biokemi Flashcards

(70 cards)

1
Q

monosackarider

A

enkla sockerarter
hexos 6 kolatomer
pentos 5 kolatomer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vanliga monosackarider

A

glukos, fruktos och galaktos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

glukos

A

c6h12o6
hexos
har en aldehydgrupp
kallas aldohexos
linjär och 2 cirkulära former
har 4 stereocentra
naturligt bara D-glukos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

fruktos

A

c6h12o6
hexos
har ketongrupp
kallas ketohexos
finns i linjär och 1 cirkulär form
har 3 stereocentra
naturligt endast D-fruktos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

glukos cirkulära former

A

alfa-D-glukos
beta-D-glukos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

alfa-D-glukos

A

OH-grupp riktad nedåt
motsatt sida mot CH2OH-grupp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

alfa-D-glukos

A

OH-grupp riktad uppåt
samma sida som CH2OH-grupp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

disackarider

A

2 sockerarter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vanliga disackarider

A

laktos, sackaros, maltos och cellobios

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

laktos

A

glukos+galaktos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

sackaros

A

glukos+fruktos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

maltos

A

2 alfa-D-glukos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

cellobios

A

2 beta-D-glukos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

reaktion maltos

A

kondensationsreaktion
H2O bildas
alfa-1,4-glykosidbindning
v-formad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

reaktion cellobios

A

kondensationsreaktion
H2O bildas
beta-1,4glykosidbindning
obs, i cellulosa sitter varannan beta-D-glukos upp och ner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

polysackarider

A

uppbyggda av många glukosmolekyler
stärkelse, glykogen och cellulosa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

stärkelse

A

används som näringslager hos växter
uppbyggda av långa rader av alfa-D-glukos
finns i 2 former amylos och amylopektin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

amylos

A

lång och ogrenad kedja, bildar alfa-spiraler
stärkelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

amylopektin

A

grenad kedja består av både alfa-1,4 och alfa-1,6-glykosidbindningar vid varje förgrening finns alfa-1,6. Sker vid varje 24-30 glykosmolekyl
stärkelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

glykogen

A

finns endast i en struktur
grenad kedja som var 8-12 glukosmolekyl har en alfa-1,6-glykosidbindning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

cellulosa

A

bygger upp växters cellvägg
består av långa rader beta-D-glukos
bara beta-1,4-glykosidbindningar
kedjor av cellulosa kan binda till varandra, cellulosafibrer
hålls samman av vätebindningar, därför svåra att bryta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

aminosyror

A

bygger upp proteiner
innehåller amingrupp, och en sidokedja med väte eller större atomgrupp
är amfolyter(kan fungera både som syra och bas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

glycin

A

enklaste aminosyra
sidokedja är 1 väte
enda som saknar spegelbild då den inte har ett esterocentra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

