Anatomi Flashcards

(37 cards)

1
Q

Brodmann areorna

A

52 delar: indelat baserat på hjärnbarkens struktur/ cellernas
organisering. EJ baserat på funktion, bara struktur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Skallbenet

A

Hjärnan omges av skallbenet, som skyddar den från yttre skador.
● Om hjärnan eller omgivande strukturer växer onormalt (på grund av exempelvis tumörer,
infektioner, eller ökad mängd cerebrospinalvätska) kan detta skapa trängsel i skallen, eftersom
det finns begränsat utrymme.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hjärnhinnor (Meninger)

A

Hjärnan är omsluten av tre hjärnhinnor som fungerar som skyddande lager:
○ Dura mater (den hårda hjärnhinnan): Det yttersta, tjockaste lagret som sitter
närmast skallbenet.
○ Arachnoidea (spindelvävshinnan): Det mellersta, tunna lagret som innehåller
cerebrospinalvätska och fungerar som stötdämpning.
○ Pia mater (mjuka hjärnhinnan): Det innersta, tunna lagret som ligger tätt intill
hjärnans yta.
■ De två senare kan ses som “plastpåsar”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Cerebrospinalvätska

A

Finns mellan Arachnoidea och Pia mater. Vätskan cirkulerar runt hjärnan och ryggmärgen.
Finns i ventriklarna
● Funktion:
○ Fungerar som en stötdämpande “kudde”
○ Tvättar bort avfallsprodukter från hjärnan.
○ Genom en konstant cirkulation av CSV kan hjärnceller få de näringsämnen de
behöver också.
○ Upprätthåller ett stabilt tryck inuti skallen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Blod-hjärnbarriären

A

Blod-hjärnbarriären är ett begrepp som beskriver att blodkärlen i hjärnan nästan är helt täta.
En barriär mellan blodet och hjärnans känsliga vävnad, som består av tätt sammanfogade
celler i hjärnans minsta blodkärl. Den förhindrar att skadliga ämnen i blodet når hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Frontalloben:
○ Funktion

A

Exekutiva funktioner
● Planering
● Tänka/resonera
● Känslomässig kontroll
● Sociala färdigheter
● Omdöme och koncentration
● Problemlösning
■ Viljestyrd motorik
■ Inhiberande kretsar (förhindrar att något ska hända, förhindrar
aktionspotential i neuron så det inte skickas någon signal, signaler på ett sätt
som gör andra områden mindre benägna att skicka vidare
signalen)
■ Associativa processer (länkar ihop företeelser och processer
(ex tisdag+gymträning eller kaffe+kopp)
■ Balans mellan direkt belnande aktivitet och lngsiktiga
belningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Frontalloben Struktur/delar:

A

■ Orbitofrontal cortex → lukt och emotion
● kogntiv flexibilitet
● riktar uppmärksamhet mot potentiellt viktig
● Denna del av hjärnan hjälper bland annat till att lugna
”känsloalarmcentralen” amygdala som är en del av limbiska
systemet.
■ Mediala prefrontal cortex → känslointryck och reglering (mPFC är mer
involverad i självreferens, social kognition och generell emotionell reglering).
■ Prefrontal cortex → planerar rörelser
■ Premotor cortex → förbereder rörelser, ex programmerar talet
■ Primära motorcortex → skickar ut instruktioner för rörelser, antingen
genom pyramidala (viljemässiga rörelser) eller extrapyramidala (ofrivilliga
rörelser)
■ Anterior cingulate cortex (främre gördelvindlingen) → emotionella
processer (ACC är mer fokuserad på konflikt- och fel-monitorering, hantering
av smärta/obehag och motivation).
■ Brocas område - ansvarar för talproduktion, babbla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Parietalloben (hjässloben)
○ Funktion:

A

Samordnare av sensoriska intryck
● Bearbetar information från huden, muskler och leder, vilket gör att vi
kan känna beröring, smärta, temperatur och kroppsrörelser.
■ Kropps/verklighetsuppfattning
● Hantera och agera till miljön
● Rumslig (spatial) förmåga
● Förstå kroppens position
● Förstå tidsförhållande
■ Komplexa senso-motoriska funktioner (skriva, rkna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Parietalloben Struktur/delar:

