Biologi, nervsystemet

Question 1

Diffust nervsystem

Answer 1

Har inget centralt nervsystem, alltså finns det ingen central knytpunkt där alla nerver samlas. Det är mer som ett nätverk av nervceller genom hela djuret. (Ex. nässeldjur, exempelvis hydra)

Question 2

Radialnerv

Answer 2

är, i människans kropp, den största av de nerver som utgår från armens nervfläta

Question 3

Centrala nervsystemet

Answer 3

CNS innefattar hjärnan och ryggmärgen. Nervsignalerna skickas genom kroppen mellan olika kroppsdelar och hjärnan. Det kan till exempel vara signaler från huden om att vi känner värme, kyla eller beröring. Det kan också vara signaler till och från olika muskler som gör att vi kan röra på oss.

Question 4

Perifera nervsystemet

Answer 4

PNS består av nervtrådar. Nervtrådarna kallas axon. Nervtrådarna har sina cellkroppar i hjärnan eller ryggmärgen, men nervtrådarna går ut till kroppens olika delar, till exempel till armarna, benen och fingrarna. Nervtrådarna i det perifera nervsystemet ligger i buntar.

Question 5

Hjärna

Answer 5

Hjärnan är inblandad i det mesta vi gör, känner och upplever. Det är den som ger oss vår personlighet och våra känslor. Det är hjärnan som gör att vi har ett medvetande, att vi kan tänka och att vi kan minnas. Hjärnan kontrollerar också kroppens funktioner, till exempel våra sinnen och rörelser.

Question 6

Ryggmärg

Answer 6

Ryggradens uppgift är att stödja kroppen och skydda ryggmärgen. Ryggmärgen sänder meddelanden mellan hjärnan och kroppen och är en del av det centrala nervsystemet. ​Ryggkotorna bygger upp ryggraden. Kotorna förbinds av mjuka mellankotskivor.

Question 7

Afferenta nerver

Answer 7

Afferenta nervbanor är de nervbanor som leder in till det centrala nervsystemet. De kallas ibland även sensoriska nervbanor, då de huvudsakligen transporterar sensorisk information som inhämtats av våra sinnesorgan. Efferenta nervbanor är de nervbanor som leder ut från det centrala nervsystemet.

Question 8

Sensoriska nerver

Answer 8

Sensoriska nerver leder nervimpulser från sinnesorganen, exempelvis hudens känselceller, till det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen). Sensoriska nerver ger afferenta signaler. Dess cellkärna ligger i ganglion utanför ryggraden.

Question 9

Efferenta nerver

Answer 9

Efferenta nerver är nerver som leder impulser bort från centrala nervsystemet, till effektororgan, som muskulatur, körtlar, eller andra innerverade organ. I ryggmärgen utgörs dessa av de främre ryggmärgsrötterna. Efferenta nerverna är: Motorneuron, som signalerar till viljestyrd skelettmuskulatur.

Question 10

Motoriska nerver

Answer 10

Det somatiska nervsystemet, består av nerver som kan styr kroppens viljestyrda muskler, till exempel att vi kan välja att röra armar och ben. Det kallas för motoriska nerver.

Question 11

Somatiska nervsystemet

Answer 11

Det somatiska nervsystemet, består av nerver som kan styr kroppens viljestyrda muskler, till exempel att vi kan välja att röra armar och ben. Det kallas för motoriska nerver. Hit hör även nerver som förmedlar känselintryck och andra sinnesintryck, så kallade sensoriska nerver.

Question 12

Autonoma nervsystemet

Answer 12

De nerver som styr inre organ kan inte påverkas av viljan. Det gäller till exempel nerver som styr hjärtats arbete, andningen, blodtrycket, tarmarnas rörelser, förmågan att kissa och könsorganens funktioner. Dessa nerver hör till det självstyrande nervsystemet. Det kallas även det autonoma nervsystemet.

Question 13

Parasympatiska nervsystemet

Answer 13

Det autonoma systemet är uppdelat i två delar som båda är involverade i vår stressreglering: det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet sätts igång när kroppen behöver mer kraft, medan det parasympatiska är som mest sysselsatt när vi vilar.

