Begrepp och modeller: ekonomistyrning tenta Flashcards
(71 cards)
1
Q
intäkt och kostnad är kopplat till?
A
lönsamheten
2
Q
in- och utbetalning är kopplat till?
A
likviditeten
3
Q
vad menas med att ett företag är en förädlingsenhet?
A
att ett företag förbrukar resurser och utför prestationer
externt perspektiv
4
Q
individintressenter
A
anställda och företagsledning
5
Q
produktivitetintressenter
A
leverantörer och kunder
6
Q
samhällets intressenter
A
stat och kommun, övriga samhällsintressenter
7
Q
på vilket sätt är ett företag en länk mellan olika marknader?
A
företag köper produktionsfaktorer på faktormarkander och säljer sedan färdiga produkter på produktmarkander.
8
Q
företag i ett internt perspektiv
A
ett företag består av ett antal människor med
en gemensam ledning, som medvetet använder
företagets resurser, för att utföra aktiviteter
som leder till ett eller flera mål.
- För att det skall vara möjligt att förstå styrning av företag
behöver definitionen synliggöra de sociala processer som
sker inne i företaget.
Att se ett företag som en ”black box” är otillräckligt.
9
Q
ex olika resurser
A
personella,. reala och finansiella resurser
10
Q
aktivitet
A
betecknar avgränsade insatser i ett företags förädling av resurser till produkter.
11
Q
verksamhet
A
summan av ett företags aktiviteter
12
Q
ekonomi
A
hushållning med begränsade resurser
13
Q
företagsekonomi
A
handlar om all hushållning med begränsade resurser, från förhandlingar
om inflöde, över förädling inom företaget, till
förhandlingar om utflöde.
14
Q
effektivitet
A
= att göra rätt saker
- är överordnat renodlad produktivitet
- kopplat till mål som ofta är finansiella, mätningen kan
då avse värdet på (nyttan av) prestationen och värdet på
resursförbrukningen.
- ett monetärt mått
värdet!!! av prestationerna delat på värdet på resursförbrukningen
15
Q
produktivitet
A
= att göra saker rätt
- underordnad effektivitet
Hög produktivitet är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor
för hög effektivitet.
- ett icke-monotärt mått
mängden!!! prestationer delat på mängden resursförbrukning
16
Q
ekonomistyrning
A
en avsiktlig påverkan av ett företags verksamhet och dess befattningshavare
i avsikt att nå vissa ekonomiska mål.
17
Q
kausalitetsprincipen
A
- en princip inom produktkalkylering
- innebär att varje kalkylobjekt (tex produkt, kund, avdelning) ska bära sina egna kostnader och intäkter
- en är orsak och en är verkan
- rätt kostnad till rätt objekt. svårt!
18
Q
väsentlighetsprincipen
A
ofta väljer företag att inte eftersträva fullständig kausalitet och fokuserar mest på de viktigaste aspekterna, dvs det mest väsentliga. koncentration på de mest betydelsefulla kostnadsposterna.
19
Q
hanterbarhetsprincipen
A
hör ihop med väsentlighetsprincipen. arbetet med ekonomistyrning måste vara hanterbart, den ökade precisionen måste vara värd den tid och extra kostnad som den kräver.
20
Q
situationsberoendeprincipen (contigency)
A
företag kan ha många olika situationer att hantera och därför går det inte att använda generella lösningar.
21
Q
matchning
A
Med matchning menas att kostnader och intäkter avser
samma objekt, dvs. samma volym, samma produktkvalitet,
samma tidsperiod osv.
22
Q
principer för data
A
Data skall vara relevant, begriplig, aktuell,
tillförlitlig, objektiv och ha precision.
23
Q
vertikal styrning
A
ägarstyrning
24
Q
horisontell styrning
A
kundvärde
25
produktkalkyl
= I en produktkalkyl jämförs, matchas, kostnader och intäkter.
