Biologi prov kap 3-8 Flashcards
(146 cards)
1
Q
Vad är makromolekyler?
A
Det är stora molekyler, dom byggs upp av mindre molekyler.
2
Q
ge exempel på olika biomolekyler.
A
Proteiner, byggstenar, aminosyror, kolhydrater, lipider, nukleotider och nukleinsyror.
3
Q
Kunna förklara vad olika biomolekyler används till.
A
Kolhydrater- en enrgikälla och lagring (glykos glykogen) lipider - är en energilagring cellmembran och isolerande (fetter), proteiner- bygger upp vävnader, enzymer och transport (hemoglobin) och nukleinsyror- lagrar och överför genetisk funktion (DNA och RNA).
4
Q
Kunna förklara hur biomolekyler bildas.
A
Biomolekyler bildas genom polymerisering, där mindre enheter (monomerer) binds samman. T.ex kolhydrater bildas när monosackarider kopplas ihop. Proteiner bildas genom att aminosyror binds samman, lipider bildas från fettsyror och glycerol. Nukleinsyror bildas när nukleotider binds samman. Processen sker oftast genom kondensationsreaktioner där vatten avges.
5
Q
Hur byggs proteiner, fetter, kolhydrater och nukleinsyror upp?
A
Biomolekyler byggs upp genom kondensationsreaktioner där monomerer (som aminosyror, monosackarider eller nukleotider). Binds samman och vatten avges. Enzymer katalyserar dessa reaktioner vilket leder till bildning av större molekyler som proteiner, polysackarider och nukleinsyror.
6
Q
Hur fungerar ett enzym?
A
Enzymer fungerar som biologiska katalysatorer som snabbar upp kemiska reaktioner genom att sänka aktiveringsenergin. Det binder till specifika substrat i sitt aktiva centrum och omvandlar dem till produkter utan att själva förbrukas i processen.
7
Q
Vad menas med att ett fett är omättat eller mättat?
A
Ett fett är mättat när det endast har enkelbindningar mellan kolatomerna i fettsyra kedjorna, vilket gör det fast vid rumstemperatur. Ett omättat fett har en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna, vilket gör det flytande vid rumstemperatur.
8
Q
Biomolekyler
A
organiska molekyler som är viktiga för liv, inkluderar proteiner, kolhydrater, lipider och nukleinsyror.
9
Q
Proteiner
A
stora molekyler uppbyggda av aminosyror som utför många funktioner i kroppen, som struktur och enzymaktivitet.
10
Q
Enzymer
A
proteiner som katalyserar (snabbar upp) kemiska reaktioner i cellen.
11
Q
Kolhydrater
A
Energikällor och strukturella molekyler, består av sockerarter som glykos.
12
Q
Lipider
A
Fetter och oljor som lagrar energi, bygger upp cellmembran och fungerar som isolering.
13
Q
Nukleinsyror
A
DNA och RNA, som lagrar och överför genetisk information.
14
Q
Makromolekyler
A
Stora molekyler, som proteiner, kolhydrater, lipider och nukleinsyror, uppbyggda av mindre enheter.
15
Q
Biomolekyler
A
Organiska molekyler som finns i levande organismer, som proteiner, kolhydrater, lipider och nukleinsyror.
16
Q
Anabol
A
Uppbyggande process där mindre molekyler sätts ihop till större, som i proteinsyntes.
17
Q
Katabol
A
Nedbrytande process där stora molekyler bryts ner till mindre, som vid matsmältning.
18
Q
Proteiner
A
Stora molekyler av aminosyror som utför biologiska funktioner, som enzymer strukturella komponenter.
19
Q
Aminosyror
A
Byggstenar i proteiner, 20 olika typer används i kroppen för proteinsyntes.
20
Q
(Karboxylgrupp)
A
-COOH, en funktionell grupp som är sur och finns i karboxylsyror som ättiksyra.
21
Q
(Aminogrupp)
A
-NH2, en funktionell grupp som är basisk och finns i aminosyror och aminer.
22
Q
(Hydroxylgrupp)
A
-OH, en funktionell grupp som är polär och finns i alkoholer och fenoler.
23
Q
(Karbonylgrupp)
A
-C=O, en funktionell grupp som finns i ketoner och aldehyder, där kolatomer är dubbelbunden till en syreatom.
24
Q
(Peptidbindningar)
A
Bindningar mellan aminosyror som kopplar samman dem i ett protein.
25
Polypeptider
Korta till långa kedjor av aminosyror som utgör proteiner.
26
Protstetisk grupp
En ickepolär del som binder till ett protein och är nödvändig för dess funktion.
27
Coenzym
En organisk molekyl som hjälper enzymer att utföra sina reaktioner, ex. vitamin baserade molekyler.
28
Cofactor
En generell term för molekyler eller joner som hjälper enzymer att fungera, kan vara både organiska (coenzymer) och oorganiska (joner).
29
Kolhydrater
Molekyler som fungerar som energikällor och strukturella komponenter, inkluderar sockerarter, stärkelse och cellulosa.
30
Monosackarider
Enkla sockerarter som glukos och fruktos, byggstenar för andra kolhydrater.
31
Disackarider
Två monosackarider kopplade tillsammans, som sackaros (bordssocker) och laktos (mjölksocker).
32
Oligosackarider
Korta kedjor tre-tio monosackarider, ex. raffinos
33
Ribos
En monosackarid som är en del av RNA.
33
Polysackarider
Långa kedjor av monosackarider, som stärkelse (energilagring i växter) och cellulosa (strukturell komponent i växter).
34
Deoxiribos
En monosackarid som är en del av DNA, liknar ribos men saknar en syreatom.
35
Glukos
En monosackarid som är en viktig energikälla för celler.
36
Stärkelse
En polysackarid som fungerar som energilagring i växter.
37
Glykogen
En polysackarid som fungerar som energilagring i djur, särskilt i lever och muskler.
38
Cellulosa
En polysackarid som utgör den strukturella komponenten i växternas cellväggar.
39
(Vätebindning)
Svaga bindningar som uppstår mellan en väteatom bunden till en elektronegativ atom (som syre eller kväve) och en annan elektron negativ atom. De spelar en viktig roll i vattnets egenskaper och i strukturen av biologiska molekyler som DNA och proteiner.
40
(Syrebrygga)
En syre brygga uppstår när två molekyler eller delar av en molekyl binds samman genom en syreatom. Ett exempel är fosfodiesterbindningar i DNA, där syreatom binder samman sockergrupper.
41
Lipider
En grupp av fettliknande ämnen som är olösliga i vatten men lösligt i organiska lösningsmedel. Lipider inkluderar fetter, oljor, vaxer och steroider, och det fungerar bland annat som energilager och byggstenar i cellmembranet.
42
Glycerol
En enkel molekyl med 3 kolatomer och tre hydroxylgrupper (negativ OH) glycerol utgör ryggraden i triglycerider och fosfolipider, vilka är vilka komponenter i fett och cellmembran.
Fettsyror = Långa kedjor av kolatomer med en karboxylgrupp (negativ COOH) i ena änden. Det är byggstenar i fett och oljor, och kan vara mättade eller omättade beroende på förekomsten av dubbelbindningar.
43
Mättade fettsyror
Fettsyror utan dubbelbindningar mellan kolatomerna. Alla bindningar mellan kolatomerna är enkelbindningar, och det är ofta fasta vid rumstemperatur (som smör och animaliskt fett).
44
Omättade fettsyror
Fettsyror som innehåller en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna. Dessa fettsyror är oftast flytande vid rumstemperatur och finns i vegetabiliska oljor. Det delas in i enkel och mättande (en dubbelbindning) och fleromättade fettsyror.
45
Fleromättade fettsyror
Fettsyror med två eller fler dubbelbindningar mellan kolatomerna. Det finns i vissa oljor, nötter och fisk, viktiga för kroppens funktioner. Omega-3 och omega-6 är exempel på fleromättade fettsyror.
46
Fosfolipider
En typ av lipid som består av två fettsyror, en glycerol och en fosfatgrupp. Fosfolipider utgör den huvudsakliga komponenten i cellmembran och hjälper till att bilda det dubbla lipidlagret som omger cellen.
47
Steroid
En typ av lipid med en struktur baserad på fyra sammanhängande kolringar. Steroider inkluderar hormoner som testosteron och östrogen, samt kolesterol som är viktig komponent i cellmembran.
48
Kolesterol
En typ av fett som finns i cellmembran och används för att producera hormoner.
49
Testosteron (hormon)
Manligt könshormon som styr utveckling av manliga egenskaper och muskeltillväxt.
50
Östrogen (hormon)
Kvinnligt könshormon som styr menstruationscykeln och utveckling av kvinnliga egenskaper.
51
Nukleinsyror
Biomolekyler (DNA och RNA) som lagrar och överför genetisk information.
52
Nukleotider
Byggstenar i nukleinsyror, bestående av en sockermolekyl, en fosfatgrupp och en kvävebas.
53
Vilka olika typer av organeller finns i celler?
Det finns flera typer av organeller i celler:
Cellkärna – innehåller cellens DNA.
Mitokondrier – Producerar energi (ATP).
Ribosomer – tillverkar proteiner.
Endoplasmatiskt retikulum (ER) – Bearbetar och transporterar proteiner och lipider.
RER (rough ER) – med ribosomer.
SER (smooth ER) – utan ribosomer.
Golgiapparaten – Packar och sorterar proteiner och lipider.
Lysosomer – bryter ner avfall.
Peroxisomer – Avgiftar cellen.
Vakuoler – Lagring (stora i växtceller).
Cellmembran – Skyddar cellen och reglerar vad som passerar in/ut.
Växtceller har dessutom: 10. Kloroplaster – Sköter fotosyntes. 11. Cellvägg – Ger struktur och stöd.
54
Vad gör de olika organellerna?
Här är en kort beskrivning av de olika organellernas funktioner:
Cellkärna: Innehåller cellens DNA och styr alla cellens funktioner genom genreglering. Här sker även replikation och transkription av DNA till RNA.
Mitokondrier: Kallas cellens kraftverk. De omvandlar energi från näringsämnen till ATP genom cellandning, vilket är den energi cellen behöver för sina aktiviteter.
Ribosomer: Syntetiserar proteiner genom att översätta mRNA till aminosyrasekvenser. Finns fritt i cytoplasman eller bundna till endoplasmatiskt retikulum.
Endoplasmatiskt retikulum (ER):
RER (Rough ER): Har ribosomer på ytan och är involverad i syntes och modifiering av proteiner.
SER (Smooth ER): Har inga ribosomer och är involverad i syntes av lipider, avgiftning och kalciumlagring.
Golgiapparaten: Tar emot, modifierar, packar och skickar vidare proteiner och lipider till deras slutdestinationer, både inom och utanför cellen.
Lysosomer: Innehåller enzymer som bryter ner avfallsprodukter, skadade organeller och främmande material som bakterier.
Peroxisomer: Innehåller enzymer som bryter ner fettsyror och neutraliserar giftiga ämnen som väteperoxid.
Vakuoler: Stora i växtceller, de lagrar vatten, näringsämnen och avfall samt ger stöd genom att upprätthålla cellens turgor (spänning). Små vakuoler i djurceller används för lagring och transport.
Cellmembran: Reglerar vad som kommer in och ut ur cellen och skyddar den från omgivningen. Består av ett dubbelt lager av fosfolipider med inbäddade proteiner. Kloroplaster (växtceller): Sköter fotosyntes, där solljus omvandlas till kemisk energi i form av glukos.
Cellvägg (växtceller): Ger struktur, skydd och stöd åt växtcellen. Den är främst uppbyggd av cellulosa.
