla förklaringar och använda en bred kunskapsbas för att förstå och påverka mänskligt beteende på ett djupae plan

Answer 25

en generell inställning till någon eller något Grunden för en attityd är en **grundläggande evaluering**, där objektet bedöms som positivt eller negativt, bra eller dåligt, eller något som vi närmar oss eller undviker evaluering = utvärdering, analys, granskning

Answer 26

Tre komponentsteorin beskriver att attityder består av tre sammanlänkade delar: 1. **Föreställningar** (beliefs): Vad vi tror om attitydobjektet 2. **Affekt** (känslor): Hur vi känner inför attitydobjektet 3. **Beteende**: Hur vi agerar i relation till attitydobjektet Dessa komponenter samverkar och bidrar till att forma vår attityd gentemot olika objekt eller situationer

Answer 27

**Multikomponentteorin** (Zanna & Rampel, 1988) förklarar att attityder formas genom en samverkan mellan tre komponenter: 1. **Kognition** (beliefs): Tankar och föreställningar om attitydobjektet 2. **Affektion**: Känslomässiga reaktioner gentemor attitydobjektet 3. **Beteende**: Handlingar eller intentioner relaterade till attitydobjektet Teorin betonar hur dessa komponenter påverkar varandra och **tillsammans skapar en attityd**. Ingen komponent är mer central än de andra

Answer 28

**Tre komponentteorin** fokuserar på att attityder består av tre seperata, men sammanlänkade, komponenter: föreställningar (beliefs), affekt (känslor) och beteende **Multikomponentsteorin** betonar hur kognition (beliefs), affekt och beteende samverkar och påverkar varandra i en mer flexibel och dynamisk process, där alla komponeneter samverkar för att bilda en övergripande attityd Så, medan tre-komponentteorin ser komponenterna som distinkta delar, ser multikomponentsteorin dem som inbördes relaterade och påverkande varandra.

Answer 29

Föreställnoingar är tankar och uppfattningar om ett objekt, och de kan vara både sanna och falska - en sant påstånde vs ett falskt påstående ex en stereotyp Effekterna: * Stereotypa föreställningar kan skapa fördomar mot ett attitydobjekt * Exempel: Expectancy X value-modellen förklarar att föreställningar om ett objekts värde (t.ex att en dyr produkt är bättre än en billig) påverkar vår attityd till det

Answer 30

Den affektiva komponenten inkluderar känslor associerade med ett attitydobjekt Effekterna: * Känslomässiga responser påverkar hur vi uppfattar attitydobjektet Exempel: * Rädsla för spindlar --> Negativ attityd till spindlar * Magsjuka efter klyckling --> Negativ attityd till kycklingmat * Glädje efter löpning --> Positiv attityd till löpträning Fenomen: **Mere exposure-effekten** - Ju oftare vi exponeras för ett stimuli, desto mer gillar vi det

Answer 31

Beteendekomponenten rör både tidigare handlingar och framtida tendenser att agera gentemot ett attitydobjekt Teorier: * **Self-perception theory** (Bem, 1972): Vid ambivalenta attityder observerar vi vårt eget beteende för att dra slutsatser om vad vi tycker * **Kognitv dissonans**: Upplevelsen av obalans mellan vad vi tycker och vad vi gör kan leda till att vi ändrar antingen vår attityd eller vårt beteende

Answer 32

**Stabila attityder**: varaktiva och förändras sällan, baserade på djupgående erfarenheter eller starka övertygelser. Exempel: stark tro på jämlikhet **Konstruerade attityder**: Flexibla och formas utifrån aktuell kontext och tillgänglig information. Exempel: Positivt intryck av en produkt efter att ha sett en reklam **Samspel**: Attityder kan vara en kombination, med stabila grunder och kontextberoende nyanser

Answer 33

**Styr beteende**: Attityder fungerar som vägledare för vad vi ska närma oss (approach) och undvika (avoid) Exempel * Freud (1915): Människor söker njutning och undviker smärta. * Skinner (1953): Positiv och negativ förstärkning styr beteenden. * Rogers (1961): Vi dras mot positiva mål och undviker negativa. **Betydelse för andra områden**: Mätning och förståelse av attityder är centralt även inom andra vetenskapliga och praktiska fält, såsom marknadsföring, politik, och klinisk psykologi. *"Begreppet attityder är förmodligen det mest utmärkande och oumbärliga begreppet i samtida amerikansk socialpsykologi."* – Gordon Allport

Answer 34

* Social inlärning * Klassisk / operant betingning * Beteende * Exponering * Resonerande * Evolution / gener / biologi

Answer 35

* **Balansteorin** (Heider, 1942): Människor strävar efter att upprätthålla kognitiv balans mellan sina attityder, andra människor och objekt i sociala relationer. * **Theory of Reasoned Action/Planned Behavior** (Fishbein & Ajzen, 1974/Ajzen, 1989): Beteenden styrs av intentioner, som påverkas av attityder, subjektiva normer och upplevd kontroll över beteendet. * **Social identitetsteorin**: Attityder formas och förstärks av individens identitet och tillhörighet till sociala grupper. * **Value-Norm-Activation Theory**: Individers attityder och beteenden styrs av deras värderingar, sociala normer och en aktivering av ansvarskänsla gentemot andra.

Answer 36

**Balansteorin** (utvecklad av Fritz Heider) handlar om hur människor strävar efter att upprätthålla balans i sina sociala relationer och attityder. Enligt teorin består en social situation av tre element: Fokus på P - O - X relationer: * P = person * O = en annan person * X = objekt/ämne Vi söker balans / konsistens mellan P, O och X Om relationerna mellan dessa element är **balanserade**, känner vi oss bekväma, men om de är **obalanserade** (t.ex. om vi gillar någon som inte gillar något vi gillar), uppstår en konflikt som vi försöker lösa. Vi gör det genom att förändra våra attityder eller relationer för att återställa balansen. **Exempel**: Om du gillar en vän som gillar en film, men du inte gillar filmen, kommer du att försöka lösa obalansen genom att kanske börja gilla filmen, eller ändra din relation till vännen. Kort sagt, balansteorin förklarar hur vi söker **harmoni** i våra sociala interaktioner och attityder.

