Cirkulation Flashcards

1
Q

Varför finns cirkulationen

A

för att alla celler ska få tillgång till syre och näringsämnen till cellandningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

elektrontransportkedjan

A

I det inre membranet i mitokondrierna finns proteiner som lämnar över en elektron till varandra så att en potential skillnad uppstår utanför inremembranet och innuti och ökar med varje hopp. Vid varje hopp frisläpps en vätejon. Potentialskillnaden driver ATP syntesen. Syre är elektron-acceptor och tar emot elektronerna som frigörs och binds sedan till två vätejoner och bildar vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

varför behövs syre i kroppen

A

För cellandingen, elektrontransportkedjan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är en förutsättning för att ämnesutbytet ska ske

A

måste vara lösta i vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad gör och hur drivs blodkärlsystem

A

Leder blod med allt som behövs till cellerna melan kroppsdelar, pumpas runt av hjärtat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vasdsd påverkar vad för typ av BKS man behöver

A

Ju större djur desto effektivare system krävs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

smådjurs BKS

A

(insekter, spindlar, leddjur)
öppet BKS
“blodet” (näringsämnen) töms i vävnadsvätskan och tas upp av små kärl
- långsam och ineffektivt
-fungerar för att de är små djur och syre transporteras separat
-sparar mycket energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

ringmaskar och bläckfiskars BKS

A

slutet BKS (blod i kärl separat från vävnadvätska)
-snabbare än öppet BKS,
-mindre blodvolym (positivt)
-syre tas upp av porer i huden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

fiskars BKS

A

Enkelt slutet BKS (blodet passerar hjärtat 1 gång)
- hjärtat har 1 förmak, 1 kammare
-blodet syresätts i gälarna
-fungerar endast om organismen har låg ämnesomsättning (växelvarma djur)
-syret transporteras långsamt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Groddjur och kräldjurs BKS

A

dubbelt slutet BKS med tre-rummigt hjärta (passerar hjärtat två gånger)
- hjärtat har 2 förmaker och1 kammare
- Vänster förmak syrerikt blod från andningsorgan, höger förmak syrefattigt från kapillärer i kroppsvävnader. Blandas i kammaren och transportera till kapillärer i andningsorganet och kroppensvävnader
-energi kan sparas genom att stänga av systemet
-ineffektiv syretransport

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

fåglar, däggdjur och krokodilers BKS

A

dubbelt slutet BKS med fyr-rummigt hjärta
- hjärtat hhar 2 förmaker och 2 kammare
-lilla kretsloppet: lungor och hjärta
- stora kretsloppet: hjärtaopch kroppsvävnader
- EFFEKTIVT, gott om syre till alla celler
-tillåter högre blodtryck, vilket effektiviserar transporten
-syrerikt och syrefattigt blod blandas inte
(krokodiler kan ställa om sitt hjärta till tre-rummigt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

artär

A

Transporterar blod från hjärtat
Kraftiga blodkärl
Tjocka. elastiska väggar
Högt tryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vener

A

Transporterar blod till hjärtat
Tunnare glatt muskulatur och mindre elastiska väggar än artärer
Lågt tryck, skelett muskulatur runt blodkärlen hjälper till att pressa upp blodet m.h.a. venklaffar som ser till att blodet går åt rätt håll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kapillärer

A

Sammankopplar artäerer och vener
Endast ett lager epitelceller
Tunn
Högt tryck, sjunker närmare venerna
Många förgreningar, nätsystem
Omges av sfinktrar (ringformade muskler) som öppnar och stänger av kapillärer (och reglerar kroppstemperaturer genom signaler från hypotalamus), blodet omfördelas mellan vävnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Blodkärls uppbyggnad

A
  1. Epitelceller (gränskskikt mellan blod och vävnad)
  2. Glattmuskulatur (autonoma muskler)
  3. Elastisk bindväv (kollagenfiber)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur transporteras näringsämnen från kapillärer till vävnadsvätskan och vice versa

A

kapillärerna är inte helt täta, endast epitelceller. Det höga trycket i de små gångarna gör att små näringsämnen (syrgas, salter, glukos) kan pressas ut genom porer (albumin och röda blodkroppar hålls kvar)
i slutet av kapillärerna sjunker trycket, knappt några ämnen filtreras ut. Vatten koncentrationen är lägre i blodkärlen och därför transporteras vatten in med osmos (proteinhalten är högre där än i vävnadsvätskan, på såå sätt styr albumin osmosen i kapillärerna)

17
Q

cirkulationens uppgifter

A

Trannsportera syrgas och näringsämnen
Föra bort avfallsprodukter och koldioxid
Immunförsvaret transporteras här
Reglera kroppstemperartur

18
Q

Hjärtats delar

A

Omges av en hjärtsäck
Ihållig muskel med 4 rum
H o V förmak (tar emot blod och kammare (pumpar ut blod)
V kammare tjockare muskelvägg
Segelklaffar mellan förmak och kammare
Fickklaffar mellan kammare och artärer
Hålvener från kroppsvävnader till H förmak
Lungartärer från H kammare till lungor
Lungvener från lungorna till V förmak
Aortan från V kammare till kroppsvävnader
Kranskärl som förser hjärtats celler med blod direkt från aortan
Hjärtmuskelceller har fler mitokondrier och mer myoglobin (lagrar syrgas)

19
Q

Hjärtats arbetscykel

A

Styrs av SA-noden: hjärtats impulscentrum i taket på H förmak, avger regelbundna impulser som får hjärtat att slå
1. SA-noden startar en elektrisk signal. (på samma sätt som nervceller) Som får förmakerna att kontrahera och pumpa blod till kamrarna
2. Singalen fortplantar sig och skapar en impuls som sprids till AV-noden i taket av H kammare.
3. Impulsen sprider sig med retledningssytem till hjärtspetsen där kamrarnas sammandragning blrjar
4. Kamrarna kontraherar och blod pumpas ut genom artärerna
5. Refraktärperioden gör att det är en paus mellan varje hjärtslag Fördröjning mellan Av-noden och hjärtspetsen gör att förmakens sammandragning sker fullständigt innan kamrarnas kontraktion påbörjas.

20
Q

puls
slagvolym
minutvolym

A

slag/minut ca 70 i vila
volym blod per slagca 70ml
volym blod per minut 5l i vila, 30l aktiv

21
Q

Blodtryck

A

trycket i blodkärlen
systole (över tryck, kontraktion)
diastolisk (under tryck, avslappning)
Bör var runt 80/120mmHg
höjs vid fysisk aktivitet och är naturligt högre när man blir äldre

22
Q

Hur mäter man blodtryck

A

Blodtrycksmätaren kläms åt på armen tills blod inte kan pumpas igenom blodkärlet.
Trycket släpps långsamt
När pulsljudet hörs igen mäts systoliska trycket
När pulsljudet försvinner mäts diastoliska trycket

23
Q

Lågt blodtryck

A

ofarligt. Orsakar yrsel ibland att man svimmar

24
Q

Högt blodtryck, vad orsakar det, vad påverkar trycket

A

allvarligt kan orsaka blodproppar.
Blodtrycket ökar om blodkärlen blir trängre
påverkas av:
Övervikt-förträngning
Nikotin-förträngning
Stress-Inflammatoriskt
Salt-ökad blodvolym
Alkohol-ökat tryck
Lakrits-ökat tryck
Bloddoping-ökad blodvolym

25
Q

åderförkalkning

A

beror på genetik, högt blodtryck, rökning, kost (kolesterol).
Kan orsaka hjärnblödning, kärlkramp, blodpropp

26
Q

hjärnblödning

A

blodkärl brister i hjärnan pga för högt tryck

27
Q

kärlkramp

A

kranskärlen blir trängre, vilket leder till sämre syretillförsel till hjärtat i sin tur får hjärtat sämre arbetskraft och kan känna smärta

28
Q

blodpropp

A

hjärtinfarkt
hjärninfarkt
om delar inte blir syresatta

29
Q

vävnadsvätska

A

vatten som inte återupptas av kapillärerna blir vävnadsvätska
Från vävnadsvätskan sker ämnesutbytet med cellerna

30
Q

lymfa

A

vävnadsvätska som diffunderat in i lymfkärlen
dessa går ihop i större kärl tills de töms i vener nära hjärtat

31
Q

Lymfkörtel/lymfknuta

A

renar lymfan, innan tömning.
rikligt med vita blodkroppar
ökad aktivitet vid infektion, kan då svullna och vara ömma

32
Q

Elefantiasis

A

Maskar täpper till lymfkärlen så att vätska ansamlas vid vellerna

33
Q

Levern

A

renar blodet från skadliga ämnen
- portådern transportera blod med näringsämnen från tarmarna till levern
- omvandlar glukos till glykogen (lagras i levern och vice versa, Styr på så sätt sockerhalten i blodet
- omvandlar glukos till aminosyror och fetter och vice versa
- )5% av alla blodprotein produceras här, ex albumin som styr blodtrycket (vattenhalten i blodet)
- oskadliggör farliga ämnen som etanol, och omvandlar ammonikl (som bildas vi förbränning av aminosyror) till urea

34
Q

Brustet hjärta

A

Orsakas av: akut sorg, kraftig stress eller misshandel
- Vänster kammare vidgas, vilket försämrar pumpförmågan
Symtom: liknar hjärtinfarkt
Behandling: Adrenalinreceptorblockare (drar ihop kammaren)

35
Q

Hjärtmuskelinflammation

A

Orsakas av: hård träning vid virusinfektion
- Inflammation i hjärtmuskeln, svullnad, öm, röd, smärta, vilket leder till sämre pumpförmåga, i värsta fall kan man dö

36
Q

Hjärtflimmer

A

Orsakas av: impulser som startar på andra platser än SA-noden
Leder till oregelbundna och ofullständiga hjärtslag
Symtom: trötthet, yrsel, oregelbunden puls
ofarligt men kan leda till blodpropp