Biom 4 Flashcards
(144 cards)
1
Q
assimilation
A
omformning av ett oorganiskt ämne i en form som en organism kan utnyttja, t.ex. fotosyntes, kväveassimilering
2
Q
differentiering
A
specialisering/arbetsfördelning av celler, skeden under individens utveckling som leder till att dottercellerna utvecklas i olika riktning både till form och funktion
3
Q
biologisk odödlighet
A
organism vars celler kan återföras i ett icke-differentierat tillstånd
4
Q
apoptos
A
programmerad celldöd, då cellens egna enzymer och cytoskelett löser upp den, t.ex. växters vedceller, barkens korkceller och djurens åldrande, icke-funktionella celler dör på ett genetiskt förutbestämt sätt
5
Q
autofag celldöd
A
cellen bryter ned sina egna strukturer på ett programmerat sätt med hjälp av lysosomenzymer, man vet ej hur den regleras
6
Q
nekros
A
då cellen dör av mekaniska skador eller energibrist, vilket ofta orsakas av brist på syre eller glukos, eller extrema temperaturer, patogener eller inflammationsreaktioner
7
Q
biomolekyl
A
organiska makromolekyler i organismer som huvudsakligen är uppbyggda av kol, syre, väte och kväve
8
Q
biomolekylers 4 huvudgrupper
A
kolhydrater
lipider
proteiner
nukleinsyror
9
Q
kolhydrater
A
- vattenlösliga biomolekyler
- tre huvudgrupper beroende på antal sockerenheter (mono-, di- och polysackarider)
- mono- och disackarider är snabba kolhydrater, sugs snabbt upp i blodomloppet
10
Q
biologiska monosackarider
A
en sockerenhet
i allmänhet ringformade
te.x.
glukos (råvara för många biosyntesreaktioner)
fruktos (i frukter och honung)
11
Q
biologiska disackarider
A
två sockerenheter
t.ex.
laktos, består av glukos och galaktos
sackaros (vanligt socker), består av glukos och fruktos, växternas viktigaste transportform av kolhydrater
12
Q
biologiska polysackarider
A
fler än 10 sockerenheter
organismernas viktigaste lagringskolhydrater och energikällor
t.ex.
stärkelse, fungerar som energiförråd
glykogen, lagrar kolhydrater i lever- och muskelceller
cellulosa, polysackarid i växters cellväggar
kitin, t.ex. i svampars cellväggar och djurs exoskelett
13
Q
oligosackarid
A
3-10 sammanfogade mono-sackarider
ofta förenade med andra biomolekyler, t.ex. proteiner och lipider
14
Q
glykoprotein
A
protein och oligosackarid sammankopplade
15
Q
glykolipid
A
lipid sammankopplad till oligosackarid
16
Q
lipid
A
- fettämnen
- strukturellt varierande grupp biomolekyler
- består av flera olika föreningar
- ofta en kolkedja
17
Q
lipid
A
- fettämnen, ofta kolkedja
- löser sig dåligt i vatten
t.ex. fosfolipider i cellmembran, består vanligen av glycerolmolekyl, två fettsyror och en fosfatgrupp
18
Q
triglycerid
A
- egentliga fetter
- består av en glycerolmolekyl och tre fettsyror
19
Q
mättad fett
A
triglycerid med endast enkelbindningar, ofta i smör och andra animaliska fetter
20
Q
omättade fetter
A
en eller flera dubbelbindningar
mjuka i rumstemperatur
vanligen vegetabiliska fetter
21
Q
vax
A
lipider som inte alls löser sig i vatten
viktiga i naturen
täcker bl.a. växtblad, djurpälsar och fågelfjädrar så att vattendropparna endast glider av dem
22
Q
steroid
A
ringformad molekylstruktur
t.ex. kolesterol, steroidhormoner (testosteron, estradiol)
23
Q
proteiner (äggviteämnen)
A
- uppbyggda av en eller flera polypeptidkedjor
- fungerar som bl.a. enzymer, antikroppar, signalmolekyler (hormoner), energiförråd
- stöder också i celler och vävnader, vid muskelsammandragningar och då bloder koagulerar
- bildar naglar och spindelväv
24
Q
polypeptid
A
uppbyggda av aminosyror som är bundna med peptidbindningar (karboxylgrupp reagerar med aminogrupp)
25
aminosyror
- kvävehaltig organisk syra som bygger upp proteiner
- i naturen 100 kända
- 20 utnyttjas av cellernas ribosomer till proteinsyntes
26
proteinkodning
- antalet aminosyror varje protein får samt i vilken sekvens de ska placeras bestäms av de proteinkodande generna
- primärstruktur består av polypeptidkedjans aminosyrasekvens (ordningsföljd)
- sekundärstrukturen är proteinens skivformade eller spiraliserade struktur som uppkommer med hjälp av vätebindningar
- tertiärstrukturen är proteinets tredimensionella struktur som hålls ihop av starka och svaga bindningar mellan aminosyrornas sidokedjor
- i eventuella kvartärstrukturer består proteinet av flera sammankopplade underenheter med tertiärstruktur, t.ex. myoglobin, ett syrebindande protein i skelettet
27
denaturering
- en proteins tredimensionella struktur förstörs, proteinet förlorar sig funktionsförmåga
- kan orsakas av för hög temperatur eller för hög eller låg pH
28
nukleinsyror
DNA (deoxyribonukleinsyra)
RNA (ribonukleinsyra)
- biomolekyler som är uppbyggda av nukleotider
- har riktning pga sockermolekylens struktur och ställning, där sockermolekylens femte kolatom binder fosfat och den tredje binder en hydroxylgrupp
- stängerna går motsatt riktning till varandra där ena ändan har en hydroxylgrupp till sista molekylen och den andra en fri fosfatgrupp
29
nukleotid
- består av ett socker, en fosfatgrupp och en bas
- bundna till varandra med kovalenta bindningar mellan socker- och fosfatgrupp
- bildar nukleinsyror
30
DNA
Baser
- A adenin
- T tymin
- G guanin
- C cytosin
- Sockret kallas deoxyribos
- Innehåller organismers arvsmassa, genetiska kod
- Format som en dubbelspiral av två spiraliserade nukleinsyrasträngar bundna till varandra med vätebindningar mellan baserna (AT, CG)
- människans längsta kromosom kan bestå av upp till 260 miljoner nukleotider
31
RNA
Baser
- A adenin
- U uracil
- G guanin
- C cytosin
- Sockret kallas ribos
- Kortare än DNA, arvsmassa sällan över några tusen nukleotider
- enkelsträngad molekyl
- deltar i genavläsning och andra typer av cellreglering
32
ATP
- adenosintrifosfat
- nukleotid som består av ribos, adenin och tre fosfatgrupper
- behövs för syntesen av RNA samt energikälla oc kortvarigt energiförråd för cellen
- laddas upp med hjälp av energirika fosfatbindningar och bindningen bryts genom hydrolys för att få energi
- cirkulerar kontinuerligt och laddas upp på nytt hela tiden
33
ATP hydrolys
Vatten används för att bryta fosfatbindningarna i ATP
- Då en oorganisk fosfatgrupp avges förvandlas nukleotiden till ADP, adenosindifosfat
- Om ytterligare en fosfatgrupp avges bildas AMP, adenosinmonofosfat
- För att bilda ny ATP krävs energi och det produceras i fotosyntesen och cellandningen
34
anabol reaktion
- uppbyggande, alltså bygger upp större komplicerade molekyler av enklare molekyler
- t.ex. fotosyntes
- binder energi
35
katabol reaktion
- nedbrytande reaktion, större molekyler till mindre
- t.ex. cellandning
- frigör energi
36
enzym
- biomoleykyl, ofta protein, som möjliggör och påskyndar en metabolisk reaktion utan att själv förbrukas
- biokatalyter, varav samma enzym kan katalysera flera påföljande reaktioner
- cellen behöver endast liten mängd enzymer i förhållande till reagerande ämnen
- enzymer fungerar innan- eller utanför cellen
- funktion bygger på att sänka reaktionernas aktiveringsenergi, t.ex. genom att böja substrat för att lättare bryta bindningar
37
substrat
den förening som ett enzym katalyserar
38
kofaktor
oorganisk jon eller organisk förening som ett enzym behöver för att fungera, t.ex. zink- eller järnjon, askorbinsyra (C-vitamin)
39
koenzym
organisk kofaktor, t.ex. flera vitaminer
40
aktivs centrum
den del av ett enzym som substratet fäster sig vid
41
enzymaktivator
aktivatorer aktiverar ämnesomsättningsreaktioner, t.ex. kalciumjoner och olika regleringsproteiner
fungerar så att enzymets tredimensionella struktur förändras på ett sätt som ökar aktiviteten
42
enzyminhibitor
ämnen som hämmar enzymets aktivitet
43
två typer av enzyminhibitorer
icke-kompetitiv och kompetitiv inhibitor
44
icke-kompetitiv inhibitor
fäster sig inte i det aktiva centrumet, men ändrar indirekt formen på enzymet som saktar ner aktiviteten
om inhibitorn lossnar fungerar enzymet normalt igen
45
kompetitiv inhibitor
liknar till sin tredimensionella struktur enzymets substrat och binder sig till dess aktiva centrum så att substratet ej kan fästa sig där längre
46
återkoppling
sätt att reglera cellens metabolism där t.ex. den sista produkten i en reaktionskedja inhiberar det första enzymets funktion
utnyttjas bl.a. i antibiotika och andra läkemedel
47
Vad kallar ett enzyms bästa möjliga temperatur och pH-värde
optimitemperatur och optimi-pH
t.ex. pepsin i magsäcken har optimi-pH ungefär 2, alltså trivs i sur miljö
amylas trivs i neutrala miljöer, kring 7
trypsin, ett proteinspjälkande enzym i tunntarmen trivs i basisk miljö med pH kring 8
48
lipas
enzym som bryter ned triglycerider så att näringen blir tillgänglig
49
amylas
enzym som bryter ned stärkelse till socker
50
trypsin
enzym som bryter ned proteiner till aminosyror
51
pepsin
enzym som bryter ned proteiner till aminisyror
52
laktas
enzym som bryter ned laktos till glukos och galaktas
53
maltas
enzym som bryter ned maltos till glukos
54
helikas
enzym som öppnar DNA:s spiralstrktur
55
DNA-polymeras
Enzym som bygger upp DNA av nukleotider
56
RNA-polymeras
enzym som bygger upp RNA av nukleotider
57
katalas
enzym som bryter ned väteperoxid till vatten och syre
58
rubisco
enzym som katalyserar kolbindningen under fotosyntesen
59
semipermeabilitet
selektiv genomsläpplighet
60
fosfolipider
typ av lipid som består av:
- en glycerolmolekyl kopplad till två fettsyrakedjor (svansar), hydrofob
- en fosfatgrupp (fosfathuvud), hydrofil
- delas in i olika typer beroende på hurdan polär grupp fosfatgruppen är kopplad till
- bildar cellmembran, möjliggör enkel reparation
61
Vilka delar består cellmembranet av?
fosfolipider, kolesterol, andra lipider, membranmolekyler
62
Vad är kolesterolets uppgift i cellmembranet?
stabilisera membranet, ersätts i växtceller av växtsteroler
63
Vilka är membranproteinernas uppgifter?
- transportera ämnen in i och ut från cellen
- överföra signaler mellan celler
- fungera som enzym
- identifiera kroppens egna celler
- binda ihop celler till varandra
64
Vad kallas membranproteiner och -lipider som är bundna till en polysackarid, och vad är dess uppgifter?
glykoproteiner och glykolipider
kan fästa celler vid varandra och överföra signaler mellan dem
patogener känner igen vissa typer av celler på basen av dess uppsättning av glykolipider och glykoproteiner, individspecifik
65
Transportproteiners funktioner?
kanaler, pumpar, samtransportörer
66
koncentrationsgradient
mätbar skillnad i halten av ett visst ämne över en viss sträcka i ett lösningsmedel
uppkommer oftast tack vare en halvgenom
67
genetiska koden
genernas basordning
68
Var finns prokaryoters DNA?
I cytoplasman
69
Var kan det finnas DNA i eukaryoter?
cellkärnan, mitokondrien, kloroplaster, plastider
70
arvsmassa, genom
allt DNA
71
Hur många kromosomer har människan?
46
72
kromosom
mycket lång molekyl som består av kromatin och innehåller gener, cellernas DNA är uppdelat i kromosomer
73
Hurdana är prokaryoternas kromosomer?
ringformade
74
kromosomtal
antal kromosomer en organisms celler innehåller
75
plasmid
liten DNA-ring hos prokaryoter och jästsvampar som innehåller gener och används för genöverföring
76
Vilket är det vanligaste proteinet som DNA fäster vid?
histon
77
Vad är histonernas funktion?
DNA:et kan packas tätt i cellen runt proteinerna
78
Hur mycket DNA innehåller en människocell?
ungefär 2 meter
79
Hur stor är diametern på människans cellkärna?
under 10 mikrometer
80
kromatin
struktur som bildas av DNA och histoner
81
Var fäster sig bakteriernas kromosomer?
de fäster sig vid ett enda stors paketeringsprotein vid flera punkter
82
Hur anges mängden DNA olika organismgrupper har?
det kan vägas i pikogram, där ett pikogram motsvarar ungefär en miljon baspar (bp)
83
Hurdan är kromosomerna i mitokondrier och kloroplaster?
ringformad
84
Vilka DNA-innehållande strukturer saknar histoner?
bakteriers genom, mitokondrier, kloroplaster
85
Vad är gemensamt mellan DNA och RNA?
- består av nukleotider (socker, fosfat, bas)
- baserna adenin, guanin, cytosin
86
Vad skiljer DNA och RNA åt?
- DNA längre
- DNA som andra pyrimidin tymin, RNA uracil
- DNA dubbelsträngad och bildar en helix medan RNA är enkelsträngad
87
Vilka två egenskaper är de viktigaste hos DNA och varför?
- Innehåller den genetiska koden, vilket styr cellens och organismens uppbyggnad och dess funktioner
- Kan kopiera sig själv, vilket möjliggör att den genetiska koden ska kunna överföras till varenda cell i organismen samt avkommor
88
Vilken av DNA:s egenskaper möjliggör evolutionen?
Dess förmåga att förändras genom mutationer som ändrar den genetiska koden
89
nedärvning
överföringen av genetisk information från en cell- och individgeneration till nästa
90
ärftlighet
själva fenomenet där genetisk information förs vidare till nästa generation
91
4 exempel på RNA-molekyler
mRNA, tRNA, microRNA (mikroRNA), rRNA
92
Vad ersätts kolesterolet med hos växter?
växtsteroler
93
Proteinets uppgifter
- sköta transport av ämnen
- överföra signaler mellan celler
- fungera som enzym
- identifiera kroppens egna celler
- binda ihop celler till varandra
94
patogen
något som orsakar sjukdom
95
Hur känner patogener igen celler?
på deras speciella uppsättning av glykolipider och glykoproteiner
96
Vilka ämnen passerar cellmembranet obehindrat?
Fettlösliga ämnen
Små opolära molekyler, t.ex. syre och koldioxid
97
Vad är transportproteiner och vad behövs de till?
- transportproteiner är membranprotein som transporterar polära ämnen och större molekyler över cellmembranet
- ofta ämnesspecifika, t.ex. jonkanal
98
Vilka typer av transportproteiner finns det?
pumpar
kanaler
samtransportörer
99
koncentrationsgradient
mätbar skillnad i halten av ett visst ämne över en viss sträcka i ett lösningsmedel
100
passiv ämnestransport
kräver ej ATP
ofta längs koncentrationsgradienten
t.ex. kanaler, diffusion, osmos
101
aktiv ämnestransport
kräver ATP
ofta emot koncentrationsgradient
t.ex. pumpar
102
sekundärt aktiv transport
- kräver energi men ej hydrolys av ATP
- t.ex. glukos och aminosyror rör sig emot sin koncentrationsgradient i djurens tarmkanaler
- t.ex. samtransportörer (natrium-glukosbärare)
103
diffusion
- molekylerna genom slumpmässig värmerörelser förflyttar sig från en högre koncentration mot lägre så att koncentrationsgradienten jämnas ut
- endast små, icke-laddade och fettlösliga molekyler rör sig över membranet med hjälp av diffusion
- desto större skillnad desto snabbare sker diffusionen
104
underlättad diffusion
diffusion genom ett transportprotein, kräver ingen energi
t.ex. kanaler (kaliumpump) eller bärarprotein (glukosbärare)
105
jonkanal
- kanaler som släpper igenom joner genom passiv ämnestransport
- många spänningsreglerade (öppnas och stängs av spänningar i membranet)
106
osmos
- diffusion av själva lösningsmedlet genom ett halvgenomsläppligt membran, ofta vatten då de lösta ämnena ej kan ta sig igenom själva
- vattnet transporterar genom akvaporiner
- sker för att jämna ut koncentrationsgradient mellan cytoplasman och cellens ogivning
107
akvaporin
kanalprotein som påskyndar osmosen
största delen av det vatten som rör sig över cellmembranet gör det igenom akvaporiner
108
isoton
en lösning med samma jonkoncentration som cytoplasman
109
turgotryck
saftspänning, alltså den spänning vätskan i en växtcell orsakar mot cellväggen
110
hyperton
vätska med högre koncentration lösliga partiklar än en isoton lösning
111
hypoton
lösning med lägre koncentration lösliga partiklar än en isoton lösning
112
endocytos
vesikler avsnörs från cellmembranet inåt cellen
t.ex. ämnen som ska brytas ned tas in genom endocytos och bryts ner i lysosomerna
113
exocytos
vesikel inifrån cellen smälter ihop med cellens yttre membran
t.ex. proteiner och makromolekyler som ska ut från cellen
114
samtransportör
- transprotprotein vars funktion bygger på att koncentrationsgradienten för ett ämne utnyttjas för att transportera ett annat ämne genom ett cellmembran, mot sin egen koncentrationsgradient
- t.ex. natriumglukostransportör
- koncentrationsgradienten ofta skapad med hjälp av jonpumpar
115
symport
- samtransportör som överför två olika ämnen i samma riktning, varav ett ämne transporteras mot sin egen koncentrationsgradient med hjälp av det andra ämnets tidigare skapade k.g.
116
antiport
- samtranrportör som transporterar två olika ämnen i olika riktning varav ena rör sig mot sin koncentrationsgradient
117
membrancirkulation
vesikler av fosfolipider transporterar större molekyler, t.ex. proteiner, mellan yttermembran och organeller, och smälter ihop med cellmembranet eller t.ex. golgiapparaten vilket innebär att fosfolipiderna som bygger upp största delen av cellorganellernas membran cirkulerar
endast mitokondrier och växternas plastider är utanför cirkulationen
118
filament
proteintrådar som t.ex. bygger upp cytoskelettet vilket stöder cellen, bidrar till dess rörelser samt bildar banor längs vilka vesikler kan transporteras
119
Huvudtyper av mutationer?
- genmutation
- kromosommutation
- kromosomtalsmutation
120
mutagen
yttre faktor som orsakar mutationer
121
Hur klassificeras mutagener?
- fysikaliska (joniserande strålning, hetta)
- kemiska (metalljoner, alkylerande ämnen)
- biologiska (virus, bakterier)
122
spontan mutation
mutation som beror på en störning i cellens eget maskineri, många pga reaktiva syreföreningar som uppkommer i cellens ämnesomsättning
123
mutation
bestående förändring i mängden DNA eller dess struktur
124
Vad beror en mutations följder på?
- var i genomet
- omfattning
- celltyp
125
När påverkar mutationer en individ?
då mutationen påverkar avläsningen av en viss gen eller celldelningen
126
somatiska celler
alla celler som inte är könsceller
127
groddbanans celler
könscellerna (spermier och äggceller)
128
groddbana
cellinje som överför genomet från en generation till nästa
hos djuren uppkommer den vid befruktningen och leder till uppkomsten av könskörtlar och -celler
129
Vilka mutationer nedärvs?
Endast de som sker i groddbanans celler
130
neutral mutation
påverkar ej individen på något sätt
131
genmutation
- förändring i en eller några baser i DNA:s basordning
- kopieringsfel som uppkommer vid DNA-replikationen före celldelningen
- två huvudtyper: punktmutation och ramskiftesmutation
- på lång sikt förutsättning för evolutionen
- kan leda till att proteinproduktionen minskar eller ett felvecklat protein, men även ökad produktion (bra/dåligt)
132
punktmutaiton
- en av de nya DNA-strängarna kopplar in fel nukleotid vid replikationen, det kommer in en extra nukleotid eller det faller bort en
leder till genmutation om det inte upptäcks av polymeraset
- större effekt om ett kodons första eller andra bas påverkas (leder ofta till annan aminosyra)
133
ramskiftesmutation
- antalet baser i en gen förändras
- leder alltid till katatrofala följder, en förskjutning sker av kodonets läsram och ändrar hela kommande avläsning
134
kromosommutation
- förändring i en kromosom eller dess struktur
- uppkommer genom fel under meiosens reduktionsdelning
- de homologa paren byter delar med varandra, men delarna kan fästa sig på fel sätt (t.ex. dupliceras, vändas bakfram, försvinna, flytta över till annan kromosom)
- kan skada eller göra livsoduglig
- viktig roll i evolutionen
135
duplikation
- kromosommutation där en del av kromosomen fördubblats
- kan främja artbildning, hjälpa anpassning till livsmiljö
- t.ex. generna för amylas (spjälkar stärkelse) har nästan samma basordning i alla organismgrupper pga duplicering och differentiering
136
inversion
- kromosommutation där ett avsnitt på en kromosom svängt bak och fram
- stor betydelse t.ex. för en arts anpassning till lokala förhållanden
- de som sträcker sig över centromeren kan hindra överkorsning under meios (allelkombination konstant)
137
supergen
- kromosomområde som kan omfatta hundratals hårt kopplade gener som nedärvs tillsammans
- uppkommer ofta som resultat av inversioner som sträcker sig över centromeren
- kan ge upphov till speciella fenotyper som gynnar anpassning till miljö, men även orsaka förökningsbarriärer mellan mutanter och ursprungsformer
137
supergen
- kromosomområde som kan omfatta hundratals hårt kopplade gener som nedärvs tillsammans
- uppkommer ofta som resultat av inversioner som sträcker sig över centromeren
- kan ge upphov till speciella fenotyper som gynnar anpassning till miljö, men även orsaka förökningsbarriärer mellan mutanter och ursprungsformer
138
kromosomtalsmutation
- mutation som påverkar antalet kromosomer
- mest omfattande mutationer
- uppkommer pga fel i meios eller mitos (fördubblade kromosomer fördelar sig ojämnt)
- aneuploidi, haploidi, polyploidi
139
aneuploidi
- kromosomtalsmutation som innebär för många eller för få kromosomer
- monosomi, trisomi
- leder ofta till döden eller utvecklingsstörning
- individen steril (meios förhindrad pga att kromosomer saknar par i reduktionsdelning)
140
trisomi
- form av aneuploidi i vilken en diploid organism har en eller flera kromosomer i tre exemplar (2n+1)
exempel
- trisomi för kromosom nr 21 innebär Downs syndrom och är den vanligaste och lindrigaste form av aneuploidi hos människan
141
monosomi
- form av aneuploidi i vilken en eller flera kromosomer i en diploid cell saknar sitt par
exempel
- saknad x-kromosom hos kvinnan leder till Turners syndrom (kortväxthet, avvikelser i pubertet mm.)
142
haploidi
kromosommutation som gör att en cell har varje kromosom i en uppsättning (n) istället för det normala diploida antalet med två uppsättningar (2n)
143
polyploidi
- kromosomtalsmutation där hela genomet mångdubblas
- den diploida kromosomuppsättningen kan förvandlas till en multipel, t.ex. 3n, 4n, 8n, 16n
- kan bero på meiosfel
- vanligt hos gömfröiga växter, vilket gör dem större växt och frukt samt eventuellt snabbare artbildning (gynnar växterna)
- autopolyploidi (flerdubblade kromosomuppsättning från en art) och allopolyploidi (polyploida kromosomuppsättning från två arter)