A

Somatosensoriska cortex: Detta område är som en karta över kroppen, där
olika delar av kroppen är representerade. Det är här som känselsignaler från
huden, muskler och leder bearbetas.
■ Primära somatosensoriska cortex – direkt mottagning och bearbetning av
sensoriska signaler.,
■ Sekundära somatosensoriska cortex – mer komplex bearbetning och
integrering
■ Parietal association cortex:

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Temporalloben (tinningloben)
○ Funktion:

A

Hörsel: Primära hörselcortex (A1) är ansvarig för att ta emot och bearbeta
ljudsignaler.
■ Minne: Hippocampus spelar en central roll för att skapa nya minnen och för
att konsolidera korttidsminnen till långtidsminnen.
■ Språk: Temporalloben är involverad i både talproduktion och
språkförståelse.
■ Känslor: Amygdala är central för att bearbeta emotionella stimuli och för att
skapa känslomässiga reaktioner.
■ Ansiktsigenkänning: Temporalloben är viktig för att kunna känna igen
ansikten och koppla dem till minnen och känslor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Temporalloben Stuktur/delar:

A

■ Primära hörselcortex: Här bearbetas ljudsignaler från öronen.
■ Hippocampus: En viktig struktur för inlärning och minne, särskilt för att
skapa nya minnen.
■ Amygdala
■ Temporala associationscortex
■ Wernickes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Occipitalloben (nackloben)
○ Funktion:

A

■ Ta emot visuell information: Synnerven överför elektriska signaler från
ögonen till den primära syncortex i occipitalloben.
■ Bearbeta visuell information: Den primära syncortex bryter ner den visuella
informationen i grundläggande egenskaper som ljusstyrka, färg och form.
■ Tolka visuell information: Associationsområdena i occipitalloben hjälper
oss att tolka den visuella informationen och att ge den mening. Detta gör att
vi kan känna igen objekt, ansikten, läsa och förstå vår omgivning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Occipitalloben (nackloben) ○ Struktur:

A

■ Primära syncortex (V1): Detta är den första delen av occipitalloben som tar
emot visuell information från ögonen via synnerven.
● Härifrån går where- och what-pathway (dorsala och ventrala
strömmen)
■ Sekundära syncortex (V2): tar emot bearbetad information från V1 och
börjar integrera den i mer komplexa mönster och former. Den är viktig för att
kombinera de enkla egenskaper som V1 analyserat och skapa
sammanhängande representationer av objekt och former.
● V2 = Associationsområde: Dessa områden bearbetar den visuella
informationen ytterligare och hjälper oss att känna
igen objekt, ansikten, färger och rörelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Diencephalon (mellanhjärnan)

A

Består av flera strukturer:
FAMILJ
● dorsala thalamus: mamma -
○ laterala kärnan - hon sorterar/får
all info (sensorisk), emotioner,
association
○ har två händer: anteroria kärnor (har uppmärksamhet, minne
och känslor) och medial kärnor (styra ögonrörelser och
omfokuserar uppmärksamhet)
● hypothalamus: pappa - reglerar familjen och gillar att sova
○ reglerar dygnsrytm, ätande och drickande -> homeostas
○ aktiverar stressrespons
○ säger till vilka hormoner som skall bildas
● hypofys: dotter - hormoner
○ daddys girl - en hormonell tonåring, pappan ger henne hjälp
● epifys tallkottkörteln (son - sover/vaken)
○ känslig
● subthalamus (bebis - rörelser)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

● Thalamus (dorsala thalamus)
○ Struktur:

A

■ en stor klumpformad struktur ovanför hjärnstammen bestående av två lober
som ibland är förbundna genom ett litet band kallat massa intermedia.
■ Varje thalamushalva består av flera kärnor, exempel på kärnor är: laterala
knäkroppen (LGN) för visuell information och mediala knäkroppen (MGN)
för auditiv information.
■ Thalamus avgränsas lateralt av capsula interna och framåt och bakåt av
anteriora och posteriora kommissurerna, två mindre förbindelser som
påminner om hjärnbalken (corpus callosum). Dess nedre gräns är otydligare
och svår att avskilja från hjärnbalken och hjärnstammen.
■ 20-50 kärnor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

