Borgerlig formering och mobilisering Flashcards
1
Q
Hur såg de sociala strukturerna ut sent 1800?
A
- Bättre levnadsstandard generellt sätt, men sociala klyftor fortfarande stora
- Fler sätt att försörja sig än tidigare och mer möjligheter, de strikta gränserna mellan olika samhällsklasser började suddas ut
- Borgerligheten (medelklassen) växte fram
- Bestod av allt från framgångsrika fabriksägare till handelsmän, jurister, läkare, ingenjörer, ämbetsmän
- ”Kunskap snarare än styrka” nödvändigt för arbete och försörjning
2
Q
Hur förändras utbildningen?
A
- Utbildning började ses som allt viktigare
- Borgerligheten betonade utbildningen, kultur, fritid
- Men också skola för ”alla”
- Filantropi och välgörenhet, utbildning som ett sätt att höja de fattigas levnadsstandard
- Obligatorisk folkskola sverige år 1842
- Högre utbildning i form av läroverk och (privata) flickskolor
- Läskunnighet sågs som viktigt, öppnade också för nya möjligheter till att ifrågasätta och se olika perspektiv
- Sverige ca 1890: uppskattningsvis 90% kunde läsa och skriva
- Utbildning en viktig nyckel till nationell integritet/sammanhållning tex rösträtt
- 1800 nationalismens århundrade
3
Q
Varför är dagstidningar viktigt under denna tid?
A
- 1800: växande kunskapsproduktion – tidningar ver en del av detta
- Tidningarna också ett nätverk, tryckte samma nyheter. Ökade kontakter och kunskap om vad som skedde på andra håll i världen
- Tidningarna/nyheter, etc mer tillgängliga
- Konsumtionen av dagspress i Sverige: ca 100 000 ex 1879 och ca 2.5 mil under 1930tal
- Ledarstick och analyser utifrån politiska och sociala frågor
- Undersökande/grävande journalistik
4
Q
Vem var Thorstein Veblen?
A
- Thorstein Veblen: norsk amerikansk filosof, ekonom, sociolog
- The theory of the leisure class 1899 kritik av kapitalismen
- Har myntat uttrycket “iögonfallande konsumtion”
- Samhällelig status bygger på hur vi blir kategoriserade av andra
- Klasstillhörigheten beror på hur rik man är mera än vad det beror på individuella prestationer eller anor
- Men det räcker inte att bara ha pengar, man måste låta andra veta och se att man har pengar = slöseri
- Av denna orsak försöker folk på alla nivåer i samhället att visa att de har mycket pengar i förhållande till deras närmaste medtävlare
- Hemmet och fritiden och vad man gjorde på den viktigt för den som vill lyckas i tävlingen
- Svenska: den arbetsfria klassen
5
Q
Vem var Woodruff D. Smith?
A
Woodruff D. Smith: respektabilitet
- Hur och var man konsumerade var avgörande för uppfattningen och respektabilitet
- Platser: promenader, brunnsvistelser, kaffehus, visiter, teater osv
- Hemmet en viktig plats för konsumtion – kvinnans domän
- Kvinnorna såg som en prydnad för sitt hem och en viktig del av detta var att kvinnan skulle uppföra sig värdigt, korrekt och lugnt i alla situationer
- Smakfullt, inte överdåd
6
Q
Varför får man mer fritid?
A
- Arbetslivet blev mera organiserat och reglerat, det fanns mera fritid
- Under 1800 kom sport tex friidrott, fotboll och cricket att få större betydelse
- Uppmärksamhet åt kroppen och det fysiska, hur man såg ut och framställde sig viktigare överlag
- En specifik uppfinning fick stor betydelse: cykeln. Underlättade transport för den enskilda individen, gjorde världen större
7
Q
Hur såg konsumtionen ut?
A
- Olika sätt att handla: butik, marknad, rörliga handelsmän
- En stor del av inkomsten gick åt kläder
- Modet svängningar allt viktigare, började ske all allt oftare
- Massproduktion, billigare och därmed möjliga köp för allt fler
- Männen en mera reserverad klädsel, kvinnorna skulle synas
- Krinolin (vid underjkol) och turnyr (drapering bakåt) under andra halvan av 1800
- 1870tal stora håruppsättningar på modet
- Lever kvar i karikatyrer, möjliga källor för dagens historiker, i tidningar gjorde man narr av det men även modetidningar
- Handel med människohår – större hår krävde mer hår
o Fattiga kunde sälja sitt hår för deg/bytes
8
Q
Beskriv de svenska folkrörelserna
A
- 1800 ett föreningsliv växer fram
- Början av 1900 vsr ¼ i någon förening
- Tidigare hade kyrkan atbetat mot fattigdom och misär, nu ökade förväntningar på att städerna och kommunerna skulle ta hand om fattigvård, sjuk och hälsovård
- Bildningssälskap och filantropi, ”hjälp till självhjälp” som ideal
- Arbetarna började organisera sig, först enligt yrke, senare i större grupper (fack)
- Arbetskvinnan – både lönearbete och moderskap/sköta hemmet krävdes. Sågs som problematiskt då idealet var att mannen skulle tjäna pengar och kvinnan ta hand om hemmet
- Väckelse- och nykterhetsrörelser
- Rörelser för rösträtt, kvinnor fick rösträtt på flera håll efter WW1
