Artigenkänning – vilda växter Eriks lista Flashcards
Bergsyra Rumex acetosella L.
Acetosella > latinets acetosus (sur, syrlig) och syftar på bladens syrliga smak.
Växer på berghällar, torrbackar, sandmarker, strandklippor och andra typer av torra marker.
Förväxling
Bergsyra liknar mest ängssyra (R. acetosa), men den senare är större och har korta, breda, bakåtriktade basala bladflikar,
Blodrot
Blåsippa
Brudbröd
Darrgräs Briza media L.
Darrgräs är lätt att känna igen på de hjärtformade, plattade småaxen som hänger på långa tunna grenar.
Grönvit nattviol Platanthera chlorantha
chlorantha = grönblommig (grekiskans khloros (grön) och anthos (blomma)
Mindre vanlig
Växer ofta tillsammans med nattviol (P. bifolia) i lövängar och hagmarker
Gulmåra Galium verum L.
Verum > latinets verus (äkta) > ‘äkta måra’
Gulmåran är den enda gulblommiga arten i släktet måror (Galium) och den är också lätt att känna igen på de smala barrlika bladen som sitter i kransar på stjälken.
Allmän på torrbackar och ängsmark i nästan hela landet,
Gulvial (Lathyrus pratensis L.)
Fabaceae - ärtväxter
Jonas: Vägkanter, bar jord
Erik: Klassisk vallväxt pga ger mycket kväve tillbaka.
Växtsätt
- Klängande ört med vek stjälk, kan bli 1m lång.
- Helt gul blomma
- Större blad än käringtand
Förväxling
Käringtand; lågväxande, krypande och har blommor med mer rött i - hör till ängens flora.
Hallon Rubus idaeus L.
Kväveindikator
Biotop
Den växer ofta på hyggen och steniga marker, helst på kväverik mark.
Förväxling
Björnbär (Rubus subg. Rubus sect. Rubus) och blåhallon (R. caesius), men dessa har svarta eller blådaggiga frukter, fingrade blad och gröna bladundersidor.
Hultbräken Phegopteris connectilis
connectilis > sammanbunden.
Biotop
Den växer i skuggiga, fuktiga skogar, bäckdalar och kärrkanter.
Kännetecken
- Lågväxt, bräcklig ormbunke med lång, krypande jordstam.
- Bladen växer enstaka och är parflikiga, matt ljusgröna.
- Sista paret ut; nedersta paret småblad är bakåtböjda
Hundäxing Dactylis glomerata L.
glomerata > latinets glomerare (rulla ihop) och syftar på de gyttrade småaxgyttringarna. Det svenska namnet av att “hundarne, då de vilja kräkas, tugga isynnerhet detta gräs, hvars sträva blad lätt åstadkommer önskad verkan”.
Biotop
Alla typer av ängsmarker och kulturmark. Odlas mycket på betesvallar och gräsmattor.
Kännetecken
- Upprätta strån, upp till 1m
- Tätt gyttrade småax, de två nedersta vippgrenarna lägre än de andra.
Höskallra Rhinanthus serotinus
serotinus betyder sen, i betydelsen att den ofta blommar på hösten.
Gula blommor
Underarten äkta höskallra (ssp. vernalis) växer i slåttermarker och naturbetesmarker: har minskat kraftigt, är mycket sällsynt.
Jordreva Glechoma hederacea L.
hederacea > Hedera (släktet murgrönor)
Lamiaceae - Kransblommiga växter
Biotop
Växer oftast på ängar eller i lundar, gärna något fuktigt
Kännetecken
- Krypande, stjälkarna nedliggande
- Bladen är skaftade och har rundad till njurlik bladskiva med naggad kant.
- Blommor: på uppstigande blombärande grenar, april till juni
Jungfrulin Polygala vulgaris L.
Vulgaris = vanlig
Biotop
Den växer vanligen i ängsmarker men förekommer också i öppen skogsmark.
Kännetecken
Långsmala strödda blad och vanligen blå blommor som sitter i toppställda klasar.
Blommor juni-sept,
Klockljung Erica tetralix L.
Förväxling
Ljung (Calluna vulgaris) saknar körtelhår och har öppna, flikiga blommor i ensidiga klasar.
(Bild: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:EricaTetralix.jpg)
Knapptåg Juncus conglomeratus L.
conglomeratus > latinets conglomerare (nysta ihop) = gyttrad (blomman)
Tågväxter - Juncaceae
Biotop
Fuktiga marker, som hyggen, diken, fuktängar och stränder.
Kännetecken
- Bladlösa strån, kan bli upp till 90 cm
- Stråets yta är tydligt räfflad
- Blomställningen är tät och knapplik, sitter på sidan av strået
Förväxling
Veketåg (J. effusus)har helt slätt strå och gles blomställning.
Kråkvicker (Vicia cracca L.)
Ärtväxt
Mycket vanlig i all slags kulturmark
Nyttjar andra växter för klättring
Liten blåklocka Campanula rotundifolia L.
rotundifolia > latinets rotundus (rund) och folium (blad), namnet syftar på de nedre bladen.
Biotop
Öppna, torra marker.
Ljung Calluna vulgaris
vulgaris = vanlig
Ljungväxter - Ericaceae
Biotop
Vanligast på magra marker, den klarar såväl torra som fuktiga miljöer.
Luddtåtel Holcus lanatus L.
- Tuvat växtsätt
- Mjukludna blad och bladslidor.
- Vippor stora och ganska kraftigt byggda, ofta vitaktiga med en rödlätt ton.
Majbräken Athyrium filix-femina
Biotop
- Vanlig
- Växer på fuktig, näringsrik jord i skogar, bäckdalar och skogskärr.
Kännetecken
- Upprepat parflikiga och ganska gracila blad.
- Ca 1m
- Växer i tuvor från en kort, tjock jordstam
- Långsmala sporangiesamlingar
Mjölke - mjölkört - rallarros Epilobium angustifolium L.
Bladformen: angustifolium > latinets angustus (smal) och folium (blad)
Dunörtsväxter - Onagraceae
Biotop
Mycket vanlig på hyggen, vägskärningar, igenväxande mark
Späda skott kan ätas som sparris.
Bild: Av kallerna - Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=7339651
Nysört Achillea ptarmica L.
ptarmica > grekiskans ptairo (nyser) = ‘som orsakar nysning’
Biotop
Vanlig, växer på fuktig mark, på ängar och i vägkanter.
Förväxling
Samma släkte som röllika (A. millefolium), men röllika har fint pardelade blad, samt mindre blomkorgar med färre strålblommor.
Ormbär Paris quadrifolia L.
quadrifolia = fyra blad
Biotop
Ganska vanlig på fuktig, skuggig, mullrik mark i hela landet
Kännetecken
- Lätt att känna igen på de vanligen fyra brett ovala bladen som sitter i en krans mitt på stjälken
- Bäret är giftigt
Rödklint Centaurea jacea L.
Korgblommiga växter - Asteraceae
Växer på nästan alla typer av öppen mark, som i vägkanter, skogsbackar och ängar.
Röllika Achillea millefolium L.
Mycket vanlig i hela landet, den växer främst i torra öppna marker.
Skogssäv
Kännetecken: Halvgräs med bruna nötter
Växtsätt
Växer mängder tillsammans
Stensöta Polypodium vulgare L.
Ormbunksväxter - Polypodiaceae
Biotop
Växer i mossa på berghällar och block, i klippspringor, på multnande ved, även ganska torrt och soligt.
Kännetecken
- Enstaka blad som utgår från en krypande jordstam.
- Jordstammen har en sötaktig, något lakritsartad smak och var förr officinell
Svartkämpar Plantago lanceolata L.
lanceolata > lansettlik, syftar på bladformen.
Grobladsväxter - Plantaginaceae
Biotop
alla torra marker, som berghällar, torrbackar och ängar.
Kännetecken
- Basal rosett av lansettlika blad.
- Blommar i maj
Träjon Dryopteris filix-mas
Ormbunksväxter - Polypodiaceae
Biotop
Växer i steniga skogar, på berg, åkerholmar och banvallar, ofta på torrare platser än de flesta andra ormbunksarter.
Kännetecken
- Blad från jordstammen, som unga ihoprullade, senare utbredda
- Stora, kraftigt byggda, rosettställda bladen är karaktäristiska
- Runda sporer
Förväxling
Strutbräken (Matteuccia struthiopteris), men den senare har blad som är bredast ovan mitten, sporangiesamlingar på speciella blad, samt bladskaft utan hinnlika fjäll
Träjon har också en viss likhet med majbräken (Athyrium filix-femina) som skiljs genom finflikigare bladflikar och sporangiesamlingar med smalt njurformade svepefjäll.
Veketåg Juncus effusus L.
effusus > latinets effundere (släppa ut), syftar på den glesa blomställningen.
Tågväxter - Juncaceae
Biotop
Ofta i diken, fuktiga betesmarker, på stränder och hyggen.
Kännetecken
Blommorna sitter i en till synes sidoställd och ganska gles samling
Förväxling
Knapptåg (J. conglomeratus), har tätare blomställning och tydligt räfflade strån
Vårbrodd Anthoxanthum odoratum L.
odoratum > latinets odor (doft, lukt) > välluktande
Gräs - Poaceae
Biotop
Vanlig i hela landet. Öppen mark; hagar, backar, ängar och glesa skogar.
Kännetecken
- Väldoftande (kumarin, finns också hos myskmadra) - kolagräs
- Tuvat gräs
- Stråna är ogrenade, upprätta eller nertill böjda.
- Bladen är platta, rent gröna och gulnar tidigt
Vägtistel Cirsium vulgare (Savi) Ten.
Korgblommiga växter - Asteraceae
Växer på störd mark
Den växer ofta i vägkanter och i betesmarker
- Hela växten är grågrön och stjälken är ofta rikt grenig
- Stora blomkorgar med vasst torniga holkfjäll, samt blad som är klädda med långa vassa tornar
- Blommorna är ljust rödvioletta.
Åkervinda Convolvulus arvensis L.
Vindeväxter - Convolvulaceae
arvensis > latinets arvum (åker), syftar på att den ofta växer som ogräs i åkrar.
Biotop
Ganska vanlig på kulturpåverkad öppen mark
Kännetecken
- Slingrar sig moturs upp i omgivande vegetation eller på staket.
- vita eller rosa, trattformade blommor
Älggräs Filipendula ulmaria
Rosväxter - Rosaceae
Biotop
Vanlig, växer på alla typer av fuktig mark.
Kännetecken
- 1-1,5m
- stora bestånd
- gräddvita, starkt doftande blommor som sitter i yviga samlingar.
Ängssyra Rumex acetosa
Slideväxter - Polygonaceae
Biotop
Växer på berghällar, torrbackar, sandmarker, strandklippor och andra typer av torra marker
Kännetecken
- Kan bli 1m hög
- Blad ganska breda
Förväxling
Bergsyra: mycket smalare blad, med uppåtriktade basala bladflikar