- En produktkalkyl kallas också K/I-kalkyl, eftersom den baseras
på begreppen kostnader och intäkter.
26
en rörlig kostnad kan vara...?
1. proportionell (ökar konstant), tex bensin
2. degressiv (minskar desto mer volymen ökar), tex mängdrabatter
3. progressiv (ökar desto mer volymen ökar), lön övertidstillägg
4. total rörlig kostnad
5. rörlig kostnad/st (ett streck bara)
27
en fast kostnad kan vara...?
1. helt fast (kostnader som är de samma även när verksamheten står stilla), lokalhyra, räntekostnad
2. halvfast (ökar trappstegsvis, med ett visst intervall), tex maskinkostnader, försäkring bil
3. driftbetingad (uppstår när verksamheten är igång men inte påverkas av volymökningar, till exempel belysning i lokaler. Kostnaderna finns inte när verksamheten står helt stilla)
4. fast kostnad/st = ju större volym desto lägre kostnad
28
täckningsbidrag
särintäkt - särkostnad
principen är att TB ska täcka samkostnaderna
29
särkostnad
Kostnader som tillkommer eller försvinner som en följd av ett beslut är särkostnader i denna beslutssituation.
* Särkostnader kan vara såväl fasta som rörliga.
30
samkostnader
Kostnader som är opåverkade av vilket handlingsalternativ som
väljs är samkostnader eller gemensamma kostnader.
31
företag
* är en organisation som samordnar resurser för att producera varor och
tjänster
* är ett effektivt sätt att lösa ett problem
32
budgetering
= Budgetering är en metod för ekonomisk styrning som innebär uppställande och
användande av budgetar
- omfattar alla aktiviteter från inledande resonemang om kommande
periods verksamhet, fram till dess verksamheten är genomförd och utfallet har följts upp, analyserats och återkopplats
33
säkerhetsmarginal
nollpunktsvolym- faktisk volym= x st
i procent: x/ volymen
34
varför ska man budgetera?
- planera verksamheten bättre
- prognos för framtiden och ekonomiska händelser
- verktyg för beslutsfattning
- motivation
klassiska syften är att se en prognos, planering, samordning och kontroll medan man också kan vilja påverka beteende: kommunikation, ansvarsstyrning
35
vad kan budgeteras?
tid, volym och antal mm
36
vilka huvudbudgetar finns det? och vad betyder dom?
resultatbudget: Plan över de intäkter och kostnader som beräknas uppstå i företaget under perioden
likviditetsbudget: Plan över anskaffning och användning av likvida medel, in- och utbetalningar under en period
budgeterad balansräkning: Plan över tillgångar, skulder och eget kapital,
d v s den förväntade ekonomiska ställningen, vid en viss tidpunkt
37
hur ser budgetprocessen ut?
1. strategisk plan
2. verksamhetsplan
3. budgetering
4. operativ styrning
38
vad är kalkylering?
= en process som syftar till att ta fram beslutsunderlag
- för att kunna ekonomistyra måste vi kunna kvantifiera våra olika möjliga handlingsalternativ, man gör en ekonomisk beräkning
39
kalkylobjekt
det som ska bära/belastas med kostnaden
- kallas även för kostnadsbärare
- tex en produkt, order, ett projekt, en kund
40
vilken kalkylmodell ska man välja?
Syftet är att välja en modell som
speglar:
– Verklig kostnadsstruktur
– Verkliga situationer
– Med en acceptabel detaljnivå
* Modeller är förenklingar
Val av modell bör alltid situationsanpassas
(contingency)
– Syftet med kalkylen
41
vad finns det för samband mellan de olika huvudbudgeterna?
Resultatbudget och likviditetsbudget baseras i stor utsträckning på samma
grundhändelse
* Både resultatbudgeten och likviditetsbudgeten påverkar den budgeterade
balansräkningen, exempelvis:
– Periodens resultat avslutas mot eget kapital
– Utgående likvida medel återförs som en balanspost
likheter:
kan alla användas i en produktkalkylering i en förkalkylering
42
vilka olika budgeteringsprocesser finns det?
* Nedbrytningsmetoden
– Centralt styrd process där ledningen initierar budgetprocessen
* Uppbyggnadsmetoden
– Förhandling mellan ledning och budgeterare
När är vilken metod mest lämplig?
– Planering
– Ansvarsstyrning
43
skillnaden mellan förkalkyl och efterkalkyl
förkalkyler görs före produktionen och syftar till att ge beslutsunderlag. efterkalkyler görs efter produktionen och används för att följa upp och kontrollera verksamheten och förbättra framtida kalkyler och för att se om vår ursprungliga kalkyl höll
44
fullständig kostnadsfördelning
- uppifrån och ner
- självkostnad
Alla kostnader fördelas ut på produkten -
kalkylobjektet
– De FK har kanske inte alls eller bara delvis med
vår produkt att göra
* Omkostnader
45
ofullständig kostnadsfördelning
- nerifrån och upp
- bidragskalkylering
46
vad innebär självkostnaden?
den berättar om hur stort kalkylobjektets direkta kostnader är plus fördelade omkostnader, dvs indirekta kostnader
47
räkna ut MO pålägg
materialomkostnaderna / direkt material
MO/ DM
- detta om vi inte vet procentsatsen
48
räkna ut TO pålägg
tillverkningsomkostnader / direkt lön
TO / DL
49
täckningsgrad
= TB uttryckt i % av Särintäkter
måste veta TB för att kunna räkna ut detta eftersom TG= TB/ särintäkt
50
sunk costs
Sunk costs är kostnader som inte går att återvinna.
– Ska inte tas med i bidragskalkylen
* Exempel tröjor med tryckt årtal, kostnader för en
felrekrytering, förskottsbetalade konsulttjänster.
51
bidragskalkyl
Vid en given kapacitet är bara särkostnaderna
påverkbara
* Vid bidragskalkylering ska bara intäkter och kostnader
som påverkas av alternativet (beslutssituationen) tas
med. Utelämna kostnader och intäkter som inte
påverkas.
- lämplig vid kortsiktiga beslut
52
stegkalkyl
- en mellanform till självkostnadsmetod och bidragsmetod
- Ofta finns särkostnader på olika nivåer, tex.
– Produkt, produktgrupp, produktkategori, affärsområde
och geografisk marknad
* Samkostnad på produktnivå kan vara
särkostnad på kategorinivå
– På högsta nivå, hela företaget finns bara
särkostnader
53
vad handlar trånga sektioner och flaskhalsar om?
Hur kan vi maximera vårt TB?
– Fullt resursutnyttjande
– (Ekonomi)Styra produktionen så att de produkter
som ger mest TB givet tillgänglig kapacitet
produceras – på kort sikt
* Hur hanterar vi begränsad tillgång på
material? Begränsade produktionsresurser?
54
vilket alternativ ska man välja efter en beräkning av trånga sektorer?
Alternativ 1
– Det alternativ som ger högst TB per enhet av den trånga
resursen (ex. TB kr/min eller TB kr/kvm)
* Alternativ 2
– Det som ger högst TTB
55
vad menas med en alternativkostnad/opportunity cost?
Ingen riktig kostnad (hypotetisk)
* Handlar om det inte valda alternativets konsekvenser
(om det finns några)
* Framtidsorienterad men gäller endast i
beslutsögonblicket
...sträva efter att välja det alternativ som ger lägst
alternativkostnad..
56
vad är en investering?
-en uppoffring som görs idag i syfte att generera nytta i framtiden
- anskaffandet av något för varaktig användning, till skillnad mot något som anskaffas för omedelbar konsumtion
- beslut som ger långsiktiga konsekvenser
57
vad är syftet med investeringar och investeringskalkyler?