varianter av aminosyror

A

finns i både D och L-variant
endast L finns naturligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
4 former av aminosyror
oprotolyserad aminosyra protolyserad i vattenlösning (amfojon) både plus och minusladdad i sur lösning (positiv jon) i basisk lösning (negativ jon)
26
isoelektrisk punkt
aminosyrans nettoladdning beror på lösningens pH och om sidokedjan är basisk/sur vid visst pH är nettoladdningen 0 (samma konc +/- jon)
27
sura sidokedjors ip
mindre än 6
28
basiska sidokedjors ip
mer än 6
29
neutrala sidokedjors ip
ungefär 6
30
dipeptid: tripeptid: oligopeptid: polypeptid: protein:
2 aminosyror 3 aminosyror ett fåtal aminosyror många aminosyror mer än 50 aminosyror
31
prostetisk grupp
en atomgrupp av annat slag/metalljon i ett protein ex: hem-grupp i hemoglobin
32
vad bestämmer proteinets funktion?
proteinets struktur
33
proteinets strukturnivåer
primärstruktur sekundärstruktur tertiärstruktur kvartärstruktur
34
primärstruktur
aminosyrasekvensen (ordningen av aminosyror) aminosyrorna hålls samman av peptidbindningar
35
peptidbindning
kondensationsreaktion mellan 2 aminosyror bindning mellan 2 aminosyror vatten bildas
36
hur skrivs aminosyror?
N-terminal amingruppen till vänster C-terminal karboxylsyran till höger
37
sekundärstruktur
alfa-spiraler beta-lameller
38
tertiärstruktur
beskriver peptidkedjans rymdstruktur, hur den är veckad i 3D hur sekundärstrukturerna är placerade i förhållande till varandra
39
bindingar mellan sidokedjor i tertiär och kvartärstruktur
disulfidbrygga vätebindning jonbindning hydrofob effekt (vdw)
40
kvartärstruktur
om proteinet har flera subenheter anger kvartärstrukturen hur dessa är placerade i 3D
41
lipider
fettartade ämnen svårlösliga i vatten
42
exempel på lipider
triglycerider fosfolipider steroider karotenoider
43
triglycerider
glycerol och 3 fettsyramolekyler kan ha olika fettsyror bundna till glycerol
44
glycerol
är en alkohol
45
fettsyror
är samlingsnamn för organiska syror(karboxylsyror) med fler än 4 molekyler
46
olika typer av fettsyror
mättade fettsyror enkelomättade fettsyror fleromättade fettsyror
47
mättade fettsyror
endast enkelbindningar mellan kolatomer fast vid rumstemp ex: animaliskt fett
48
enkelomättat
har en dubbel bindning oftast flytande i rumstemp ex: rapsolja
49
omättat fett gemensamt
böjer sig, ger sämre veckning lägre smältpunkt enklare att bryta ned
50
varför behövs fett?
energirikt, bra lagrat bränsle ex: näring hos frön och däggdjur skydd mot kyla och stötar anpassar vattenorganismers densitet lösningsmedel
51
när behövs fett som lösningsmedel
många vitaminer är fettlösliga, behöver därför ingå i kosten
52
essentiella fettsyror
omega 3 och omega 6
53
härdat fett
fett där sammansättningen av fettsyror förändrats fetthärdning/hydrogenering enkel och fleromättade förvandlas till mättade ger fettet fastare konsistens högre smältpunkt används vid tillverkning av margarin nyttigt omättat ombildas till mindre nyttigt mättade och transfettsyror
54
fetthärdning
hydrogenering tillför H2 vätgas
55
transfett
bildas naturligt i små mängder i idislare kan ingå i mejeriprodukter samband med hjärt och kärlsjukdommar höjer "de onda kolesterolet
56
fosfolipider
består av glycerol, 2 fettsyror och 1 fosfatgrupp svansar hydrofoba- löser sig inti i vatten huvud hydrofilt bildar skiljeväggar mellan vattenlösningar ex: cellmembran
57
steroider
har alltid grundstrukturen av 4 sammansatta kolringar olika funktioner: hormon, stabiliserar cellmembran kolesterol, gallsyror
58
kolesterol
viktig utgångsmolekyl för många av våra hormoner
59
fiberprotein
har endast primär och sekundärstruktur alfa-keratin kollagen beta-keratin
60
alfa-keratin och kollagen
hår, bindväv spiralerna sammanflätade till fibriller
61
beta-keratin
bygger upp naglar och horn
62
globulära proteiner
består av minst 3 strukturnivåer Ex: enzymer: insulin transport: heomglobin försvar: antikroppar består av både alfa- och betastruktur
63
hemoglobin
4 polypeptidkedjor 4 hemgrupper-prostetisk grupp-järnjon i mitten hemoglobin består av 2 alfa och 2 beta-underenheter varje hemgrupp binder 1 syremolekyl
64
myoglobin
i musklerna mycket av röda färgen i kött kommer från myoglobin binder syre hårdare än hemoglobin
65
sickelcellanemi
när proteinet veckas på fel sätt. blodkroppar ser ut som månar
66
chaperoner
proteiner som hjälper till att hålla formen veckar på rätt sett heat shock proteins produktionen ökar när cellen stressas när temperaturen höjs
67
denaturering
proteiners struktur kan ändras om de utsätts för: värme, metalljoner, pH-ändring och organiska lösningsmedel tertiär/kvartärstrukturens stabiliserande bindningar bryts proteinet tappar sin funktion
68
enzymer
biologiskt aktiva globulära proteiner katalysatorer verksamma i levande varelser slutar ofta på -as eller -in fungerar bäst under vissa förhållanden: temperatur, pH, konc substrat
69
katalysator
påskyndar kemisk reaktion utan att själv bli förbrukad påskyndar bara möjliga reaktioner
70
aktivt centrum