Cell- och vävnadstillväxt Flashcards

1
Q

Hypertrofi

A

Ökad cellstorlek –> större organ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hyperplasi

A

Ökat antal celler i vävnad –> större organ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Epigenitik

A

Hur DNA läses av och uttrycks. Behandlar förändringar i genuttryck eller fenotyp som är oberoende av förändringar i DNA-sekvensen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kromatin

A

Komplex av DNA och proteiner. DNA packas i kromatin. Graden av hoppackning kontrollerar vilka gener som uttrycks

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Heterokromatin

A

Hårt packade segment av en kromosom. Saknar helt transkriptionell aktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Eukromatin

A

Mindre hårt packat segment –> lättare tillgängligt för transkription

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nukleosom

A

minsta repeterande beståndsdelen av kromatin. Uppbyggda av ca 147 bp långt DNA uppvindat runt nukleosomkärnan, som består av fyra par histonproteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Histonmodifiering

A

Förändringar i histonet. T.ex. acetylering, fosforylering –> uttrycket av gener ändras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur påverkas antalet celler i ett organ? (2+, 3-)

A
\+ Celldelning
\+ Stamceller
- Apoptos
- Nekros
- Senescens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är senescens?

A

då en cell inte längre kan dela sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka tre typer av cellpopulationer finns?

A

Permanenta, stabila (quiescenta) och aktiva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär permanenta cellpopulationer? exempel

A

Celler som inte kan dela sig. Ex. nervceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad innebär stabila “quiescenta” cellpopulationer? Exempel

A

Celler delar sig normalt inte, enbart när celler förlorats genom skada eller sjukdom. Ex. hepatocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebär aktiva cellpopulationer? Exempel

A

Celler delar sig konstant. Ex. tarmepitel, blod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka typer av stamceller finns det (4)?

A
  • Totipotenta
  • Pluripotenta
  • Multipotenta
  • Unipotenta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Totipotenta

A

Den befruktade cellen. Kan bli alla celltyper i kroppen + extraembryonal vävnad (placenta).
Skapar de pluripotenta stamcellerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Pluripotenta

A

Embryonala stamceller. Kan bli alla celltyper i kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Multipotenta

A

(Återfinns hos vuxna) Kan ge upphov till en begränsad uppsättning av celltyper

19
Q

Unipotenta

A

(återfinns hos vuxna) Kan ge upphov till en specialiserad celltyp

20
Q

Vad är en stamcellsnisch?

A

Mikromiljö i vävnad där stamceller återfinns och hålls odefinierade

21
Q

Metaplasi

A

Normal cellform ersätts av en annan mogen cellform

22
Q

Komplett cellcykel

A

G1 + S + G2 + M

23
Q

Interfas

A

G1 + S + G2

24
Q

G-fas

A

Tillväxtfas. ger cellen tid att växa.

25
Q

S-fas

A

Syntes av DNA. Cellens kromosomer dupliceras

26
Q

M-fas

A

Mitos. Delas in i mitos och cytokines

27
Q

Vad är G0-fasen?

A

Vilande fas. Celler som inte ska/kan dela sig befinner sig i denna fas

28
Q

Mitosens delar

A
Profas
Prometafas
Metafas
Anasfas
Telofas
29
Q

Vad sker i profas?

A

DNA packas hårt, bildar kromosomer (systerkromatider). den mitotiska spolen börjar byggas upp mellan centrosomerna, som förflyttar sig till varsin ände av cellen

30
Q

Vad sker i prometafas?

A

Kärnmembranet börjar brytas ner. Kromosomerna börjar röra sig mot spolens mitt

31
Q

Vad sker i metafas?

A

Kromosomerna ligger uppradade i ekvatorialplanet längs den mitotiska spolens mitt –> metafasplatta. Kärnmembranet är helt upplöst och en fullständig kärnspole har bildats

32
Q

Vad sker i anafas?

A

Systerkromatiderna lossar från varandra och vandrar mot respektive pol –> cellen blir mer oval

33
Q

Vad sker i telofas?

A

Nytt kärnmembran börjar byggas upp runt kromosomerna

34
Q

Vilka kontrollpunkter finns under cellcykeln?

A

G1/S-checkpoint
G2/M-checkpoint
M-checkpoint (metafas/anafas)

35
Q

Vad kontrolleras i G1/S-checkpoint?

A

Gynnsamma förhållanden?
extracellulär stimulering?
Intakt DNA?

36
Q

Vad kontrolleras i G2/M-checkpoint?

A

Allt DNA replikerat?

Allt skadat DNA reparerat?

37
Q

Vad kontrolleras i M-checkpoint?

A

Är alla kromosomer uppfångade av den mitotiska spolen?

38
Q

Vad reglerar cellcykeln?

A

Cykliner, CDK och CDKI

39
Q

Cykliner

A

Mängden cyklin varierar under cellcykeln

40
Q

CDK

A

Cyklin dependent kinase. Aktiva CDK fosforylerar viktiga proteiner för cellens vandring i cellcykeln, där olika cyklin-CDK-komplex stimulerar olika steg och verkar i olika faser i cellcykeln

41
Q

CDKI

A

Hämmar cellcykeln

42
Q

Telomerer

A

Struktur i änden av kromosomer. Består av upprepande DNA-sekvens. Förkortas vid varje cellcykel i samband med DNA-replikation. Förkortningen äter sig till sist till kodande regioner.

43
Q

Vad händer då telomerer förkortas, så den kodande regionen nås?

A

Tolkas som DNA-skada –> cellcykeln blockeras

44
Q

Telomeras

A

enzym som förlänger DNA-sekvensen. Uttrycks i stamceller, könsceller och tumörceller