Begrepp Flashcards
(111 cards)
1
Q
Vilka samverkar och ingår i välfärdstriangeln?
A
Staten (offentliga myndigheter), marknaden(privata aktörer), samhälle(hushåll, familj…) och tredje sektorn (frivilligsektorn).
2
Q
selektiv insats?
A
t.ex. försörjningsstöd, behovsprövat
3
Q
generell/universell insats?
A
t.ex. barnbidrag, ej behovsprövat
4
Q
behovsbaserade insatser?
A
t.ex. färdtjänst, äldrevård. Utgår från dina behov
5
Q
inkomstbaserade insatser?
A
t.ex. a-kassa och sjukförsäkring, utgår från din inkomst
6
Q
horisontell omfördelning?
A
mellan analysenheter, t.ex. individer och enheter. Ex: barnbidrag, bostadsbidrag
7
Q
vertikal omfördelning?
A
mellan olika inkomstnivåer, här kommer både positiv(progressiv, a.k.a. Robin Hood) och negativ(regressiv) omfördelning
8
Q
skillnad ersättningsprincip och insatser?
A
Ersättningsprinciper är utbudet, insatser är hur du får det. Ersättningsprincip handlar om vilken ersättning du får, men är beroende av om det även är generellt/universellt eller behovsbaserat.
9
Q
inkomstbortfallsprincipen?
A
ersättning utifrån din inkomst du hade tidigare, finns max- och minimumgräns. Ex: a-kassa. Faller inkomsten bort ska du få standardtrygghet
10
Q
grundtrygghet?
A
de försäkrade får bestämd summa oberoende av tidigare inkomst, t.ex. barnbidrag som alla får oberoende av inkomst.
11
Q
standardtrygghet?
A
kopplat till inkomstbortfallsprincipen. Så du kan hålla din standard någorlunda även om du inte har jobb.
12
Q
behovsprövning?
A
fixerad slutsumma som anpassas till övrig inkomst, ex: försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd ingår) och bostadsbidrag
13
Q
generationskontraktet?
A
ömsesidigt ansvar och förtroende generationerna emellan. Man skattar för att betala åt de äldre, för man förväntar sig samma sak senare. Risk när unga är färre än de äldre och när man utbildat sig i Sverige och arbetar utomlands och inte kan betala tillbaka via skatt. Funkar bäst med uppochner-vänd pyramid, många barn och få äldre.
14
Q
det nya pensionssystemet?
A
Innan grundades pensionen på dina 15 bästa arbetsår. Nu grundas det på alla arbetsdagar. Kräver mer eget ansvar över yrkeslivet.
15
Q
livsinkomstprincipen?
A
pension utgår från livstidsinkomsten
16
Q
garantipension?
A
Grundskydd för den med lite eller ingen arbetsrelaterad inkomst. Ju större inkomst, desto mindre garantipension.
17
Q
Vad är socialpolitik?
A
Stötta objektiva behov men underlätta för individen att uppfylla sina subjektiva behov.
18
Q
Hur växte europeiska välfärdsstater fram?
A
För att tillgodose behov för utsatta medborgare, integrera befolkning och försäkra samhället genom att se till att revolutioner inte uppstår, om folk har det bra.
19
Q
Vilken kritik får välfärdsstaten?
A
Hur mycket får den kosta, vad är priset, skapar det ett bidragsberoende?
20
Q
välfärd?
A
idé om att förbättra människors levnadsnivå, en form av välbefinnande.
21
Q
socialt medborgarskap?
A
fullvärdig medlem har rättigheter och skyldigheter. Kritik mot att det utgår från brittiskt exempel, generaliserar (vita mannen med jobb) och tar inte hänsyn till kulturella skillnader. Kvinna ej inräknad, de-kommodifiering ej inräknat. Grundades av T.H. Marshall. Kopplat till sociala rättigheter.
22
Q
välfärdsstatsregim?
A
G. Esping-Andersen. Består av juridiska, organisatoriska och socialpolitiska system samt värderingar och mål.
23
Q
de-kommodifiering
A
I vilken utsträckning medborgaren är fri från arbetsmarknaden. Hög de-kommodifiering innebär att du inte styrs t.ex. av om du är arbetslös eller inte vad gäller levnadsnivå med t.ex. grundersättning.
24
Q
stratifiering
A
I vilket utsträckning staten förstärker och ser till att existerande statusskillnader uppehålls, t.ex. yrke, kön, klass…
25
Vilka är Esping-Andersens välfärdsregimer?
Liberal, socialdemokratisk och konservativ/korporativ
26
Liberal välfärdsregim?
XX
27
Socialdemokratisk regim?
XX
28
Konservativ/ korporativ regim?
XX
29
de-familialisering?
Innebär att man blir oberoende av familjen, t.ex. dagis, RUT, städerska och ger möjlighet för kvinnor att komma ut i arbetslivet.
30
Rehn-Meidner-modellen?
Ekonomisk planeringsmodell. Aktiv arbetsmarknadspolitik och solidarisk lönepolitik genom statliga ingripanden pga. solidarisk grundtanke. För att Sverige ska få ekonomisk tillväxt baserat på solidaritet.
31
korporatism?
När intresseorganisationer verkar som politiska aktörer i arbetsrelationer, t.ex. facket.
32
blandekonomi?
Privat och statligt ägande samtidigt.
33
Den svenska modellen?
Innehåller Rehn-Meidner-modellen, blandekonomi, korporatism och en generell välfärdspolitik (det sociala skyddet ska om fatta alla)
34
exogena tryck?
Tryck utifrån
35
endogena tryck?
Tryck inifrån
36
Vilka exogena tryck påverkar välfärdsstatens utmaningar?
Globalisering, europeisering och migrationsmönster
37
Vilka endogena tryck påverkar välfärdsstatens utmaningar?
Individualisering, demografiska förändringar, familjemönster och socialpolitikens legitimitet.
38
globalisering?
sker över hela världen. Varor, tjänster, människor, information, risker och kapital rör sig över gränserna. Får olika innebörd och konsekvenser för olika platser. Del av exogent tryck.
39
individualisering?
Med västerländska samhällen som utgångspunkt, tiden vi lever i. Individualiseringen ändrar strukturer i samhället, ger individen större ansvar och frihet för sitt liv och nya individuella lösningar krävs.Del av endogent tryck.
40
Karl Marx syn på makt, stat och samhälle?
Karl Marx syn på makt: centraliserad, innehas av stat och överklass. Staten organiserar maktrelationer och upprätthåller kapitalism. Samhällets sociala struktur är främst klassrelationer.
41
Michel Foucaults syn på makt, stat och samhälle?
Michel Foucaults syn på makt är att den utövas på alla samhällets nivåer, är decentraliserad. Staten är ett av flera maktcentra och samhällets sätt att styra på. Samhället är pluralitet av sociala strukturer.
42
Foucaults biomakt och disciplinär makt?
Biomakt är makt riktad mot befolkning, medborgarnas liv och kroppas. Disciplinär makt är subtila former av övervakning och skapandet av fogliga medborgare, via diskurs. Där det finns makt finns det motstånd och sanningar produceras via sanningsregimer.
43
Ange lite kort om sociala rörelser och rättvisefrågor över tid i välfärdsstaten?
1700-1900:arbetarrörelser och rösträttsrörelser
1920-1950:medborgarrättsrörelse, ras/etnicitet
1960-1980:identitetspolitik: kön, sexualitet och funktionsförmåga
1900-: intersektionalitet, normfokus och nya organiseringsformer
44
Vad menade Fraser?
Pratade om fokusskiftet kopplat till arbetarrörelserna och rättvisefrågorna över tid. Menar det krävs omfördelning av ekonomiska resurser och erkännande av kulturellt och socialt mångfald för att uppnå rättvisa. Har omfördelningsperspektivet(exploatering, ekonomisk marginalisering och deprivation) och erkännandeperspektivet(diskriminering baserat på t.ex. kön, etnicitet eller sexualitet).
45
Frasers plan för att förändra ojämlikhet?
Fraser pratar om affirmationer där man förändrar lite smått, men transformation är förändringar från grunden. I liberal välfärdsstat sker affirmation av omfördelning, men transformation skulle leda till socialism. Erkännandet innebär att affirmationen är mångkulturalism för acceptans, medans transformationen skulle vara dekonstruktion.
46
Vad är De los Reyes teori?
Menar att strukturell diskriminering finns för att vi använder särbehandling eller för att de normativa modeller vi använder på vissa individer/grupper, faktiskt inte kan tillämpas på dem. Fokus ligger på institutionella förutsättningar och strukturer som gör att vissa grupper gynnas eller ej. Ensamstående mödrar, utlandsfödda och ungdomar är speciellt utsatta.
47
rasifiering?
Vi upprätthåller och skapar likhet eller olikheter utifrån idéer som vi har om kultur, etnicitet och nationalitet. Blir ett vi och dem. Likheter och skillnader grundas i sociala konstruktioner som i sin tur grundas i maktordningar. Vi utgår från normer som t.ex. att va svenne.
48
socialpolitikens kärnområden? (3st)
Försörjningsstöd/finansiella ersättning och bidrag i form av 1.socialförsäkringar och 2.ekonomiskt bistånd(tidigare Socialbidrag). 3.Tjänsteproduktion(vård, omsorg, service och administration)
49
ersättningsprinciperna? (3st)
1.Grundtrygghet (universalismens mönster), 2.inkomstbortfallsprincipen(i rel. till tidigare inkomst, ex:sjukpenning) och 3.Behovsprövning(ek.bistånd)
50
omfördelning?
omfördelning kan vara en uttalad politisk målsättning men även om det inte är ett uttalat syfte att omfördela, så leder socialpolitik alltid till någon form av omfördelning! Omfördelning är inte bara kring materiella resurser men också livschanser och livskvalitet.
51
en orsak till att fattigdomsnivån är olika?
kan vara beroende på om man lägger den på 40, 50, 60 eller 70 %, dvs % av medianens inkomstnivå.
52
statens inkomster?
skatter, som är direkta och indirekta och beskattning av företag och inkomster av statens verksamhet
53
statens utgifter?
största delen är socialpolitikens kärnområden som finansiella ersättningar, bidrag och tjänsteproduktion.
54
direkta skatter?
skatt på inkomster, vinster och förmögenhet
55
indirekta skatter?
mervärdesskatt(moms) på varor och tjänster, punktbeskattning, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter som tas ut på lönesumman
56
mervärdesskatt?
moms, ofta 25%
57
punktbeskattning?
speciell konsumtonsskatt som ska kompensera för konstnaderna som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor. punktbeskattning är regressiv (från de som har mindre till de som har mer). Ex: tobak, alkohol. Öka stats inkomst och styra konsumtion
58
hur beskattas företag?
t.ex. via bolagsskatt som betalas av aktiebolag, stiftelser, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och livsförsäkringsföretag
59
progressiv skatt?
från de med mer till de som har mindre. Progressiv skatt är skatt som tas ut i större andel, ju större inkomsten är. Ex: inkomstskatt.
60
regressiv skatt?
från de som har mindre till de som har mer.
61
senarelagd lön/uppskjuten lön?
all skatt man betalar går inte direkt till staten utan t.ex. till pensionen, sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, arbetsskadeförsäkring. Så går indirekt till en själv i slutändan och betalas t.ex. av arbetsgivaren i form av arbetsgivaravgift.
62
hur går löneprocessen och skattningen vid arbete till?
Arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgift på 31,42% som är s.k. senarelagd/uppskjuten lön. Sedan får man bruttlönen, som blir till netttolön efter skatt som är inkomstskatten. Den kommunala inkomstskatten brukar ligga kring 32% och används bl.a. till skolor, socialtjänst, äldreomsorg och begravningsavgift.
63
varför skattar vi?
desto fler som bidrar, desto billigare blir det per individ. ett hushåll med två personer behöver inte dubbelt så mycket som ett hushåll, ökar inte linjärt.
64
economies of scale/stordriftsfördelar?
ekonomiskt begrepp, att stora företag kan producera billigare än små företag, bara pga. sin storlek. Gäller även andra stora organisationer och stater: desto fler som bidrar i finansiering av t.ex. välfärden genom skatter, desto billigare blir det andelsmässigt per individ. En anledning att skatta!
65
problemet med omfördelning genom skatter?
socialpolitik med höga sakttesatser innebär de-kommodifiering men även att valfriheten kan inskränkas. T.ex. genom valet av vem som ska utföra servicen och hur den ska se ut, privat kontra offentlig. Lägre skattesatser ger därmed större valfrihet men högre grad av kommodifiering. Vad ska prioriteras: tillgång till välfärd oberoende av position på marknadsposition eller individens valfrihet?
66
vilka dimensioner av omfördelning finns det enligt Walker?
Vertikal (mellan olika inkomstnivåer), horisontell (mellan analysenheter), över livslopp (olika perioder i ens liv) och territoriell/regional omfördelning (mellan olika regioner, t.ex. delstater, län...)
67
vad ingår i vertikal omfördelning?
positiv/progressiv och negativ/regressiv. Positiv:från de som har mer till de som har mindre(Robin Hood) och negativ: från de som har mindre till de som har mer och sker även utan att det är ett mål i sig. T.ex. mervärdes- och punktbeskattning/moms. Både den med 10000kr och 10000000kr betalar samma moms, 25 %. Ej inkomstrelaterat. Skatten satt i förhållande till priset på varan och inte personens inkomst.
Vertikal omfördelning innehåller rättviseperspektiv (eftersträvar positiv omfördelning) och analytiskt perspektiv(konstaterar att positiv och negativ omfördelning enbart är motsatser till varandra.
68
rättviseperspektivet i den vertikala omfördelningen?
eftersträvar en positiv/progressiv omfördelning
69
analytiska perspektivet i den vertikala omfördelningen?
man konstaterar, utan att värdera, att positiv och negativ omfördelning enbart är motsatser till varandra
70
Lorenz-kurvan i den vertikala omfördelningen?
grafiskt redskap för att mäta och illustrera hur jämlikt/ojämlikt inkomsterna är fördelade. På X-axeln ordnas befolkning från fattigast till rikast och på Y-axeln är den samlade inkomsten hos varje individ/hushåll. Alltså anger Lorenz-kurvan hur den kumulativa/anhopade fördelningen av inkomster fördelas över populationen. Den diagonala linjen anger total jämlikhet. Istället ser man diagonalen under, hur de med t.ex. 30% lägst inkomst får 12 % av samhällets inkomster. Gini-koefficient är där det ska vara om det är jämlikt, dvs. 0 är jämlikt och 1 är absolut ojämlikhet. Så Gini=A/(A+B). Ju mindre yta A=ju mer jämlikt.
71
Gini-koefficienten i den vertikala omfördelningen och Lorenz-kurvan?
Hur man mäter och visar på hur jämlikt/ojämlikt inkomster är fördelade, anger området mellan inkomstkurvan och diagonalen genom Gini-ekvationen. Gini-koefficient är där det ska vara om det är jämlikt, dvs. 0 är jämlikt och 1 är absolut ojämlikhet. Så Gini=A/(A+B). Ju mindre yta A=ju mer jämlikt.
72
Gini-koefficientens 4 olika typer av inkomst?
Ursprunglig, total, disponibel och punktbeskattad inkomst
73
Hur kan man förutom Lorenz-kurvan mäta vertikal fördelning?
Absolut fattigdom(mäter individer under minimalinkomst som inkomstgräns), relativ fattigdom(en andel av medianinkomsten, sätts i olika %), avsaknad av kontantmarginal(skulle du kunna skaffa fram 15000 kr inom en vecka om behovet uppstår?) och fattigdom som brist på förmågor och utvecklingsmöjligheter(fokus på individens möjligheter till utveckling...).
74
absolut fattigdom?
utgår från en minimal-inkomst och mäter antalet individer under denna inkomstgräns
75
relativ fattigdom?
sätts efter en andel av medianinkomsten för befolkningen, t.ex. 40, 50, 60 % och är relativ.
76
avsaknad av kontantarginal?
kan du skaffa fram 15000 kr inom en vecka om det behövdes?
77
fattigdom som brist på förmågor och utvecklingsmöjligheter?
fokus på möjligheterna till individens utveckling och delaktighet i samhället
78
horisontell omfördelning?
individer har olika behov, men kan inte alltid tillfredsställas genom lönerna, så man omfördelar t.ex. via barnbidrag, bostadsbidrag, färdtjänst.
79
hur kan den horisontella omfördelningen vara motsägelsefull?
Exemplet med den svenska familjepolitiken. Föräldrapenningen beslutar om 60 dagar var men föräldrar har rätt till hälften var. Jämställdhetsbonusen premierar om man delar lika på vårdnad. Kommunal Vårdnadsbidrag är att förälder måste ha tagit ut 250 dagar för att sen få vårdnadsbidrag för barn mellan 1-3 år.
80
omfördelning över livstid?
ska jämna ut och kompensera för t.ex. ålderdom och sjukdom eller under studietiden. Livets början består av bidrag, vuxenlivet av skatter och avgifter för att senare i livet få vård och omsorg.
81
territoriell/regional omfördelning?
I Sverige innebär det struktursatsningar, t.ex. när Saab Automobile konkursanmäler 2011 och den svenska regeringen senare satsar senare 450 miljoner för att underlätta omställningen i Trollhättan och Västra Götaland. Mitten 2013 anges det att 7/10 har gått vidare efter Saabs konkurs med nytt jobb eller via studier.
I Eu innebär det finansiering av regional utveckling genom bidrag från t.ex. fonder som regioner/län måste ansöka själva om.
82
omfördelningens utmaning?
hålla balans mellan kollektiva och individuella intressen
83
Hur uppkom den svenska modellen?
Uppkom i framväxten av industrisamhället utav både politiska och sociala aktörer. Industrialiseringen skedde snabbt och socialdemokrati och fackföreningar utvecklades nästan samtidigt och deras höga organiseringsgrad gjorde det möjligt för samarbete emellan dessa. Snabb industrialisering och tillväxt ledde till utbyggnad av offentlig välfärdssektor som drevs fram av stark socialdemokrati.
84
korporatism
arbetsmarknadsrelationer. Politikens utformning överlåts på förhandlingar mellan intressegrupper eller intressegrupper som jobbar intimt med politiker. Ex: fackföreningar och arbetsgivarorganisationer som sluter kollektivavtal eller skyddar arbetstagaren. Korporatismen har lett till att Sverige saknar lagar för minimilön eftersom det finns kollektivavtal.
85
Vilka förbund ingår i svenska korporatismen?
Fackförbunden LO, TCO, SACO
| Arbetsgivarorg: Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarverket
86
Saltsjöbaden?
1939, där förhandlades det mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
87
De gyllene åren?
Välfärdsstatens framväxt, t.o.m. 1970-talet. Välfärdsstaten växte fram av stark och snabb industrialisering som gav möjlighet till utbyggnad av den offentliga välfärdssektorn.
88
solidarisk lönepolitik?
Solidarisk lönepolitik innebär att man inte sätter lönen till produktiviteten. Isf skulle de i produktiva sektorer tjäna mer än de i de mindre produktiva sektorerna, och solidariskt lönepolitik innebär att förhandlingsparterna gör så längre producerande tjänar mer och vice versa för jämnare lönesättning. Fin tanke...
89
aktiv arbetsmarknadspolitik
att stimulera arbete genom t.ex. omplacering och vidareutbildning inom företag, eller Arbetsförmedlingen.
90
vad skulle aktiv arbetsmarknadspolitik och solidarisk lönepolitik leda till?
Var en förutsättning för utjämning av inkomstskillnader och fortsatt utbyggnad av den offentliga välfärdssektorn och välfärdsförmånerna i sig orienterar sig till medelklassen. Utjämningen skulle även ske via t.ex. inkomstbortfallsprincipen som t.ex. pension och sjukpenning.
91
kollektivavtal?
förhandlingar och avtal på olika nivåer? Centralt, sektoralt och lokalt. Centralt: mellan stora organisationer, fackförbund och arbetsgivarorganisationer
Sektoralt: för olika arbetsmarknadssektorer, var för sig / för varje sektor
Lokalt: på den enskilda arbetsplatsen
Möjligen en del av korporatismen
92
vad menas med den post-industriella arbetsmarknaden?
Var från 1980-talet och framåt. Tre sektorer: jordbruk, industri och service. Innan var det beroende av dominans av industrin för statens ekonomiska skull, men i den post-industriella arbetsmarknaden och samhället krävs mer kunskap och service. Gav mer variation på anställningsförhållanden och man efterfrågade andra meriter och kalifikationer och man har inte längre ett jobb hela livet. Ökade även risk för arbetslöshet. Sen 70-talet är det svårare att förhandla pga högre konfliktnivå arbetsgivare och tagare emellan och mer komplex arbetsmarknad.
93
decentralisering av löneförhandlingar?
lokala avtal för löner är mer aktuella och centrala löneförhandlingar handlar mer om rambestämmelser. Löneutvecklingen blir därför mer enskild och sen mitten 80-tal har man övergett solidarisk lönepolitik, pga. post-industriella samhället och dess följder. Dock sker fortfarande löneförhandlingar och kollektivavtal men inte i samma omfattning som innan.
94
A-kassa/ Arbetslöshetsersättning
Finansieras av statlig budget men förvaltas av fackföreningarnas arbetslöshetskassor och för att få ut maximal ersättning krävs bl.a. medlemskap i en av a-kassorna.
95
Vilka är villkoren för arbetslöshetsersättning?
Basvillkor, Arbetsvillkor och Medlemsvillkor.
Basvillkor: reg. hos Arbetsförmedling och deras krav(rätttigheter gentemot skyldigheter)
Arbetsvillkor: minst 6 månader med 80 timmar/månad under 12-månaders period
Medlemsvillkor: minimum 1 års medlemskap i en A-kassa
96
mättad arbetsmarknad?
låg arbetslöshet, marknaden är därför "mätt" och leder till lägre grad av anslutning till fackföreningar pga. mindre uppskattning om hot och arbetslöshet. Anslutningsgrad kan sjunka även om arbetsmarknaden inte är mättad och beror på att avgifterna till a-kassorna har höjts. 2008 var anledningen till detta att arbetslöshetsrisken på arbetsmarknaden kopplades till avgiften. Högre risk på sitt jobb=högre avgift. De som lämnar är låginkomsttagare eller nära till pensionen.
97
Varför sjunker anslutningsgraden till a-kassorna trots att det anses vara högre risk, ex så blev avgiften år 2008 höjd pga detta?