Answer 37

Förvånansvärd låga korrelationer (Wicker, 1969) Beror bland annat på: * Attitydens tillgänglighet * Gruppidentifiering och normer * Grad av specifikation (specifika attityder och generella beteenden, eller vice versa)

Answer 38

**Attityder och subjektiva normer påverkar intentioner som styr beteendet** **Attityder** : hur vi känner för ett beteende **subjektiva normer** : vad vi tror att andra tycker **intentioner** : avsikter att genomföra ett beteende

Answer 39

Två grundläggande dimensioner: * **Warmth** (värme): Handlar om hur vi uppfattar andras **avsikter** och **intentioner**. Är de vänliga, hjälpsamma och välvilliga? Vi tenderar att bedöma om någon är "god" eller "ond", om deras handlingar verkar välmenande eller skadliga. * **Competence** (Kompetens): Fokuserar på **förmågan** att agera och uppnå mål. Har personen/gruppen förmågan att utföra en uppgift eller vara effektiv i en given situation? Tillsammans skapar dessa dimensioner en grund för hur vi uppfattar och interagerar med andra. Till exempel kan vi se någon som "vänlig men inkompetent" eller "kall men kompetent", och detta påverkar våra attityder och beteenden gentemot dem.

Answer 40

Våra attityder har flera funktioner som påverkar vårt beteende och våra interaktioner. Här är några av de viktigaste funktionerna: 1. **Utilitaristisk funktion**: Attityder hjälper oss att maximera belöningar och undvika bestraffningar (t.ex. positiv attityd till en hobby som ger nöje). 2. **Värdeexpressiv funktion**: Syftar till att uttrycka centrala värden eller ens själv-koncept (t.ex. positiva attityder till miljövård). 3. **Egodefensiv funktion**: Attityder skyddar självkänslan genom att försvara vårt självbild (t.ex. negativa attityder mot framgångsrika andra för att skydda oss själva). 4. **Social anpassning:** Attityder utvecklas för att passa in i en social grupp och få tillhörighet (t.ex. anta gruppens politiska ståndpunkter).

Answer 41

1. **Explicita mått**: Attityder mäts genom direkta frågor eller enkäter där individen uttrycker sina medvetna attityder, exempelvis genom Likert-skalan. 2. **Beteende**: Attityder bedöms genom att observera individens faktiska beteenden eller handlingar som relaterar till ett attitydobjekt. 3. **Implicita mått**: Attityder mäts genom indirekta tekniker som inte kräver medvetet svar, t.ex. Implicit Association Test (IAT), för att fånga omedvetna attityder.

Answer 42

**Explicita mått**: Attityder mäts genom direkta frågor eller enkäter där individen uttrycker sina medvetna attityder, exempelvis genom Likert-skalan. **Nackdelar**: Det antar att människor **vill** uppge sina attityder på ett korrekt sätt (social desirability bias), och att dem **kan** uppge sina attityder på ett korrekt sätt En explicit mätning: **likertskala** * Skalan (attitydskala) har fått sitt namn av sin upphovsman, den amerikanske socialpsykologen Rensis Likert (1903-1981). * Den person vars attityd man vill mäta får ta ställning till ett antal påståenden.’ * Vanligtvis används svarsalternativ med ändpunkterna: Instämmer inte alls - Instämmer helt * Svaret på varje påstående poängsätts och summan (eller medelvärdet) av poängen anger styrkan i attityden.

Answer 43

**Grundidé**: våra beteenden speglar våra preferenser T.ex glassen du väljer att köpa är den du föredrar = positiva attityder **Fördelar**: * Diskret sätt att mäta attityder * Kan användas på olika typer av grupper: ex barn och ungdomar **Nackdelar**: * Beteende speglar inte alltid attityder

Answer 44

1. **Korrespondensprincipen**: Sambandet mellan attityd och beteende är starkare när attityden är mer specifik i förhållande till det beteende som bedöms. Det innebär att attityden bör matcha beteendet i både specifikitet och kontext. 2. **Aggregeringsprincipen**: När flera beteenden kombineras ger de en mer exakt bild av individens attityd än om man endast bedömer ett enskilt beteende. Det innebär att attityder bättre kan förutsägas genom att titta på ett mönster av beteenden snarare än på ett isolerat beteende.

Answer 45

Målet är att undvika problemen med explicita mätningar (t.ex. social önskvärdhet). Dessa mått används ofta för att mäta attityder i känsliga ämnen, och bygger på reaktionstid för att få en mer automatisk bild av individens attityder. Exempel på metoder inkluderar Evaluative Priming Test och Implicit Association Test **(IAT)**, där grundidén är att en attityd representerar en objekt-evaluering som lagras i långtidsminnet. Ett exempel: Rooth (2009) * Undersökte sannolikheten att bjuda personer med svenska namn vs. arabiska namn på anställnings intervju * Explicita bedömningar av svenskar /araber inget samband * Implicita bedömningar, svagt samband. Mer negativa implicita attityder - mindre sannolikt att bjuda personer med arabiska namn på anställning

Answer 46

Stor debatt om implicita mått mäter.. * .. kulturell kunskap/bias, skilt från ens faktiska attityder (Karpinski & Hilton, 2001) * .. objekt-evaluering associationer som ackumulerad med erfarenhet - inte nödvändigtvis nårbara med introspektion (Nopsek, 2007)

Answer 47

* Starkare attityder - högre korrelationer * När folk upplever sin attityd som normbrytande - lägre korrelationer

Answer 48

Värden fungerar som inre kompasser och påverkar hur vi bedömer och reagerar på olika situationer, till exempel om vi prioriterar säkerhet framför äventyr eller individualism framför gemenskap. Värden handlar om värderingsbedömningar… * Gott vs äckligt * Rent vs smutsigt * Säkert vs farligt * Tillåtet vs otillåtet * Hederligt vs ohederligt

Answer 49

Schwartz värdestruktur består av tio grundläggande värden som kan organiseras enligt deras fokus på individuella eller kollektiva mål. Med dessa ville han förklara och kategorisera mänskliga värderingar. Enligt Schwartz kan värderingar ses som de centrala övertygelser och principer som styr människors attityder och beteenden i olika kulturer. 1. **Benevolence** (välvilja) - målen är att bevara och förbättra välfärden för de som är i en ingrupp 2. **Universalism** - målen är förståelse uppskattning tolerans och skydd för alla människors välfärd och för naturen 3. **Hedonism** - Att definiera mål: njutning eller sinnlig tillfredsställelse för sig själv 4. **Prestation** - Definierade mål: personlig framgång genom att demonstrera kompetens enligt sociala normer 5. **Makt-Definierade mål** - social status och prestige, kontroll eller dominans över människor och resurser 6. **Säkerhet** - definierade mål: säkerhet, harmoni och stabilitet i samhället, av relationer, och av mig själv. 7. **Konformitet** - definierade mål: återhållsamhet av handlingar, böjelse och impulser, sannolikt att uppröra eller skada andra och bryta mot sociala förväntningar eller normer. 8. **Tradition** - definierade mål: respekt, engagemang och acceptans av seder och idéer som ens kultur eller religion ger 9. **Självständighet** (Self-Direction): Definierade mål – oberoende tanke och handling; att välja, skapa och utforska. 10. **Stimulans** (Stimulation): Definierade mål – spänning, nyhet och utmaning i livet.

