Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

ÖNH > Antomi > Flashcards

Antomi Flashcards

(64 cards)

Start Studying
1
Q

Örats indelning

A

Ytteröra (fram till trumhinnan). Väl vaskulariserat brosk.
Mellanöra (mellan trumhinna och ovala fönstret)
Inneröra (hörselsnäcka, båggångarna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Öronmusslan

A

Auricula.

Elastiskt brosk, tunt hudlager med talgkörtlar och svettkörtlar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Yttre hörselgången

A

Här finns körtlat som utsöndrar talg (öronvax).
Yttre 1/3 består av brosk och behårat
Inre 2/3 består av ben och är ej behårat. Mycket smärtkäsnligt. Vagusinnerverat –> kan ge hostreflex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Mellanörats uppgift

A

Förstärkning av ljud

Omvandling av energi från mekanisk till elektrisk (neutrogen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Trumhinnan

A

Membrana tympani
Normal - transparent och rörlig. konkav.
Skiljer ytter- och mellanörat
Delas in i 4 kvadranter och utgår från hammarskaftet (framför/bakom detta)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Strukturer som kan ses med otoskop

A

Atticus - den del av taket i mellanörat där hammaren + stigbygeln är infästa
Hammarskaftet - sitter på bägge sidor om små kaninöron vinklade framåt, är blekta.
Umbo - förstärkning i mitten av trumhinnan
Pars tensa - största delen av trumhinnan
Pars flaccida - fladdriga delen ovanför hammarskaftet
Ljusreflexen - alltid i den nedre främre kvadranten! Ser man en bra ljusreflex är det ganska säkert att trumhinnan är frisk
Chorda tympani - går bakom trumhinnans bakre övre kvadrant. Här får rör ej anläggas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hörselben

A

Malleus (hammaren)
Incus (städet)
Stapes (stigbygeln)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Corda tympani

A

Gren från n. facialis
Sensorik för smak från tunga
Parasympatisk innervation av g. submandibularis + sublingualis
Går precis bakom övre delen av pars flaccida. Undvik att paracentera i bakre övre kvadranten (???). Nerv + bendelar finns här.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ovala fönstret

A

Den benöppning som förbinder mellan- och inneröra. Stigbygeln fortleder ljud till innerörat genom att “slå” på de membran som sluter öppningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Örontrumpeten

A

Tuba auditiva

Förenar mellanörat med nässvalget. När örontrumpeten öppnas (eg. vid sväljning) sker tryckutjämning i mellanörat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Innerörat

A

Auris interna

Innehåller cochlea, båggångar och hinnsäckar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Öronsnäckan

A

Cochlea
Mekanisk energi blir till elektrokemisk energi som vi sedan uppfattar som ljud. Vågorna slår mot ovala fönstret –> vågor in i cochlean
Benhylla + basilarismembran delar upp insidan av snäckan i två våningar:
- Scala vestibuli (är i förbindelse med det ovala fönstret)
- Scala tympani (är i förbindelse med det runda fönstret)
Cortis organ: lokaliserad i bensnäckan och innefattar sinnescellerna som registrerar ljud och för signalerna vidare till hörselnerven.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hörselvernven

A

n. cochlearis, gren av kranialnerv VIII
- -> auditiva cortex (area 41, 42) som tolkar ljuden.
- Inre cellerna: det är med dessa vi hör
- Yttre cellerna: förstärker och ställer in ljud. Ljudkänslighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Var diskanta vs. bastoner går i snäckan

A

Diskanta ljud –> vågen fortplantas inte så långt i snäckan

Bastonerna tar sig ända upp i snäckan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Båggångarna

A

Balansorganet
90° mellan dem (3 olika plan)
Reagerar på rotation vilket skapar rörelse i båggångarnas endolymfa
- Laterala - horisontell, reagerar på huvudskakningar
- Övre - 90° mot de andra
- Bakre - vertikal och snett bakåt/utåt
Båggångsampullerna + capula: varje båggång har en ampull i vilken capula sitter. Rotation –> endolymfan rör sig och påverkar capula –> retar sinnesceller –> nervsignal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hinnsäckarna