Question 14

Sympatiska nervsystemet

Answer 14

Det sympatiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystemet som styr andningen, blodtryck och puls, sådant som vi inte kan påverka med vår vilja. Olika stresshormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet.

Question 15

Neuron

Answer 15

En neuron (nervcell) består av en cellkropp som innehåller cellkärnan och andra organeller.

Question 16

Axon

Answer 16

Något som skiljer nervcellerna från andra celler är att de har trådliknande utskott. Varje nervcell har en lång nervtråd som kallas axon. Axonerna leder signaler ut från nervcellen.

Question 17

Dendrit

Answer 17

Nervcellen har också flera kortare nervtrådar som kallas dendriter. Dendriterna leder signaler in till cellen. Med hjälp av nervtrådarna har cellerna kontakt med andra nervceller, muskler eller körtlar.

Question 18

Nervbunt

Answer 18

En nerv är uppbyggd av flera nervbuntar. Varje nervbunt innehåller tusentals, upp till en miljon nervtrådar.

Question 19

Nerv

Answer 19

En nerv är en bunt av axoner från nervceller som leder elektriska impulser i det perifera nervsystemet. Nerverna förmedlar signaler i kroppen mellan det centrala nervsystemet (hjärnan) och kroppens organ och muskler. En nervcell består av en cellkropp samt två olika typer av utskott: axoner och dendriter.

Question 20

Myelinskidor

Answer 20

En del nervtrådar omges av ett skydd som kallas myelinskida. Myelinet består av fett och fungerar som isolering och skydd för nervtråden. Myelinet täcker inte hela nerven, utan det finns små mellanrum som kallas noder. Nerver med myelinskida leder signaler snabbare än nerver utan myelinskida.

Question 21

Schwanncell

Answer 21

Schwannceller är en celltyp som ligger runt nervtrådar och kan förbättra läkningsförmågan hos den skadade nerven.

Question 22

Gliacell

Answer 22

Gliaceller är en grupp av olika celltyper i nervsystemet. … Gliaceller har som funktion att omge nervceller och modulera framskridningen av nervimpulser, bidra med näring och syre till nervceller, och hjälpa till med läkningen av nervskador.

Question 23

Ranviersk nod

Answer 23

Ranviers nod, uppkallad efter den franske upptäckaren Louis-Antoine Ranvier, är ett mellanrum mellan två myelinskidor längs ett axon. Detta mellanrum innehåller spänningskänsliga jonkanaler.

Question 24

Synaps

Answer 24

En synaps är den plats där en nervcell kontaktar en annan cell. Synapser kan finnas mellan två nervceller, mellan en nervcell och en muskelcell, eller mellan en nervcell och en körtelcell.

Question 25

Neurotransmittor

Answer 25

Signalsubstanser kallas också för transmittorsubstans eller neurotransmittor. En signalsubstans är ett ämne som finns naturligt i kroppen och transporteras mellan nervceller, neuron och kan sätta igång en respons.

Question 26

Acetylkolin

Answer 26

Acetylkolin är en signalsubstans och ett vävnadshormon i kroppen. Acetylkolin frisätts i nervändsluten, synapserna, och förmedlar impulser från nerverna till s.k. kolinerga receptorer. Acetylkolin är ensam förmedlare i det parasympatiska nervsystemet.

Question 27

GABA

Answer 27

GABA är hjärnans viktigaste hämmande signalsubstans. Det är därför inte konstigt att bensodiazepiner har en generell, hämmande effekt på hjärnan och används för att bland annat dämpa ångest, dämpa epileptisk aktivitet, främja sömn och relaxera muskler.

Question 28

Noradrenalin

Answer 28

Noradrenalin är en signalsubstans, men även ett blodburet hormon. Det är dessutom ett förstadium till adrenalin, vilket antyds i namnet. Noradrenalin är en form av katekolamin. Det är den viktigaste neurotransmittorn i det sympatiska nervsystemet, och räknas som ett stresshormon eftersom det ingår i stressaxeln.