Answer 50

Självet är en kognitiv och social konstruktion som består av individens uppfattningar, erfarenheter och identitet, formad genom sociala interaktioner och lagrad som scheman som aktiveras i olika situationer.

Answer 51

Self-concept är individens uppfattningar om sig själv, inklusive personens egenskaper och vad eller vem självet är. Helt enkelt "våra samlade föreställningar om oss själva" - M.G Eriksson

Answer 52

Från våra sociala grupper

Answer 53

Från unika personliga attribut och relationer

Answer 54

Som gör en unik

Answer 55

Attribut som vi delar med signifikanta andra, roller inom relationer

Answer 56

attribut gemensamt med ingrupp, skiljer oss från utgrupp

Answer 57

oberoende, självständig, skiljer oss från utgrupp

Answer 58

Defineras i relation till andra

Answer 59

Identitet vi visar offentligt

Answer 60

identitet som vi är när vi är ensamma

Answer 61

som vi uppfattar att vi är

Answer 62

som vi önskar att vi vore

Answer 63

som vi uppfattar att vi bör vara

Answer 64

* Perception * social kognition * social interaktion * emotionella reaktioner * attityder och beteenden "connects to virtually all other chapters in this book"

Answer 65

* Självscheman är mentala strukturer som organiserar och lagrar kunskap om självet, och de är en del av vår självuppfattning. * Självscheman är mer komplexa och varierade än andra scheman, då de kräver synkronisering med omgivningen; de uppmärksammas lättare, tar mer kognitiv processeringstid och är överrepresenterade i vår tankeprocess * Hög självkomplexitet fungerar som en buffert vid hot mot självuppfattningen, där starka, interna självbilder kan motverka negativa effekter av yttre faktorer som fördomar eller kritik.

Answer 66

Självet kan vara mer eller mindre socialt och kulturellt konstruerat, beroende på om det präglas av ett independent self eller ett interdependent self: * **Independent self:** Fokus ligger på individens självständighet och unika egenskaper, där självet definieras mer av personliga mål och mindre av sociala och kulturella behov. * **Interdependent self**: Självet formas i hög grad av relationer och sociala sammanhang, där individen förstår sig själv genom att spegla sig i andra och anpassa sig till gruppens normer och förväntningar.

Answer 67

Att **självet är "ungt"** syftar på att fokuset på individen och individens självförståelse är ett relativt nytt fenomen historiskt sett. Under lång tid har samhällen varit kollektivistiska, där gruppen och dess behov har varit centrala, snarare än individen. Från 1500-talet och framåt började dock förändringar i samhälleliga, kulturella och intellektuella strukturer leda till att individens roll och självförverkligande fick större betydelse: * **Sekularisering**: Skiftet från att se människans fullbordan som något som sker efter döden till en idé om att individen kan förverkliga sig själv under sitt liv. * **Industrialismen**: Omvandlade samhället och individens roll, med fokus på självständigt arbete och produktivitet. * **Upplysningen**: Främjade tanken på individens förnuft, rättigheter och självbestämmande. * **Psykoanalysen**: Introducerade ett nytt sätt att förstå självet, med fokus på det omedvetna och individens inre psykologi. Denna utveckling markerar en övergång från ett mer kollektivistiskt synsätt till ett fokus på individens självförståelse och självständighet – vilket gör självet historiskt sett "ungt".

Answer 68

Enligt William James i The Principles of Psychology (1890) består självet av två delar: **the consciousness of self** **"I"** är den aktiva, subjektiva delen av självet – agenten som handlar, upplever och agerar i världen. Det representerar den medvetna, handlande personen, alltså vad vi gör. **"Me"** är den objektiva delen av självet – det som observeras, bedöms och utvärderas av "I". Det omfattar våra egenskaper, erfarenheter och identitet, alltså vad vi är och hur vi uppfattar oss själva.

Answer 69

Motivationsprocesser stärker självbild och självkänsla * Själv-utvärdering * Självbekräftelse * Självupphöjelse * Social jämförelse Sammantaget påverkar dessa processer även vår självkänsla (self-esteem, dvs hur vi värderar oss själva, positivt eller negativt)

Answer 70

Själv-utvärdering - sökande efter information om vem man är (motiv: validitet, korrekt bild) Vi vill få en så sann och korrekt bild av oss själva

Answer 71

Självbekräftelse (verification) - söker information som stöder ens tes om sig själv (motiv: konsistens, sammanhängande bild)

Answer 72

Självupphöjelse (self-enhancement) - sökandet efter positiv information som betonar en fördelaktig bild (motiv: lyfta fram en positiv bild)

Answer 73

Social jämförelse – Hur bra är andra på att dansa? Bättre än jag? Ogillar det som inte stämmer med självuppfattningen = byta självbild? Inte bry sig?

Answer 74

Self-enhancing triad refererar till tre tendenser där vi * överskattar våra positiva sidor, * tror att vi har mer kontroll än vi faktiskt har, * och är överoptimistiska om framtiden. Dessa tendenser kan vara adaptiva och skydda oss mot psykisk ohälsa, men kan också leda till problem som narcissism och aggressivitet om de blir för dominerande.

Answer 75

Self-serving attribution bias är en tendens att tillskriva positiva resultat (framgång) till **inre**, personliga orsaker (t.ex. talang, hårt arbete) och negativa resultat (misslyckanden) till **yttre**, externa orsaker (t.ex. tur, omständigheter). Detta hjälper oss att bibehålla en positiv självbild, men kan också hindra oss från att ta ansvar för våra misstag och lära oss från dem.