A

Ger info om acceleration/deacceleration + G-kraft. Info om huvudets position i rummet.
Består av:
- Utriculus - den runda hinnsäcken. Båggångarna startar från utriculus. Reagerar på horistonell acceleration
- Sacculuc - reagerar på vertikal acceleration
Otolitmembran sitter i hinnsäckarna. Yttre skiktet i denna innehåller kristaller. Hårcellernas cilier sticker upp i detta membran.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Epifarynx
Orofarynx
Hypofarynx

A

Epifarynx = nasofarynx. Bakom näsan, ovanför orofarynx.
Orofarynx - vid tungbasen
Hypofarynx - längre ned, runt stämbanden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Näsans funktion

A

Värma, filtrera och fukta inandningsluft

Luktorgan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ytternäsans delar

A 
Näsrot - radix nasi
Näsrygg - dorsum nasi
Nästipp - apex nasi
Näsvinge - ala nasi
Näsben - os nasale (1/3 av näsans längd)
Näshåla - cavum nasi (2 st)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Brosk i näsan

A

Laterala näsbrosket
Septumbrosket
Alarbrosket (näsvingarna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Koaner

A

Bakre näsöppningarna, 2 st. Markerar gränsen till nasofarynx

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Tubarostier

A

2 st. Mynning av örontrumpeten. Tryckutjämning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Näsmusslorna

A

Conchae nasalis
Slemhinnebeklädda benutskott som fäster i näsans sidovägg. Ökar ytan i näsan.
Superior, media och inferior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Meatus

A

Utrymme under varje näsmussla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Adenoid
Svalgtonsill = polyp. Lymfatisk vävnad i näshålan som kan finnas på flera ställen. Tillbakabildas normalt i 10-årsåldern
26
Innervering av näsan
Bulbus olfactorius = luktorgan, sitter i nästaket Sympatikus har en viktig funktion för kontraktion av kärl vilket motverkar nästäppa. Parasympatikus stimulerar körtelsekretion.
27
Blodförsörljning av näsan
A. sphenopalatina (bakre näsblödning) A. ethmoidalis anterior (främre näsblödning) A. ethmoidalis posterior A. palatina major A. labialis septala gren
28
Kiesselbachs plexus/Locus Kiesselbachi
Område i septum nära näsborren som ofta är blödningskällan vid näsblödning. 90% av alla näsblödningar kommer härifrån.
29
Bihålornas funktion
Ej helt klarlagd men ev: - Resonanslåda för tal - Produktion av NO (man tror att NO är starkt involverad i ventilation/perfusion-shuntningen) - Krockson vid huvudtrauma
30
Bihålorna
Sinus frontalis - 2 st. hos 90% av bfolkningen. pannhålor Sinus ethmoidale (nära orbita) - 10-20 st Sinus sphenoidale - bakom näsan, nära hypofysen Sinus maxillare - tandrötter kan tränga in --> upprepade infektioner S. frontalis, maxillaris och de främre ethmoidale luftas i meatus media. S. sphenoidale och de bakre ethmoidale luftas i meatus superior.
31
Tändernas indelning
``` Delas in i 4 kvadranter. Första siffran = kvadranten (medurs). 1 - hö överkäke 2 - vä överkäke 3 - vä underkäke 4. hö underkäke ```
32
Olika tänder
``` Molarer = oxeltänder = bakre kindtänder, normalt 3 i varje kvadrant (3:e = visdomstand) Premolarer = främre kindtänder, normalt 2 i varje kvadrant ```
33
Frenulum
Tungband | Senliknande struktur på tungans undersida
34
Bruxism
Tandgnisling. Sker ofta i sömnen, kan skada tänderna och leda till spänningar och värk. Behandling: bettskena och avslappningsövningar
35
Spottkörtlar
Man producerar 1 L spott/dygn Gll. parotis x 2 - största spottkörtlarna. Sitter precis framför örat. n. facialis passerar igenom. Tömmer sig vid tand 17 och 27. G. sublinguale x 1 - tömmer sig i många små mynningar under tungan Gll. submandibulare x 2. Tömmer sig under tungan, brevid frenulum. Sitter framför sublunguale.
36
Svalgets vävnad
Svalget domineras av lymfoid vävnad, fr.a. halsmandlarna (tonsillae palatine) + den diffust spridda lymfatiska vävnaden på bakre svalgväggen (som delvis ses som 2 strängar). Denna vävnad utgör en del av den s.k. Walldeyerska eller lymfatiska svalgringen. TIllhör MALT-systemet och bildar också sekretoriskt IgA. Via munhåla och svalg exponeras vi för mycket antigen. På detta sätt utgör därför den lymfatiska svalgringen en viktig del av vårt immunförsvar.
37
Epiglottis
Struplocket
38
Vallecula
Utrymmet bakom epiglottis
39
Arybrosk
Cartilago arytenoidea = Kannbrosk. Brosket ovanför stämbanden. Står på ovankanten av ringbroskets bakre platta med varsin sadelled mot ringbrosket.
40
Tonsillernas storlek
Tonsillerna kan ha mycket olika utseende och är oftast relativt större hos barn än hos vuxna. Storleken säger inte något om sjukdom i tonsillerna och ofta finns en symtomlös assymetri som ej betyder något.
41
Stämband
Två fuktiga slemhinneveck. Sitter mitt i larynx, och sträcker sig mellan vinkeln i tyroideabroskets främre vägg och de pariga kannbrosken. Genom att kannbrosket glider framåt-bakåt och tippar inåt-utåt, abducerar (föra utåt) och adducerar (inåt) stmbanden.
42
Muskler som styr stämbanden
Adduktion - m. vocalis m.fl. (låga frekvenser) Abduktion - m. cricoarytenoideus posterior (höga frekvenser) Stämbandssträckning - m. cricothyroideus Stämbandsstärckningen sker genom att dra ringbroskets framkant uppåt mot sköldbrosket och tippar därmed ringbrosket bakåt
43
Stämbandens innervation
Vagus - delar upp sig --> n. laryngeus superior + inferior (n. recurrens)
44
Röstens individuella klang
Sitter till del i själva stämbanden men allra mest i svalgets, munhålans och näsans förstärkande och ljudfiltrerande egenskaper. När stämbanden sluts och trycker på med luft underifrån --> vibration i stämbanden. Vibrationsfrekvensen avgör tonhöjden. De toner som bildas i larynx innehåller förutom grundtonen (som avgör den uppfattade tonhöjden) ett helt spektrum av övertoner med stigande frekvens.