● Thalamus (dorsala thalamus)
funktion

A

■ Både viktig för omkoppling och association
■ Central omkopplingsstation: nästan all sensorisk information, oavsett om
den rör känsel eller syn, passerar här innan den skickas vidare till rätt
områden i hjärnbarken för bearbetning.
■ Anteriora kärnor: Involverade i det limbiska systemet, kopplade till känslor
och uppmärksamhet, minne. De har kopplingar till amygdala och bidrar till
emotionell bearbetning.
■ Mediala kärnor: Ansvariga för att styra ögonrörelser och omfokuserar
uppmärksamhet, med kopplingar till gyrus cinguli och frontala ögonfältet
(FEF).
● Det är något som rör sig utanför fönstret → vi kollar
■ Laterala kärnor: Tar emot sensorisk information från sinnen som syn, hörsel
och somatosensation (känsel, temperatur, smärta) ⇒ hanterar motorik och
sensorik genom att sortera bort onödig sensorisk information och fokusera på
det relevanta.

17
Q

○ Thalamus och emotioner

A

■ Anteriora thalamus: Tar emot information från hippocampus (som hanterar
minnen) och skickar den vidare till:’
● Cingulum ( involverad i att bearbeta känslomässiga minnen.)
■ Dorsomediala thalamus: Tar emot signaler från amygdala (viktigt för rädsla
och känslor), belöningssystemet, och kroppsliga signaler. Den skickar vidare
till:
● Insula (för kroppsliga känslor kopplade till emotioner, äckel
exempelvis),
● Orbitofrontalcortex (OFC) (viktig för att koppla emotionellt värde till
visuell info)
● Subcallosala området (kopplat till djupa känslor, som i depression).

18
Q

● Hypothalamus
○ Struktur

A

■ Dorsomediala hypothalamus - reglerar dygnsrytm, ätande och drickande
■ Laterala hypothalamus - bildar orexin, vilket är viktigt för sömnen
■ Suprachiasmatic nucleus (SCN), vilket är hjärnans interna 24h-klocka som
koordinerar och synkroniserar olika cirkadiska rytmer

19
Q

Hypothalamus funktion

A

■ Signalerar till hypofysen (viktig för stressreglering), och är spindeln i
nätet för sömn
● Reglerar melatoninproduktion i epifysen
● Parar ihop nervsystemet med hormonsystemet via hypofysen
■ Är en viktig aktiverande del i både den snabba (SAM-axeln) och långsamma
(HPA-axeln) stressresponsen

20
Q

● Epifys/tallkottkörtel (finns i epithalamus)

A

○ Omvandlar serotonin till melatonin
■ Melatoninproduktion påverkas starkt av ljus. När det blir mörkt ökar
produktionen av melatonin, vilket gör oss sömniga. När det blir ljust minskar
produktionen. På så sätt hjälper epifysen till att reglera vår
sömn-vaken-cykel.
○ Emotioner, minne (kopplingar från och till limbiska systemet)
■ Indirekt eekt på hur hjärnan hanterar känslor och minnen, särskilt i samband
med sömn.
● Sömnbrist kan leda till ökad känslomässig reaktivitet och svårigheter
att hantera stress.
● Under sömnen, särskilt i de djupa stadierna, stärks och lagras
minnen

21
Q

● Hypofysen
○ Struktur:

A

■ en liten endokrin körtel, som är lika liten som en ärta

22
Q

● Hypofysen○ Funktion:

A

Producerar och frisätter hormoner som reglerar många andra körtlar i
kroppen.
● producerar hormonen: tillväxthormon, prolaktin, ACTH (som
stimulerar binjurebarken att producera kortisol), TSH (som
stimulerar sköldkörteln att producera tyroxin)
■ hormonernas funktion i kroppen:
● Tillväxt, Metabolism, Reproduktion, Stressrespons och Vattenbalans

23
Q

● Subthalamus
○ Struktur:

A

■ omfattande förbindelser med andra delar av basala ganglierna, såsom globus
pallidus, substantia nigra och striatum.

