Artigenkänning – vilda växter Eriks lista

Question 1

Answer 1

Bergsyra Rumex acetosella L.

Acetosella > latinets acetosus (sur, syrlig) och syftar på bladens syrliga smak.

Växer på berghällar, torrbackar, sandmarker, strandklippor och andra typer av torra marker.

Förväxling
Bergsyra liknar mest ängssyra (R. acetosa), men den senare är större och har korta, breda, bakåtriktade basala bladflikar,

Question 2

Answer 2

Blodrot

Question 3

Answer 3

Blåsippa

Question 4

Answer 4

Brudbröd

Question 5

Answer 5

Darrgräs Briza media L.

Darrgräs är lätt att känna igen på de hjärtformade, plattade småaxen som hänger på långa tunna grenar.

Question 6

Answer 6

Grönvit nattviol Platanthera chlorantha

chlorantha = grönblommig (grekiskans khloros (grön) och anthos (blomma)

Mindre vanlig

Växer ofta tillsammans med nattviol (P. bifolia) i lövängar och hagmarker

Question 7

Answer 7

Gulmåra Galium verum L.

Verum > latinets verus (äkta) > ‘äkta måra’

Gulmåran är den enda gulblommiga arten i släktet måror (Galium) och den är också lätt att känna igen på de smala barrlika bladen som sitter i kransar på stjälken.

Allmän på torrbackar och ängsmark i nästan hela landet,

Question 8

Answer 8

Gulvial (Lathyrus pratensis L.)

Fabaceae - ärtväxter

Jonas: Vägkanter, bar jord

Erik: Klassisk vallväxt pga ger mycket kväve tillbaka.

Växtsätt

• Klängande ört med vek stjälk, kan bli 1m lång.
• Helt gul blomma
• Större blad än käringtand

Förväxling
Käringtand; lågväxande, krypande och har blommor med mer rött i - hör till ängens flora.

Question 9

Answer 9

Hallon Rubus idaeus L.

Kväveindikator

Biotop
Den växer ofta på hyggen och steniga marker, helst på kväverik mark.

Förväxling
Björnbär (Rubus subg. Rubus sect. Rubus) och blåhallon (R. caesius), men dessa har svarta eller blådaggiga frukter, fingrade blad och gröna bladundersidor.

Question 10

Answer 10

Hultbräken Phegopteris connectilis

connectilis > sammanbunden.

Biotop
Den växer i skuggiga, fuktiga skogar, bäckdalar och kärrkanter.

Kännetecken

• Lågväxt, bräcklig ormbunke med lång, krypande jordstam.
• Bladen växer enstaka och är parflikiga, matt ljusgröna.
• Sista paret ut; nedersta paret småblad är bakåtböjda

Question 11

Answer 11

Hundäxing Dactylis glomerata L.

glomerata > latinets glomerare (rulla ihop) och syftar på de gyttrade småaxgyttringarna. Det svenska namnet av att “hundarne, då de vilja kräkas, tugga isynnerhet detta gräs, hvars sträva blad lätt åstadkommer önskad verkan”.

Biotop
Alla typer av ängsmarker och kulturmark. Odlas mycket på betesvallar och gräsmattor.

Kännetecken

• Upprätta strån, upp till 1m
• Tätt gyttrade småax, de två nedersta vippgrenarna lägre än de andra.

Question 12

Answer 12

Höskallra Rhinanthus serotinus

serotinus betyder sen, i betydelsen att den ofta blommar på hösten.

Gula blommor

Underarten äkta höskallra (ssp. vernalis) växer i slåttermarker och naturbetesmarker: har minskat kraftigt, är mycket sällsynt.

Question 13

Answer 13

Jordreva Glechoma hederacea L.

hederacea > Hedera (släktet murgrönor)

Lamiaceae - Kransblommiga växter

Biotop
Växer oftast på ängar eller i lundar, gärna något fuktigt

Kännetecken

• Krypande, stjälkarna nedliggande
• Bladen är skaftade och har rundad till njurlik bladskiva med naggad kant.
• Blommor: på uppstigande blombärande grenar, april till juni

Question 14

Answer 14

Jungfrulin Polygala vulgaris L.

