Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Forskningsmetod 2 > Begrepp > Flashcards

Begrepp Flashcards

1
Q

Träningseffekt

A

När man blir bättre på att utföra vissa uppgifter ju mer man gör de, t.ex svara på enkäter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Trötthetseffekt

A

När man blir sämre på att utföra vissa uppgifter för att man gör de så mycket att man blir uttråkade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Oberoende variabel

A

En variabel vars effekt man kan mäta, används för att manipulera den beroende variabeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beroende variabel

A

Den variabel vi mäter för att bedöma effekten av den oberoende variabeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Strukturerade intervjuer

A

Använder frågeformulär. Intervjuaren är tränad att genomföra
intervjun efter en standard.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Semistrukturerade intervjuer

A

Har bestämda frågor som ska ställas i en bestämd ordning.
Dock kan vissa svar öppna för speciella följdfrågor som kan ha
en mer beskrivande karaktär. (MINI)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ostrukturerade intervjuer

A

Intervjun tar avstamp i studiens frågeställning, men kan sedan
inkludera vad som helst som deltagaren tycker är relevant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Tre typer av psykologiska test

A

Enkäter och självskattningsskalor

Prestationstest

Projektiva test (t.ex rorcshach)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Test-retest reliabilitet

A

Att utföra samma experiment på samma person eller under likvärdiga omständigheter och få samma resultat som tidigare, alltså hur väl själva experimentet är utformat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Inter-item reliabilitet/intern konsistens

A

Att olika items/frågor faktiskt mäter samma sak, ett sätt att testa detta på är med Cronbachs alpha

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Interbedömarreliabilitet

A

När två observatörer ger likvärdiga oberoende bedömningar av ett observerbart beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Speed/Accuracy trade off

A

Alla deltagare gör inte samma prioritering mellan snabbhet och säkerhet, kan ses som ju snabbare svar desto mindre pålitliga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Motivationseffekt

A

Att man anstränger sig extra för att man vet att man blir bedömd, kan leda till sämre ekologisk validitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Slumpmässigt fel

A

Den komponent av mätningar som varierar slumpmässigt vid mätningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Systematiska fel

A

Den komponent av mätningar som förblir konstant vid upprepade mätningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Reliabilitet

A

Pålitligt mätverktyg, få slumpmässiga fel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Validitet

A

I vilken grad mätinstrumentet verkligen mäter den avsedda egenskapen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Innehållsvaliditet

A

Hur väl operationaliseringen av BV täcker in det man vill mäta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Kriterievaliditet

A

Hur bra överensstämmelserna mellan de operationella definitionerna är i samma eller andra undersökningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Begreppsvaliditet

A

Bestämmer överensstämmelsen mellan den teoretiska och den operationella definitionen

Hur väl är begreppet operationaliserat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Icke experimentell forskningsdesign

A

Naturalistisk observation
(observationer av naturliga händelser)

Arkivforskning
(datainsamling från förekommande register och arkiv)

Fallstudie
(en noggrann beskrivning av ett fall)

Sambandsstudie
(undersökning av samband mellan 2 eller fler variabler som inte manipuleras av forskaren)

DIfferentiell studie
(jämförelse mellan 2 eller flera naturligt formade grupper

22
Q

Kvasiexperiment

A

Uppfyller inte alla kriterium för att kallas experiment, kan t.ex vara att deltagarna ej är slumpade, blir svårare att kontrollera för OVV

23
Q

Fri randomisering

A

Deltagarna slumpas utan förbehåll, t.ex med en slumpgenerator

24
Q

Matchad randomisering

A

Används när man i förväg vill kontrollera för existerande skillnader, typ kön, ålder, erfarenhet

25
Q

Slumpmässiga urvalsmetoder

A

Obundet slumpmässiga
(varje försöksdeltagare dras helt slumpmässigt)

Bundet slumpmässiga
(första fd väljs slumpmässigt, sen används ett system, typ att välja var femte)

Stratifierat slumpmässiga
(populationen delas upp i relevanta strata, t.ex män, kvinnor, unga, gamla och dras sedan slumpmässigt ur dessa grupper)

Slumpmässigt klusterurval
(när man drar grupper istället för individer, t.ex skolklasser)

26
Q

Icke-slumpmässiga urvalsmetoder

A

Bekvämlighetsurval
(Rekrytering bland de som råkar finnas tillgängliga, t.ex vänner eller de som råkat se en annons)