Syftet med investeringar är ofta att öka företagets långsiktiga lönsamhet. Dock! genomförs inte alla investeringar med lönsamhet som mål, tex Hållbarhets- och personalinvesteringar
* Syftet med investeringskalkyler kan vara att beräkna ett investeringsalternativs lönsamhet, eller att rangordna flera investeringsalternativ avseende lönsamhet
58
vad är en investeringskalkyl?
= En kvantifiering av förväntade betalningsströmmar under
en förutbestämd tid
En kvantitativ modell av betalningsströmmar
* Bidragskalkyl
* Begränsningar
– Bygger på osäkra data - allt går inte att kvantifiera
– Behov av bedömningar även utifrån andra aspekter
59
vad berättar kalkylräntan och varför har vi med den i investeringskalkyler?
Alternativkostnaden för kapital
* Fungerar som diskonteringsränta
* Uttrycker avkastningskrav
* Kompensation för:
– Räntan (realränta)
– Förlorad köpkraft (inflation)
– Risk
berättar den viktade kapitalkostnaden för
företaget
60
diskontera
Diskontering är när man beräknar vad en framtida inkomst eller utgift har för värde idag utifrån ett avkastningskrav.
- används för att beräkna nuvärdet
- beräknas genom att ett visst belopp multipliceras med nuvärdefaktorn
tex Hur mycket är 1 500 kr om 3 år vid 5 % värt idag?
61
kapitalisera
ränta på ränta effekt
- beräkning av nuvärdet av en tillgång/investering inklusive förväntad framtida avkastning.
- används för att beräkna slutvärdet
- ett visst belopp multipliceras med slutvärdefaktorn
tex Hur mycket är 1 500 kr idag vid räntan 5 % värt om 3 år?
62
vilka två olika investeringsbedömningar finns det? (som vi räknar utifrån)
pay back metoden och nuvärdesmetoden
62
vilka två olika investeringsbedömningar finns det? (som vi räknar utifrån)
pay back metoden och nuvärdesmetoden
63
beskriv pay back metoden
Enkel metod – beräknar återbetalningstiden
Likviditetsinriktad metod utan ränteövervägande
Räknar fram hur lång tid det tar för att investeringen är
återbetald men räknar inte investeringens egentliga
lönsamhet.
Genomföra investeringen? Ja, om den är återbetald inom
den ekonomiska livslängden
Jämförelse mellan olika investeringar = den som har kortast
payoff-tid är fördelaktigast
64
beskriv nuvärdesmetoden
Likviditetsinriktad metod med ränteövervägande
Räknar nettonuvärdet av investeringen.
Räknar om värdet av driftsöverskott och restvärdet med
hänsyn till ränta och när de kommer att infalla
Lönsam = om positivt nuvärde
Jämförelse mellan olika investeringar = den som har högst
nuvärde är fördelaktigast
65
formel räkna ut kapitalvärde
summa nuvärde av B+ nuvärdet av restvärde R minus grundinvesteringen
66
kostnaden per styck divisionskalkyl
totala kostnader under perioden/ verklig volym
67
kostnaden per styck normalkalkyl
fasta kostnader / normal volym + rörliga kostnader / verklig volym
* verklig volym står i uppgiften
* om normal volym ej står kan du ta verklig volym dividerat med uttnyttjandegraden
68
uttnyttjandegrad
verklig volym / normal volym
69
räkna ut täckningsbidrag
intäkt (pris/st) - rörlig särkostnad
70
hur kan företag använda de olika budgeterna?
kan användas för att visa de mål som företaget vill uppnå där ansvaret fördelas nedåt o avdelningen under kan ta egna beslut för att uppnå dessa målen. detta är en styrimpuls som skickas nedåt i organisationen, ledningen bestämmer alltså ramen och avdelningarna kommer själva överens om detaljerna.
