Biologi Cellbiologi och växtfysiologi Flashcards
Peptidoglykan
Det ämne som cellväggar hos prokaryota celler är uppbyggda av. Det består av aminosyror samt socker.
Gram(+)bakterier
Har tjockt lager av peptidoglykan (cellvägg). Penicillin skövlar bort peptidoglykan lagret hos gram(+)bakterier och det är därför effektivt att använda penicillin mot gram(+)bakterier.
Gram(-)bakterier
Har tunnare lager av peptidoglykan samt har ett yttre membran. På grund av det tunna lagret peptidoglykan+yttre membranet hos gram(-)bakterier, lyckas inte penicillin rubba bakterierna lika effektivt som vid gram(+)bakterier. Då yttre membranet är gjort av proteiner så krävs ett antibiotika som angriper cellernas proteinsyntes för att vara effektiv mot denna typ av bakterier.
Diploid upplaga
Där organismens genom består av kromosom-par som har en av kromosom från mamman och en från pappan. Det vill säga genomet består av en dubbel uppsättning av kromosomer. Eukaryota celler är alltid (bortsett från könsceller) diploida då de får en kromosom från mamman och en från pappan.
Haploid upplaga
Där organismen/genomet har en enkel uppsättning av kromosomer. Bakterier har en haploid upplaga då de enbart har en kromosom.
Interfas
De delar av cellcykeln som är antingen förberedande för delningsfasen eller där transkription pågår. Består av delarna G1, S och G2. G1=dottercellen växer upp till samma storlek som modercellen. S=replikationsfasen där cellens kromosomuppsättning dubbleras. G2=kontrollfas där replikationen granskas.
Eukromatin
När DNA-kromatinet är löst packat vilket gör det möjligt för gener att uttryckas och användas för att koda för protein.
Heterokromatin
När DNA-kromatinet är hårdare packat vilket stängar av gener från att kunna uttryckas.
5’-3’ riktning
En gen går alltid från 5 ⇒ 3 riktning. Om DNA polymeraset kopierar från vänster blir den undre strängen mall och den över strängen kodande (RNA-strängen kommer att se ut som den övre kodande)
Introner
icke-proteinkodande sekvenser av gen.
Exoner
Kodande-protein sekvenser av gen.
Splitsning
Process i transkriptionen där de icke-kodande intronerna klipps bort.
Alternativ splitsning
Process i transkriptionen där de icke-kodande intronerna klipps bort “samt” att någon eller några exon-sekvenser klipps bort, detta leder till att ett visst transkript kan koda för flera proteiner.
Polycistroniska transkript:
Sekvenser av en gen som kodar för mer än ett protein
Monocistroniska transkript
Sekvenser av en gen som bara kodar för ett protein
Epigenetik/epigenetiska mekanismer
Del av genetiken som behandlar förändringar i genuttryck eller fenotyper utan direkt konsekvens av förändring i DNA-sekvens. Epigenetiska mekanismer är därmed de tillvägagångssätt som cellen har för att reglera olika genuttryck.
Metylering/forsforylering
Former av epigenetiska mekanismer som låter kromatin packas hårdare eller att en specifik gen “tystas”. I metylering adderas en metylgrupp till DNAts nukleotidkedja. Vid fosforylering adderas istället en forsforylgrupp till DNA-kedjan.
Acetylering
Är en epigenetisk mekanism som låter kromatinet lösas upp och därmed gör det möjligt för en tidigare “tystad” gen att utföra transkription. Det här är möjligt när en acetylgrupp adderas till DNAts histoner. Det beror på att både DNA-kedjan samt acetyl gruppen är svagt negativt laddade så att det blir en repulsion och det hårt packade kromatinet löses upp.
Genomisk prägling
Är epigenetiska modifieringar i könsceller (metyleringar, acetylering, mm) som gör att uttrycket i avkommans gener påverkas om de ärvts från mamman eller pappan. Ett resultat av detta kan vara Prader Willis syndrom där en deletion av pappans kromosom leder till tre gener inte uttrycks från någon allel från föräldrarna.
Membranreceptorer
Membranreceptorer sitter på cellens membran och tar framförallt upp signaler från vattenlösliga signalmolekyler som inte kan ta sig in genom cellmembranet.
Intracellulära receptorer
Intracellulära receptorer sitter på insidan av cellen, antingen i cytoplasman eller i cellkärnan. Deras uppgift är att framförallt ta upp fettlösliga signalmolekyler som lyckas ta sig in genom cellmembranet.
Signaltransduktion
Processen där celler kommunicerar med varandra via signalämnen. Först binder signalmolekylen till receptorn vilket ändrar formen på receptorn. Receptorn aktiverar således protein inne i cellen och proteinerna aktiverar flera sekundära budbärare. Dessa aktiverar ett målprotein som i sin tur påverkar cellens funktioner, struktur eller form.
Lysering
När en cell som har blivit infekterad av ett virus sprängs/dör så att fler viruspartiklar kan spridas.
Lysogen infektion
En infektion där virus inkorporerar sitt egna DNA in i bakteriens kromosom tills vidare. Ett virus vars genom integreras i en värdcell kallas för ett provirus.
Lytisk infektion
En infektion där viruset tar död av värdcellen i slutändan.
Retrovirus
Ett virus som bär på enzymet “omvänt transkriptas” som gör det möjligt för RNA att bli till DNA, vilket vanligtvis inte är möjligt. Retrovirus har även möjligheten att integrera sitt egna genom i värdcellens DNA. Detta gör att viruset är näst intill omöjligt att ta bort då det är en del av organismens DNA.
Coronavirus
Viruset är ett RNA (+) virus. Gör att RNAt translateras och bildar protein och (-) RNA-sträng som används för att transkribera flera (+) RNA. Vissa blir mer påverkade av coronavirus (t.ex SARS.COV.2) på grund av cellers receptorer vilket kan bero på faktorer som blodgrupp.
Prioner
Prioner är en variant av ett protein som kan skapa sjukdomar i det centrala nervsystemet. Den kan där ansamlas i hjärnvävnaden där det dödar nervceller. Den är extra effektiv då den väl finns i hjärnan så kan den omvandla vanligt protein till fler prioner. Ett exempel på en infektion av prioner är creutzfeldt-jakobs sjukdom.
Okazaki fragment
När DNA-polymeraset ska syntetisera kvävebaser i replikationen behöver den alltid gör det i 5´-3´-riktning. När det ser ut som att den går i 3´-5´-riktning är det egentligen korta fragment som sätts på i 5´-3´-riktning, så kallade okazaki fragment.