Dessa organeller samarbetar för att hålla cellen vid liv och fungera effektivt.
55
Hur skiljer sig olika celler åt mellan och inom organismer?
Celler skiljer sig åt på följande sätt:
Mellan olika organismer:
Prokaryota celler (bakterier): Saknar kärna och membranbundna organeller.
Eukaryota celler (växter, djur, svampar): Har kärna och membranbundna organeller.
Växtceller: Har cellvägg, kloroplaster och stora vakuoler.
Djurceller: Saknar cellvägg och kloroplaster, har små vakuoler.
Inom samma organism:
Celler specialiseras för olika funktioner, t.ex. muskelceller för rörelse, nervceller för signalöverföring och blodceller för syretransport eller immunförsvar. Alla har samma DNA men uttrycker olika gener.
56
Eukaryota
Celler med cellkärna och organeller, t.ex. växter och djur.
57
Prokaryota
Celler utan kärna, t.ex. bakterier.
58
Organeller
Små strukturer i cellen som utför specifika funktioner, t.ex. mitokondrier.
59
Cellmembaran
Skyddar cellen och reglerar vad som kommer in/ut.
60
Kärnmembran
Omsluter cellkärnan och skyddar DNA.
61
Cellvägg
Ger stöd och skydd, finns i växtceller.
62
Cytoplasma
Vätska där organeller och cellens processer sker.
63
Tonoplast
Membran som omger växtcellens vakuol.
64
ER – slätt och strävt
Strävt ER: Har ribosomer, tillverkar proteiner.
Slätt ER: Tillverkar lipider och avgiftar cellen.
65
Golgiapparaten
Modifierar, paketerar och transporterar proteiner och lipider.
66
Lysosom
Bryter ner avfall i cellen.
67
Peroxisomer
Bryter ner fettsyror och avgiftar cellen.
68
Cellskelett/cytoskelett
Ger cellen form och stöd, möjliggör rörelse.
69
Mikrotububli
Tjocka proteinfibrer som ger stadga och transportvägar.
70
Mikrofilament
Tunna proteintrådar som hjälper till med cellens rörelse och form
71
Intermediära filament
Ger cellen mekanisk styrka och stabilitet.
72
Cilier
Korta, hårliknande utskott som hjälper cellen att röra sig eller transportera vätska över ytan.
73
Flagell
Långt, svansliknande utskott som möjliggör cellrörelse, t.ex. på spermier.
74
Vakuol
Lagrar vatten, näring och avfall, stor i växtceller.
75
Mitokondrie
Cellens kraftverk, producerar ATP (energi).
76
Matrix i mitokondrie – (mellan membranen)
Vätskan inne i mitokondrien, där vissa delar av cellandningen sker.
77
Cristae i mitokondrie – (hålrummet i mitokondrien)
Veck i mitokondriens inre membran, som ökar ytan för energiproduktion.
78
Kloroplast
Organell i växtceller där fotosyntes sker.
79
Ribosom
Tillverkar proteiner genom att läsa mRNA.
80
Centriol
Struktur som hjälper till vid celldelning genom att organisera mikrotubuli.
81
Gap junction
Kanaler mellan djurceller som tillåter transport av molekyler och signaler.
82
Plasmodesmer
Kanaler mellan växtceller som möjliggör transport och kommunikation.
83
Glykolipid
Lipid med kolhydratkedja, viktig för cellmembranets struktur och igenkänning.
84
Glykoprotein
Protein med kolhydratkedja, viktig för celligenkänning och signalering.
85
motorprotein
Proteiner som rör sig längs cytoskelettet och transporterar molekyler i cellen.
86
Glukos
Enkel sockerart, viktig energikälla för celler.
87
Pyruvat
Slutprodukt i glykolysen, bryts ned vidare i cellandningen.
88
Vätebärare
Molekyler som transporterar elektroner och väteatomer, som NAD+ och FAD.
89
ATP
Energibärare i celler.
90
ADP
ATP när en fosfatgrupp tagits bort, redo att laddas med energi.
91
NAD
Vätebärare som tar upp elektroner och väte i metabolismen (blir NADH).
92
FAD
Liknar NAD, tar också upp väte och elektroner (blir FADH2).
93
NADH
Reducerad form av NAD, bär väte och elektroner.
94
FADH2
Reducerad form av FAD, bär väte och elektroner.
95
GDP/GTP
Energibärare, liknar ADP/ATP men med guanosin istället för adenosin.
96
Cellandning
Process där celler utvinner energi ur glukos, kräver syre.
97
Enzym
Proteiner som katalyserar (snabbar upp) kemiska reaktioner.
98
Mitokondriens
Cristae, matrix, inner och yttermembran
99
Cristae
Veck i mitokondriens inre membran, ökar ytan för ATP-produktion.
100
Matrix
Vätskan inne i mitokondrien, där citronsyracykeln sker.
101
Innermembran
Där elektrontransportkedjan och ATP-syntes sker.
102
Yttermembran
Omsluter mitokondrien, skiljer den från cytoplasman.
103
Katalys
Snabbare kemisk reaktion med hjälp av en katalysator.
104
Aktiveringsenergi
Den energi som krävs för att starta en kemisk reaktion.
105
Katalysator
Ämne som sänker aktiveringsenergin och påskyndar en reaktion.
106
Enzymer
Biologiska katalysatorer som styr specifika kemiska reaktioner.
107
Aktiv yta
Den plats på enzymet där reaktionen sker.
108
Respiration eller Cellandning
Process där energi från glukos omvandlas till ATP, med syre som slutlig elektronmottagare.
109
Glykolysen
Första steget i nedbrytningen av glukos till pyruvat, sker i cytoplasman.
110
Citronsyracykeln
Cykel där acetyl-CoA bryts ned, producerar NADH, FADH2 och CO₂.
111
Elektrontransporten
Överföring av elektroner genom membranbundna proteinkomplex för att skapa en protongradient.
112
Elektrontransportkedjan (I till IV)
Fyra proteinkomplex i mitokondriens innermembran som överför elektroner och pumpar protoner för ATP-syntes.
113
ATP-syntetas
Enzym som använder protonflödet för att syntetisera ATP från ADP och fosfat.
114
potentialskillnad
Skillnad i elektrisk laddning över ett membran, driver protonflödet.
115
Aerob
Process som kräver syre.
116
Anaerob
Process som inte kräver syre.
117
Fakultativt anaeroba
Organismer som kan leva både med och utan syre.
118
Obligat anaeroba
Organismer som bara kan överleva utan syre.
119
Anabola
Uppbyggande reaktioner som kräver energi, t.ex. proteinsyntes.
120
Katabola processer
Nedbrytande reaktioner som frigör energi, t.ex. cellandning.
121
Kunna ge exempel på områden där bioteknik används.
Medicin: Produktion av läkemedel som insulin, vacciner, och antikroppar genom genteknik.
Jordbruk: Genmodifierade grödor (t.ex. GMO-majs) för att göra dem mer motståndskraftiga mot sjukdomar och skadedjur.
Miljö: Användning av mikroorganismer för att rena förorenad jord eller vatten (bioremediering).
Livsmedelsproduktion: Jäsning för att tillverka ost, yoghurt, öl eller vin, samt framställning av probiotika.
122
Förstå översiktligt hur man arbetar för att få fram biotekniska produkter.
Forskning och utveckling: Genom att identifiera gener eller biologiska processer som kan användas för att producera en önskad effekt, exempelvis att skapa en sjukdomsresistent gröda.
Genteknik: Genom att förändra organismers DNA för att få dem att producera något nytt, som en viss protein eller enzym. Detta kan göras genom att klippa in nya gener i en organisms arvsmassa.
Testning och optimering: Nya biotekniska produkter testas noggrant i laboratorier och under kliniska försök för att säkerställa deras säkerhet och effektivitet.
Produktion: När produkten är godkänd, massproduceras den genom fermentering, odling av celler eller andra bioprocesser i en kontrollerad miljö.
123
Kunna ge exempel på etiska aspekter- möjligheter och risker med bioteknik.
Möjligheter:
Botemedel mot genetiska sjukdomar genom genterapi.
Förbättrad matförsörjning med GMO-grödor som är näringsrikare och mer hållbara.
Rena miljöproblem genom bioteknik (t.ex. biologisk rening av oljespill).
Risker:
Oönskade genetiska förändringar som kan påverka ekosystem eller människors hälsa (t.ex. okända effekter av GMO-grödor).
Etiska frågor kring genterapi och kloning – till exempel rädslan för ”designerbebisar” eller att genetiska förändringar kan gå i arv på ett okontrollerat sätt.
Risk för bioterrorism, där mikroorganismer eller tekniker används för skadliga syften.
124
Kunna förklara cellmembranets uppgbyggnad.
Cellmembranet består huvudsakligen av ett dubbelt lager av fosfolipider, där de hydrofila (vattenälskande) huvudena vetter utåt, och de hydrofoba (vattenavvisande) svansarna vetter inåt. Detta gör membranet semipermeabelt, vilket innebär att vissa ämnen kan passera fritt medan andra måste använda speciella mekanismer.
Det finns också proteiner som fungerar som kanaler, receptorer eller pumpar för transport av ämnen över membranet, samt kolesterol som stabiliserar membranet och kolhydrater som spelar roll i cellens igenkänning och interaktion med omgivningen.
125
Kunna förklara skillnaden mellan och ge exempel på passiv resp. aktiv transport.
Passiv transport: Ämnen rör sig över cellmembranet utan att cellen använder energi (ATP). Ämnen förflyttas från en högre koncentration till en lägre (med koncentrationsgradienten).
Exempel: Diffusion (t.ex. syre eller koldioxid som passerar membranet) och osmos (vatten som rör sig genom ett semipermeabelt membran).
Aktiv transport: Cellen använder energi (ATP) för att förflytta ämnen mot koncentrationsgradienten (från en lägre till en högre koncentration).
Exempel: Natrium-kalium-pumpen som flyttar natrium ut ur cellen och kalium in i cellen mot deras koncentrationsgradienter.
126
Kunna förklara hur olika ämnen tar sig över cellmembranet.
Små, opolära molekyler (t.ex. syre, koldioxid) diffunderar fritt genom fosfolipidlagret.
Vatten och vissa joner passerar genom särskilda kanalproteiner (t.ex. akvaporiner för vatten).
Större eller laddade molekyler (t.ex. glukos, aminosyror) kräver transportproteiner eller pumpar.
Vesikeltransport (exocytos och endocytos) används för större molekyler som inte kan passera genom membranet direkt.
127
Förklara transport inne i cellen.
Inne i cellen sker transport via cytoskelettet, ett nätverk av proteinfibrer som hjälper till att flytta organeller och molekyler. Motorproteiner som dynein och kinesin transporterar ämnen längs mikrotubuli.
Endoplasmatiskt retikulum (ER) och Golgiapparaten är viktiga för att transportera och bearbeta proteiner och lipider inom cellen.
128
Kunna förklara hur exocytos resp. endocytos fungerar.
Exocytos: Process där cellen utsöndrar material genom att vesiklar (membranblåsor) smälter samman med cellmembranet och släpper ut sitt innehåll utanför cellen. Detta är viktigt för att utsöndra proteiner och andra ämnen.
Endocytos: Process där cellen tar in material från omgivningen genom att omsluta det med sitt cellmembran och bilda en vesikel. Det finns olika typer, som fagocytos ("cellätande" av större partiklar) och pinocytos (upptag av vätska).
129
Kunna förklara vad osmos, membranpotential innebär.
Osmos: Vattnets rörelse genom ett semipermeabelt membran från en region med lägre koncentration av lösta ämnen till en region med högre koncentration. Detta är en typ av passiv transport.
Membranpotential: Den elektriska spänningsskillnaden mellan insidan och utsidan av cellmembranet. Denna skillnad beror på olika koncentrationer av joner (t.ex. natrium och kalium) och är viktig för processer som nervimpulser och muskelkontraktioner.
130
Diffusion
Processen där molekyler eller joner spontant rör sig från ett område med högre koncentration till ett område med lägre koncentration tills jämvikt uppnås. Detta sker utan energitillförsel.
131
Passiv transport
Transport av ämnen över ett cellmembran utan att cellen behöver tillföra energi. Det sker längs en koncentrationsgradient, som i fallet med diffusion och osmos.
132
(Ytförstorning)
Förmågan hos en struktur, som t.ex. tarmvilli eller lungblåsor, att öka sin yta för att förbättra effektiviteten i absorption eller gasutbyte.
133
Aktiv transport
Process där cellen använder energi (vanligtvis i form av ATP) för att transportera molekyler över ett membran mot deras koncentrationsgradient, alltså från ett område med låg koncentration till ett område med hög koncentration.
134
Osmos
Vattnets rörelse genom ett semipermeabelt membran från ett område med lägre koncentration av lösta ämnen till ett område med högre koncentration, i syfte att jämna ut koncentrationsskillnaderna av lösta ämnen på båda sidor av membranet.
135
Membranpotential
Den elektriska spänningsskillnaden mellan insidan och utsidan av en cell. Denna skillnad skapas av ojämn fördelning av joner (t.ex. natrium- och kaliumjoner) och är avgörande för funktioner som nervsignalering och muskelkontraktion.
136
Koncentrationsskillnader
Skillnaden i koncentration av ett visst ämne (t.ex. joner, molekyler) mellan två områden, exempelvis mellan insidan och utsidan av en cell. Dessa skillnader driver passiva transportprocesser som diffusion och osmos.
137
Endocytos
En process där cellen tar upp material från sin omgivning genom att omsluta det med sitt cellmembran och bilda en vesikel som dras in i cellens inre. Detta är viktigt för att ta in stora molekyler eller partiklar som inte kan passera membranet direkt.
138
Exocytos
Process där cellen utsöndrar material genom att vesiklar (membranblåsor) smälter samman med cellmembranet och släpper ut sitt innehåll utanför cellen. Exocytos används för att exportera stora molekyler som proteiner och hormoner.
139
Fagocytos
En typ av endocytos där cellen "äter" stora partiklar, som bakterier eller döda celler, genom att omsluta dem med sitt membran och bilda en vesikel som tas in i cellen. Detta är viktigt för immunförsvaret.
140
Pinocytos
En form av endocytos där cellen tar in vätska och lösta ämnen genom att omsluta dem med sitt membran och bilda små vesiklar. Detta kallas ibland för "cellens drickande".
141
Reseptorförmedlad fagocytos
En specifik typ av endocytos där cellen använder receptorer på sitt membran för att binda och ta in specifika molekyler, exempelvis när celler tar upp kolesterol via LDL-receptorer.
142
Hyperton
En lösning med högre koncentration av lösta ämnen (t.ex. salter) jämfört med en annan lösning. Om en cell placeras i en hyperton lösning, dras vatten ut ur cellen och den krymper
143
Hypoton
En lösning med lägre koncentration av lösta ämnen jämfört med en annan lösning. Om en cell placeras i en hypoton lösning, dras vatten in i cellen och den kan svälla och sprängas.
144
Isoton
En lösning med samma koncentration av lösta ämnen som cellens inre. Om en cell placeras i en isoton lösning, sker ingen nettoförändring i vattenrörelsen över membranet, vilket håller cellens volym stabil.
145
Immobiliserad
Innebär att en biologisk molekyl (t.ex. ett enzym) är fäst eller bunden till en fast yta eller en stödstruktur för att stabilisera den och göra den lättare att återanvända i industriella eller biotekniska processer.
