Cell/vävnader

Question 1

Cellmembran

Answer 1

Uppgift: är en tunn, flexibel barriär som omger cellen och separerar dess inre från yttre miljö.
Funktioner: reglerar passage av ämnen in och ut ur cellen för att upprätthålla hemostas och skydda cellens inre miljö.

Question 2

Cytosol

Answer 2

Är den geleaktiga, vätskefyllda delen av cytoplasman exkl organeller.
Innehåller: vatten, lösta joner, små molekyler och proteiner.
Funktion: fungerar som en plats för kemiska reaktioner och ger stöd åt organellerna genom att hålla dem på plats inuti cellen.

Question 3

Cellkärna

Answer 3

Uppgift: innehåller cellens genetiska material ( DNA ) som styr cellens funktioner.
Funktioner: DNA används som en mall för proteinsyntes och reglerar cellens aktiviteter genom transkription och translation.

Question 4

Endoplasmatiskt retikulum ( ER )

Answer 4

Uppgift: ER är ett utsträckt membransystem och finns i två former
- slätt ER
- granulärt ( kornigt ) ER
Funktioner: slätt ER är involverad i lipidproduktion och granulär ER i proteinsyntes.

Question 5

Ribosomer

Answer 5

Uppgift: är små partiklar där proteinsyntes sker.
Funktioner: kopplade till ER eller fria i cytosolen - de översätter mRNA till proteiner.

Question 6

Golgiapparaten

Answer 6

Uppgift: bearbetar, modifierar och sorterar proteiner och lipider från ER.
Funktioner: packar och skickar dessa ämnen till olika delar av cellen/utsöndrar dem från cellen.

Question 7

Mitokondrier

Answer 7

Uppgift: “cellens kraftverk” genererar energi i form av adenosintrifosfat ( ATP ) genom celldelning.
Funktioner: omvandlar kemisk energi från näringsämnen till användbar energi för cellen.

Question 8

Lysosomer

Answer 8

Uppgift: innehåller enzymer som bryter ned och återvinner cellens avfall och skadade organeller.
Funktioner: återvinning och avfallshantering.

Question 9

Cytoskelett

Answer 9

Uppgift: är ett nätverk av proteintrådar som ger struktur och form åt cellen.
Funktioner: stöd, rörelse och transport av organeller inom cellen.

Question 10

Prokaryotiska celler
( bakteriercell )

Answer 10

Saknar en definierad cellkärna och andra membranbundna organeller.
Har enkla strukturer och finns i bakterier och arkeer.

Question 11

Eukaryotiska celler
( växtcell och djurcell )

Answer 11

Har en cellkärna som innehåller genetiskt material, och membranbundna organeller som:
- mitokondrier
- endoplasmatiskt retitkulum ER
- golgiapparaten.

Question 12

Adenosintrifosfat ( ATP )

Answer 12

Var ATP bildas huvudsakligen i mitokondrierna under processen med cellandning.

Vad processen kallas:
Bildningen av ATP sker genom celldelning, där glukos och andra organiska molekyler bryts ned för att producera energi.

ATP fungerar som en energibärare i cellen genom att lagra och överföra energi. Dess huvudsakliga funktion inkluderar att driva metaboliska processer, cellrörelse, syntes av biomolekyler och andra cellulära aktiviteter genom att avge en fosfatgrupp och frigöra energi. ATP fungerar som “valutan” för cellens energibehov.

Question 13

Kolhydrater

Answer 13

Finns i cellerna som glykogen ( lagras i levern och musklerna ) och i blodet som glukos.
Funktioner: Primär energikälla för celler särskilt hjärnan.
Ger strukturellt stöd i cellcäggar och extracellulära matrix.

Question 14

Lipider

Answer 14

Lagras som fettvävnad i hela kroppen och finns i:
- membran
- nervvävnad
- organ
Funktioner: energilagring, isolering, skydd av organ och deltar i membranets struktur.

Question 15

Proteiner

Answer 15

Finns i:
- celler
- vävnader
- enxymer
- hormoner
- antikroppar
Funktioner: strukturellt stöd, transport av ämnen, katalys av kemiska reaktioner ( som enxymer ) och reglering av cellaktiviteter och immunförsvar.

Question 16

Nukleinsyror

Answer 16

DNA finns i cellkärnan medan RNA finns både i cellkärnan och i cellens cytoplasma.
Funktioner: DNA bär den genetiska info och styr cellens funktioner.
RNA är involverat i proteinsyntes och andra cellulära processer.

Question 17

Nämn två vätskerum som innehåller den extracellurlära vätskan ( ECV )

Answer 17

Interstitiell vätska: det är den vätskan som omger och fyller utrymmet mellan cellerna i vävnader och organ.
Funktioner: tillhandahåller näringsämnen och syre till cellerna samt ta bort avfallsprodukter.

Blodplasma: är den flytande delen av blodet och utgör den extracellulära vätskan i blodkärlen.
Funktion: transporterar:
- blodkroppar
- näringsämnen
- syre
- hormoner och andra substanser genom kroppens cirkulationssystem.

Question 18

Definiera begreppet pH

Answer 18

pH är ett mått på surhetsgraden eller alkaliniteten i en lösning och mäts från skala från 0- 14.
Lägre värden visar sura förhållanden - högre värden visar basiska förhållanden, 7 anses vara neutral.
Mätningen baseras på koncentrationen av vätejoner ( H+ ).

Question 19

Passiv transport

Answer 19

Energiåtgång: kräver ingen direkt energi.
Riktning: följer alltid koncentrationsgradienten ( från hög till låg koncentration ).
Exempel: enkel diffusion och förmedlad diffusion.

Question 20

Aktiv transport

Answer 20

Energiåtgång: kräver direkt energi oftas ATP.
Riktning: kan transportera ämnen mot koncentrationsgradienten “primär aktiv transport” eller utnyttja energin från primär aktiv transport för att transportera andra ämnen “sekundär aktiv transport”

Question 21

Faciliterad diffusion

Answer 21

Underlättar passage av ämnen i riktning med koncentrationsgradienten utan direkt energiåtgång.

Question 22

Endocytos

Answer 22

Cellen tar in material genom att omsluta det med cellmembranet och bilda vesiklar.
Typer “fagocytos” cellen äter upp partiklar eller andra celler, “pinocytos” cellen tar upp vätskan och små partiklar.
Funktion: andväns för att ta in näringsämnen, bekämpa patogener och reglera membrankompositionen.

Question 23

Exocytos

Answer 23

Cellen släpper ut material genom att förpacka det i vesiklar som fuserar med cellmembranet - släpper innehållet utanför cellen.
Funktion: används för att exportera stora mängder material som hormoner andra ämnen producerade av cellen.

Question 24

Cytoplasma

Answer 24

Allt inom cellmembranet ink cytosolen och organeller.
Innehåll: cytosol, organeller och andra strukturer.
Funktion: sker många cellurlära processer rum ink ämnensomsättning och proetinsyntes.

Question 25

Hur påverkas energiproduktionen i cellen om det ej finns tillgång till syre?

Answer 25

Om det inte finns tillgång till syre påverkas cellens energiproduktion negativt. Cellen övergår då till anaerob cellandning, vilket är mindre effektivt och genererar mindre ATP. Det bildas mjölksyra (i animaliska celler) eller alkohol (i jästceller), och viktiga syreberoende processer hämmas. Långvarig syrebrist kan leda till allvarliga konsekvenser och celldöd.

Question 26

Var finns arvmassan/DNA?

Answer 26

Arvsmassan, eller DNA (deoxiribonukleinsyra), finns i cellkärnan hos eukaryota celler. Cellkärnan är en membranomsluten struktur som innehåller de genetiska instruktionerna som styr cellens funktioner och utveckling. I prokaryota celler, som bakterier, finns DNA't löst i cellens cytoplasma eftersom de saknar en avgränsad cellkärna. Det är viktigt att notera att medan DNA huvudsakligen finns i cellkärnan, finns små mängder i mitokondrier och kloroplaster (hos växter) där det är involverat i specifika processer.

Question 27

Vad "används" generna till?

Answer 27

Generna fungerar som kod för att producera proteiner, vilka är de grundläggande byggstenarna för celler och utför många viktiga funktioner i kroppen. Generna styr också uttrycket av egenskaper och reglerar olika biologiska processer som tillväxt, utveckling och underhåll av kroppens funktioner. Gener är alltså nyckelkomponenter för att överföra och bevara den genetiska informationen från en generation till nästa och är avgörande för organismens överlevnad och anpassning.

Question 28

Skillnaden på RNA och DNA?

Answer 28

DNA (Deoxiribonukleinsyra): Struktur: Dubbelsträngad helix. Sockertyp: Deoxiribos. Baser: Adenin (A), tymin (T), cytosin (C), guanin (G). Plats: Framför allt i cellkärnan, mitokondrier och kloroplaster hos eukaryoter. RNA (Ribonukleinsyra): Struktur: Enkelsträngad. Sockertyp: Ribos. Baser: Adenin (A), uracil (U), cytosin (C), guanin (G). Plats: Finns i cellkärnan och i cytoplasman hos eukaryoter. Funktioner: DNA: Innehåller den genetiska informationen och fungerar som mall för RNA-syntes. RNA: Översätter genetisk information från DNA till proteiner genom proteinsyntes. Fungerar också som regulatoriska och transport-RNA-molekyler.

Question 29

Hur många kromosomer har människan normalt i varje cellkärna?

Answer 29

Människan har normalt 46 kromosomer i varje cellkärna, organiserade i 23 kromosompar.

Question 30

Vad innebär celldifferentiering?

Answer 30

Celldifferentiering innebär processen där specialiserade celler utvecklas från ursprungliga, opreciserade celler. Under celldifferentiering genomgår celler förändringar för att anta specifika strukturer och funktioner. Detta är en avgörande process under embryonala utvecklingen och fortsätter i viss utsträckning under hela livet. Celldifferentiering möjliggör bildandet av olika celltyper med unika egenskaper och funktioner, vilket är nödvändigt för att bygga och upprätthålla de olika vävnaderna och organen i en organism.

Question 31

Var sker proteinsyntesen?

Answer 31

Proteinsyntesen sker i cellens ribosomer, som finns i både cellens cytoplasma och på ytan av endoplasmatiska retiklet (ER). Processen innebär att aminosyror kopplas samman enligt informationen i mRNA (messenger RNA), vilket resulterar i bildandet av proteiner.

Question 32

Beskriv proteinsyntesens fyra steg överskådligt

Answer 32

Transkription: Plats: I cellkärnan. Beskrivning: En del av DNA-molekylen används som mall för att syntetisera mRNA (messenger RNA). Processning av mRNA: Plats: Inuti cellkärnan. Beskrivning: Det nybildade mRNA undergår processer som inkluderar kapning och polyadenylering för att bilda det mogna mRNA:t som kan användas för translation. Translation Plats: I ribosomerna i cellens cytoplasma. Beskrivning: Ribosomerna läser den genetiska koden i mRNA och syntetiserar en kedja av aminosyror för att bilda ett protein. Proteinfolding och modifiering: Plats: I och utanför cellen, särskilt i endoplasmatiska retiklet och Golgiapparaten. Beskrivning: Det nybildade proteinet genomgår en process av felfällning och modifiering för att uppnå sin aktiva tredimensionella struktur och få nödvändiga kemiska grupper (till exempel sockergrupper) som kan påverka dess funktion. Dessa steg möjliggör bildandet av funktionella proteiner som är avgörande för cellens struktur och funktion.

Question 33

Ge exempel på celler som genomgått en mitos. Hur många kromosomer har dessa celler?

Answer 33

Två dotterceller efter mitos: Antal kromosomer: Samma som den ursprungliga cellen. Exempel: två dotterceller från en humancell i mitos har fortfarande 46 kromosomer. Celler i växters rotspets: Antal kromosomer: Beror på växtarten, men antalet kromosomer är lika som de ursprungliga cellerna. Exempel: En cell i en växtrots spets som har genomgått mitos har samma antal kromosomer som moderplantan. Mitos resulterar i dotterceller med identiskt kromosomantal som den ursprungliga cellen, vilket bidrar till att upprätthålla genetisk stabilitet och säkerställa korrekt celltillväxt och underhåll.

Question 34

Ge exempel på celler som genomgått en meios. Hur många kromosomer har dessa celler?

Answer 34

Celler som genomgått meios inkluderar könsceller (spermier och ägg) och haploida celler som bildas under meiosen. Spermier (hos människor): Antal kromosomer: 23 kromosomer. Äggceller (hos människor): Antal kromosomer: 23 kromosomer.

Question 35

Vad är skillnaden på ett organ och en vävnad?

Answer 35

Vävnad: Beskrivning: En grupp av liknande celler som arbetar tillsammans för att utföra en specifik funktion. Exempel: Muskelvävnad, nervvävnad, epitelvävnad. Organ: Beskrivning: En struktur bestående av olika typer av vävnader som samverkar för att utföra en specifik biologisk funktion. Exempel: Hjärta, lungor, lever. Skillnad: Vävnader är sammansatta av celler med liknande funktion, medan organ består av olika typer av vävnader som arbetar tillsammans för att utföra en övergripande funktion i kroppen. Organ är på en högre nivå av organisationshierarkin än vävnader.

Question 36

Vilka vävnader finns det i den mänskliga kroppen och vad är deras uppgift?

Answer 36

Epitelvävnad: Uppgift: Skyddar kroppens ytor, fungerar som barriär och deltar i absorption och utsöndring. Exempel inkluderar hudens epitel och slemhinnor. Bindväv: Uppgift: Ger struktur och stöd till kroppens olika delar, binder och stöder organ och vävnader. Exempel inkluderar ben, brosk, bindväv i organ och blodkärl. Muskelvävnad: Uppgift: Ansvarar för kroppens rörelse genom kontraktion och avslappning. Tre huvudtyper: Skelettmuskulatur (för viljestyrd rörelse), glatt muskulatur (i inre organ) och hjärtmuskelvävnad (i hjärtat). Nervvävnad: Uppgift: Ansvarar för att överföra elektriska impulser och information, möjliggör kommunikation mellan olika delar av kroppen. Finns i hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Dessa vävnadstyper arbetar tillsammans för att bilda organ och upprätthålla kroppens struktur och funktion.

Question 37

En vävnadstyp kan delas in i två olika typer där den ena täcker kroppens inre- respektive yttre ytor, och den andra bygger upp körtlar, vilken vävnad? Vad är respektive ”under-vävnads” funktion?

Answer 37

Epitelvävnad som täcker kroppens ytor: Beskrivning: Ytligt epitel täcker kroppens ytor, som huden och slemhinnor. Funktion: Skyddar kroppens ytor, fungerar som en barriär mot yttre påverkan och mikroorganismer. Epitelvävnad som bygger upp körtlar: Beskrivning: Körtelvävnad bildar körtlar som kan vara exokrina (utsöndrar produkter på kroppens ytor eller i hålrum) eller endokrina (utsöndrar hormoner direkt i blodet). Funktion: Exokrina körtlar producerar ämnen såsom svett, saliv eller matsmältningsenzymer. Endokrina körtlar utsöndrar hormoner för att reglera kroppens funktioner och system.

Question 38

Vad avgör en stödjevävnads specifika egenskaper?

Answer 38

En stödjevävnads specifika egenskaper avgörs huvudsakligen av den exakta strukturen och sammansättningen av dess extracellulära matrix. Denna matrix inkluderar proteiner som kollagen och elastin, vilka ger vävnaden dess struktur, styrka, och elasticitet. Mängden och typen av celler som finns i vävnaden, såsom fibroblaster och kondrocyter, spelar också en roll i att forma dess egenskaper. Sammantaget bestäms de specifika egenskaperna av en stödjevävnad av hur dess celler och extracellulära matrix samverkar och organiserar sig.

Question 39

Vilken vävnad kan vara viljestyrd eller icke-viljestyrd?

Answer 39

Muskelvävnad kan vara viljestyrd eller icke-viljestyrd. Skelettmuskulatur (viljestyrd): Beskrivning: Viljestyrd muskelvävnad som är kopplad till skelettet och ansvarig för medvetna rörelser. Exempel: Muskler som används för att gå, springa och lyfta föremål. Glatt muskulatur (icke-viljestyrd): Beskrivning: Icke-viljestyrd muskelvävnad som finns i de inre organen och ansvarar för automatiska, omedvetna rörelser. Exempel: Muskelvävnad i mag-tarmkanalen och blodkärlens väggar. Hjärtmuskelvävnad (icke-viljestyrd): Beskrivning: Icke-viljestyrd muskelvävnad som bildar hjärtmuskulaturen och ansvarar för att pumpa blod genom kroppen. Exempel: Muskulaturen i hjärtat.

Question 40

Vilken vävnad möjliggör signalöverföring från hjärnan till resten av kroppen?

Answer 40

Nervvävnad möjliggör signalöverföring från hjärnan till resten av kroppen. Nervvävnad består av nervceller (neuroner) som överför elektriska impulser och stödjeceller som stödjer och skyddar nervcellerna. Denna vävnad är central för kommunikationen inom nervsystemet och möjliggör överföring av signaler och information mellan olika delar av kroppen.

Question 41

Förklara begreppet homeostas

Answer 41

Homeostas är kroppens förmåga att upprätthålla en stabil och balanserad intern miljö trots yttre förändringar. Det innebär att olika fysiologiska processer och regleringssystem arbetar tillsammans för att hålla kritiska variabler som temperatur, blodsockernivå och pH inom snäva toleransintervall. Målet är att säkerställa optimala förhållanden för cellernas funktion och överlevnad. Homeostas är avgörande för att upprätthålla hälsa och välbefinnande i levande organismer.