24
Q

Subthalamus Funktion

A

■ Rörelseinitiering och utförande
■ Motoriskt lärande
■ Hämning av oönskade rörelser

25
Basala ganglierna ○ Struktur:
■ Sitter som hörlurar runt thalamus ■ Striatum: Den största delen av basala ganglierna. Den tar emot signaler från hjärnbarken och skickar vidare information till andra delar av systemet. ● putamen: yttre skalkärnan, involverad i motorisk kontroll. ● nucleus caudatus: Kopplad till kognitiva funktioner som planering och beslutstagande. ● nucleus accumbens ■ Globus pallidus: Denna struktur delar upp sig i en extern och en intern del. Den har en hämmande effekt på thalamus ⇒ viktig vid viljestyrda rörelser ■ Substantia nigra: Denna del är rik på dopaminproducerande nervceller och spelar en viktig roll i belöningssystem och rörelse. ● Substantia Nigra = svarta kärnan ■ Subthalamisk kärna: under thalamus, reglera motorisk aktivitet
26
Basala ganglierna Funktion
■ Finjusterar rörelse: reglerar rörelser, tar emot ett signalflöde från hjärnbarken ● anpassar styrka på rörelserna och gör små justeringar som leder till mjuka, jämna och välkoordinerade rörelser ■ Inlärning: viktig roll i inlärning av nya motoriska färdigheter och vanor. ■ Motivation: De är kopplade till belöningssystem och motivation. ■ Känslor: Basala ganglierna är involverade i att reglera känslor som glädje, sorg och rädsla. ■ Skador på basala ganglierna: Hypokinesi - svårt att sätta igång rörelser, de rörelser som utförs är svaga och skakiga, långsamma - är ett symtom på Parkinsons sjukdom (behandlas med medicin som ökar produktion av dopamin). Hyperkinesi innebär däremot för mycket rörelse och okontrollerade rörelser, uppstår om striatum är skadat, då rörelsemönster som kan uppstå då är chorea - ofrivilliga ryckiga rörelser - vanligt vid huntingtons sjukdom och tourettes, annat rörelsemönster som kan uppstå vid hyperkinesi är atetos - vridande, okontrollerade rörelser och är vanligt vid CP
27
Amygdala ● Struktur
○ En mandelformad struktur i hjärnan som sitter djupt inne i tinningloben (temporalloben). ○ Amygdala är en kärngrupp bestående av tretton enskilda kärnor, som arbetar tillsammans. Man brukar dela in amygdala i en ventral och dorsal (undre och övre del). Den ventrala delen kallas oftast basolaterala amygdalakärnan och den dorsala benämns centralkärnan. ■ Basolaterala kärnan: Denna kärna tar emot och bearbetar sensorisk information från sinnesorganen och skickar sedan vidare informationen till andra hjärnområden, som prefrontala cortex, vilket hjälper oss att bearbeta känslor och fatta beslut. ■ Centralkärnan: Den centrala kärnan bearbetar och sänder ut information till flera områden som är viktiga för stressreaktioner. (Specifikt är denna kärna involverad i att reglera autonoma och motoriska reaktioner på emotionella stimuli, till exempel en snabb puls vid rädsla eller stress.)
28
Amygdala Funktion
■ Amygdala kan styra emotionella kroppsfunktioner och har också minnesfunktioner åtminstone för enkla inlärningsformer som habituering och klassisk betingning, i synnerhet för stimuli som signalerar hot eller fara. ■ Aktivering av rädsloinlärning - Bearbeta och tolka hot och faror, vilket gör att vi snabbt kan reagera på potentiella hot. ■ Lagra känslomässiga minnen, vilket innebär att vi minns känsloladdade händelser mer detaljerat. ■ Reglera och uttrycka olika känslor, särskilt kopplade till stress och ångest
29
Corpus callosum = Hjärnbalken
● = Vit substans som förbinder de olika hjärnhalvorna ○ Här sker kommunikation mellan de två olika hjärnhalvorna, förbinder vänster hjärnbark med höger hjärnbark. ○ Här finns upp emot 800 axoner. ● Skador och konsekvenser: ○ Om corpus callosum skadas → split-brain syndrom = svårt att integrera information från de båda halvorna av hjärnan → påverkar förmågan att lösa problem eller utföra samordnade rörelser.
