Cirkulationsorganens sjukdomar Flashcards
(23 cards)
Hur behandlas hjärtsvikt?
- Vid skada på klaffarna kan det opereras
- Vid hög blodtryck får man blodtryckssänkande medicin
- Vid rytmrubbning först medicinering, därefter operation eller pacemaker
- Ibland ingen behandlingsmöjlighet utan medicinering med digitalis för att effektivisera pumparbete
Vad är orsaken till att bensår uppkommer?
Dem är orsakade av kärlförändringar i artärer eller vener.
Hur kan ett venöst bensår behandlas?
Behandlingen syftar till att hålla såret rent så att sårläkning främjas. Dessutom är det viktigt att minska svullnaden genom kompressionsstrumpor eller att linda benet. Muskelarbete uppmuntras för att öka det venösa återflödet.
Hur kan ett arteriellt bensår behandlas?
Ibland kan man göra en ballongvidgning eller insättning av en stent för att förbättra cirkulationen i det förträngda kärlet. Samt att hänga benet ned, gångträning och rengöring.
Vad innebär hjärtsvikt?
Att hjärtat inte klarar av att pumpa ut tillräckligt med blod till kroppen. Kroppens celler får för lite näring och syre och hjärtat klarar inte heller av att ta hand om det blod som kommer tillbaka från venerna och vätska samlas ute i kroppen eller uppe i lungorna.
Vad är orsaken till hjärtsvikt?
- En hjärtinfarkt har orsakat en skada på hjärtmuskeln
- Högt blodtryck under längre tid
- Skador i hjärtat, tex på klaffar eller hjärtmuskel
- Rytmrubbningar
Symtom att observera vid hjärtsvikt
Andfåddhet, trötthet, minder ork.
Det skiljer beroende på vilken del av hjärtmuskeln är skadad.
Vid högerkammarsvikt:
- Blod och vätska samlas ute i kroppen
- Svullnad i ben och anklar
- Viktuppgång
- Kissa ofta nattetid
Vid vänsterkammarsvikt:
- Blod och vätska samlas i lungorna
- Andfåddhet
Hur ställs diagnosen hjärtsvikt?
Med hjälp av symtom som svullnad, trötthet och andfåddhet. Läkaren lyssnar på hjärtat, mäter blodtrycket, tar EKG & utförs hjärt-lungröntgen för att fastställa orsaken till hjärtsvikten.
Hur kan man minska belastning på hjärtat?
Med hjälp av vätskedrivande läkemedel, diuretika.
Omvårdnad vid hjärtsvikt
- Begränsa vätskeintag
- Regelbunden viktkontroll
- Upprätthålla fysiska aktivitet med hjälp av fysioterapi
- Rök & snusstop
- Bra rutiner sömn & vila
- Stödstrumpor
- Sitta högt med benen
Vad är bensår?
Svårläkta sår på underben eller fötter orsakade av kärlförändringar i artärer eller vener.
Vem har ökad risk till bensår?
Äldre, rökare & personer med diabetes
Vad är orsaken till bensår?
Dålig blodcirkulation i underben och fötter.
Venösa sår
Uppkommer på grund av nedsatt cirkulation i venerna vilket gör att benet svullnar. Detta gör att såret är svårläkt och riskerar att bli större.
Arteriella sår
Uppkommer på grund av nedsatt cirkulation i artärerna. Det finns ingen svullnad utan vävnaden blir inte ordentligt syresatt vilket ger mycket ont i benen. Tårna bli blåfärgade.
Symtom att observera och rapportera bensår
- Personer med diabetes har ökad risk för venösa bensår
- Ökad mängd blodsocker ger ökad risk till infektion, då blir benet svullet och rött
- Rökare har ökad risk för arteriella bensår, benet blir då vitaktigt och blekt
- Smärta
- Observera nekros
Diagnos bensår
Diagnosen ställs vid den kliniska bilden. Pulsationer i knäled och fotled kontrolles med doppler för att bedöma orsaken. Dessutom görs en kärlröntgen (angiografi).
Hur kan man minska svullnad?
Genom kompressionsstrumpor eller att linda benet. Lindning av benet föredra om såren kräver omläggning eller vätskar.
Utredning av sår
Man utreder och kartlägger sårets orsaker, läkningshämmande faktor (tex svullnad), uttorkning, näringstillstånd och vikt, tryck, inaktivitet, smärta, tobaksrökning, läkemedel & sårinfektion.
Att vara uppmärksam på vid sårbehandling
- Det avtagna förband ska inspekteras
- Sårytans storlek bör minska 20 procent på 2 veckor
Vilken information innehåller en såromläggningsjournal?
- Typ av sår
- Placering
- Hur länge det har funnits och varför det uppkom
- Läkningshämmande faktorer
- Överkänslighet eller allergi om förband
- Resultat och utvärdering tidigare sårbehandling, tex debridering och använt förbandsmaterial
- Sårets utseende
Dokumentation av sårområdet
- Sårets storlek
- Sårets utseende/sårbädden
- Sårkanter
- Lukt
- Smärta
- Klåda
- Infektionsteceken
- Omgivande vävnad
- Lakningsprocess
- Sårodlin
Sårläkningsprocessen
- Inflammationsfas: Ödem, värme, rodnad, sårsekret, fuktiga och gula nekroser, torra svarta nekroser
- Granulationsfas: Röd och vital vävnad, riklig blodgenomströmning, inga nekroser eller infektioner
- Epiteliseringsfas: Epitelceller bildas i såret från kanterna