Question 29

Vilopotential

Answer 29

Vilopotential eller vilomembranpotential, är skillnaden i elektrisk laddning som normalt finns mellan cellens inre och omgivningen när den är i vila, det vill säga när den inte är exciterad. ... Detta skapar en negativ laddning innanför cellmembranet och då även en positiv laddning på utsidan.

Question 30

Aktionspotential

Answer 30

Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre retningar av olika slag, för att sedan avge elektriska impulser (s.k. aktionspotentialer) som fortplantar sig från nervcell till nervcell.

Question 31

Membranpotential

Answer 31

Membranpotential är ett begrepp som ofta används inom neurovetenskapen, där det åsyftar den elektriska spänningen mellan den intracellulära- och extracellulära miljön hos en cell. Membranpotentialen för en nervcell skapas av att koncentrationen av olika typer av joner är olika utanför respektive inne i cellen.

Question 32

Hyperpolarisering

Answer 32

Vid hyperpolarisationen öppnas kaliumkanaler och kaliumjoner strömmar ut ur axonet igen. Det gör att insidan blir mer negativt laddat jämfört med utsidan än det var innan – det blir hyperpolariserat.

Question 33

Refraktärperiod

Answer 33

Denna utlöser in sin tur en depolarisation av angränsande celler, varefter den elektriska impulsen fortplantas genom myokardiet. Efter depolarisationen följer en refraktärperiod, då cellerna inte kan aktiveras. ... Detta elektriska system ser till att hjärtats olika delar aktiveras i rätt ordning.

Question 34

Na+ /K+ - pump

Answer 34

Natrium-kaliumpumpen är en proteinpump i djurs cellmembran som bidrar till att natrium har en högre koncentration utanför cellen än innanför, och kalium vice versa. Genom att använda sig av aktivtransport, kan proteinet flytta ut tre natriumjoner (Na+) och in två kaliumjoner (K+).

Question 35

Receptor

Answer 35

vilkas uppgift är att fånga upp och överföra signaler, antingen utifrån (exteroceptorer) eller från kroppens inre (interoceptorer).

Question 36

Retningssummation

Answer 36

Retningssummation. Flera nyckelretningar tillsammans utlöser en starkare reaktion än varje retning enskilt för sig.

Question 37

Kranium

Answer 37

Kranium (latin: cranium) eller skalle är den skelettstruktur som utgör huvudets stomme. Djur som har ett kranium tillhör understammen kraniedjur. Kraniets främsta uppgift är att bära ansiktet och skydda hjärnan.

Question 38

Hjärnhinnor

Answer 38

Tre hjärnhinnor omger hjärnan Hårda hjärnhinnan ligger ytterst och är kraftigast. Spindelvävshinnan är den mellersta. Hinnan har fått sitt namn på grund av att den är tunn som ett spindelnät. Mjuka hjärnhinnan ligger innerst.

Question 39

Cerebrospinalvätska (hjärn och ryggmärgvätska)

Answer 39

Cerebrospinalvätska, ryggmärgsvätska eller hjärn-ryggmärgsvätska, likvor (från latinets liquor cerebrospinalis), CSV eller CSF är en färglös vätska som fyller hjärnans ventriklar och flödar runt i och kring hjärnan och ryggmärgen mellan hinnorna pia mater och spindelvävshinnan.

Question 40

Blod- hjärnbarriären

Answer 40

Blod-hjärnbarriären skyddar hjärnan från potentiellt giftiga ämnen som nått blodet via födan, tarmfloran och infektioner i kroppen, samtidigt som den också möjliggör selektiv passage av det som hjärnan behöver för sin uppbyggnad och funktion.

Question 41

Ventrikel

Answer 41

Ventriklar. Mitt i storhjärnan finns fyra stycken hålrum som kallas ventriklar. Här bildas den så kallade ryggmärgsvätskan som omsluter hjärnan och ryggmärgen.