Vulgaris = vanlig

Biotop
Den växer vanligen i ängsmarker men förekommer också i öppen skogsmark.

Kännetecken
Långsmala strödda blad och vanligen blå blommor som sitter i toppställda klasar.

Blommor juni-sept,

Question 15

Answer 15

Klockljung Erica tetralix L.

Förväxling
Ljung (Calluna vulgaris) saknar körtelhår och har öppna, flikiga blommor i ensidiga klasar.

(Bild: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:EricaTetralix.jpg)

Question 16

Answer 16

Knapptåg Juncus conglomeratus L.

conglomeratus > latinets conglomerare (nysta ihop) = gyttrad (blomman)

Tågväxter - Juncaceae

Biotop
Fuktiga marker, som hyggen, diken, fuktängar och stränder.

Kännetecken

• Bladlösa strån, kan bli upp till 90 cm
• Stråets yta är tydligt räfflad
• Blomställningen är tät och knapplik, sitter på sidan av strået

Förväxling
Veketåg (J. effusus)har helt slätt strå och gles blomställning.

Question 17

Answer 17

Kråkvicker (Vicia cracca L.)

Ärtväxt

Mycket vanlig i all slags kulturmark

Nyttjar andra växter för klättring

Question 18

Answer 18

Liten blåklocka Campanula rotundifolia L.

rotundifolia > latinets rotundus (rund) och folium (blad), namnet syftar på de nedre bladen.

Biotop
Öppna, torra marker.

Question 19

Answer 19

Ljung Calluna vulgaris

vulgaris = vanlig

Ljungväxter - Ericaceae

Biotop
Vanligast på magra marker, den klarar såväl torra som fuktiga miljöer.

Question 20

Answer 20

Luddtåtel Holcus lanatus L.

• Tuvat växtsätt
• Mjukludna blad och bladslidor.
• Vippor stora och ganska kraftigt byggda, ofta vitaktiga med en rödlätt ton.

Question 21

Answer 21

Majbräken Athyrium filix-femina

Biotop

• Vanlig
• Växer på fuktig, näringsrik jord i skogar, bäckdalar och skogskärr.

Kännetecken

• Upprepat parflikiga och ganska gracila blad.
• Ca 1m
• Växer i tuvor från en kort, tjock jordstam
• Långsmala sporangiesamlingar

Question 22

Answer 22

Mjölke - mjölkört - rallarros Epilobium angustifolium L.

Bladformen: angustifolium > latinets angustus (smal) och folium (blad)

Dunörtsväxter - Onagraceae

Biotop
Mycket vanlig på hyggen, vägskärningar, igenväxande mark

Späda skott kan ätas som sparris.

Bild: Av kallerna - Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=7339651

Question 23

Answer 23

Nysört Achillea ptarmica L.

ptarmica > grekiskans ptairo (nyser) = ‘som orsakar nysning’

Biotop
Vanlig, växer på fuktig mark, på ängar och i vägkanter.

Förväxling
Samma släkte som röllika (A. millefolium), men röllika har fint pardelade blad, samt mindre blomkorgar med färre strålblommor.

Question 24

Answer 24

Ormbär Paris quadrifolia L.

quadrifolia = fyra blad

Biotop
Ganska vanlig på fuktig, skuggig, mullrik mark i hela landet

Kännetecken

• Lätt att känna igen på de vanligen fyra brett ovala bladen som sitter i en krans mitt på stjälken
• Bäret är giftigt

Question 25

Answer 25

**Rödklint** Centaurea jacea L. Korgblommiga växter - Asteraceae Växer på nästan alla typer av öppen mark, som i vägkanter, skogsbackar och ängar.

Question 26

Answer 26

**Röllika** Achillea millefolium L. Mycket vanlig i hela landet, den växer främst i torra öppna marker.

Question 27

Answer 27

**Skogssäv** **Kännetecken**: Halvgräs med bruna nötter **Växtsätt** Växer mängder tillsammans

Question 28

Answer 28

**Stensöta** Polypodium vulgare L. Ormbunksväxter - Polypodiaceae **Biotop** Växer i mossa på berghällar och block, i klippspringor, på multnande ved, även ganska torrt och soligt. **Kännetecken** * Enstaka blad som utgår från en krypande jordstam. * Jordstammen har en sötaktig, något lakritsartad smak och var förr officinell

Question 29

Answer 29

**Svartkämpar** Plantago lanceolata L. lanceolata \> lansettlik, syftar på bladformen. Grobladsväxter - Plantaginaceae **Biotop** ​alla torra marker, som berghällar, torrbackar och ängar. **Kännetecken** * Basal rosett av lansettlika blad. * Blommar i maj

Question 30

Answer 30

**Träjon** Dryopteris filix-mas Ormbunksväxter - Polypodiaceae **Biotop** Växer i steniga skogar, på berg, åkerholmar och banvallar, ofta på torrare platser än de flesta andra ormbunksarter. **Kännetecken** * Blad från jordstammen, som unga ihoprullade, senare utbredda * Stora, kraftigt byggda, rosettställda bladen är karaktäristiska * Runda sporer **Förväxling** Strutbräken (Matteuccia struthiopteris), men den senare har blad som är bredast ovan mitten, sporangiesamlingar på speciella blad, samt bladskaft utan hinnlika fjäll Träjon har också en viss likhet med majbräken (Athyrium filix-femina) som skiljs genom finflikigare bladflikar och sporangiesamlingar med smalt njurformade svepefjäll.

Question 31

Answer 31

**Veketåg** Juncus effusus L. effusus \> latinets effundere (släppa ut), syftar på den glesa blomställningen. Tågväxter - Juncaceae **Biotop** Ofta i diken, fuktiga betesmarker, på stränder och hyggen. **Kännetecken** Blommorna sitter i en till synes sidoställd och ganska gles samling **Förväxling** Knapptåg (J. conglomeratus), har tätare blomställning och tydligt räfflade strån

Question 32

Answer 32

**Vårbrodd** Anthoxanthum odoratum L. odoratum \> latinets odor (doft, lukt) \> välluktande Gräs - Poaceae **Biotop** Vanlig i hela landet. Öppen mark; hagar, backar, ängar och glesa skogar. **Kännetecken** * Väldoftande (kumarin, finns också hos myskmadra) - kolagräs * Tuvat gräs * Stråna är ogrenade, upprätta eller nertill böjda. * Bladen är platta, rent gröna och gulnar tidigt

Question 33

Answer 33

**Vägtistel** Cirsium vulgare (Savi) Ten. Korgblommiga växter - Asteraceae Växer på störd mark Den växer ofta i vägkanter och i betesmarker * Hela växten är grågrön och stjälken är ofta rikt grenig * Stora blomkorgar med vasst torniga holkfjäll, samt blad som är klädda med långa vassa tornar * Blommorna är ljust rödvioletta.

Question 34

Answer 34

**Åkervinda** Convolvulus arvensis L. Vindeväxter - Convolvulaceae arvensis \> latinets arvum (åker), syftar på att den ofta växer som ogräs i åkrar. **Biotop** Ganska vanlig på kulturpåverkad öppen mark **Kännetecken** * Slingrar sig moturs upp i omgivande vegetation eller på staket. * vita eller rosa, trattformade blommor

Question 35

Answer 35

**Älggräs** Filipendula ulmaria Rosväxter - Rosaceae **Biotop** Vanlig, växer på alla typer av fuktig mark. **Kännetecken** * 1-1,5m * stora bestånd * gräddvita, starkt doftande blommor som sitter i yviga samlingar.

Question 36

Answer 36

**Ängssyra** Rumex acetosa Slideväxter - Polygonaceae **Biotop** Växer på berghällar, torrbackar, sandmarker, strandklippor och andra typer av torra marker **Kännetecken** * Kan bli 1m hög * Blad ganska breda **Förväxling** Bergsyra: mycket smalare blad, med uppåtriktade basala bladflikar