Kvoturval
(Som stratifierat urval men inte slumpmässiga, man ser till att rekrytera folk ur olika strata)

Jasägarurval
(Man bjuder in “alla” att delta och väljer de som tackat ja)

Snöbollsurval
(Hitta representanter till en grupp man vill rekrytera från så får dessa leta fram fler)

27
Q

Obundet slumpmässiga

A

Varje deltagare dras helt slumpmässigt

28
Q

Bundet slumpmässiga

A

första fd väljs slumpmässigt, sen används ett system, typ att välja var femte

29
Q

Stratifierat slumpmässiga

A

populationen delas upp i relevanta strata, t.ex män, kvinnor, unga, gamla och dras sedan slumpmässigt ur dessa grupper

30
Q

Slumpmässigt klusterurval

A

när man drar grupper istället för individer, t.ex skolklasser

31
Q

Bekvämlighetsurval

A

Rekrytering bland de som råkar finnas tillgängliga, t.ex vänner eller de som råkat se en annons

32
Q

Kvoturval

A

Som stratifierat urval men inte slumpmässiga, man ser till att rekrytera folk ur olika strata

33
Q

Jasägarurval

A

Man bjuder in “alla” att delta och väljer de som tackat ja

34
Q

Snöbollsurval

A

Hitta representanter till en grupp man vill rekrytera från så får dessa leta fram fler

35
Q

TAU

A

Treatment as usual

36
Q

Mellangruppsdesign matchade grupper

A

Olika fd används i de experimentella betingelserna men fd har
matchats innan de fördelas på grupper/betingelser

37
Q

Inomgruppsdesign

A

Alla deltagare deltar samtliga betingelser

Varje person utgör både test och kontrollgrupp

Upptäcker lättare skillnader mellan betingelserna.

38
Q

Faktoriell design

A

En experimentell design där man studerar effekten av två
eller flera OBV (faktorer) samtidigt.

39
Q

Mellangruppsdesign

A

I en mellangruppsdesign delar man upp grupperna i kontroll och experiment, kontrollgruppen gör aldrig experimentet och vice versa

40
Q

Faktoriell mellangruppsdesign

A

En mellangruppsdesign där man delar upp betingelserna i kategorier, t.ex vita katter vs svarta katter

41
Q

Interaktionseffekter

A

Hur stor påverkan har OBV på olika grupper?

– Exempel: Det verkar som deltagarna presterar bättre efter att ha druckit kaffe, men bara om de inte hade sömnbrist.

42
Q

Faktoriell mixad design

A

Minst en faktor (OBV) är mellanpersonsvariabel och
minst en faktor (OBV) är en inompersonsvariabel.

43
Q

Signifikanta och icke signifikanta interaktioner

A

När kontroll och experiment följer samma typ av kurva har man ingen signifikant interaktion, när de går emot varandra har man en signifikant interaktion.

44
Q

Faktoriell inomgruppsdesign

A

Alla deltagare upplever alla betingelsekombination, viktigt med motbalansering

45
Q

Icke-ekvivalent kontrollgrupp

A

Avänder metoder från experimentell mellangruppsdesign, men utan randomisering.

Använder sig av naturligt formade grupper

46
Q

Tidsseriedesign med en grupp

A

Görs när effekten av något (ex: en förändring av arbetsmiljö) på en grupp ska studeras.

47
Q

Longitudinell studie

A

En undersökning där man upprepar mätningen, som i
tidsseriedesign, men med stora tidsintervall mellan
mätningarna.

48
Q

Validitet vid inferens

A

Mätningar: Är våra mätningar valida? Mäter vi vad vi avser att mäta?

Inferens: Är de slutledningar vi drar från våra resultat giltliga? Gäller de vad vi avsåg att dra slutledningar om?

49
Q

Huvudeffekt

A

Huvudeffekt innebär att man har en generell effekt av en OBV, oberoende av betingelse i den andra oberoende variabeln. Mer specifikt kan man säga att en huvudeffekt är skillnaden mellan betingelsernas medelvärde i två oberoende variabler.

50
Q

Tvärsnittstudie

A

En studie som utförs vid ett tillfälle för att undersöka t.ex prevalens av sjukdom,

I föreläsarens exempel togs exemplet upp med ångest och sömn

Forskningsmetod 2 (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions