Begrepp Flashcards

Psykologi sopa 21 (395 cards)

1
Q

Vygotskij, Sociala samspelet utvecklar

A

Problemlösning, minne och språk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Köhler, Gestaltpsykologi

A

Vi ser helheten i problemet.

omstrukturerar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Freud, Ekonomiska aspekten

A

Energi kan omvandlas. fysik energi kan bli psykisk och tvärt om.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Thorndike, Effektlagen

A

om en respons får behagliga eller tillfredsställande konsekvenser kommer denna respons att upprepas. de med obehagliga eller negativa konsekvenser undviks.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Watson, Vilket perspektiv

A

Behavorismen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Satre, objekt

A

genom att vända blicken mot den andre utmanar jag hans rätt att se mig som ett objekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Stern, Känslan av begynnande, 0-2mån

A

söker Sensorisk stimulering
(föredrar viss stimulering)
Förmåga att formulera och pröva hypoteser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Mead, Målet och resultatet

A

Inta roller på ett generellt plan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Freud, Det omedvetna

A

En del av psyket som individen inte kan styra över, men som påverkar hennes beteende.
Oåtkomligt.
Tankar, minnen och föreställningar från livet, bla barndomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Asplund, Diskurs

A

Alla sätt vi gestaltar livet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Piaget, Tänka induktivt

A

Nå fram till/ se generella principer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Wundt, Vilket perspektiv

A

Kognitivism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Skinner, Skinners box

A

Råtta råkar spak=Mat. Råtta råkar spak igen=mat, dvs belöning.
Råtta+spak+belöning=stimuli 1.
Lägger till en lampa, stimuli 2.
Råtta+spak+lampa=Mat Råtta+spak=ej mat
Råtta drar bara i spak när lampan är tänd. Förändrat beteende pga bara belöning vid lampa. Råtta lärt sig diskriminera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Foucault, Olika diskurser

A

Verbalt
gester
beteendemönster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Chomsky, Semantik

A

De symboler som knyter samman symbolerna med det som de representerar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Freud, genitala stadiet

A

Tonårsperioden.
Sexuella behov pga biologiska orsaker,
tillfredsställs sexuellt eller med sublimering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Maslow, Vilket perspektiv

A

Humanism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Freud, (FM) Förnekande

A

Förnekar verkligheter (ex rökaren förnekar faran med rökning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Bandura, Modellinlärning

A

observationsinlärning, vi lär oss genom att observera andra människors beteende. Lagrar dessa i minnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Fromm, Exploativ karaktär

A

Den som vill tillägna sig en massa saker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Garfinkel, Unik lämplighet

A

Att som forskare bli väldigt kompetent inom det område som ska undersökas,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Butler, Heterosexuella matrisen

A

Vi är underordnade det heterosexuelle normsystemet. Omöjlig att vara mer än man eller kvinna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Kohut, Bipolär

A

Självet är bipolärt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Potter, Vardagligt språkbruk

A

vardaglig användning av kognitivistiska termer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Köhler, Problemlösningsförmågan
Beror medfödda förmågan till omstrukturering och Intelligens.
26
Goffman, Vilket perspektiv
Socialpsykologi
27
Goffman, Förvrägning
skillnad mellan de intryck som ska avges och moralen. Spelar med även om det strider mot ens moral.
28
Bandura, Inärning med förebilder.
Likhet, närhet, auktoritet vi tar efter dessa förebilder
29
Satre, Renodlade perspektiv
en del. delarna står i yttre förhållande till varandra.
30
Satre, Intentionalitet
individen inte står i ett yttre förhållande till sin värld, världen får betydelse i förhållande till mina projekt.
31
Moghaddam, , långtidsminne
Här finns procedurminne, semantiskt minne och episodiskt minne.
32
Asplund, Komplexa sociala liv
Ej spontan. Planerar våra liv. Finns regler och normer att följa.
33
Eriksson, Jaget
äger egen energi. hjälper oss förändra beteende. Skapas under de 4 första stadierna i livscykeln
34
Freud, Överjaget
Duktiga sidan av oss. Styrs av etiska principen. Ger oss belöningar och straff som skuld.
35
Skinner, Negativ förstärkning
Ett beteende som leder till undvikande av obehag. (ex Ta med paraply när det regnar) Att negativa konsekvenser upphör när vi ändrar beteende
36
Vygotskij, Socialt betingad
Vuxna har ett ansvar att styra barnen i rätt riktning.
37
Piaget, Konservering
Förmåga att förstå yta, antal, volym mm. Att det kan vara samma även om det yttre förändras.
38
Potter, Talhandlingsteori
undersöka de sätt som ord används på i handling
39
Moghaddam, Sensoriskt minne
Det vi tar in, ofta omedvetet
40
Stern, Känslan av verbalt själv
Förmåga att uttrycka empati och inte bara känna den. Reflektera över sig själv
41
Goffman, Cynisk aktör
agerar för egna syften istället för gruppen Blir bättre för alla i långa loppet
42
Freud, Rumsliga aspekten
Omedvetet, medvetet och förmedvetet
43
Satre, Fenomenologiska förhållningssättet
människans riktadhet/intentionalitet
44
Köhler, Reorganisering
Omstrukturering
45
Freud, energikonstans
Energimängden är konstant och kan aldrig försvinna eller förgöras
46
Kohlberg, Konventionella
Gruppens normer
47
Stern, Vilket perspektiv
Psykodynamiska perspektivet
48
Potter, Positionera sig
hamna i rätt kategori man börjar talar vidare, bli måttfull, Typiskt ord är Men....
49
Köhler, Objektkonstans
Insikt i att objekt kan existera även om de för tillfället inte syns
50
Fromm, Social karaktär
Kärnan i just den gruppen,/klassen
51
Rodgers, Fenomenfältet
Totaliteten av alla erfarenheter och upplevelser
52
Bandura, Självreglering
Vår förmåga att reglera och kontrollera vår omgivning. styra vårt beteende med hjälp av belöning.
53
Mead, Objekt
Allt som människan kan referera till, peka ut eller ange
54
Freud, (FM) Regression
Återgår till ett tidigare utvecklingsstadium
55
Eriksson, identitetsförvirring/negativ identitet
olösta konflikter på tidigare stadier. Ger ångest i puberteten.
56
Stern, Känslointoning
Spegla sig och känna empati
57
Goffman, Gruppens kodex
Att veta sin plats i gruppen, följer gruppens kodex
58
Butler, Performativitet
Att vi är tvingade att ständigt återupprepa våra handlingar för att göra oss förstådda.
59
Piaget, Fenomenologiskt kausalitet
Händelser/föremål ligger nära varandra, orsakar varandra. ex solen strålar in för att man dragit upp rullgardinen, INTE för att solen gått upp och lyser av solen.
60
Kelly, Personliga konstrukt
Man konstruerar sin verklighet genom att kategorisera
61
Eriksson, Vilket perspektiv
social psykologi
62
Kohut, Idealiserad föräldraimago
Föräldern blir ett självobjekt för barnet. | Barnet tar in en idealiserad bild av föräldern. (Ex föräldern som hjälper när barnet trillar)
63
Bandura, Beteendeterapi
KBT, tänka under tiden man förändrar sitt beteende, utvärdera beteendet. Primära är att förändra beteendet
64
Freud, Försvarsmekanismer.
Gör så förbjudna drifter hindras eller omvandlas och förs tillbaka till en omedveten nivå. skyddar mot ångest
65
Watson, Betingat stimuli
det vi lärt oss att förknippa med stimuli
66
Bandura, vilket perspektiv
Behaviorismen
67
Freud, Anala stadiet
Drifttillfredsställelse måste kontroll för att passa omgivningen. Ger beteenden senare som återhålla känslor, snålhet, renlighet eller slarvighet och raseriutbrott.
68
Piaget, Preoperationella stadiet
Rollekar i sociala samspel. Egoistiskt tänkande
69
Freud, Falliska Stadiet
Sexuella och aggressiva impulser. Oidipuskomplexet/Elektrakomplexet.
70
Goffman, Idealisering
visa sig bättre eller sämre än vad man är. Könsroller kan användas
71
Mead, ME
Rationellt resonerande,
72
Freud, Neurotisk ångest
Ångesten kommer från detet. Driftimpulserna är hotfulla,
73
Freud, Detet
Del av psyket. Saknar verklighetsuppfattning. Källa till driftsenergin
74
Potter, Intregera med språket
tala med varandra, använda språket i socialt och psykologiska sammansatta miljöer som ett verktyg
75
Pavlov, Vilket perspektiv
Behavorismen
76
Freud, (FM) Bortträngning.
Skickas fullständigt till det omedvetna
77
Bowlby, Beteendesystem
Anknytningen mellan mor och barn. En underliggande medfödd struktur.
78
Eriksson, Steg 2 i livscykeln
Analstadiet. Självständighet och skam. Lyda och inte lyda. utveckla självständighet genom att sätta gränser och skam när dessa sätts för snävt eller inga gränser alls.
79
Eriksson, Livscykeln
För att uppnå inre harmoni och identitet.
80
Kohlberg, Moralisk atmosfär
Hur rättvist samhället/miljön är
81
Moghaddam, Semantiskt minne
Komma ihåg fakta Ex språket
82
Asplund, Social responsivitet
Samhälleligt gensvar. Det finns en strävan hos alla människor att finna gensvar hos andra. Nyckeln till att förstå människan.
83
Bowlby, Anknytningsprocessens 3 stadier
odiskriminerad anknytning: skrika, jollra diskriminerad anknytning: Vänder sina beteenden mot mamma, ex skrik och leende Specifik anknytning: anknytning till en eller två personer
84
Rogers, Koncentrerad terapi
Villkorslöst accepterad. Man är för tillfället sin rädsla. Blir bekant med sin erfarenheter som tidigare varit omedvetna för de varit hotfulla.
85
Piaget, Assimilation
Att använda redan utvecklade tankescheman
86
Maslow, Bristbehov
Grundläggande överlevnad, kan mättas . Ex mat och vatten
87
Freud, fria associationer
Alla tankar, känslor och infall fritt ska släppas fram utan hämningar eller hinder.
88
Freud, Pregenitala stadierna
Orala, Anala och Falliska stadierna
89
Skinner, Diskriminera
En förmåga att skilja mellan olika stimuli, att bara använda det stimuli som ger positiv förstärkning.
90
Skinner, ADL träning
Anpassning till dagligt liv (ex barn lär sig äta själv, måste vara god mat annars vill dom inte)
91
Eriksson, Proaktiv
Ta medveten kontroll över ditt liv, sätter mål
92
Garfinkel. Etnometodologi
Ett sätt att undersöka. Kartlägger beteenden i diverse konflikter.
93
Satre, Normalitet
Hur vi interagerar, utbildar, försörjer oss och använder saker.
94
Skinner, Utsläckning
När förstärkningen upphör, upphör så småningom beteendet. Vill vi ändra ett beteende måste vi sluta ge det förstärkning. (ex aga barn eller skälla, bättre nonchalera det)
95
Mead, ME
Det rationellt resonerande inom oss
96
Skinner, Vilket perspektiv
Behavorismen
97
Freud, Det medvetna
Alltid tillgängligt. | Tankar och minnen som ej är dolda
98
Vygotskij, Leken
ledande i barns utveckling. Gör barnet medvetna om sina handlingar och motiv
99
Pavlov, klassisk Betingning
Reflexmässiga beteenden lärs in genom betingning. Betingning är när inlärningen bygger på ett visst givet beteende
100
Darwin, Naturliga urvalet
Variation (skillnaden mellan bra o dåliga egenskaper) Ärftlighet Urval (de med bäst egenskaper överlever)
101
Stern, Interaffektivitet
När mamma är glad är jag glad, när mamma är ledsen är jag ledsen
102
Potter, Vilket perspektiv
socialpsykologi
103
Kohlberg, 3 utvecklingsstadier för moralisk utveckling
prekonventionella konventionella postkonventionella Varje nivå har 2 stadier
104
Chomsky, Induktion
utgår från det enskilda fallet och försöker utveckla en generell princip från det
105
Kohut, Alexitymi
Svårt att läsa andras känslor. (P. Sifneos). | Förmåga att läsa av sig själv och kunna sätta ord på vad du känner.
106
Watson, Desenbilisering
Successivt vänja sig av med sin fobi
107
Satre, Dubbelhet
få världen att framträda efter vårt handlande och mening vs att alltid bära med oss att allt bestäms av någon annan.
108
Darwin, Adaption
uppkommit av sexuella urvalet, bli bättre fortplantning, uppstått vis ungefär samma tid
109
Potter, reduktionistisk
bakomliggande orsaker till mänskligt beteende.
110
Wundt, Introspektion
Försökspersonerna observerar sina egna tankar, dess innehåll och vart dem leder.
111
Wundt, intersubjektivt
Om flera kan observera en teori med samma resultat
112
Asplund, Elementära sociala liv
Enkla livet. Inga regler eller normer. Spontant
113
Piaget, 4 drivkrafter
``` Neuroligisk mognad (nervsystemet) Socialt samspel Aktiva handlingar (learning by doing) Strävan efter anpassning/adaption. ```
114
Rodgers, Vilket perspektiv ?
Humanistisk
115
Maslow, Självförverkligande
ett optimalt utnyttjande av ens förmågor och talanger
116
Mead, Symboliskt motstånd
Missuppfattningar då vi inte förstår varandra i det talade språket
117
Rogers, inkongruens
Tvärtom kongruens, att erfarenheter o upplevelser inte stämmer överens. Gör individen otilfredsställd, ångestfylld och försvarsstyrd
118
Wundt, Beteende
Känsla-tanke-handling
119
Asplund, Social responsivitet
Att människan hela tiden söker gensvar från samhället
120
Bandura, Själveffektivitet
Föreställningen om hur man klarar av att utföra vissa beteenden för att uppnå vissa mål.
121
Skinner, Partiell förstärkning
Förstärks bara ibland. Man vet man kommer få belöning men inte när eller hur mycket. Mer motståndskraftiga mot utsläckning
122
Freud, ekonomiska aspekten/Energikonstans
Fysisk och psykisk energi,. Kan ej förstöras, men omvandlas. Fysisk kan bli psykisk och tvärt om
123
Goffman, Regissör
den i gruppen som bestämmer kodex, både on stage och off stage, kan själv vara regissör
124
Asplund, Tankefigur
Förmedlande led, mellan diskur och praxis. (ex från gemeinschaft till gesällschaft)
125
Butler, diskurs och identitet
Uppdelning i kön. Heterosexuellt norm
126
Rogers, Vilket perspektiv
Humanistiska
127
Eriksson, Dynamisk ansats
samspel mellan fysiska förändringar och psykisk mognad utvecklas
128
Asplund, Utbränning
Tjänstesamhällets baksida, ökad social interaktion utan tillräckligt gensvar.
129
Foucault, Kontextbundna diskurser
Vad samhället accepterar
130
Foucault, Panoptikoneffekten
Vi själva är våra egna övervakare
131
Piaget, Ackomodation
Utveckling av nya tankescheman
132
Freud, Psykisk Determinism
Allt beteende har en orsak
133
Satre, Min utsida
att jag inte alls är medveten om mig själv som en person. Genom den andres blick blir jag vad jag är
134
Maslow, Starka inneboenden
Drivkrafter för utveckling | Att uppnå det maximala av sina individuella möjligheter.
135
Kohlberg, Moralisk känslighet
Tolkning och empati
136
Piaget, Artificialism
en uppfattning att saker och ting måste ha en mycket konkret, mänsklig orsak
137
Freud, Latens fasen
Lyckliga åren, sexuella impulser bortträngda
138
Chomsky, Språkmodul
LAD Language acquisition device
139
Satre, Rumslighet
Den andre stjäl min värld. Ge världen en ny struktur
140
Kohut, Optimal frustration
Föräldrarnas reaktioner måste stämma med barnets utvecklingsnivå.
141
Goffman, Dramaturgiskt perspektiv
Metaforer för att förklara social interaktion. Hur vi som aktör presenterar oss själva och vår aktivitet, genom detta styr vi hur andra uppfattar oss. Detta gör vi för att kunna samspela.
142
Kelly, Vilket perspektiv
Kognitivismen
143
Köhler, inlärning genom insikt
Uppfatta hela problemet/situationen och omstrukturera därefter.
144
Skinner, vilket perspektiv
Behaviorismen
145
Goffman, rollomkastning
göra en rollomkastning som passar gruppen eller inte passar gruppen
146
Kohlberg, Värderelativism
Alla går igenom moraliska stadierna oavsett kultur och social bakgrund.
147
Potter, Språket som byggnadsplats
språket både konstruerar världen och är själv konstruerat | Föränderligt
148
Satre, Struktur
Allt ligger i strukturen, | Världen är inte huller om buller, den har en struktur och ordning
149
Heider, Kausal attribution
Orsakssamband rörande våra beteenden
150
Watson, obetingad respons
ingen inlärning behövs , medfött
151
Skinner, Sekundär förstärkning
Något vi lärt oss att tycka om. (ex beröm och pengar)
152
Piaget, Formella operationernas stadie
Tonåren. Logiskt och hypoteser. Tänker abstrakt. Deduktiva slutsatser. Skaffar sig värderingar. Kan tänka kring proportioner, kombinationer, sannolikheter och samband
153
Goffman, olägligt intrång
Påkommen i en aktivitet som äventyrar bilden man uppgett
154
Piaget, Funktionslust
Drivkraften bakom lekandet
155
Rogers, Dynamik uppskattning
behov av Uppskattning från omgivningen, speciellt föräldrar. Då blir man mogen , mångsidig och självständig..
156
Freud, (FM) Förskjutning
Byter objekt så att behovet ändå kan tillfredsställas
157
Stern, objektifieras
Förmåga att reflektera över sig själv
158
Freud, 2 drifter
Sexualitet (livsdrift) och aggression (dödsdrift)
159
Watson, obetingat stimuli
ingen inlärning behövs, medfött
160
Asplund, Vilket perspektiv
sociapsykologi
161
Eriksson, Identitet
Psykologisk och socialt sammansatt interaktion skapar identitet. Innefattar identitetskriser, hinder och förmåga att övervinna dessa.
162
Kelly, Primära mål
Att göra världen begriplig, finna en personlig mening
163
Fromm, 3 ideal i den produktiva karaktärstypen
``` självverksamhet(saker för sig själv) Självkännedom (hantera egna impulser, känslor, mm) rationell auktoritet (kunna klara oss själv ```
164
Freud, Fixering
Man stannar av i ett utvecklingsstadium
165
Asplund, Virtuella andra
löser problem själv i tysthet men att vårt resonemang ändå utgår ifrån andra. Att kunna läsa varandras tankar
166
Goffman, Inramning
ALLT som ska ingå i rekvisitan för att vi ska kunna uppträda. Tänk på teater.
167
Bandura, Reciprok determinism
ömsesidig bestämning. Individen beteende påverkas av miljön och tvärt om. Är jag glad är du glad. Flervägsförhållande
168
Freud, Psykoanalys
Fria associationer från klient ger henne insikt och kan där sätta fingret på sitt problem
169
Freud, Oidipuskomplex
(Pojkar)Sexualdriften riktas mot förälder av motsatt kön, samtidigt som föräldern av samma kön upplevs som konkurrent och väcker aggressiva impulser.
170
Wundt, Wundt experiment
Komma ihåg bokstäver. Hur många idéer/begrepp kan man ha i medvetandet samtidigt.
171
Freud, Omedvetet, medvetet, förmedvetet
Psykets tre nivåer.
172
Butler, makt och identitet
Makten är alltid en del av vad vi är, den möjliggör vår självständighet samtidigt som den begränsar oss
173
Asplund, Mättnadsprocess
Att tröttna på något. Nyfikenheten stimuleras inte
174
Vygotskij, Språk föder tanken
Bestämmer till 100% vad vi är kapabla till att tänka
175
Potter, Speglingar
Ett språkligt uttryck som kan jämföras med verkligheten
176
Freud, Lustprincipen
Sexualiteten och aggressionsdriften, våra lustprinciper vi söker lustupplevelser.
177
Goffman, Framträdande/uppträdande
gemensam interaktion.Sprida glans på huvudperson. Tal, kroppsspråk, kläder. Inbegriper ALLT
178
Chomsky, Pragmatik
läran om hur språkets används En persons faktiska användning av språket
179
Goffman, Äkta framtädande
Man är en ärlig aktör, man lever sitt liv som det är
180
Darwin, Psyket
Kan studeras
181
Kohlberg, Formaloperationella tänkandet
Förmåga att tänka logiskt, abstrakt, dra deduktiva slutsatser, proportioner, kombinationer, sannolikheter. samband mellan IQ och moraliskt tänkande.
182
Freud, Realitetstestning
Testa att behovet verkligen kan bli tillfredsställt. (Ex, Gå till kylen när du är hungrig och se om det finns något att äta
183
Köhler, Vilket perspektiv
Gestaltpsykologi (Apan Sultan)
184
Goffman, Idealisering
framställer sig själv och det hon gör, som bättre än vad det egentligen är.
185
Mead, Rollövertagande
När man intar någon annans normer och föreställningar.
186
Bandura, Social inlärning
inlärning och uppmärksamhet, vi kan dra fördelar av andra individers erfarenheter
187
Potter, språket
Språket ger mening till de diskurser som de används inom
188
Fromm, Flykt, anpassning, frigörelse
Moderna samhällets karaktärer,
189
Skinner, Formning
Man förstärker enskilda delar av beteendet var för sig. Kallas motorisk kedja.
190
Potter, Den psykologiska terminologin
HUR människor använder ord från den psykologiska vokabulären (ex arg, glad, känna mm)
191
Vygotskij, Vilket perspektiv
Kognitivismen
192
Moghaddam, Korttidsminne
Det vi kommer ihåg, ofta medvetet, ex vad vi ska göra sen
193
Fromm, exploativa karaktärstypen
Utnyttja folk (slavarnas herre)
194
Darwin, Biprodukt
kommer på köpet med vissa adaptioner (ex språk pga hjärnans snabba tillväxt)
195
Potter, Språkligt samspel
studera människors faktiska konversationer i olika sammanhang hur människors verklighetskonstruktioner tar form i språkligt samspel med varandra
196
Watson, Utsläckning
när beteendet inte längre förstärks är det ingen mening för individen att fortsätta med det.
197
Köhler, Gestaltlagar
Närhet, likhets och kontinuitetslagarna styr
198
Freud, Psykisk determinism
Allt beteende har en orsak och betydelse
199
Bowlby, osäker undvikande anknytning
Ses som självständiga. Missgynnar anknytningssystemet Ignorerar mamman
200
Kohut, Narcissistisk störning
kompensera bristerna i vuxen ålder. Vill va i centrum, bekräftelsebehov,
201
Asplund, Asocial responsivitet
Låta bli att svara någon eller svara på omgivningen.
202
Mead, Lek och spelstadiet
småbarn, rollekar, samhällsinstitutioner, Spelstadiet, skolbarn. Kunna regler för att agera och fungera.
203
Freud, Libido
Livsdriftens energi
204
Darwin, Evolutionspsykologi
att människan format fysiologiskt i evolutionen. även hennes beteenden kan förklaras på detta sätt.
205
Mead, Inre totalitet
Alla har ett I och ett ME. Barn börjar i I och går till ME
206
Stern, Känslan av självet
Spädbarnet är självmedvetet, aktivt och samspelar med omvärlden.
207
Kohlberg, Moralisk motivation
prioriterar moraliskt beteende i förhållande till andra
208
Potter, Kategoritillskrivande
kategoriserar efter vad de är och vad de gör. Ex polis står för ordning, lagar, straff
209
Vygotskij, Språket
ett socialt fenomen
210
Bowlby, osäker resistent anknytning
Ambivalent, motvilliga. Klängiga på modern. Missgynnar utforskar system
211
Maslow, Behovsstegen
Hierarkisk, Måste mätta första för att uppnå nästa.
212
Potter, språkanvändning
kan ge ny förståelse av verkligheten.
213
Mead, vilket perspektiv
socialpsykologi
214
Bowlby, Anknytningens tre funktioner
Överlevnad (kunna skilja de egna från andra) Säker bas (för att utveckla ett undersökande beteende) Modell för relationer (daglig interaktion med moder/vårdnadshavare. Grundmönster)
215
Mead, Evolutionstänket
Förstå oss själva och vår omgivning. Lär oss samhällets attityder
216
Potter, Diskurspsykologi
fokuserar på Hur det egentligen är. ex han är galen, istället säga varför är han så galen.
217
Freud, Felsägningar
Bortträngd önskan. Kommer fram i drömmar och felsägningar. .
218
Skinner, Motorisk kedja
När första beteendet väl är inlärt, tillfogar man nästa steg tills man har hela beteendet inlärt.
219
Eriksson, Steg 8 i livscykeln
Ålderdommen. Trygghet och förtvivlan. Jagintegritet, dvs trygghet att man upplevt lycka och tillfredsställelse, betytt något för någon annan. Förtvivlan inför döden om man inte livet varit meningsfullt.
220
Kohut, 5 narcissistiska kränkningar
Brister i omhändertagandet Ogynnsamma känslolägen hos föräldrarna Utebliven spegling av bekräftelse respekt och uppmuntran Attacker på barnets självkänsla Narcissistisk utsugning (använda barn för egen tillfredsställelse)
221
Goffman, Fasaden
Det man vill upprätthålla,ett skydd. vårt sätt att förhålla oss till världen. Vi tar typ en annan identitet
222
Bandura, Själveffektivitet
Klarar att utföra vissa beteenden för att uppnå vissa mål. Tilltro till egen förmåga att klara en viss uppgift vare sig d kan noteras av andra eller inte. Om vi vill ändra på ett beteende måste vi förstå hur vi gör det.
223
Asplund, Tankenöten
Ett klurigt problem vi uppfinner och löser för skojs skull, se interaktion mellan problemställaren och problemlösaren.
224
Gärdenfors, Kausaldriften
Människan har stor benägenhet att finna orsaker i världen.
225
Maslow, Växtbehov
Kan aldrig mättas. Kan aldrig få för mycket av dem. Motiverar oss att nå maximal potential
226
Fromm, Kollektiva samhörigheten
den moderna formen av ekonomisk och social utveckling innebär för samhällsmedborgaren en förlust av denna
227
Piaget, Konkreta operationernas stadie
Regellekar. Logiskt tänkande. Klarar konservering, rum och tidsuppfattning. Tänka induktivt (från grunden). Större förmåga till ackommodation. (utveckla nya tankescheman)
228
Kohlberg, Prekonventgionella
Egocentrisk moral utifrån fördelar och nackdelar.
229
Butler, könsidentitet
Vad som är manligt och kvinnligt
230
Asplund, Praxis
Materiell bas uttryckt i handling. (ex rida, helheten vi behöver för att rida)
231
Asplund, Responsorium
En avgränsad interaktion mellan socialt responsiva varelser. (ex hälsningssituation eller när vi talar i telefon)
232
Satre, vilket perspektiv
social psykologi
233
Garfinkel, Störning/trubbel
Orsaka trubbel som leder till störning. De måste bekänna färg och normen kan vidgas
234
Rogers, Fenomenfält
individens referensram och är känt enbart för individen själv.
235
Freud, Jaget
Realitetsprincipen styr. Förmedlar mellan Detet, överjaget och omvärlden. Försöka göra Detet och jaget nöjda, annars ångest. Kunna skilja mellan fantasi och verklighet.
236
Bandura, social kognition
hur människor uppmärksammar, kategoriserar, minns och tolkar sin sociala omgivning, samt vilken påverkan detta har på beteende.
237
Skinner, Betingat
Har lärts in
238
Moghaddam, Episodiskt minne
Självbiografiskt minne, det vi kommerihåg eller andra berättar för oss
239
Mead, Generella andra
Vi vet hur vi ska agera vid andra, även de vi inte känner. Vanemässiga responser.
240
Fromm, produktiva karktärstypen
Normativ. Borde eftersträvas. vikt på hur vi lever våra liv och inte på vad vi äger och har. alla har potential att bli produktiva
241
Moghaddam, Rekonstruktivt minne
Det är konstruerat, som vi vill att det ska vara.
242
Kohut, Narcissistisk störning
speglande grandiosen och idealiseringen av föräldern behövs för en sund utveckling. annars en narcissistisk kränkning
243
Asplund, Tillfället
Avgör hur vi agerar. Ibland väntar vi för länge så vi missar allt.
244
Eriksson, Steg 1 i livscykeln
Oralstadiet. Tillit och misstro. Tillit till andra Att vara på riktigt. Misstro mot den egna existensen
245
Foucault, Utestängnings och exkluderingsprocesser
Förbudet Motsättning mellan förnuft och vansinne Viljan till sanning
246
Eriksson, Steg 4 i livscykeln
Latensstadiet. Flit och underlägenhetskänslor. Skolans krav på flit vilket också medför underlägenhetskänslor
247
Maslow, Vilket Perspektiv?
Humanistiskt
248
Kohut, vilket perspektiv
psykodynamiska perspektivet
249
Freud, Detet
Vill ha omedelbar och total tillfredsställelse. Styrs av lustprincipen. Undviker obehag och olust. Kan ej skilja på verklighet och fantasi.
250
Satre, Maktkamp/don-komplexet
lTingets användning ger den dess betydelse. Ex grottan eller kniven)
251
Piaget, Magiskt tänkande
tron att man kan tänka fram en händelse
252
Eriksson, Steg 6 i livscykeln
Tidig vuxenålder. Närhet och isolering. Ett eget och självständigt vuxenliv. Arbete, bostad, partner, kamrater och samhällsgemenskap. Ett misslyckande av detta kan leda till känsla av misslyckande.
253
Skinner, Kontinuerlig förstärkning
Ett beteende förstärks varje gång det sker. Inlärningen sker fort.
254
Kohlberg, Postkonventionella
Abstrakta moraliska principer 1. legalistisk och utilitaristisk (allmänna rättigheter som samhället är överens om 2. Universella etiska principer. Mänskliga rättigheter, ej kränka)
255
Freud, Psykodynamiskt synsätt
Intressera sig för de innersta delarna av psyket
256
Vygotskij, Kritiska perioder
Våldsamma och snabba förändringar som uppstår plötsligt och slutar lika plötsligt.
257
Potter, Språkspelsanalys
När människor använder samma begrepp fast värderar dem olika. Förstås olika. Språkliga misstolkningar.
258
Foucault, 3 kännetecken på diskurs
Förbudet Motsättning mellan förnuft och vansinne Viljan till sanning
259
Freud, objektiv ångest
Ångesten kommer från ett upplevt hot i yttre verkligheten
260
Kohut, narcisstisk kränkning
det grandiosa självet får inte den tillfredsställelse den behöver.
261
Piaget, Vilket perspektiv
Kognitivism
262
Goffman, Självdistansiering
Ej i grupp. on eller off stage
263
Mead, Handlingens tre faser
``` Impuls, (kommer först) Varseblivnings Fasen (Tolkning av info från impulsen) Manipulation Fasen (När ME gör ngt, talar eller använder kroppen) ```
264
Potter, Diskurspsykologin är empirisk
Att studera vad människan faktiskt gör.
265
Piaget, Sensomotoriska stadiet
Funktionslekar. Från reflex till ackommodation. Imitation viktigt
266
Kelly, Reptest
jämföra 3 viktiga personer, så kallade triader med varandra | söka samband mellan personlig konstrukt och beteenden.
267
Eriksson, Steg 2 i livscykeln
Analstadiet. Självständighet och skam. Lyda och inte lyda. Självständighet i förhållande till omgivningen och att lyckas. Misslyckanden. Skamkänslor när det sätts för snäva eller inga gränser alls
268
Fromm, Frigörande förutsättningar
att gå från att äga till att vara
269
Fromm, samlande karaktärstypen
Få ut mer i framtiden
270
Foucault, Viljan till sanning
Vad anses vara sant? Hur används den? Hur värderas den? Hur fördelas den?
271
Freud, (FM) Kompensation
Vi kompenserar en svaghet med att uppleva tillfredsställelse på ett annat
272
Eriksson, Steg 7 i livscykeln
Vuxenlivet. Produktivitet och stillastående. känslan att vara behövd. Huvuddelen är familj, arbete och att guida barnen. Stillastående då man inte är behövd av dessa.
273
Freud, (FM) Isolering
Känslorna hålls kvar i det omedvetna,
274
Beck, Vilket perspektiv
Kognitivismen
275
Bowlby, Säker anknytning
Hälsosamma tecken på anknytning. balans mellan anknytningssystem och utforskarsystem
276
Piaget, Intelligenstester och slutsatser
Använde Binets intelligenstester. Kom fram till att barn har ett helt annat sätt än vuxna till att tänka. Såg mönster. Såg fel hos barn.
277
Goffman, Team begreppet
Grupp, en i teamet. Publik till de andra.Individer som samarbetar. Gruppens normalitet
278
Bowlby, Anknytningsbeteende
är i grunden sociala, på samma sätt som ex partnerval
279
Foucault, Skillnad mellan diskurs och norm
Diskurs är Foucaults sätt att praktisera något som kan bli en norm.
280
Fromm, Flykten från friheten
med frihet kommer ensamhet. Konflikt mellan att vara fri till att uppleva ensamhet och maktlöshet.
281
Bandura, Rationell problemlösare
Människan är en rationell problemlösare som styrs av sitt förnuft och intelligens.
282
Bandura, Självreglering
Inre förstärkning. Styra våra beteenden genom att ge oss själv belöning.
283
Potter, Systematisk vaghet
undvika anklagelser att språkbruk döljer specifika intressen.
284
Chomsky, Deduktion
generella principer. Drar slutsatser om det enskilda fallet
285
Skinner, Instrumentell/Operant betingning
Den omgivande miljön påverkar vårt beteende. Beteendena får positiva eller negativa konsekvenser. På så vis formas individens beteende. (de med positiva konsekvenser upprepas)
286
Piaget, Animistiskt
Tro att allt har en själ och lever
287
Freud, Det förmedvetna
Kan få tillgång till det med fokus. | Nivå mellan omedvetet och medvetet.
288
Pavlov, Stimilusgeneralisering
koppla ihop 2 stimuli, positiva eller negativa. genom att reagera ex negativit på ett reagerar vi automatiskt negativt på det som är likt det. Generaliserar alltså.
289
Asplund, Gemeinschaft
Bondesamhället. Förhålla sig till de roller man har. Tacksamhet. Föddes och dog. Bunden till gruppen, men var en del av något. Ser personen före dess jobb.
290
Butler, Performativitet
Hur vi agerar utifrån könsnormer/könsroller. Hur vi reproducerar/återger vår könstillhörighet. Förändring oavsett om vi vill eller inte. Socialt konstruerat.
291
Mead, Materiellt motstånd
Materia kärvar, ex skosnöre eller dator, vi blir tvingade att lära oss nytt
292
Freud, Vilket perspektiv
Psykodynamiska perspektivet
293
Eriksson, Motidentifikation
Igenkännande till föräldrar, vuxna, skolans krav och regler.
294
Mead, I
I & ME kommunicerar med varandra. I=känslojaget (subjektjag)
295
Goffman, Dramaturgisk lojalitet
accepterar den moraliska plikten som finns i gruppen, man e lojal
296
Skinner, Primär förstärkning
Mat, vatten. Behöver inte läras in
297
Fromm, Vilket perspektiv
Socialpsykologi
298
Potter, Vetenskapligt språkbruk
akademiska förklaringsmodeller
299
Moghaddam, Procedurminne
utvecklas tidigt försvinner sent. Att komma ihåg något ex att cykla
300
Piaget, Reversibilitera
Handlingar kan bli ogjorda
301
Moghaddam, Hur länge kan vi minnas
vad som hänt, vem som varit med påverkar.
302
Mead, Symbolisk interaktion
Talande ord, kroppsspråk. Samspel och samtal
303
Freud, Elektrakomplex
Samma som oidipuskomplexet fast när det gäller flickor
304
Kelly, Konstrukten
Rollen.
305
Freud, (FM) Identifikation
Tar in andras kvaliteter och integrerar de i vårt egna beteende
306
Piaget, Tänka abstrakt
Tänka bara i tanken, ex när det regnar blir det blött
307
Kelly, Fixerad rollterapi
Spela motsatt roll till vad man själv är för att upptäcka positiva skillnader, tillfredsställelse och ett bättre liv.
308
Köhler, Storlekskonstans
Ett objekts storlek är konstant oavsett avståndet till objektet
309
Stern, Känsla av berättande själv.
Barnet berättar en historia om sig själv till en annan, med hjälp av berättelsen konstruerar man självet.
310
Bowlby, Inre arbetsmodeller
formats vid 1 års ålder. Barnet känner otrygghet- skriker- mamma tar upp och ger trygghet. Detta upprepas
311
Kohut, Det grandiosa självet
Fylls på genom föräldrarnas kärleksfulla, stödjande och uppmuntrande reaktioner på barnets beteende Barnet speglar sig i reaktionerna
312
Fromm, Alienation
Resultatet när människor projicerar sitt inre på omvärlden, ett inre som består av känslor, tankar, ideal samt att man då förlorar tron på sig själv.
313
Chomsky, generativ grammatik
Att vi har en inbyggd språkmodul från födslen,
314
Potter, empiriska repetoaren
hur resultaten bekräftar eller fakta visar
315
Vygotskij, Närutvecklingzon
Skillnaden på vad barnet klarar själv och klarar med hjälp av andra.
316
Butler, diskursiva praktiker
Kön är språkligt tillblivna handlingar
317
Köhler, Färg och ljus konstans
Färgen eller ljuset på ett föremål är konstant trots skiftande ljusförhållanden
318
Vygotskij, Sociogensen
Social integration är grunden för att utveckla kognitiva förmågor.
319
Freud, Orala stadiet
Beroende fas. överlevnad. Koncentrerad till munnen, överlevnad. Konflikt mamma inte vill. Övergår till bita. Ger beteenden som oral aggressivitet mm. Ändras med försvarsmekanismer.
320
Eriksson, Steg 3 i livscykeln
Genitala stadiet. Initiativ och skuld. Rolltagande och lek. överjaget formas. Lär sig bemästra skuldkänslor. Initiativförmåga och egna mål.
321
Skinner, Negativ bestraffning
Negativa konsekvenser fortsätter även om vi ändrat vårt beteende.
322
Eriksson, Ungdomens identitetskriser
olösta konflikter på tidigare stadier. Felutveckling, blir problem i puberteten.
323
Kohut, Förstämning
Förstämning och narcissistisk störning, 2 sidor av samma mynt
324
Vygotskij, Närutvecklingszon
Skillnaden mellan vad barnen klarar själv och det hon klara med hjälp av någon annan.
325
Bowlby, osäker desorienterad anknytning
irrationellt obegripligt beteende. Aggression då mamman försvinner, samtidigt som de undviker henne om hon söker kontakt.
326
Potter, Språkligt praktiserande
formulerar och konstruerar/strukturerar omvärlden så att vi upplever den på ett visst sätt (kategoriserar)
327
Piaget, Leken som adaption/funktionslust
Anpassa sig och använda känslor, problem och konflikter från det vardagliga livet,
328
Gärdenfors, Antecipatorisk planering
Förmåga att planera inför framtiden
329
Bandura, Spegelneuron
grunden för att kunna imitera och lära sig av andra
330
Vygotskij, Utvecklingszoner
I vissa perioder styr känslor i andra perioder styr förståndet.
331
Moghaddam, Repruduktivt minne
Minnet förändras. Tog för lite info från början eller misslyckades att lagrade det effektivt
332
Piaget, Assimilation
använder tänket som redan är utvecklat
333
Rogers, Självet
en helhet | resultat av hur man uppfattar sig själv och sina relationer till andra.
334
Stern, Känslan av kärnsjälv, 2-6mån
Självstyrning (Styra sina handlingar) helhet (sammanhållen med yttre gränser) Självaffektivitet (inre känslor) Självhistoria (man finns)
335
Piaget, Objektpermanens
även sådant som för tillfället inte syns eller hörs blir en del av medvetandet.
336
Stern, Känsla av subjektivt själv
modern och barnet delar fokus. Interaffektivitet.
337
Kelly, Fixerad rollterapi
En teknik inom psykoterapi
338
Piaget, 2 språk
Ledsagande: tänkande språk hos vuxna Kommunikativt: Ett förmedlande språk.
339
Potter, Språkligt sammansatta kategoriseringar
Ex polis, sammansätts med lag och ordning, socionom med välfärd och hjälpande
340
Piaget, Adaption
strävan efter att Anpassa sig/problemlösning.
341
Wundt, experimentell självobservation