Answer 76

Vår självuppfattning, alltså hur vi ser på oss själva och våra egenskaper, påverkar direkt vår självkänsla. Om vi har en positiv självuppfattning tenderar vi att värdera oss själva högre och känna oss mer självsäkra, medan en negativ självuppfattning kan leda till lägre självkänsla och känslor av osäkerhet.

Answer 77

**Terror Management Theory (TMT)** förklarar hur människor hanterar rädslan för döden genom att stärka sina kulturella värderingar och söka personlig betydelse. När vi påminns om vår dödlighet, tenderar vi att bli mer engagerade i våra världsuppfattningar och kan bli mer fördomsfulla mot andra grupper för att försvara vår känsla av trygghet och identitet.

Answer 78

**Sociometer Theory** är en teori som förklarar självkänsla som en indikator på hur vi uppfattas av andra och vår sociala acceptans. Enligt teorin fungerar självkänslan som en "sociometer" – en inre mätare som registrerar hur vi tror att andra ser oss och om vi är accepterade i våra sociala grupper. Om vi känner oss accepterade, ökar självkänslan, medan den sjunker om vi känner oss avvisade eller utanför.

Answer 79

**Self-perception theory** (Daryl Bem, 1962, 1972) föreslår att vi härleder våra egna attityder och egenskaper genom att observera vårt eget beteende och de omständigheter där det sker, **självattributioner**. När vi inte har starka eller tydliga interna uppfattningar om oss själva, kan vi dra slutsatser om vad vi tycker eller känner genom att titta på våra handlingar. Till exempel, om vi gör något vänligt, kan vi härleda att vi är en vänlig person.

Answer 80

Förändrad motivation pga extern belöning ex pengar eller godis När extern belöning saknas, attribuerar vi vårt beteende till att vi gillar att göra det (inre belöning/intresse) och motivationen stärks

Answer 81

**Spegelsjälvet** syftar på hur vi formar vår självuppfattning baserat på hur vi tror att **andra uppfattar oss.** Vi ser oss själva genom andras ögon och justerar vår självbild utifrån de reaktioner, kommentarer och feedback vi får från omgivningen. Denna process hjälper oss att förstå och utveckla vår identitet i relation till andra.

Answer 82

* Beskriver hur människor lär sig själva genom social interaktion * Validerar uppfattningar, åsikter och känslor genom jämförelse med “likar”- drar oss till “likar” * Prestationer jämförs helst mot de som är något sämre… “downwards comparison" → Stärker självkänslan

Answer 83

**Self-evaluation maintenance model** (Tesser, 1988) beskriver hur vi hanterar sociala jämförelser för att **skydda vår självkänsla**. När vi tvingas jämföra oss med någon som presterar bättre än oss (t.ex. ett yngre syskon), kan vi försöka förminska likheten eller betydelsen av deras prestationer. Om jämförelsen är för hotande kan vi även försöka distansera oss eller avsluta relationen för att undvika att känna oss underlägsna.

Answer 84

Social Identity Theory förklarar hur vi skapar vår självidentitet baserat på de grupper vi tillhör (social identitet) och våra unika personliga egenskaper (personlig identitet). Vår gruppmedlemskap är en viktig källa till självbild och kan påverka hur vi ser på andra och oss själva. * **Social identitet-självet** definieras i termer av medlemskap i sociala grupper * **Personlig identitet-självet** definieras av egenskaper i personliga relationer

Answer 85

En kategoriserar sig själv till grupper där en anser sig höra hemma och internaliserar (i sin självuppfattning) automatiskt egenskaper hos gruppen (status, prestige ets som höjer självkänslan)

Answer 86

**BIRGing** (Basking in Reflected Glory) är en social psykologisk term som beskriver *hur vi söker självkänsla och social status genom att associera oss med framgången hos andra*, t.ex. ett sportslag eller en grupp vi tillhör. Ett exempel är när vi säger **"Vi vann"** efter att vårt lag vunnit, men inte **"De förlorade"** när de förlorade. Vi identifierar oss med framgången för att stärka vår egen självbild.

Answer 87

* ett annat sätta att tänka kring självet Självmedvetenhet är förmågan att reflektera över och vara medveten om sina egna tankar, känslor och beteenden.

Answer 88

* **Privat självmedvetenhet** - egna attityder, tankar och känslor jämförs mot internaliserade ideal och standards (måttstockar) * **Offentlig självmedvetenhet** - styrs av sociala normer och att “se bra ut” inför andra

Answer 89

* **Positiva effekter**: Självmedvetenhet kan få oss att må bra, exempelvis när vi får uppskattning eller bekräftelse. * **Negativa effekter**: Kan vara stressande, särskilt vid negativ kritik, och leda till osäkerhet eller ångest. * **Reducerad självmedvetenhet**: Minskar hämningar, gör oss mer impulsiva och kan leda till antinormativa beteenden. * **Självreglering**: Självmedvetenhet kan också hjälpa till att styra våra handlingar för att uppnå önskvärda mål.

Answer 90

**Self-affirmation theory** handlar om att bevara en positiv självbild när den hotas. Genom att betona andra styrkor eller kompetenser, antingen för oss själva eller utåt, kan vi minska skadan från hot mot självet, såsom misslyckanden eller inkonsekventa händelser. Detta hjälper oss att bibehålla vår självkänsla och minska påverkan från stressorer. **Exempel på "hot" mot självet inkluderar:** * Misslyckanden * Inkonsekventa händelser som får oss att ifrågasätta vår identitet * Stressorer som påverkar vår självbild

Answer 91

**Self-affirmation theory** handlar om att bevara självkänslan genom att betona andra styrkor när självet hotas (t.ex. vid misslyckanden). **Self-enhancement** innebär att överskatta sina positiva egenskaper för att ständigt förbättra sin självbild, även utan hot.

Answer 92

Självdiskrepansteorin beskriver tre typer av självscheman: * **Verkligt själv** – den person vi faktiskt är. * **Idealsjälv** – den person vi skulle vilja vara (drömmar och önskningar). * **Borde/Kravsjälv** – den person vi tycker att vi borde vara (sociala förväntningar).