45
Stämbandens bakre och främre del
Stämbanden har en främre svängande del (3/4 hos män och 2/3 hos kvinnor av hela stämbandslängden). Den svängande delen (s.k. membranösa stämbandet) har under det skiktade skivepitelet ett mjukt cellfattigt ytligt lager som till viss del är förskjuvbar mot underlaget. Underlaget består av ett tjockt lager bindväv, det s.k. vokalligamentet. Under vokalligamentet ligger vokalismuskeln. Bekre delen består av kannbroskets undersida och är stel.
46
Hypofarynx
Begränsas framåt-nedåt av larynxingången, nedåt av esofagusingången och bakåt av kotpelaren.
47
Esofagus
ca 25 cm långt muskelrör. Har 3 trånga passager: - M. cricopharyngeus (s.k. UES) - Där vänster stambrosk och aorta korsar - Nedre sfinktern, sk. LES. Är ingen muskelsfinkter utan en anatomisk backventil nära cardia.
48
Z-linjen
I LES finns normalt denna övergång mellan esofagus skivepitel till ventrikels cylinderepitel
49
HIS-vinkeln
Skarp vinkel mellan cardia och esofagus som bildar backventilen LES.
50
Cardia
Del av magsäcken som fäster mot esofagus
51
Hiatus
Den öppning i diafragma genom vilken esofagus passerar
52
Esofagus slemhinna
Skivepitel som omges av ett inre cirkulärt muskellager och ett yttre longitudinellt muskellager. Mellan muskellagren finns ett när av nervtrådar och ganglieceller s.k. Auerbachs plexus. Submukosan: - Meissners plexus - autonoma nervtrådar + parasympatiska ganglieceller - Mukösa körtlar med viktig smörjfunktion Esofagus saknar serosa (bindvävskapsel) --> ökad risk för perforation
53
Esofagus innervation
Efferens: n. vagus och n. hypoglossus Afferens - har nära relation till afferens även från hjärtat --> refluxsmärta kan misstolkas som angiös smärta och tvärt om.
54
Sväljningsakten
I svalget finns sammandragande (m. constrictor pharyngeus) + svalglyftande muskler (m. stylopharyngeus + m. pharyngopalatinus). De medverkar vid sväljningsakten. 1. Oral fas (viljemässig) 2. Faryngeal fas (sväljreflex) 3. Esofageal fas - esofagusperistaltiken för ner födan mot magsäcken varefter den nedre sfinktern relaxerar och tillåter passage till ventrikeln
55
Faryngeal fas
Helt reflexmässig, via receptorer i slemhinnan. Nasofarynx stängs av genom att mjuka gommen sträcks bakåt mot svalgväggen. Epiglottis ner, stämband sluts Tungan förs ned, pharyngeal muskelkontraktion, cricofaryngeusmuskeln relaxeras.
56
Kranialnerver
1. Olfactorius (luktnerven) 2. Opticus - synnerv (inte en vanlig nerv, utan en ledningsbana i vit substans) 3. Oculomotoris - ögonmuskel 4. Trochlearis - motorik m. obliqus superior (öga) 5. Trigeminus - sensorik ansikte, tårkörtel, pupill 6. Abducens - m. abducens (abduktion öga) 7. Facialis - motorik ansikte, sensorik smak 8. Vestibulocochlearis - sensorik hörsel och balans 9. Glossopharyngeus - sensorik smak, svalg, sinus carotis 10. Vagus - sensorik + motorik parasympatiskt, motorik svalg, stämband 11. Accesorius - motorik, m. sternocleidomastoideus, m. trapezius 12. Hypoglossus - motorik tunga
57
Test för kranialnerver
1. Luktprover 2. Dubbelkonfrontation, pupillreflex 3. H-rörelse med ögon, pupillreflex, VOR 4. H-rörelse 5. Beröring aniskte, kornealreflex 6. H, VOR 7. Grimarser, kornealreflex 8. Ljud, romberg, VOR 9. Svalgreflex 10. Heshet, svalgreflex 11. Lyfta axlar mot motstånd + vrida huvud mot motstånd 12. Tungrörelser
58
Pupillreflex
II + III (mecencefalon)
59
Kornealreflex (peta i ögat --> blinkning)
V + VII (pons)
60
VOR
(= Doll's eyes = oculocefal reflex) | VIII + VI + III (medulla, pons och mecencefalon)
61
Svalgreflex (peta i halsen --> kräkning)
IX + X (pons, medulla)
62
Läpp-, käk- och gomspalt
LKG Orsak: - Viss hereditet (om båda föräldrar + ett syskon --> ca 50% risk) - Mellanansiktets strukturer sluts normalt i 4-8:e fosterveckan, om detta inte sker på normalt sätt så drabbas man av spaltbildning.
63
Indelning av LKG
``` Enkel- eller dubbelsidig. Delas in i: - Läppspalt - Läpp-käkspalt - Gomspalt - Läpp-käk-gomspalt - Submukös gomspalt - gomspalt som döljs av intakt slekhinna, kan ibland avslöjas av bifid uvula (delad uvula) ```
64
LKG kan påverka:
Utseende, anding, födointag, tal, hörsel

ÖNH (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions