Cirkulation Flashcards
olika typer av kapillärer
Kontinuerliga
Fenestrerande
Diskontinuerliga
vad händer vid ventrombos?
blodproppar bildas i de stora venerna i vaderna, låren, bäckbenet. Om en ven är blockerad av en blodpropp hindras återflödet av blod till hjärtat. Området nedanför blodproppen blir då fyllt med blod och blodvätska och det svullnar upp.
lymfkärl
- transporterar överskottsvätska samt proteiner från vävnad tillbaka till cirkulationen.
- drivs av muskelpumpen.
- har klaffar för att bara ha EN flödesriktning
- finns INTE i myokardiet och hjärnan.
vad är ödem?
Vad orsakar ödem?
svullnad på grund av ansamling av vätska i vävnaderna.
orsaker till ödem
-ökad kapillärtryck (ex.hjärtsvikt, ventrombos)
- sänkt kolloidosmotiskt tryck i plasma (ex.njurskada) –> proteinuri
- svält–> lågt proteinintag–> låg proteinsyntes i lever (albumin syntes)
- ökad kapillärpermeabilitet (ex. brännskada, allergisk reaktion)
- lymfkärlsobstruktion (tumör, inflammation)
Hjärtmuskelcellen /cardiomyocyte/
- en eller två cellkärnor
- tvärstrimmig dvs uppbyggd av sarkomer. En sarkom består av aktin- och myosinfilament.
- kontraherande egenskaper (ionotropi)
- Ett LM kan ha positive eller negativ ionotrop effekt vilket innebär starkare respektive svagare kontraktion.
- dromotropi- elektriskt fortledningsförmåga
- myocyterna har kontakt med varandra via intercalated discs (desmosomer och gap junctions)
vad består hjärtats retledningssystem av?
Sinusknutan
AV-knutan
His-bunten
Purkinjefibrerna
vad är syftet med retledningssystemet?
- att kontraktion i hjärtat ska ske spontant.
- signalen ska fördröjas i förmaken.
- signalen ska ledas fram snabbare är genom de vanliga myocyterna. Viktigt för att hela ventrikeln ska kunna kontrahera samtidigt.
Sinusknutan
- sitter i höger förmak
- en samling av celler som depolariserar spontant med ett visst mellanrum
- sinusknutan styr hjärtfrekvensen.
- påverkas av sympatisk och parasympatisk innervering
AV-knutan
- sitter nära väggen mellan de båda förmaken
- AV-knutan orsakar en fördröjning på 1/6 sekund så att förmaket hinner kontraheras och ventriklarna fyllas helt innan de kontraheras.
His’-bunten
- går genom väggen mellan ventriklarna
- för signalen igenom bindvävsplattan (fungerar som isolator- signalen kan bara gå den här vägen)
Purkinjefibrer
- går ut i väggarna i ventriklarna
- signalen går 5-10 ggr snabbare än i vanliga myocyter
- apex kontraherar lite före basen- detta möjliggör en optimal tömning av ventriklarna
Aktionspotential i sinusknutan
- Beroende av läckande Na+ och Ca2+ kanaler går positiva laddningar in i cellen varför potentialen glider mot tröskelvärdet (pacemakerspotential).
- Vid tröskelvärdet öppnas spänningskänsliga Ca2+ kanaler /in i cellen/.
- Under repolarisering har spänningskänsliga K+ kanaler öppnats ( ut ur cellen).
- Pacemaker potentialen gör att sinusknutan alltid genererar aktionspotentialer med viss frekvens.
*Frekvensen ökar av sympatikusaktivering (adrenalin +NA) och minskar av parasympatikus (ACh).
aktionspotential i skelett vs hjärtmuskel
I skelettmuskel- kort refraktär period gör flera kontraktioner summeras på varandra för att öka kraften och dessutom möjliggöra tetanus (kramp).
I hjärtmuskel- tetanus kan ej uppkomma pga den långa refraktärperioden.
vad mäter man med EKG?
Elektrokardiografi EKG är en undersökning av hjärtats elektriska aktivitet.
EKG kan upptäcka störningar i hjärtrytmen och påvisa olika hjärtsjukdomar.
olika taggarnas betydelse
P: elektriska impulsen går genom förmaken.
QRS: elektriska impulsen går genom kamrarna.
T: kamrarna återställer sig och är klar för nästa impuls.
depolarisering av förmaken
depolarisering av kamrarna
repolarisering av kamrarna
*Repolarisering av förmaken sker samtidigt som depoalrisering av kamrarma och syns därför ej.
Hjärtväggens uppbyggnad (hjärtsäcken)
från insidan av hjärtat och utåt:
endocardium–> myocardium–> epicardium
Hjärtsäcken förhindrar översträckning av hjärtat.
kranskärl
- /Hjärtats eget blodförsörjning/
- hjärtats eget cirkulationssytem
- hjärtmuskeln har nästan uteslutande aerob metabolism och är därför beroende av en tillräckligt syrgastillförsel.
- kranskärl är end-artärer dvs. inga anastomoser! (dör organen som inte får blod pga täppt kranskärl eftersom det inte finnas bikoppling vägar)
försörjar hjärtmuskeln med närings- och syrerikt blod och att föra syrefattigt blod bort från hjärtmuskeln.
Kranskärlen utgörs av artärer som utgår från aortas början (strax efter aorta-klaffen)
samt venerna mynnar in i höger förmak (sinus coronarius)
Kärlkramp
förkalkning i dessa kärl–>
försämrar blodtillförsel till muskelcellerma och personen kan få tillfällig syrebrist till en del av hjärtat vilket ger smärta och ångest- ANGINA PECTORIS
Hjärtats cykel
Diastole delas upp i:
-Isovolymetrisk relaxation: alla klaffar är sängda
kamrarnas muskulatur relaxerar
trycket i kamrarna sjunker hastigt.
/trycket sjunker men volymen förändras inte/
-Kammarfyllnadsfasen:
tricuspidalis och bicuspidalisklaffarna öppnar sig när trycket i kamrarna är lägre än i förmaken.
–> blodet strömmar in i kamrarna från förmaken
–> avslutas med att klaffarna stängs (vilket sker när kamrarna kontraherar)
Systole delas upp i:
-Isovolymetrisk kontraktion:
kamrarna kontraherar med stängd klaffar
inget blod lämnar kanmrarna men trykcet stiger kraftigt.
/trycket stiger men volymen förändras inte/
-Ejektion:
pulmonalis- och aortaklaffarna öppnar sig pga att trycket i kamrarna nu är högre än i truncus pulmonalis och aorta–> varvid blodet strömmar ut ur kamrarna till ärterna till lungan eller resten av kroppen–> avsluts med att klaffarna stängs
vad är hjärtminutvolym HMV eller cardiac output CO?
den volym blod som varje hjärthalva pumpar varje minut.
vid vila är CO c:a 5L/min
vid hård fysisk träning ökar 5 ggr dvs 25L/min.
HMV= SV x Hjärtfrekvens
slagvolym - är volym blod som pumpas ut vid varje slag, c:a 70 ml
hjärtfrekvens - är antal slag per minut, 70 slag/min för normal vuxen.
vad beror slagvolymen av?
- EDV: end-diastoliskt volym/venöst återflöde
Ju större blodvolym desto mer sträcks muskelfibrerna och desto starkare kontraktion (för att fibrerna kommer närmare sin optimala längd) –> ökar SV. Detta ifall artärtrycket hålls konstant. - ESV: end-systolisk volym
- Den volym som ör kvar efter systole
- mått på hur bra hjärtat tömmer sig
- ökad sympatikuspåslag –>ökad adrenalin frisättning–>ökad kontraktilitet i hjärtat–> ökar SV
SV= EDV-ESV
vad är venöst återflöde?
Den mängd blod som kommer till hjärtat via venerna, efter att ha passerat kroppen.
vilka faktorer ökar hjärtats slagvolym?
1-ökad sympatikus aktivitet (aktiveras sympatiska nerver i kärlväggen och ger en kontraktion av vener–>ökad venöst återflöde och ökad SV)
2-ökad blodvolym
3-ökad användning av muskel-ven-pumpen
4-ökade respirattionsrörelser (djupare och snabbare andning bidrar till en större tryckskillnad mellan vener i brösthålan och förmaken –>ökad återflöde)
LEDER till
- ökad ventryck
- ökad venöst återflöde
- ökad EDV
- ökad SV
artärtryck under diastole (afterload)
- det är det tryck som ventriklarna måste övervinna för att pumpa ut blodet.
- ett plötsligt högre artärtryck (diastoliskt tryck) ger att slagvolymen minskar temporärt.
- under förutsättning att kammaren fylls på med samma volym som förut kommer EDV att öka vilket ökar slagvolymen. Det sker alltså en normalisering av slagvolymen.