Answer 93

**Diskrepans (skillnad)** mellan de olika självscheman kan leda till negativa känslor som skuld och ånger. Denna diskrepans kan även **motivera självreglering**, där vi försöker förändra vårt beteende eller våra attityder för att minska gapet och bättre överensstämma med våra ideal eller krav. **Diskrepans** innebär en skillnad eller avvikelse mellan de olika självscheman (verkligt själv, idealsjälv och borde/kravsjälv)

Answer 94

**Regulatory Focus Theory** är en teori inom socialpsykologi som förklarar hur människor motiveras och reglerar sitt beteende för att uppnå mål. Den fokuserar på hur vi strävar efter att minimera skillnaden mellan vårt faktiska tillstånd och våra önskade tillstånd, vilket sker genom två olika självregleringssystem: promotion focus och prevention focus. * **Promotion focus** – Fokuserar på förhoppningar, önskemål, drömmar och ideal. Målet är att uppnå framgång, och individer använder en approach-strategi (söker utmaningar, är aktiva och fokuserar på positiva förebilder). * **Prevention focus** – Fokuserar på måsten och flikter. Målet är att undvika misslyckanden, och individer använder en avoidance-strategi (undviker risker och misslyckanden, fokuserar på förluster och negativa förebilder). Skillnaden mellan dessa fokuserar på antingen att sträva efter framgång eller att undvika förlust och misslyckande.

Answer 95

**Need to belong/affiliate** / vårt behov av att tillhöra sociala grupper * Grundläggande behov hos varje människa * Strävar efter att vara tillsammans * Strävar efter en “optimal”nivå av samhörighet och ensamhet **Social exclusion** * Visar hur viktigt det är att vara socialt inkluderad * “Cyberball” experiment: experiment för att testa effekter av social exklusion * Social exkludering kan leda till dåligt humör, lägre självförtroende, känsla av förlust av kontroll, fysiologisk aktivering, samma neurologiska respons som fysisk smärta

Answer 96

Ensamhet: känsla av en förlust av existernade sociala relationer * **kvantitativ** = få eller inga vänner * **kvalitativ** = de relationer saknar något * *Att vara ensam (alone)*, ett mer **objektivt** mått på “faktisk” avsaknad av relationer * *Ensamhet (loneliness)*, ett **subjektivt** tillstånd: känslomässig ensamhet, social ensamhet * Ensamhet upplevs som störst när det råder en skillnad mellan **hur man vill ha** sina relationer och vad man **faktiskt har**

Answer 97

* **Fysisk attraktion**: vi är benägna att välja partner baserat på utseende för att säkerhetsställa hälsosamma gener hos avkomman * **Goog gene hypothesis:** partner väljs utifrån hälsosamma gener., vilket anses synas genom ansikts- och kroppssymmetri * **Symmetri**: signalerar potentiellt god hälsa (exempelvis frånvaro av undernärning, mutationer eller infektioner) * **Stöd**: både män och kvinnor föredrar symmetriska ansikten, men symmetri är inte alltid kopplad till faktiskt hälsa

Answer 98

* **Traditionell uppfattning**: Kvinnor söker män med hög social status för långsiktigt stöd (barnomsorg), medan män söker kvinnor baserat på utseende för att sprida sina gener. * **Meta-analys**: Visar att fysisk attraktivitet har en moderat till stark effekt på romantisk utvärdering för **både män och kvinnor,** medan earning prospects hade en mindre effekt. Detta utmanar den könsspecifika uppfattningen.

Answer 99

Attraktion är en positiv attityd gentemot någon eller något och består av tre komponenter: 1. **Kognition**: Uppfattningar och föreställningar ("beliefs") om personen. 2. **Affektion**: Känslor för personen. 3. **Beteende**: Benägenhet att agera på ett specifikt sätt mot personen.

Answer 100

Attraktion påverkas av flera välbeforskade faktorer inom socialpsykologin: **1. Närhet i tid och rum**: Vi attraheras mer av personer vi har nära tillgång till. Möjligheten att få kontakt och ge belöning **2. Familiaritet**: Frekvent exponering för en person ökar sannolikheten för attraktion. **3. Likhet**: Vi dras till personer som liknar oss själva i värderingar, intressen och egenskaper. **4. Fysisk attraktivitet**: Utseende spelar en betydande roll för första intryck och romantisk attraktion.

Answer 101

* Ju oftare vi exponeras för ett stimuli, desto mer positivt tenderar vi att värdera det (mere-exposure-effekten). * Detta sker både medvetet och omedvetet. **Förklaringar**: * **Emotionella**: Upprepade exponeringar skapar välbehag. * **Kognitiva**: Upprepning minskar mental ansträngning, vilket gör att vi upplever stimulit som enklare och mer tilltalande.

Answer 102

* Likhet i attityder och grundläggande värden ökar både vår uppskattning för och värdering av en person. * Om vi tycker om någon, vill vi att de delar våra attityder. * Vi tycker om personer som redan delar våra attityder och värderingar.

Answer 103

* **Belönande** = de som är lika oss tenderar att ha liknande åsikter och hålla med oss * **Förstärkning** = stärker vår syn på omvärlden * **Förväntan** på att själv bli omtyckt och det ger → **enklade samvaro** med likasinnade

Answer 104

**Faktisk likhet:** Delade attityder och personlighetsdrag är viktiga i kortvariga interaktioner, särskilt när det inte finns ett fysiskt möte. **Upplevd likhet:** I etablerade relationer är upplevd likhet viktigare än faktisk likhet, eftersom den påverkar hur vi upplever och tolkar relationens kvalitet.

Answer 105

Matchningshypotesen: likhet mellan par i fysisk utseende antas bero på att vi: **…väger en potentiell partners attraktivitet mot sannolikheten att den personen skulle vara benägen att bli ett par med en själv** Longitudinella studier visar att många gifter sig med någon som är demografiskt och utseendemässigt lika dem själva, och kan även bli ännu mer faktiskt lika varandra över tid, i form av attityder

Answer 106

* **Avgörande i början**: Fysisk attraktivitet är den viktigaste faktorn för att avgöra om ett möte ska leda till vidare interaktion. * **Preferens för symmetri**: Vi attraheras av genomsnittliga och symmetriska utseenden. * **Betydelse**: Viktigare än andra variabler som intelligens, attityder och uppträdande. * **Social påverkan**: Fysiskt attraktiva personer tillskrivs ofta positiva egenskaper, som intelligens, och bemöts därefter. * **Självförstärkning**: Attraktiva individer tenderar att framhäva sina bästa sidor, vilket förstärker hur andra ser dem.

