BOM200 Flashcards
(146 cards)
Definiera kortfattat följande geologiska begrepp: mineral
En naturlig, fast, oorganisk förening med bestämd kristallstruktur. Minsta beståndsdel i
bergarter.
Definiera kortfattat följande geologiska begrepp: bergart
Ett aggregat av ett eller flera olika mineral
Definiera kortfattat följande geologiska begrepp: geotermiskt gradient
Takten som temperaturen ökar med djupet under markytan, vanligen 25‐30°C/km
Definiera kortfattat följande geologiska begrepp: olivin
Mineral, grönt, kiselfattigt, bildas vid hög temperatur, överst i Bowens serie. Neosilikat.
Definiera kortfattat följande geologiska begrepp: malm
En mineralisering som kan utvinnas med lönsamhet. Endast de mineral eller bergarter som innehåller ett värdefullt ämne i tillräckligt hög koncentration och i lämplig form för ekonomiskt lönsam utvinning kallas malmer.
Definiera kortfattat följande geologiska begrepp: morän
Osorterad jordart som bildas som en krossprodukt av en glaciär/inlandsis. Täcker stor del av
Sveriges yta.
Definiera kortfattat följande geologiska begrepp: gravsänka
En sänka som bildas när marken mellan en serie förkastningar sjunker. Det omvända kallas
horst.
Beskriv kortfattat tre olika typer av konvergerande plattgränser. Ange också ett geografiskt exempel (område) per typ. Du får använda max tre meningar för att beskriva respektive typ.
Oceanplatta krockar med oceanplatta - Bildar djupgrav och öbåge. Ex. Pacifiska plattan och
Filippinska plattan => Marianergraven och Marianerna
Oceanplatta krockar med kontinentplatta - Bildar djupgrav och vulkanisk bergskedja. Ex.
Nazcaplattan och Sydamerikanska plattan => Anderna
Kontinentplatta krockar med kontinentplatta - Bildar bergskedja. Ex. Indiska plattan och
Euroasiska plattan => Himalaya
Vid fältkartering av bergarter är det inte ovanligt att träffa på både granit (felsisk bergart) och
mafiska bergarter.
a. Beskriv med en mening vardera två olika processer som gör att vi kan finna dessa två
bergarter bredvid varandra (2p)
Diabasgångar, som en intrusion. Sura graniten har intruderat underifrån och kommit upp
genom den basiska bergarten. Veckningen har inte att göra med att vi ser dem tillsammans
Vid fältkartering av bergarter är det inte ovanligt att träffa på både granit (felsisk bergart) och
mafiska bergarter.
b. Bergartstyperna har några ingenjörsgeologiska skillnader, ge två exempel på hur de skiljer
sig. (2p)
Graniten är mer spröd med högre halt av kvarts vilket gör den känslig för nötning samtidigt
väldigt hård. Den är lättare än den Basiska bergarten. Basiska bergarten är seg och tung med
hög hållfasthet. En mer kompakt bergart.
Vid fältkartering av bergarter är det inte ovanligt att träffa på både granit (felsisk bergart) och
mafiska bergarter.
c. Om en tunnel skall byggas genom de båda bergarterna, vilka problem kan förväntas? Beskriv
minst ett problem för varje drivningsprocess; sprängning, injektering, utlastning
Graniten mer spröd men hårdare, kan slita mer på borrkronan, lättare att spränga men har
fler sprickor
Basiska bergarter är tyngre och kommer att krävas mer sprängmedel eller tätare borrning för
att kunna få loss berget. Tyngden gör att man får köra fler lastbilar. Kompaktheten ger färre
sprickor och sannolikt en tätare bergmassa.
Diabasgången kan ge fler sprickor i graniten i närzonen till gången, risk för sprickor och
vatteninläckage även sämre bergkvalitet
Bergartsgräns=sprickzon, blockutfall samt vattenläckage
Du har blivit anlitad som en ingenjörsgeologiskexpert i ett stort infrastrukturprojekt som kommer att
anläggas under en lång sträcka (300 km) i nord‐sydlig riktning mellan sjöarna Vänern och Vättern.
Trafikverket vill då ha en generell bild av vilka områden som varit under vatten sedan senaste istiden
och också vad man kan förvänta sig för egenskaper i olika områden.
Förklara kortfattat varför den högsta kustlinjen inom området varierar mellan den sydliga
och den nordliga delen av området. (3 p)
Inlandsisens tryck var större och under längre tid i norr än i söder.
Du har blivit anlitad som en ingenjörsgeologiskexpert i ett stort infrastrukturprojekt som kommer att
anläggas under en lång sträcka (300 km) i nord‐sydlig riktning mellan sjöarna Vänern och Vättern.