30
Hippocampus ● Struktur
○ Sitter runt laterala ventriklarna, i temporalloben ○ kopplas av fornix till thalamus och andra subkortikala delar ○ del av hippocampal formation ■ parahippocampal gyrus ■ Gyrus dentatus: Här bildas nya nervceller under hela livet, en process som kallas neurogenes. ■ Subiculum: Denna region kopplar samman hippocampus med andra delar av hjärnan, särskilt entorhinal cortex.
31
Hippocampus Funktion
Konsolidering av minnen ⇒ omvandla ○ Riktningsvisare för vilka (deklarativa) minnesnätverk som ska aktiveras - hippocampus pekar vart minnena sitter och är delaktig när man skapar dom pilarna ■ Hippocampus är en nyckelkomponent i hjärnans minnessystem. Den fungerar som en slags karta som hjälper oss att navigera i våra minnen och skapa nya. Genom att förstå hur hippocampus fungerar kan vi få en bättre insikt i hur vi lär oss och minns. ○ Viktig för spatial förmåga
32
cerebellum ● struktur:
○ = lillhjärnan, innehåller den en stor del av hjärnans nervceller trots sin relativt lilla storlek
33
cerebellum funktion
avgörande roll för koordination av rörelser, balans och motorisk inlärning ○ samordnar aktiviteten mellan strukturer och mellan individ och omgivning
34
Hjärnstammen ● Funktion:
○ Basala funktioner (andning, hjärtrytm, kräkning, sömn/vakenhet) ○ Motorik och känsel för ansiktet (påverkar funktioner som att tugga, le och känna smärta eller beröring i ansiktet) ○ Signalsubstanssystem: Hjärnstammen är hemvist för viktiga signalsubstanssystem, till exempel: ■ Serotoninsystemet: Viktigt för reglering av humör, sömn och smärta. ■ Dopaminsystemet: Påverkar rörelse och belöningssystemet. ■ Noradrenalinsystemet: Involverat i uppmärksamhet, vakenhet och stressreaktioner. ○ Fortsätter (leder vidare) till ryggmärgen genom nerver som går vidare ut i kroppen. ● Medulla oblongata (förlängda märgen) ○ Nedre delen av hjärnstammen som övergår i ryggmärgen. ○ Reglerar andning, hjärtrytm, och blodtryck. ● Pons (hjärnbryggan)
35
Hjärnstammen Funktion
■ Förbinder hjärnstammen med cerebellum (lillhjärnan) och andra delar av hjärnan. ■ Sömnreglering - Reglerar sömncykler och drömfaser (REM-sömn). ■ Andningshjälp - Reglerar andningens rytm. ■ Motorisk funktion - Förmedlar signaler till lillhjärnan, som i sin tur koordinerar finmotorik och balans.
36
● Mesencephalon - midbrain (mitthjärnan) ○ Struktur:
■ Tectum: Innehåller två par utbuktningar ■ Tegmentum: ● Substantia nigra: belägen i mitthjärnan men är funktionellt en del av basala ganglierna (producerar dopamin) ● Röda kärnan: Involverad i motorisk kontroll. ● Retikulära formationen: ett nätverk av nervceller - har en central roll för vår vakenhet (RAS viktig - väckarklocka för hjärnan), uppmärksamhet och förmåga att reagera på förändringar i vår omgivning.
37
Mesencephalon - midbrain (mitthjärnan) Funktion
■ relästation mellan olika delar av hjärnan. ■ Sensorisk och motorisk bearbetning - Kopplingsstation för sensoriska och motoriska signaler mellan hjärnan och ryggmärgen. ■ ○ Visuella och auditiva reflexer: styr reflexer för syn och hörsel, till exempel den tectum-delen som hanterar visuella och auditiva stimuli. ○ Dopaminsystem: I mesencephalon finns också viktiga dopaminerga system, som är involverade i belöning och motorisk kontroll (t.ex. Parkinsons sjukdom). ■ Celltyper och kopplingar ● Ofta loopar, skickar signaler och får tillbaka signaler som en loop ● Många GABA-erga interrneuron (GABA - en av storhjärnans viktigaste inhiberande signalsubstans) (interrneuron - kopplar ihop kortare distanser) - är inte medveten om alla intryck, har med det här att göra ● Burst mode vid sömn - skickar iväg många signaler och sen inte och sen många signaler igen osv, Hyperpolariserade kontinuerligt AP-skickande ● Tonic mode ibland - Skickar ibland AP