Answer 107

* vår egen självkänsla och sociala samvaro påverkas och förhöjs * belönande att umgås med vackra människor * det finns en stereotyp uppfattning om att skönhet är bra

Answer 108

Fysiskt attraktiva personer: * Får högre betyg * Något högre intelligens * Är mer populära * Något bättre hälsa * Mer sexuellt erfarna * Bättre självkänsla (delade fynd)

Answer 109

Experimentell forskning visar: * Bedömer attraktiva människor som smartare * Bedöms som vänligare, mer sociala, trovärdiga och kompetenta * Högre betyg * Bättre behandling på förskola * Lägre straff

Answer 110

**Värme** - tenderar att tycka om “varma” människor **Kompetens** - kompetenta personer är i allmänhet mer attraktiva och vi värderar dem högre

Answer 111

En vän kännetecknas av att: * **Planer, beslut och aktiviteter** kan påverkas av den andra personen. * Man **månar om den andra personens välbefinnande**. * För att vara en vän ska man **själv må bra** och känna ömsesidig tillfredsställelse i relationen.

Answer 112

* Stimulans * Olika materiella fördelar och användbar information * Stöd för självkänslan * Ett skydd mot stress

Answer 113

* “**Självavslöjande**” på vilket sätt vi delar med oss av privat information till andra * Går ofta från “ytliga ämnen” till mer “djupare” ämnen ju närmare man lär känna varandra * Tendens att åtegälda varandras “nivå” av self-disclosure: att ta upp ämnen som är på samma nivå av ytlighet/djup * Vi tenderar att **tycka om de som öppnar upp sig och vi öppnar oss tillbaka**

Answer 114

* **Social penetration model**: vi avslöjar mer ju bättre vi känner, gillar och litar på någon * Vi gillar också människor som avslöjar personliga saker för oss mer * **Disclosure reciprocity** innebär att vi tenderar att avslöja lika mycket som den andra personen gör, vilket skapar en balans i relationen och kan leda till en känsla av ömsesidig förståelse och förtroende. * När vi känner att vår partner är responsiv för våra behov, kallas detta **perceived partner responsivenes**s, vilket är en viktig faktor för varför vi attraheras av liknande personer. * **Self-disclosure** är också avgörande för långvarig intimitet, då det skapar en känsla av öppenhet och förtroende, vilket stärker relationen över tid.

Answer 115

* **Beskrivande** - hur vi lever, var vi bor, eller vilket lag vi hejar på * **Evaluerande** - personliga åsikter och känslor Self-disclosure är när en person delar personlig information om sig själv med någon annan. Det kan handla om tankar, känslor, erfarenheter, åsikter eller bakgrund. Det är ett sätt att öppna upp och bygga förtroende i en relation, oavsett om det gäller vänskap, romantiska relationer eller professionella kontakter.

Answer 116

* **Öka vår sociala acceptans** * **Utveckling av relationer**: från “ytliga” till mer djupgående relationer * **Minska obehagskänslor**: stressreducerande vid oro * **Självmedvetande**: Lyssnare kan ge värdefull information om en själv * **Social kontroll**: få “hållhakar” på varandra

Answer 117

Även om det oftast tycks vara socialt belönande med self-disclosure så finns det risker med att öppna sig för andra: * Avvisad av lyssnaren * Minskning av oberoende och egen integritet * Minskning av “kontroll” och självständighet * Generera och såra lyssnaren (eller andra)

Answer 118

* **Både** män och kvinnor återgäldar self-disclosure, men: * **Kvinnor** värdesätter i högre grad än män de som “öppnar” sig **Kopplingen mellan self-disclosure och upplevd ensamhet**: * Män upplever sig ensamma om de inte kan öppna sig för sin partner * Kvinnor upplever ensamhet om de inte kan öppna sig inför sin partner eller sina nära vänner

Answer 119

Kärlek är en kombination av emotioner, kognitiva tankar och beteenden som sker inom en intim och nära relation

Answer 120

Tre-faktorteorin om kärlek menar att kärleksupplevelsen är en produkt av: 1. **Kulturellt bestämda normer och värderingar om kärlek** 2. **Närvaron av en lämplig och tänkbar partner** 3. **Emotionell upphetsning (arosal)** som personen tolkar som "kärlek" Viktigt att notera är att våra fysiska reaktioner (som hormonrsher) inte alltid skiljer sig mellan olika emotioner, som ilsk, rädsla eller sexuell upphetsning

Answer 121

Schachter och Singer (1962) menade att upplevd "arousal" (fysiologisk aktivering) får oss att göra en orsaksattribution, där vi försöker förstå varför vi upplever upphetsning. Emotioner framkallas genom stimuli och består av två delar: * En allmän aktivering och en kognitiv utvärdering av situationen. Vi tillskriver aktiveringen till utvärderingen, t.ex. "jag har hjärtklappning nu för att hen är där." Detta kan leda till risk för felattribuering, där vi felaktigt tillskriver en fysiologisk upphetsning till en orsak, vilket kan resultera i missförstådda känslor.

Answer 122

Manliga deltagare fyllde i en enkät för en kvinnlig experimentledare efter att ha gått på en: 1. “**Farlig**” hängbro eller 1. **Mindre “farlig”** bro. Experimentledaren gav sitt telefonnummer för eventuell uppföljning. **Resultat** * Fler män från den farliga bron ringde upp kvinnan. * De attribuerade sin arousal (hjärtklappning från bron) till attraktion till kvinnan. **Slutsats**: Fysiologisk upphetsning kan felattribueras till en känsla av attraktion.

Answer 123

Sternbergs kärlekstriangel beskriver kärlek som en kombination av tre komponenter: 1. **Intimitet** – värme, närhet och delande. 2. **Passion** – sexuell attraktion och fysisk åtrå. 3. **Commitment** – vilja att bibehålla och engagera sig i relationen. Kombinationer av dessa dimensioner skapar olika typer av kärlek, såsom romantik, vänskaplig eller fulländad kärlek.

Answer 124

Huvudfynd om vad som korrelerar med tillfredsställelse i relation: * Gemensamt social nätverk * Commitment - intention att stanna * God kamratskap * Self-disclosure - en ömsesidig strävan och vilja att öppna sig inför varandra

Answer 125

Enligt Rubins undersökning skiljer sig loving och liking: * **Loving**: Starkare känslor kopplade till passion, anknytning och omtanke. * **Liking**: Känslor av respekt, beundran och vänskap. Rubin använde skalor där deltagare svarade på frågor om sina känslor för personer, antingen som vänner eller kärlekspartners.

Answer 126

Särdrag i kärleksrelationer: unika kännetecken som skiljer dem från andra typer av relationer, till exempel vänskap eller arbetsrelationer * Mer behov av beroende och samhörighet * Mer benägna att hjälpa partnern i kärleksförhållandet * Mer uppslukad i och mer unik i ett kärleksförhållande

Answer 127

Denna teori beskriver hur vi utvecklar olika typer av anknytningar baserat på hur vårdnadshavaren reagerar på våra känslor och behov under barndomen. Det är i denna allra första kärleksrelation, med vårdnadshavaren, som vi lär oss om kärleksrelationer och hur vi ska relatera till andra. Finns tre typer: Trygg, ambivalent, undvikande

Answer 128

**1. Secure attachment** - trygg anknytning * Föräldrar är "alltid" närvarande och responsiva för barnets behov och känslor (tröstar). * Barnet utvecklar en trygghet och en förmåga att känna att deras behov blir tillgodosedda, vilket skapar en känsla av säkerhet och förtroende för andra människor. **2. Anxious or ambivalent attachment** (Ångestfylld och ambivalent anknytning): * Föräldrar är opredicerbara och inkonsekventa i sina reaktioner på barnets känslouttryck. * Ibland är de kärleksfulla och nästan tvingande, ibland avvisande eller ignoranta, vilket leder till att barnet blir osäkert och ständigt söker bekräftelse och rädsla för att bli avvisad. **3. Avoidant attachment** (Undvikande anknytning): * Föräldrar är konstant avvisande eller känslomässigt frånvarande. * Barnet lär sig att dölja sina känslor och undviker att uttrycka behov, vilket leder till att barnet blir mer självständigt och svår att nå känslomässigt.

Answer 129

Man kan utgå från tre olika teorier för att svara på frågan: 1. Social exchange theory - Social utbytteori 2. Equity theory - Rättviseteori 3. Communal relationships - gemensamma relationer

Answer 130

**Nöjdhet i förhållandet**: Uppstår när man får maximal positiv belöning från förhållandet. **Mål**: Minimera kostnader och maximera belöningar (inte monitärt). **Avgörande faktorer**: * **Comparison level**: Förväntningar på förhållandet baserat på tidigare erfarenheter eller sociala normer. *** Alternative comparison level**: Vad man skulle kunna få i ett annat förhållande, vilket påverkar nöjdheten om man har andra alternativ tillgängliga.

Answer 131

**Nöjdhet i förhållandet**: Uppstår när det råder jämvikt mellan belöningar för båda parterna. **Mål**: Sträva efter balans i belöningarna i relationen. **Två avgörande faktorer för nöjdhet:** * **Tillgång på alternativ**: Om man har attraktiva alternativ till det nuvarande förhållandet kan det påverka nöjdheten. * **Investering**: Ju mer man har investerat i relationen, desto mer benägen är man att stanna kvar och vara nöjd.

Answer 132

**Förhållandets natur:** Parterna tar hänsyn till varandras behov och välmående. **Mål**: Man ser till att den andra har det bra utan att förvänta sig något tillbaka i form av direkt belöning. **Karaktär**: Mer automatisk och osjälvisk process som ofta etableras i nära och långvariga relationer.

Answer 133

Framförallt har man funnit två viktiga pusselbitar: * **God kamratskap** * **Self-disclosure** - en ömsesidig strävan och vilja att öppna sig inför varandra

Answer 134

* **Svartsjuka**: en negativ känsla som uppkommer när man upplever ett hot mot en värdefull relation * **Brist på kommunikation eller negativ kommunikation** - färre belöningar och beröm mer kritik. Stora skillnader på hur man tolkar varandras beteende * **Barnen** - ofta på grund att man upplever att man förlorar kamratskapet mellan parterna i relationen då barnen kräver sin tid → ojämlik arbetsfördelning

Answer 135

fientliga attityder

Answer 136

ett **beteende** som innebär att man behandlar människor olika baserat på deras tillhörighet till en viss grupp, snarare än deras individuella egenskaper eller meriter

Answer 137

förutfattade meningar som associerar grupper med människor med en eller flera egenskaper

Answer 138

Ja, de kan förekomma oberoende av varandra. **Fördomar utan diskriminering**: Negativa attityder eller känslor mot en grupp, men utan att agera på dem. **Diskriminering utan fördomar**: Handlingar som missgynnar en grupp, även utan negativa känslor, t.ex. på grund av sociala eller strukturella faktorer.

Answer 139

den **kognitiva komponenten** i attityder motsvarar ofta **stereotyper** inom socialpsykologi. Den beskriver de föreställningar eller tankar vi har om en grupp, vilket innebär att vi tillskriver specifika egenskaper eller attribut till gruppen som helhet.

Answer 140

den **emotionella komponenten** i attityder motsvarar ofta **fördomar**. Den handlar om de känslor vi har gentemot en grupp, ofta negativa, vilket kan uttrycka sig som aversion, ogillande eller till och med hat mot gruppen.

Answer 141

Det finns tre synsätt som samverkar för att skapa en heltäckande förståelse av fördomar och mellangrupper; det är 1. kulturellt 2. motivationellt 3. kognitivt

Answer 142

Det kulturella synsättet förklarar fördomar genom att se på gruppernas status och hur fördomsfulla kulturer kan formas i samhällen där dessa fördomar är norm. Detta synsätt menar att individer i fördomsfulla kulturer tenderar att internalisera och uttrycka fördomar.

Answer 143

Denna teori förklarar att fördomar uppstår när grupper är i konflikt om resurser, både materiella och icke-materiella. Konflikten leder till fientlighet mot den andra gruppen och stärker lojaliteten inom den egna gruppen, vilket skapar **etnocentrism** och hierarkiska strukturer - där man övervärderar sitt eget agerande och undervärderar den andra gruppens.

Answer 144

**Överordnade mål** är mål som är så viktiga att de inte kan nås utan samarbete mellan grupper. Enligt teorin kan dessa mål **minska fientligheten** mellan grupper genom att de tvingas samarbeta för att nå dem.