Anslutningsgrad kan sjunka även om arbetsmarknaden inte är mättad och beror på att avgifterna till a-kassorna har höjts. 2008 var anledningen till detta att arbetslöshetsrisken på arbetsmarknaden kopplades till avgiften. Högre risk på sitt jobb=högre avgift. De som lämnar är låginkomsttagare eller nära till pensionen. Egna strategiska överväganden viktigare än solidaritetstanken.
98
Hur ser tanken kring arbetslöshetsersättning ut som socialförsäkring?
Den försvagas och istället kopplar man det till motprestation och tidigare position på arbetsmarknaden. Fackföreningar erbjuder frivillig inkomstbortfallsförsäkring som ger ersättning utöver de 80% av statlig arbetslöshetsersättning. Attraherar dock bara de med högre lön. Så de korporatistiska strukturerna har förändrats.
99
Vad hände under 90-talet med röda och blåa blocket?
De fick båda kritik för sina reformbehov. Mot det röda blocket var det att deras jämlikhetsmål inte lyckats utjämna klassskillnader. Mot det blåa att den offentliga sektorn var för stor, dyr och ineffektiv.
100
New Public Management?
Managementidéer som lånas från den privata sektorn och introduceras i den offentliga sektorn. För mer effektivitet och sköta det som företag med hjälp av marknadsanpassning(kostnadskontroll och konkurrens) och modernisering(effektivisering, de-centralisering och målstyrning).
101
marknadsanpassning i NPM?
kostnadskontroll och konkurrens gentemot övrig marknad. Försäkrade, sjukskrivna, elever osv benämns som kunder och det finns större valfrihet, t.ex. fritt skolval, val av vårdcentral som kompletterar, avlastar och konkurrerar med offentlig sektor. Det offentliga agerar som om de vore marknadsaktörer.
102
modernisering inom NPM?
effektiviserar, de-centraliserar eftersom man lånar privata idéer till det offentliga och har mer målstyrning eftersom det ska styras mer som företag. aktivera individ och uppmuntra till eget ansvar via t.ex. aktivering och workfare.
103
quasi-marknad?
service och tjänster får var sitt fast pris och därmed finansieras det enligt prislistor. Skolpeng, DRG-poäng. Skolor och sjukhus-budgets beräknas alltså i relation till antalet "kunder" de har jämfört med "mängden av service" de väntas utföra/ha utfört
104
Vilken är kritiken mot marknadsanpassningen?
Den offentliga sektorn funkar inte enligt ekonomernas teoretiska marknadsmodeller eftersom alla skolor och sjukhus t.ex. inte har genomsnittskunden, finns olika behov och kostnader. Vissa skolor som t.ex. har fler diagnosbarn än andra och man tar inte hänsyn till kvaliteten!
105
workfare?
arbetskrav och andra skyldigheter som ställs på individen för att den ska ha rätt till ersättning
106
det (o)fria valets paradox?
Det finns inte ett fritt val eftersom medborgarens tvingas välja och leva efter valets princip, så icke-val eller vägran sanktioneras och bestraffas
107
path-dependency?
utvecklingen följer en viss stig baserat på tidigare kunskap och historia och går inte att ändra hur som helst. samma princip inom skapandet av policys.
108
Vad menar Bergh om Sveriges tudelning och varför?
XX SE EPS 6, SISTA STYCKET
109
Vad menar Bergh om möjligheterna för den kapitalistiska välfärdsstaten att bestå?
XX SE EPS 6, SISTA STYCKET
110
Vad skriver Bergmark om 1990 och den ekonomiska krisen som påverkade Sveriges arbetsmarknad hårt?
XX SE EPS 6, SISTA STYCKET
111
Vilka ä'r den skandinaviska modellens kärnvärden?
Universalism, solidaritet och de-kommodifiering. Pathdependencies/stigberoende spelar roll för skandinaviska modellen eftersom den har en tendens att hålla kvar vid bekväma värden i en föränderlig värld och man tolkar förändringar genom perspektivet av de värden som man anser vara viktigast, ex. via solidaritet och jämlikhet.