Trafikverket vill då ha en generell bild av vilka områden som varit under vatten sedan senaste istiden
och också vad man kan förvänta sig för egenskaper i olika områden.
Beskriv principiellt vilka jordlagerföljder som Trafikverket kan förvänta sig finna över
respektive under högsta kustlinjen.
Över HK understa till översta:
Berggrund - Kristallin/Sedimentär -> Morän -> Isälvssediment -> Torv - Vindsediment - Svämsediment
Under HK
Berggrund - Kristallin/Sedimentär -> Morän -> Isälvssediment -> Lera (glacial) -> Svallsediment -> Lera -> Torv - Vindsediment - Svallsediment - Svämsediment
Förklara kortfattat varför en lera som avsatts i sött vatten (exempelvis i Baltiska issjön) är
mindre skredkänslig än en lera som avsatts i salt vatten (exempelvis i Yoldiahavet)
Urlakning av saltskelett i Yoldia‐lerorna.
Förklara kortfattat skillnaden i bildningssätt mellan bottenmorän och ytmorän
Bottenmorän: Bildas under glaciären, består av material som plockats upp från marken och utsatts för högt tryck, ofta tättpackad.
Ytmorän: Bildas på eller nära glaciärens yta, består av material som kommit ovanifrån, ofta mindre kompakt och mer ojämnt fördelad.
Du har fått i uppdrag att
finna en bra grundvattentäkt för att försörja en kommun i Mellansverige på ca 30 000 invånare.
a) Vilken eller vilka typer av geologiska bildningar i jord anser du är mest intressanta att leta
efter för att finna en tillräckligt bra akvifer?
a) Rullstensåsar och isälvsdeltan
b) I ett område har man gjort borrningar och funnit en långsmal akvifer som är ca 200 meter
bred. Den mättade grundvattenzonen är ca 25 meter mäktig. Genom mätningar i
observationsrör vet man att grundvattenytans lutning (gradient) är ca 0,5 % i akviferens
längdriktning, vilket också är grundvattnets flödesriktning. Man har uppmätt materialets
genomsläpplighet (hydraulisk konduktivitet) till ca 10
‐3 m/s. Hur stort är vattenflödet genom akviferen?
b) Q = 10
‐3* 0,00520025 = 0,025 m3/s = 25 liter/s
c) Beskriv kortfattat vad du tror kan vara (generellt sett) två möjliga fördelar och två möjliga
nackdelar med att använda grundvatten istället för ytvatten för dricksvattenförsörjning!
c) Fördelar: mindre behandling, bättre kvalitet, i vissa fall skyddat mot påverkan, god smak;
Nackdelar: svårt att sanera vid förorening, begränsad tillgång, dyra installationer (brunnsfält),
i konflikt med andra intressen (ex grustäkt).
Diagenes är ett sammanfattande begrepp för de processer som medför att en
sedimentär bergart bildas. Beskriv kortfattat dessa processer.
Diagenes
o Spontan nybildning av mineral (2p)
o Kompaktion. Sedimenten subsiderar, det litostatiska trycket ökar och
sedimentet kompakteras. Porositeten minskar. (2p)
o Upplösning. Ytterligare ökat tryck gör att mineralkornen löses upp i
kontakterna. (2p)
o Cementbildning och rekristallisation. Ju längre ner materialet transporteras i
jordskorpan ju varmare blir det. Det underlättar för ett antal kemiska
processer. Kristaller fälls ut i porutrymmet och materialet cementeras.
De sedimentära bergarterna delas in i ett antal huvudgrupper. Ange fyra av dessa!
(Ingen förklaring krävs).
o Klastiska
o Karbonatbergarter
o Kemiska
o Organogena
o Pyroklastiska
Nämn två exempel på återvinning av geologiska naturresurser som du själv använder.
Grundvatten, geoenergi
Kol bryts i stora mängder i Europa (bl annat av svenska Vattenfall) för att producera energi.
Förklara kortfattat hur brunkol och stenkol (bituminöst kol) bildas. Förklara kortfattat varför brunkol är mindre värdefullt än stenkol.
Genom kompaktion med temperaturökning och följande torrdestillation (pyrolys). Stenkol
bildas genom längre gången pyrolys.
Nämn två exempel på återvinning av geologiska naturresurser som du själv använder.
Återvinning av petroleumprodukter (plastflaskor, fleecekläder, plastförpackningar),
återvinning av metaller (burkar, batterier), återvinning av glas
Förklara kortfattat varför brunkol är mindre värdefullt än stenkol.
Stenkol har ett högre kolinnehåll (ca 84-91%) jämfört med brunkol (65-75 %), vilket
medför ett lägre energiinnehåll i brunkol.