Bedömning och klassificering F6

Question 1

Vad kan vi påverka i berget?

Answer 1

Konsturktionens samverkan med berget och i en liten omfattning bergets egenskapet

Question 2

Hur ser det ideala berget ut när vi ska bygga?

Answer 2

Idealelastiskt, isotropt och kontinuerligt

Question 3

Förklara begreppen, homogent, kontinuerligt och isotropt

Answer 3

Homogent: enhetligt som ett stort korn
Kontinuerligt: utan avbrott, inga sprickor
Isotropt: ej riktningsberoende, ser ut hursomhelst oavsett från vilken vinkel vi kollar

Question 4

Vad är skillnaden på bergart och bergmassa?

Answer 4

Bergmassa = bergart + diskontinuiteter + spänningar + vatten

Question 5

Ge exempel på diskontinuiteter i bergmassan.

Answer 5

Bergartsgränser, sprickor, breccia (en uppkrossad lokal del av berget)

Question 6

Vad är lervittring?

Answer 6

Det är när en bergart börjar vittra till att bli lermineral, och när denna kommer i kontakt med vatten sväller den. Detta kan göra att spänningarna i berget förändras avsevärt.

Question 7

Vad är in-situ spänningar? Och vad kan de bero på?

Answer 7

In situ = på platsen
Kallas även primärspänningar, alltså de spänningar som finns i berget från början, innan vi går in i det. Dessa uppkommer från tektoniken men också från egenvikten.

Question 8

Vad är sekundärspänningar i ett berg?

Answer 8

Det är förändringarna av spänningen som uppstår när vi skapar ett hålrum i berget.

Question 9

Var befinner sig vatten i berget?

Answer 9

I porer och/eller sprickor

Question 10

Beskriv uttrycket för effektivspäning i berg

Answer 10

effektivspänning sigmaprim = (totalspänning sigma) - alphax(porvattentrycket u)

Oftast sätts alpha till 0 för att vara på den säkra sidan, så spänningen blir helt enkelt totalspänningen.

Question 11

Vad är RQD?

Answer 11

Det är ett mått på spricktätheten i berget.

Question 12

Vad använder man för borrningsmetod för RQD?

Answer 12

Kärnborrning. Man analyserar sedan kärnorna.

Question 13

Vad går RQD principiellt ut på?

Answer 13

Man summerar alla delar i kärnorna som har en längd > 10 cm och dividerar den summan med den totala längden. Man får då en procent och denna kan klassificeras utefter detta.

Question 14

Vad finns det för kategorier för klassificering ur RQD?

Answer 14

0-25% väldigt dålig
25-50% dålig
50-75% okej
75-90% bra
90-100% utmärkt

Question 15

Hur beräknar man sprickfrekvens?

Answer 15

Antal sprickor/längd på kärna

Question 16

Hur beräknar man RQD om man inte kan borra en kärna?

Answer 16

Man använder sig av scanlines, dvs man delar med ögat av en del av berget som blir som en kärna.

Question 17

Vad är en sprickfamilj?

Answer 17

Det är en mängd sprickor som orienterar sig på samma sätt.

Question 18

Ge några för- och nackdelar med RQD.

Answer 18

+ enkelt
+ grundat på verkligheten och observationer
- liten provstorlek, avspeglar inte bergmassan i sin helhet
- tar inte hänsyn till vatten, porvattentryck osv
- ej kontinuerligt
- endimensionellt, linjemätning
- riktningsberoende

Exempel: har vi en kärna med bitar som är 9 cm blir RQD 0. Kar vi en kärna med alla bitar som är 11 cm blir RQD 100. Detta är ju missvisande på många plan.

Question 19

Vad står RMR för? Vad är det för något?

Answer 19

Rock mass rating. Det är en klassificering som baseras på en summa av olika “poäng”.

Question 20

Vad tittar man oftast på när man klassificerar bergmassa?

Answer 20

Berget, sprickor och vatten

Question 21

Vad tar RMR hänsyn till utöver berget, sprickor och vatten?

Answer 21

Sprickorienteringen, det kan spela roll åt vilket håll vi driver tunneln eller liknande.

Question 22

Vad kan klassificering av en bergmassa tala om förr oss?

Answer 22

Översiktligt hur vi ska driva tunneln, hur vi ska förstärka (antal bultar, avstånd mellan dessa, sprutbetongens tjocklek osv), hur länge tunneln klarar sig utan att förstärka

Question 23

Vad tar Q hänsyn till?

Answer 23

Relativ blockstorlek, sprickfriktion och spänningstillståndet och tar med en säkerhetsfaktor

Question 24

Varför använder man sig av klassificeringssystem?

Answer 24

Det hanterar glappet mellan den geologiska (heterogena) miljön och geoteknikens modeller.
Det bygger på geomekaniken OCH geologin
Det är väldigt praktiskt användbart, ger något att utgå ifrån när det kommer till förstärkningsförslag även om man anpassar det till den aktuella miljön

Question 25

Hur beskriver vi hur ett plan orienterar sig?

Answer 25

Genom hur det stryker och stupar

Question 26

Vad är strykning?

Answer 26

Hur mycket ett plan avviker från det man bestämmer vara norr. Beskrivs i en vinkel. Tänk att du står framför en lyktstolpe. Du tittar 45° åt höger. Nu stryker din syn 45° i förhållande till lyktstolpen.

Question 27

Vad är stupning?

Answer 27

Vinkeln mellan horisontalplanet och planets lutning. Tänk att du står framför en lyktstolpe. Du tittar rakt fram till att börja med. Sedan tittar du ner på marken, 10 meter framför dig. Vinkeln mellan när du kollar rakt fram och när du kollar ner i marken är hur mycket din syn stupar i det ögonblicket.

Question 28

Vad är en normal till ett plan?

Answer 28

Det är en linje som går vinkelrätt ut ur planet. En punkt i ett stereonät blir en polpunkt.