Question 42

Hjärnstam ("reptilhjärnan")

Answer 42

Hjärnstammen styr andning, blodtryck och puls Den förbinder storhjärnan med ryggmärgen. Hjärnstammen tar emot information från kroppens signaler och skickar dem vidare till hjärnbarken. Hjärnstammen styr kroppens hormonsystem, andningen, hjärtslagen, kroppstemperaturen, ämnesomsättningen och din vakenhet.

Question 43

Förlängda märgen

Answer 43

Den nedersta delen av hjärnstammen kallas förlängda märgen. Den förbinder storhjärnan med ryggmärgen.

Question 44

Mitthjärna

Answer 44

är ett fylogenetiskt gammalt område i hjärnan som är relaterat till basala kroppsfunktioner som syn, hörsel, motorisk kontroll, sömn-vakenhetsreglering och temperaturreglering.

Question 45

Bryggan

Answer 45

bryggan fungerar som en omkoppling station för signaler mellan stor- och lillhjärnan.

Question 46

Hypotalamus

Answer 46

Hypotalamus är ett område i hjärnan som tar emot information från hjärnan om vad kroppen behöver. Hypotalamus har kontakt med hypofysen. Informationen som når hypotalamus styr vilka hormon och hur mycket hormon som hypofysen ska skicka ut.

Question 47

Hippocampus

Answer 47

Hippocampus är en del av limbiska systemet i hjärnan, och består av grå substans. Hippocampus sträcker sig från amygdala via fornix för att sedan kontakta de mammillära kropparna. Hippocampus spelar en stor roll för konsolidering av information från korttidsminnet till långtidsminnet.

Question 48

Basala ganglier

Answer 48

Basala ganglierna Precis under hjärnbarken ligger grupper av nervceller samlade i så kallade kärnor. De kallas basala ganglierna och har till uppgift att bearbeta information från hjärnbarken och på så sätt styra start och utförande av rörelser.

Question 49

Lillhjärna

Answer 49

Lillhjärnan sitter i bakre delen av ditt huvud, innanför nackbenet. Lillhjärnan är till exempel viktig för balansen. Den är också viktig för att reglera både medvetna och omedvetna rörelser. Lillhjärnan styr inte själva rörelserna men den tar emot information om kroppens läge och rörelser.

Question 50

Grå substans

Answer 50

Den grå hjärnbarken Hjärnans yttre yta kallas hjärnbarken eller den grå substansen. Här finns flera miljarder nervceller som länkas samman via synapser. Mellan synapserna skickas impulser, fram och tillbaka, som får oss att reagera, tänka och handla.

Question 51

Vit substans

Answer 51

Den vita substansen i hjärnan innehåller bland annat nervcellernas nervtrådar. Nervtrådarna förbinder hjärnans nervceller med varandra. Den vita substansen går att se om du blir undersökt med datortomografi eller magnetkamera. Då kan också läkaren se om det finns förändringar i substansen.

Question 52

Storhjärna

Answer 52

Storhjärnan utgör den större delen av hjärnan. Loberna är olika delar av storhjärnan. Hjärnbarken är storhjärnans yttersta lager. Hjärnbalken ligger mellan storhjärnans två halvor och förbinder de båda halvorna med varandra.

Question 53

Frontallob

Answer 53

Frontallob, pannlob eller lobus frontalis är den främre delen av storhjärnans hjärnbark, på bilden i blått. I frontalloben finns motorbarken och prefrontalkortex. I pannlobens bark, den så kallade motorbarken, finns rörelsecentrum som kontrollerar alla viljestyrda muskelrörelser.

Question 54

Hjässlob

Answer 54

I hjässloben finns centrum för känsel och smak. I tinningloben finns bland annat centrum för hörsel och lukt. I nackloben finns syncentrum. De delar av kroppen som du använder mest eller som är känsligast behöver störst plats i din hjärna.

Question 55

Tinninglob

Answer 55

Temporallob, tinninglob eller lobus temporalis är en av de fyra större hjärnloberna i den cerebrala barken hos däggdjur. Den fyller huvudsakligen funktioner relaterade till hörsel och i semantik både i tal och syn. Temporalloben innehåller hippocampus och är därför även involverad även i minnesbildningen.