Kontrollera minnet. Ex Ord lättare än bokstäver
342
Fromm, Flyktmekanismer
Auktoritär hållning-underkastelse och dominans, utplåna sig själv. bli ett med omgivningen Destruktiv hållning- förinta alla yttre objekt/hot automatisk hållning- utplåna skillnader mellan sig själv och omvärlden
343
Kohlberg, Moralisk karaktär
Jagstyrka och självdiciplin
344
Moghaddam, Working memory
Isberget. Arbetsminnet är ovanför vattenytan, långtidsminnet är under. Det ovanför är korttidsminnet.
345
Butler, postmodernism
personens egna perceptioner. Inga stabila sanningar, de är tolkningsbara. Vi agerar olika utifrån man och kvinna.
346
Asplund, Optimal aktiveringsnivå
Maximera människors produktivitet
347
Butler, Identitet och uteslutning
kategoriseringar av typen normalt och onormalt innebär att vi lever våra liv genom identiteter som gör livet möjligt och omöjligt att leva
348
Mead, Konkreta andra
Vi lär oss först genom nära och bekanta
349
Fromm, primära och sekundära band
Primära: gemeinschaft, familjen | sekundära: gesällschaft, skolan, kompisar arbetsliv
350
Freud, Försvarsmekanismer
Hålla kvar förbjudna drifterna i det omedvetna, eller omvandla dessa till mer tillåtna känslor
351
Mead, Rollövertagande
barnet tar till sigde konkreta andras verklighet och gör den till sin egen
352
Rogers, Kongruens
Individens erfarenhet och upplevelser stämmer överens med den bild hon har av sig själv.
353
Kohlberg, vilket perspektiv
kognitivismen
354
Chomsky, LAD
språkutveckling, Language acquisition device. grammatiska regler lagrade här redan från födseln.
355
Pavlov, Diskriminering
När vi kan skilja på två stimuli som e lika, diskriminerar det ena.
356
Goffman, öppna konflikter
Bestraffningar av medlemmar som inte samspelar frontstage, straffas backstage. Hot mot fasaden
357
Garfinkel, Trubbel
Det som gör en social ordning stabil genom att utsätta den för trubbel
358
Freud, (FM) Rationalisering
Att beteendet vi gör är helt ok (ex döda i guds namn)
359
Rogers, Idealsjälv
Det man skulle vilja varar
360
Vygotskij, Stabila perioder
Lugn och och gradvis utveckling
361
Rogers, Dynamisk självaktning
vilja att lära sig och att utvecklas, | låta barnet själv vara aktiv i kunskapssökandet
362
Bowlby, Vilket perspektiv
Psykodynamiska
363
Chomsky, Problemlösning
2 typer för att lösa problem. Deduktion och induktion.
364
Eriksson, Steg 5 i livscykeln
Ungdomstiden. Identitet och splittring. Viljan att vara barn och vuxen på samma gång Könsroller och kamratroller.
365
Freud, Inre konflikt
Mellan drifter och försvarsmekanismer. Mestadels omedveten.
366
Fromm, Individuell karaktär
Vad är det unika hos individen
367
Köhler, Formkonstans
Insikt i att objektets form är konstant oavsett avståndet till objektet
368
Freud, (FM) Projektion
Att man lägger förbjudna eller oaccepterade känslor på andra, oftast de vi inte gillar. (ex svartsjuka)
369
Butler, Vilket perspektiv
socialpsykologi
370
Kohut, Grandiosa självet
Självobjektet, dvs föräldern blir en sammanhållande del av barnets egna själv.
371
Thorndike, trial and error
Inlärning genom försök och misslyckande, alltså inte reflexmässiga beteenden
372
Skinner, Positiv förstärkning/belöning
Konsekvenserna av beteendet. Positiv konsekvens beteendet förstärks
373
Bowlby, Separationsresponser
1- Protest (separationsångest) 2-Förtvivlan(sorg) 3-likgiltighet eller förnekande. (försvar) Reaktioner som ett resultat av ett anknytningsbeteende
374
Freud, (FM) Sublimering
Lyfta sin drifttillfredsställelse till en mer accepterad nivå
375
Vygotskij, 5 utvecklingskriser
``` Kris är ett nödvändigt inslag för att utvecklas Födelsekrisen ettårskrisen treårskrisen sjuårskrisen trettonårskrisen ```
376
Asplund, Gesällschaft
Stadssamhälle. Industrialismen. Ej grupp, utan fokus på individ. Privatliv -arbete skiljs åt. Ser arbete för individen
377
Kohut, självet
utvecklas då små barn har behov att stå i centrum och bli älskat. Självet är bipolärt. Kan leda till splittring av självet vid en konflikt mellan dessa
378
Freud, Libido
Livsdriftens energi
379
Vygotskij, Egocentriskt språk
Barns självkommunikation.
380
Gärdenfors, Kategorisk perception
Tendens att uppfatta saker och hitta mönster i det.
381
Kohut, Narcissistisk energi/libido
objektet sammansmälts då med det egna självet och blir ett självobjekt, dvs det grandiosa självet
382
Piaget, Deduktiva slutsatser
Dra slutsatser om det enskilda fallet. ex, om det ät blött har det regnat
383
Gärdenfors, Konfirmationsbias
Vi hör det som passar oss
384
Watson, Betingad respons
måste lära oss för att det ska ske
385
Fromm, Individuation
Att gå från att vara en i familjen till att stå på egna ben.
386
Beck, kognitiv triad
Hur man tänker på sig själv, hur man tänker på andra, hur man tänker på framtiden.
387
Kohut, 3 självobjekt
Speglande självobjekt (förståelse, bekräftelse, empatiskt gensvar.) Idealiserade självobjekt (de som idealiseras av oss, ger oss en känsla avstyrka och lugn) alter ego självobjekt (upplevelse av att vara tillsammans med en like
388
Rogers, Organismen
Allt som är tillgängligt för medvetet, tankar, känslor och minnen
389
Asplund, Mättnadsprocesser
När man börjar tröttna på någonting.
390
Stern, Intoning
Bekräfta Barnets känslor
391
Potter, Kognitiva prioriteringa
Språkspel värdera olika (trianglarna vi måla)
392
Fromm, Receptiva karaktären
Vilja att underkasta sig (slavarna)
393
Mead, Jagmedveten
Se sig själv utifrån, växer fram i samspel med andra. Man reflekterar och tänker
394
Skinner, Kulturkrock
Individualism vs kollektivism
395
Fromm, affärsmässiga karatärstypen
allt är utbytbart, konsumera mer