Answer 145

Grupper behandlas utifrån **in-grupp** = de man tycker sig tillhöra och **utgrupper** =de man inte känner sig tillhöra

Answer 146

I experimentet delas individer in i grupper baserat på triviala eller slumpmässiga kriterier. Trots att det inte finns någon verklig konflikt, tenderar individer att favorisera sin egen grupp. Detta visar att grupptillhörighet i sig kan leda till fördelning av resurser till den egna gruppen, även utan konflikt.

Answer 147

Det motivationella synsättet fokuserar på att förklara fördomar på individnivå, där fördomsfulla attityder kan bero på personliga erfarenheter och motiv. Här försöker individen höja sin självkänsla genom att identifiera sig med grupper som ses som bättre än andra.

Answer 148

**Social identitetsteori** menar att människor favoriserar sin egen grupp för att höja sin självkänsla. Genom att tillhöra en **"bättre"** grupp känner sig individen också bättre, vilket leder till **in-grupp** favoritism och negativa attityder mot **utgrupper**.

Answer 149

Enligt denna teori är fördomar och diskriminering ett uttryck för frustration hos individen. Frustrationen riktas mot en enkel måltavla, som ofta är en utgrupp. Teorin har inte alltid fått stöd, den har kritiserats eftersom den bara behandlar ena sidan av etnocentrismen, det vill säga bara fientlighet mot utgrupper men inte lojalitet eller favoritism för ingruppen.

Answer 150

**Den auktoritära personligheten** förklarar fördomar som en konsekvens av en **rigid** och **intolerant** personlighet. Personen vill att allt ska vara oförändrat, vidmakthålla status och är intolerant mot andra grupper än sin egen. Denna personlighet tillskriver utgrupper negativa egenskaper och upplever dem som hotande eller fruktade. En auktoritär personlighet **formas ofta under uppväxten**, särskilt genom straffande och dominerande föräldrar. I början var teorin avsedd att förklara antisemitism, och även om teorin har ifrågasatts, har den varit till hjälp för att förstå fördomar och intolerans över tid.

Answer 151

Enligt ambivalensteorin har fördomsfulla personer både positiva och negativa attityder mot utgrupper, och vilken attityd som kommer fram beror på faktorer som den aktuella situationen och tidigare erfarenheter. Om normen i situationen är tydlig, eller om interaktionerna med utgruppen tidigare varit positiva eller negativa, påverkar det deras reaktion. Oavsett om reaktionen är fientlig eller sympatisk tenderar den att vara mer intensiv och överdriven än mot personer som inte väcker fördomar.

Answer 152

Det kognitiva synsättet fokuserar på hur våra kognitiva processer, som tänkande, minne och språk, påverkar våra attityder och beteenden. Fördomar och stereotyper förklaras genom kognitiva processer som kategorisering och förenkling av information.

Answer 153

En stereotyp är en förutfattad mening om en grupp människor baserad på en eller flera egenskaper. Stereotyper grundas i kognitiv kategorisering, där vi förenklar komplexa verkligheter för att kunna bearbeta information snabbare, vilket sparar på mental energi. Dessa förenklingar skapar ofta överdrivna och svartvita kategorier där vi ser individer inom samma grupp som mer lika än de faktiskt är, och individer från olika grupper som mer olika än vad de är.

Answer 154

Enligt Belief Congruence Theory upplever vi mentalt obehag och en hotande känsla när andra inte delar våra egna värderingar och föreställningar. Detta leder till ogillande av utgrupper. Stereotyper kan vara svåra att ändra på. Stereotyper kan vara både positiva och negativa, men oavsett så förenklar de verkligheten och leder till felaktiga tolkningar. Vid användning av stereotyper tar man inte hänsyn till enskilda individer, vilket inte är rättvist.

Answer 155

1. **Information bearbetas på ett specifikt sätt**: Om två företeelser sammanfaller i tid, drar vi slutsatsen att de vanligtvis hör ihop. Om vi ser en individ från en grupp agera på ett visst sätt, tenderar vi att tro att "det är så de gör" i allmänhet. 2. **In- och utgruppsindelning**: Vi delar in människor i in- respektive utgrupper och generaliserar egenskaper från en enskild individ till hela gruppen. Detta leder till att vi ser utgrupper som mer homogena (mer lika varandra) än vår egen ingrupp. 3. **Kulturell påverkan**: Stereotyper utvecklas som en konsekvens av hur kulturer strukturerar och organiserar samspelet mellan olika grupper, vilket förstärker skillnader mellan in- och utgrupper.

Answer 156

1. **Förväntanseffekter**: Om vi förväntar oss ett samband mellan två saker, upplever vi ofta att de är relaterade, även om de inte är det. Detta gör att vi förstärker våra stereotyper. 2. **Selektivt minne**: Vi tenderar att komma ihåg information som bekräftar våra stereotyper och glömma det som går emot dem. Detta leder till att våra föreställningar om grupper förblir intakta. 3. **Kognitiv förstärkning**: Minnet av information som stämmer överens med stereotyper förstärks, vilket gör att vi blir mer benägna att hålla fast vid dessa föreställningar, även när de är felaktiga. 4. **Undantagen bekräftar regeln**: När vi stöter på individer som inte passar in i stereotypen, ser vi dem som undantag och fortsätter tro på den övergripande bilden av gruppen.

Answer 157

* **Negativ påverkan på individer**: Stereotyper påverkar våra interaktioner med människor från de grupper vi har förutfattade meningar om, ofta på ett negativt sätt, vilket kan leda till orättvis behandling baserat på deras gruppstillhörighet. * **Generell påverkan på stora grupper**: Stereotyper kan gälla stora grupper som kön, etnicitet och religion, och dessa förutfattade meningar färgar vår uppfattning och våra handlingar gentemot individer från dessa grupper. * **Moraliskt tveksamt**: Användningen av stereotypiska föreställningar är moraliskt tvivelaktig eftersom det bygger på generaliseringar och inte på individens unika egenskaper. * **Försök till objektivitet**: Det är viktigt att gå in i interaktioner utan att låta stereotyper och fördomar påverka vår uppfattning om en individ, även om det är svårt. Alla individer bör få möjlighet att visa vilka de verkligen är.

allt Flashcards

(181 cards)