Question 56

Centralfåra

Answer 56

Den sitter, som namnet antyder, mitt på hjärnans superiora yta.

Question 57

Hjärnbark

Answer 57

Storhjärnans yttre lager kallas hjärnbarken eller cortex. Den består av grå hjärnsubstans som innehåller nervceller. Hjärnbarken ansvarar för vårt medvetande och för tankar, känslor och minne. Från pannlobens hjärnbark styrs även alla våra medvetna rörelser.

Question 58

Reflexbåge

Answer 58

Vad är en Reflexbåge? Det finns Känselkroppar som registrerar t. ex värmen. Impulser skickas omedelbart ifrån där det har upptagits information genom sensibla/sensoriska nerver till ryggmärgen där det kopplas om till en motorisk nerv som går tillbaka till informationens upptagna plats och väl nu så dras t.

Question 59

Syn

Answer 59

Syn är den del av nervsystemet som gör det möjligt för en organism att se. Den räknas även till människans sinnen.

Question 60

Hörsel

Answer 60

Öronmusslan fångar upp ljudet som finns i omgivningen. Ljudvågorna leds sedan genom hörselgången, in mot trumhinnan. Ljudvågorna gör att trumhinnan sätts i svängning. Rörelsen överförs till innerörat med hjälp av de tre hörselbenen, städet, hammaren och stigbygeln.

Question 61

Smak

Answer 61

Smaklökar uppfattar smaken På tungan sitter smaklökar. I smaklökarna finns särskilda celler som känner smak. De kallas smakceller. ... Smaklökarna innehåller bland annat smakceller som registrerar smaken på det vi stoppar i munnen.

Question 62

Lukt

Answer 62

Lukter är alltså information om molekyler som vi kan känna med hjälp av luktreceptorer och luktceller. Luktsinnet och smaksinnet brukar kallas för de kemiska sinnena. Olika molekyler ger upphov till olika lukter. Det är molekylernas form och vilka atomer de består av som avgör vad de luktar och smakar.

Question 63

Känsel

Answer 63

Känsel kan vara olika saker, till exempel beröring, tryck, värme, kyla eller smärta. Det är särskilda känselkroppar som gör att vi har känsel. Vissa ställen på kroppen har många känselkroppar, som fingertopparna och läpparna. På andra ställen är känselkropparna färre, till exempel på ryggen.

Question 64

Kortvarigt sensoriskt minne

Answer 64

Sensoriska minnet hör till minnet och är en del av varseblivningsprocessen. Sensoriska minnet tar emot information utan urval, och lagrar information i bara några sekunder. ... Det sensoriska minnet sänder en del av informationen vidare till korttidsminnet för fortsatt bearbetning.

Question 65

Korttidsminne

Answer 65

Korttidsminnet har hand om information som för tillfället är aktuellt i medvetandet. Här brukar man skilja på primärminne (att passivt hålla information i medvetandet) och arbetsminne att hålla information i medvetandet samtidigt som du aktivt bearbetar informationen. ... Efter det rensas arbetsminnet och du går vidare.

Question 66

Långtidsminne

Answer 66

Långtidsminnet är inte ett enhetligt minnessystem utan består av flera olika delar som har olika funktion men som samspelar. De mest bekanta långtidsminnessystemen är minnet för händelser (episodiskt minne) och minnet för fakta (semantiskt minne).

Question 67

REM- sömn

Answer 67

Drömsömnen som även kallas REM-sömn. REM står för rapid eye movement som betyder snabba ögonrörelser.

Question 68

Djup sömn

Answer 68

Vad är djupsömn? När du sover går du igenom fyra faser varav djupsömnen är en av dem. De fyra faserna rör sig från lätt sömn till gradvis djupare sömn till REM-sömn och återkommer i cykler 4–6 gånger under natten, beroende på hur länge du sover.

Question 69

Lätt sömn