Byggmaterial Flashcards

(115 cards)

1
Q

Vad behöver du bestämma/mäta för att kunna räkna ut skrymdensiteten hos en tegelsten?

A

Tegelstenens längd

Tegelstenens höjd

Tegelstenens bredd

Tegelstenens massa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Kapillärt vatten hittar man i porer i materialet

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

I material kan fukt endast transporteras i vätskeform

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Genom att krossa materialet till ett pulver och använda en pyknometer kan man bestämma materialets ——–?

A

Kompaktdensitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Skymdensiteten för granit, betong och lättbetong är ungefär samma, men kompaktdensiteten skiljer sig mycket mellan materialen.

A

Falsk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Fukt som bundits i små porer kan i vissa material finnas kvar i flera år.

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

När densiteten hos ett poröst material ökar, ökar också materialets hållfasthet

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Värmeledningsförmågan hos material är oberoende av materialens fukthalt.

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

För att få en hög värmeisoleringsförmåga bör isoleringsmaterialens porositet vara <50%.

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

En pyknometer används för att bestämma värmeledningsförmågan i ett material

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kompaktdensiteten är —–
än skrymdenisteten.

A

Större

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Maler man materialet till ett pulver och använder en pyknometer kan man bestämma ——.

A

Kompaktdensitetetn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Det är mycket stor skillnad i kompaktdensitet mellan granit och mineralull

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Krypning och krympning är två namn på samma fuktrelaterade fenomen

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Säger man bara “densitet” menar man normalt skrymdensiteten

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Den “verkliga” densiteten
kallas också

A

Skrymdensitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vid en bestämd relativ fukthalt har alla material samma fuktkvot?

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kemiskt bundet vatten räknas ej med när man bestämmer mängden byggfukt.

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Är materialets skrymdensitet och kompaktdensitet kända kan porositeten beräknas

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ett öppet nätverk av porer i materialet motverkar frostsprängning.

A

Sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Varför innehåller vissa material vatten även efter att man torkat dem vid 100 oC under flera veckor?

A

Det kan finnas kemiskt bundet vatten (=kristallvatten) i materialet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Den relativa fukthalten i luft är oberoende av temperaturen

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vid 50% RF kan man räkna med att 50% av materialets massa består av vatten.

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Genom att använda hygroskopiska material minskar risken för problem med byggfukt.

A

Falskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Ett poröst material får lägre hållfasthet men bättre isoleringsförmåga.
Sant
26
Ett materials fuktkvot är en konstant som är oberoende av omgivningens förhållande.
Falskt
27
Förångningsbart vatten är kemiskt bundet i materialet
Falskt
28
Risken för frostskador blir större ju större diameter porerna i materialet har
Falskt
29
Vad menas med att ett material är hygroskopiskt?
Materialet drar spontant till sig fukt från omgivningen
30
För ett material är kompaktdensiteten ------- eller lika stor som skrymdensiteten
Större än
31
Små porer är bättre än stora för att undvika att vatten kapillärt sugs in i materialet.
Falskt
32
Torrdensiteten är vanligen högre än skrymdensiteten
Falskt
33
Fukttransport genom material kan inte ske i ångfasen
Falskt
34
Värmer man på ett material är kristallvattnet det första som avgår
Falskt
35
Torrdensiteten är oberoende av mängden fukt som kan absorberas av materialen.
Sant
36
Poissons tal...
rör tvärkontraktion
37
Amorfa material kännetecknas av...
brist på kristallinitet
38
Sortera in byggnadsmaterialen utifrån om de är isotropa eller anisotropa : Trä, plåt, betong och glas
Isotropa byggnadsmaterial: betong och glas Anisotropa byggnadsmaterial: plåt och trä
39
Vilken materialegenskap anges med den så kallade E-modulen?
Styvheten
40
Krypning sker...
vid en belastning under flytspänningen
41
Vilka är de tre (3) stora materialklasserna som olika byggnadsmaterial kan sorteras in under?
Metaller, Plaster och Keramer
42
Kryptalet är förhållandet mellan kryptöjningen och elasticitetsmodulen.
Falskt
43
Exempel på primärbindningar är...
jonbindning och kovalent bindning
44
Hookes lag kan skrivas...
Sigma=E*Töjning
45
Sortera materialen i rätt: Stål, Aluminium PVC, Trä, Porslin, Granit, armerad betong, betong, glasfiberarmerad epoxy.
metaller: Stål, Aluminium polymerer: PVC, Trä, keramer: Porslin, Granit kompositer: armerad betong, betong, glasfiberarmerad epoxy.
46
Mellan två närliggande vattenmolekyler uppstår en...
vätebinding
47
Ett materials termiska längdutvidgningbeskrivs av
beskrivs av alpa
48
Rangordna materialklasserna efter deras styvhet. polymerer, kermaer, metaller
polymerer, metaller, keramer
49
E-modulen ökar med
bindingstätheten
50
Utmattningsbrott...
kan se vid sigma< flytspänningen
51
Majsstärkelse i vatten beter sig...
dialant
52
van der Waalsbindningar...
förekommer i polymerer
53
Dislokationer...
underlättar plasticering.
54
När E-modulen är hög tål materialet automatiskt höga laster.
Falskt
55
Krypdeformation...
är temperaturberoende
56
Exempel på allotroper är...
grafit och diamant
57
Kryptöjningen minskar när
ett material med högre smältpunkt väljs.
58
Hur ändras temperaturen vid gjutning av betong när materialet börjar hårdna?
Temperaturen ökar
59
Betong är beständigt mot baser, men inte mot syror.
Sant
60
Du ska gjuta en pool i betong och det är viktigt att betongen blir så tät som möjligt, samt att den får en hög hållfasthet. Eftersom du är miljömedveten vill du välja en betong som leder till så låg klimatbelastning som möjligt. Hur gör du för att uppfylla allt detta?
Du använder cement där man tillsatt masugnsslagg, flygaska och siliastoff.Du vibrerar betongen för att få den så tät som möjligt. lågt vct
61
vad kan hända med betong om den fryser innan den hunnit härda tillräckligt?
Det kan bildas sprickor i betongen vilket ger materialet en låg hållfasthet.
62
Betong tål högre tryckspänningar än dragspänningar.
Sant
63
Vid karbonatisering av betong förkolnar det kol som finns i materialet.
Falskt
64
Vid karbonatisering av betong förkolnar det kol som finns i materialet.
Sant
65
Genom att tillsätta silikastoff och flygaska kan miljöbelastningen för cement minskas.
Sant
66
Vid karbonatisering av betong avgår CO2
Falskt
67
Ett högre vct-tal ger en högre hållfasthet hos betongen.
Falskt
68
Vibrering av betong under gjutning ger en tätare betong.
Sant
69
Förkortningen vct står för volymcementtalet
Falskt
70
Hållfastheten hos betong ökar om lufthalten minskar.
Sant
71
När betongen precis är färdighärdad har den en mognadsålder på 0.
Falsk
72
Betong som nyligen härdat har ett pH som är kring 12,5 eller högre.
Sant
73
Cement kan reagera med koldioxid från den omgivande luften och då sjunker pH i materialet.
Sant
74
Eftersom betong är ett hårt material kan det inte krypa.
Falskt
75
Äkta hussvamp
bryter ner cellulosa
76
En bräda som sågas ut centrerad kring stockens centrum
skålas inte vid torkning
77
Vid u
ökande med u
78
Kvoten mellan tangentiell och radiell svällning
ganska konstant för u
79
Fibermättnadspunkten
anger den fuktkvot över vilken fuktrörelsen är försumbar.
80
Sträckgränsen för stål påverkas ej av härdningen.
Falskt
80
Det kan inte bildas kristallina korn i metaller.
Falskt
81
Stål måste vara fritt från kol för att kunna svetsas
Falskt
82
Redan vid temperaturer kring 500 oC börjar stålets mekaniska egenskaper påverkas
Sant
83
Mässing och brons har högre kopparhalt än ren kopparplåt
Falskt
84
Rostfritt stål kan aldrig rosta.
Falskt
85
Rostfritt stål legeras bland annat med nickel och krom.
Sant
86
En hög E-modul innebär att en metall kan töjas mycket innan brott
falskt
87
Metaller är generellt dåliga värmeledare jämfört med material från de andra materialklasserna
Falskt
88
Stål kan inte bli sprött eftersom det är en metall.
Falskt
89
Höga halter legeringsämnen kan leda till att materialet vid svetsning härdar och blir sprött kring svetsfogen
Sant
90
Genom att kraftigt kyla kring svetsfogen minskar risken att stålet kring fogen härdar
Falskt
91
Kromoxid skyddar ytan på rostfritt stål, men repas skiktet förstörs rostskyddet permanent.
Falskt
92
Valsning är en process för att foga ihop två stålreglar
Falskt
93
Genom att legera stål undviker man att materialet kristalliserar
Falskt
94
Utvinningen av aluminium ur mineraler är mer energikrävande än motsvarande framställningen av stål
Sant
95
Det är stor skillnad på kompaktdensiteten och skrymdensiteten hos stål
Falskt
96
När ett stål mjuknar (t ex efter värmebehandling) blir det samtidigt sprödare
Falskt
97
Koppar som byggnadsmaterial har en mycket lång livslängd.
Sant
98
Smältpunkten för aluminium är högre än smältpunkten för stål
falskt
99
Vid kallvalsning av stål minskar mängden dislokationer och stålet mjuknar.
Falskt
100
Nickel och krom är vanliga legeringsämnen i rostfritt stål.
Sant
101
Aluminium har lägre densitet än stål.
Sant
102
Vid ståltillverkning behöver man rena bort allt kol för att nå en hög brottstyrka.
Falskt
103
Vid ståltillverkning används värmebehandlingar för att få rätt mekaniska egenskaper
Sant
104
Metaller kan bli spröda vid låga temperaturer
Sant
105
Hållfastheten hos stål påverkas av om stålet är varmvalsat eller kallvalsat
Sant
106
Allt järn som får sin form genom en gjutprocess kallas gjutjärn.
Falskt
107
En svetsfog som blivit spröd har mindre risk att spricka när den utsätts för belastning
Falskt
108
Vid svetsning kan man undvika oxidbildning genom att använda en skyddsgas
Sant
109
Vid svetsning kan man alltid försumma värmepåverkan eftersom svetsning är en mycket snabb process
Falskt
110
Det kan byggas in spänningar kring svetsfogar pga att materialet delvis omvandlas vid svetsningen
Sant
111
Alla stål har en mycket god svetsbarhet
Falskt
112
Ett kallbearbetat stål kan efter svetsning ha mjuknat kring fogen
Sant
113
Värmer man långsamt upp en metall börjar det bildas många små korn inne i metallen
falskt
114
Aluminium och koppar är exempel på två metaller som är omöjliga att härda.
Falskt